Bemanningsföretag

Interpellationsdebatt 21 januari 2022

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 8 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! har frågat mig dels varför jag inte har tagit några initiativ för att stärka regleringen vid in- och uthyrning av arbetstagare trots Socialdemokraternas tidigare utfästelser, dels vilka initiativ jag är beredd att ta för att komma till rätta med de problem som framkommer i Arbetets granskning.

Låt mig inledningsvis konstatera att lagen om anställningsskydd är semidispositiv. Arbetsmarknadens parter har i stor utsträckning möjlighet att träffa kollektivavtal om avvikelser från lagen. Detta är en grundläggande del av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Starka rikstäckande kollektivavtal skapar ordning och reda på arbetsmarknaden och utgör ett skydd för löntagarnas rättigheter samtidigt som arbetsgivarna får arbetsfred. Detta gäller på hela arbetsmarknaden och även inom bemanningsbranschen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationen handlar bland annat om kollektivavtalet för bemanningsbranschen. Som Ciczie Weidby konstaterar är formuleringar i och uppföljning av avtal en fråga för arbetsmarknadens parter. I den mån det skulle finnas problem inom ett avtalsområde är det upp till berörda parter att försöka hitta en lösning genom förhandling.

Regeringen avser att våren 2022 lämna en proposition till riksdagen om flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden. Förslagen i propositionen kommer att grunda sig på den principöverenskommelse som samtliga centrala förhandlingsorganisationer på den privata arbetsmarknaden står bakom.

Partsöverenskommelsen innebär förutom bättre möjligheter till omställningsstöd och livslångt lärande också en bättre balans mellan olika anställningsvillkor, bland annat när det gäller hur in- och uthyrning av arbetstagare regleras. Överenskommelsen innebär i den delen att man i uthyrningslagen ytterligare främjar möjligheterna för inhyrda arbetstagare att få en tillsvidareanställning hos kundföretaget och därmed förebygga att inhyrningar blir av permanent karaktär.

Trygghet och förutsägbarhet för alla arbetstagare på svensk arbetsmarknad är en hjärtefråga för mig, och jag ser den planerade reformen som ett stort steg i rätt riktning.


Anf. 9 Ciczie Weidby (V)

Frau talman! Tack, Eva Nordmark, för ditt svar!

Jag ställde två frågor i min interpellation. Jag upplever att ministern inte svarar på någon av frågorna. Eva Nordmark hänvisar i stället dels till arbetsmarknadens parter, dels till den kommande proposition som bygger på parternas principöverenskommelse med förslag om förbättrade möjligheter för inhyrda att få en tillsvidareanställning i kundföretaget.

Men, fru talman, för det första är detta inte främst bara en fråga för parterna. Det krävs lagändringar för att stärka regleringen vid in- och uthyrning av arbetstagare. Socialdemokraterna har tidigare föreslagit två lagändringar: dels att lagen om uthyrning av arbetstagare ska ändras så att det blir förbjudet att hyra ut och hyra in arbetskraft för ett stadigvarande arbetskraftsbehov, dels att lagen om anställningsskydd inte ska kunna åsidosättas genom att företag säger upp personal för att sedan hyra in personal från bemanningsföretag för samma uppgifter.

För det andra: Förslagen i den kommande propositionen som bygger på parternas principöverenskommelse och som ger de anställda hos bemanningsföretaget en ökad möjlighet till tillsvidareanställning hos kundföretaget är visserligen ett steg i rätt riktning. Men jag upplever inte att det räcker. För att stärka tryggheten för arbetstagarna krävs ytterligare regleringar i lag.

Ska jag ljuga om en heltidssysselsättning för att få ett jobb? Frågan, som ställdes på Flashback, kan tyckas väldigt märklig. Det handlar om en person som har blivit erbjuden ett jobb via ett bemanningsföretag. Men det finns ett problem: För att få jobbet kräver företaget att han antingen redan har ett annat jobb eller att han pluggar.

Någon skriver: Vad är det för dumheter? Hoppa på någon lökig kurs som du kan läsa vid sidan av utan att behöva anstränga dig särskilt mycket, föreslår någon annan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Flashback är ju ett forum med många ganska oseriösa diskussioner, men den här frågeställningen är fullt seriös. Den är också återkommande i sociala medier.

Kravet på att den arbetssökande ska vara student eller ha en "annan huvudsaklig sysselsättning" visar sig vara mycket vanligt, framför allt när det gäller lager- och terminalarbete. I tidningen Arbetet kan vi läsa om Stefan som är bemanningsanställd och inhyrd till lagret. Men det är inte hans enda jobb - han har ett till eftersom det är ett krav. Han får ett nytt anställningskontrakt var sjätte månad, men utan att vara garanterad några timmar, och varje vecka får han ett nytt schema. Så har det hållit på i drygt fem år på samma arbetsplats.

Vad är då vinsten för arbetsgivaren med att ha det på det här viset? Jo, det är såklart att man får arbetskraft som kan göra de tyngre och lite tråkigare jobben. Man kan liksom plocka fritt vilka man vill ha.

Som jag skrev i min interpellation presenterade Socialdemokraterna och LO inför valet 2014 ett förslag om att stärka den här regleringen. Det var alltså 2014. Trots det lade S-MP-regeringen inte fram några sådana lagförslag, varken under den förra mandatperioden eller under den här.

Jag undrar därför varför ministern inte tagit några initiativ för att stärka regleringen, trots att ni tidigare drivit den frågan. Är det något som Socialdemokraterna bara säger när man är i opposition eller i en valrörelse?


Anf. 10 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Tack, Ciczie Weidby, både för ditt stora engagemang i de här frågorna och såklart för att du tar upp den här viktiga frågan!

Samtidigt är det här ett tillfälle för mig att tydliggöra något som kanske missuppfattats. Det vi gör nu är att gå fram med förändringar i själva lagstiftningen. Jag vill vara tydlig med en sak, och det är att jag som arbetsmarknadsminister och med 20 års erfarenhet av den svenska arbetsmarknads- och partsmodellen inte kommer att överpröva något kollektivavtal som parterna har tecknat. Hur kollektivavtalen verkar och fungerar är upp till parterna att hantera och utveckla. Jag tar ansvar för lagstiftningen och för de politiska reformer som vi lägger fram.

Jag vill klargöra att permanenta arbetskraftsbehov inte ska tillgodoses genom inhyrning. Trygghet för vanligt folk innebär att alla som kan jobba har ett jobb att gå till, att man kan försörja sig på det, att den som jobbar har en god arbetsmiljö och att man också har förutsägbara arbetsvillkor. Det är centralt.

Regeringen genomför nu den största trygghets- och frihetsreformen på svensk arbetsmarknad i modern tid. En viktig del i denna reform är just ökad trygghet för dem som har otrygga anställningar.

I dagens uthyrningslag finns det inga begränsningar i tid av möjligheten att hyra in personal. Det här, Ciczie Weidby, ändrar vi på nu. Vi ändrar på det här nu. Med den nya lagen ska arbetstagare som genom uthyrning varit placerade på samma kundföretag i sammanlagt mer än 24 månader under en period av 36 månader erbjudas en tillsvidareanställning på det företaget. Sker inte detta ska arbetstagaren i stället ha rätt till ersättning från kundföretaget som motsvarar två månadslöner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att främja möjligheterna för inhyrda arbetstagare att få en tillsvidareanställning hos kundföretaget är framför allt viktigt för de arbetstagare som har tidsbegränsade anställningar hos bemanningsföretaget. Det är viktigt att ta ansvar för lagstiftningsdelen i detta. När det gäller kollektivavtalen och hur de utvecklas anser jag att vi i Sveriges riksdag och regering gör bäst i att fortsätta se till att det är parterna som hanterar kollektivavtalen och inte vi politiker.


Anf. 11 Ciczie Weidby (V)

Frau talman! Det här är verkligen en hjärtefråga också för mig. Jag har även jobbat inom bemanningsbranschen själv. Jag har jättelång erfarenhet av lagerarbete, och jag är medlem i Handels sedan över 20 år.

Eva Nordmark säger att trygghet och förutsägbarhet för alla arbetstagare på svensk arbetsmarknad är en hjärtefråga. Men hur det än är med det är det väldigt många av de arbetstagare som har korta visstidsanställningar på bemanningsföretag, de som Arbetets granskning handlar om, som inte upplever vare sig trygghet eller förutsägbarhet. De tvingas att ha flera parallella tillfälliga anställningar, har ingen garanterad arbetstid eller inkomst och får nya scheman varje vecka. Det är liksom inte värdigt svensk arbetsmarknad att ha det på det viset.

Frågan är också vem som ska ha de här anställningarna. Som det ser ut nu är det väldigt många unga män, ofta utrikesfödda, som inte får någon annan anställning. Hur ska man komma in och bli en fullvärdig medborgare och arbetare om man inte kan få en ordentlig anställning?

Jag vill också ta upp att Eva Nordmark sa att lagen om anställningsskydd är semidispositiv, det vill säga att arbetsmarknadens parter i stor utsträckning har möjlighet att träffa kollektivavtal som avviker från lagen.

Det är en grundläggande del av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Så är det, och precis som Eva säger är det kollektivavtalen som skapar ordning och reda. Men det visar också vilken otroligt flexibel lagstiftningen vi har och hur lätt det är att hitta kryphål som sedan utnyttjas på ett sätt som försämrar arbetstagarnas villkor. Vi vet ju att kollektivavtalen stiftas utifrån vad lagtexten säger.

Eva Nordmark berättar om partsöverenskommelsen och förbättringen. Jag tror ändå att risken är stor, till och med överhängande, att det inte kommer att leda till några större förbättringar utan i stället till att man staplar sådana här perioder på hög och att man bara flyttar en person från en plats till en annan, precis som man har möjlighet att göra med andra typer av visstidsanställningar. Det är ju så den svenska arbetsmarknaden ser ut. Vi har lätt världens mest flexibla arbetsmarknadslagstiftning i Sverige.

Med utgångspunkt i det undrar jag vad du vill göra för att komma till rätta med osäkra anställningar inom bemanningsbranschen.

(FÖRSTE VICE TALMMANEN: Jag vill påminna er båda om att vi talar genom talmannen och inte använder du eller ni.)


Anf. 12 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Det är inget tvivel om att tryggheten för vanligt folk behöver öka och att vi behöver skapa en tryggare arbetsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är ett område där det under lång tid varit viktigt att se till att vi kan förbättra villkoren. Jag var ordförande i TCO när TCO anmälde Sveriges dåvarande regering till EU-kommissionen när det gällde rätten som tidigare fanns för arbetsgivare att stapla olika typer av tillfälliga jobb på varandra i all evighet. Det är klart att lagstiftningen är oerhört central.

Vi ska se till att vi har lagstiftning men också lita på parterna, för det är de som kan utveckla sina kollektivavtal och anpassa dem utifrån hur villkoren ser ut i olika branscher. Det är en modell som tjänar Sverige väl och som det finns stort stöd för här i Sveriges riksdag.

När det gäller lagstiftningen och de förslag som vi har fått via partsöverenskommelsen vill jag lyfta fram några saker som vi gör. Vi kommer att återkomma med både lagrådsremisser och en proposition under våren.

Det handlar bland annat om att stärka skyddet eller vidta åtgärder när det gäller inhyrning.

Det handlar om hyvling - att arbetsgivare i dag faktiskt har möjlighet att hyvla ned arbetstiden och säga till en arbetstagare att i morgon kan du bara jobba 60 procent i den här butiken. Den typen av fenomen sätter vi stopp för. Man ska kunna få en omställningstid som löntagare.

Vi ska också se till att den som har en visstidsanställning mycket snabbare kvalificerar sig till en tillsvidareanställning. Det är väldigt viktigt för att skapa ökad trygghet på svensk arbetsmarknad.

Jag var för några månader sedan ute och pratade med ett gäng skyddsombud. Jag berättade om den stora reform som vi kommer med och sa att det är den största frihets- och trygghetsreformen på svensk arbetsmarknad i modern tid. Då var det en som räckte upp handen och sa: Nej, jag håller inte med; det här är den största jämställdhetsreformen på svensk arbetsmarknad i modern tid. Hon såg nämligen att detta på många sätt träffar just kvinnogrupper, i vård och omsorg och inom handeln - där finns även många män förstås.

Detta kommer såklart att göra skillnad för vanligt folk. Det är en reform som innebär ökad flexibilitet för våra arbetsgivare. Det har varit tufft för många arbetsgivare under den här perioden. Inte minst under pandemin har man kunnat se vikten av förutsägbara villkor för våra företag och arbetsgivare. Men den ökar också tryggheten för löntagarna, inte minst för dem som har de mest otrygga anställningarna.

Jag är väldigt stolt över att vi kommer att gå fram med förslag till lagstiftningsförändringar på detta område. Jag ser också hur viktigt det är att vi fortsatt har respekt för partsmodellen och tilltro till kollektivavtalsmodellen samt att kollektivavtalen fortsätter att utvecklas så att de är uppdaterade och anpassade utifrån de villkor som gäller på svensk arbetsmarknad här och nu. Jag är helt övertygad om att vi kommer att se hur kollektivavtalen fortsätter att utvecklas. Det sker i princip varje dag. Det finns över 600 kollektivavtal på svensk arbetsmarknad, som reglerar de specifika villkoren för branscher och särskilda sektorer. Detta är jag oerhört stolt över, och vi ska tillsammans vara väldigt rädda om kollektivavtalsmodellen.


Anf. 13 Ciczie Weidby (V)

Frau talman! Jag lovar, fru talman, att jag ska bli bättre på att tala genom dig. Ibland blir man lite uppjagad av debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill tacka Eva Nordmark för svaren. Är det något jag har respekt för, fru talman, är det kollektivavtal och den självständighet som fackförbunden har att träffa avtal på sin marknad.

Men något jag också har lärt mig och sett tydligt är hur svårt det var, till exempel när man med lagstiftning gick in och försämrade anställningarna och de allmänna visstidsanställningarna kom in, att träffa ett avtal som reglerade bort den typen av anställningar. Hur det än är lägger lagstiftningen golvet för vilken typ av avtal som kan träffas med arbetsgivaren.

Att exempelvis vara anställd på ett bemanningsföretag innebär väldigt många nackdelar. Man har sämre arbetsmiljö, och man har lägre grad av inflytande över till exempel sina arbetsuppgifter och får oftast göra de sämre och lite tråkigare arbetsuppgifterna. Bemanningsanställda har korta anställningar och så vidare. Vänsterpartiet tycker att bemanningsföretagen måste regleras och på sikt helt försvinna från den svenska arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag konstaterar att arbetsmarknadsministern och Socialdemokraterna inte vill stärka regleringen av in- och uthyrning, som till exempel Handels vill. Det är bra att detta blir tydligt för väljarna.


Anf. 14 Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

Fru talman! Jag vill tacka Ciczie Weidby för interpellationen. Jag vill vara mycket tydlig med att regeringen avser att ta hand om partsöverenskommelsen, som innebär både ökad flexibilitet för våra arbetsgivare och ökad trygghet för löntagarna. Inte minst de som har de mest otrygga anställningarna och anställningsförhållandena kommer att märka skillnad. Det är oerhört viktigt, det vi gör i år.

Jag tror, fru talman, att vi i grunden är överens om att vi behöver stärka skyddet för dem som har de otrygga anställningarna och om att frågor som rör kollektivavtal bäst hanteras av parterna själva och inte av oss politiker.

Jag skulle vilja avsluta med att upprepa det jag sa inledningsvis. Trygghet för vanligt folk handlar om att ha ett jobb att gå till. Alla som kan arbeta ska arbeta. När man kommer till jobbet ska man ha trygga och goda villkor. Man ska kunna känna trygghet på arbetsmarknaden, få möjlighet att utvecklas och kunna ha ett anständigt liv.

Jag vill avslutningsvis säga, fru talman, att jag med tanke på min nya portfölj som jämställdhetsminister inte nog kan understryka hur centralt det är att se till att alla har rätt till ett arbete, en egenförsörjning. Det är detta som i grunden ger frihet, gemenskap och utvecklingsmöjligheter. Det ska vi aldrig glömma bort. Det är också en viktig del av jämställdhetskampen att se till att fler kvinnor får bättre anställningsförhållanden, har ett arbete att gå till och på det sättet också kan leva i frihet och självständighet. Kvinnans plats är på jobbet, helt enkelt.

Tack, Ciczie Weidby, för interpellationen!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2021/22:218 Bemanningsföretag

av Ciczie Weidby (V)

till Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S)

 

Tidningen Arbetet har gått igenom samtliga annonser på Arbetsförmedlingens platsbank från 2020, närmare en halv miljon stycken. I 40 procent av alla annonser för terminalarbeten krävs det att den som söker jobbet antingen har ett annat arbete eller studerar. När det gäller lagerjobb handlar det om 25 procent, 5 000 av 20 000 annonser. Problemet är särskilt utbrett bland bemanningsföretag (Arbetet den 1 december 2021).

Bemanningsföretagens möjlighet att kräva att den sökande ska ha en ”annan huvudsaklig sysselsättning”, och därmed endast erbjuda en visstidsanställning, beror på ett undantag i Bemanningsavtalet med LO-förbunden. Huvudregeln i avtalet är tillsvidareanställning på heltid. bemanningsföretaget ska därmed betala garantilön för den tid då den anställde inte är uthyrd. År 2004 infördes ett undantag i avtalet för studenter och de som har en annan huvudsaklig sysselsättning. Tanken var att den som bara ville ha ett extrajobb skulle kunna ha återkommande tillfälliga anställningar hos ett bemanningsföretag. Enligt Arbetets granskning använder bemanningsföretagen detta undantag i allt högre utsträckning för att slippa att tillsvidareanställa personal.

För bemanningsföretagen innebär undantaget stora fördelar. De kan anställa personal på visstid och behöver inte betala någon garantilön för den tid då den anställde inte är uthyrd. För de personer som anställs på dessa kontrakt innebär det stora nackdelar. De tvingas att ha flera parallella tillfälliga anställningar, har ingen garanterad arbetstid eller inkomst, vågar inte säga emot chefen eller klaga på sådant som är fel och drar sig för att sjukanmäla sig av rädsla för att förlora jobbet. Några av dem Arbetet talat med har arbetat under dessa förhållanden i fem år, andra i upp till tio år.

Fackliga företrädare inom Handels, det fackförbund som organiserar lagerarbetare, har krävt att formuleringen om annan huvudsaklig sysselsättning ska tas bort i bemanningsavtalet. De har dock inte fått gehör för sitt krav. Bemanningsföretagen kan därmed fortsätta att utnyttja undantaget i bemanningsavtalet.

Formuleringar i och uppföljning av avtal är förstås en fråga för arbetsmarknadens parter: Kompetensföretagen och LO-förbunden. Det är dock så att avtal tecknas med utgångspunkt i gällande bestämmelser i lag.

Arbetets granskning utgör exempel på de många problem som bemanningsföretagen medför på svensk arbetsmarknad. Inför valet 2014 presenterade Socialdemokraterna och LO förslag för att stärka regleringen vid in- och uthyrning av arbetstagare (LO och Socialdemokraterna 2013: Ordningsregler för svensk arbetsmarknad). Trots detta lade S-MP-regeringen inte fram några sådana lagförslag under den förra mandatperioden. Inte heller under den nuvarande mandatperioden har regeringen lagt fram några sådana lagförslag, trots Socialdemokraternas tidigare utfästelser.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark:

 

  1. Varför har ministern inte tagit några initiativ för att stärka regleringen vid in- och uthyrning av arbetstagare trots Socialdemokraternas tidigare utfästelser?
  2. Vilka initiativ är ministern beredd att ta för att komma till rätta med de problem som framkommer i Arbetets granskning?