Bemannade skolbibliotek

Fru talman! har frågat mig när jag avser att komma till riksdagen med förslag om att alla skolor ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek och varför regeringen inte prioriterat att lägga fram dessa lagförslag än trots att de finns med i budgeten för 2022 som reform.

God läsförmåga är avgörande för att elever ska klara sina studier i alla skolans ämnen. Läsförståelse och medie- och informationskunnighet är också viktigt för att elever ska ha möjlighet att delta i det demokratiska samtalet. Att stärka skolbiblioteken och ge alla elever likvärdig tillgång till skolbibliotek är därför mycket viktigt.

Redan i dag ska enligt skollagen eleverna i grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasie- och gymnasiesärskolan ha tillgång till skolbibliotek. Hur skolbiblioteken är utformade skiljer sig dock kraftigt mellan skolor - från några böcker i ett litet rum till ett välutrustat bibliotek med många böcker, olika medier och en utbildad bibliotekarie. Det brister i likvärdighet i svensk skola.

Därför tillsatte regeringen den 28 november 2019 en utredning med uppdrag att bland annat utreda och föreslå åtgärder för att stärka skolbiblioteken. Utredningen lämnade sitt delbetänkande Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3) den 19 januari 2021. Betänkandet har remitterats.

I budgetpropositionen för 2022 föreslog regeringen att medel skulle tillföras Statens skolverk för att vidta vissa åtgärder med grund i utredningens förslag för att stärka skolbiblioteken. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. Mot den bakgrunden har regeringen genom förordningen (2022:205) om ändring i förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk föreskrivit att Skolverket ska driva ett nationellt centrum för språk, läs- och skrivutveckling och skolbibliotek. Genom ändringen har regeringen genomfört ett av utredningens förslag - att Nationellt centrum för språk, läs- och skrivutveckling ska få ett utvidgat uppdrag och även ansvara för skolbiblioteksfrågor.

Som utredningen framhåller kan en sådan ordning stärka skolbiblioteken och skapa förutsättningar för ett långsiktigt och systematiskt utvecklingsarbete om skolbiblioteksverksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningens övriga förslag i betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Fru talman! I år firar vi 100 år av demokrati. En grund för demokratin var att alla fick tillgång till läsningen, tillgång till att vara aktiva samhällsmedborgare, uttrycka sig och göra sin röst hörd.

Läsningen är en grund i ett demokratiskt samhälle och en grund för annat lärande i skolan och under hela resten av livet.

Läsningen är dock ett område där Sverige behöver satsa mer. När färre elever läser för att de vill och när färre elever läser tillräckligt bra för att förstå en dagstidning är det ett hot inte bara mot de elevernas möjligheter att klara sin skolgång utan i förlängningen också mot demokratin.

Tittar vi ut i vår omvärld ser vi också hur viktigt det är att människor har förutsättningar att kritiskt förhålla sig till information och propaganda som de möter. Det absolut värsta exemplet är förstås den fruktansvärda desinformation som pågår i Ryssland i förhållande till Rysslands invasion av Ukraina.

Skolbiblioteken är den instans i samhället som har till uppgift att rusta våra barn och unga med både läslusten och informations- och mediekunskapen. Det är den där källkritiken men också källtilliten som gör att man ser skillnad på konspirationsteorier och kunskap.

Men likvärdigheten brister. Bara 43 procent av Sveriges elever har tillgång till bemannade skolbibliotek, enligt den statistik som finns. Och då räknar jag in dem som samverkar med folkbibliotek. Det är alltså mindre än hälften. Bland friskolor är det mycket sämre ställt än bland kommunala skolor.

Det är inte tydligt i lagstiftningen i skollagen vilket uppdrag skolbiblioteken ska ha. Jag menar att det är läsning och medie- och informationskunskap, precis som den statliga utredaren föreslog. Det är inte heller tydligt att skolbiblioteken också ska vara bemannade. Det är en verksamhet som tyvärr prioriteras ned och där man i värsta fall till och med har använt biblioteken som förråd.

Fru talman! Den viktiga frågan till skolministern kvarstår: Kommer Lina Axelsson Kihlblom att lägga fram det viktiga förslaget om krav på bemannade skolbibliotek för alla Sveriges elever? Om hon inte gör det före valet och om hon får förtroendet att fortsätta - är det då åtminstone en ambition från socialdemokratin?

Jag och vi i Miljöpartiet menar att frågan om att säkerställa bemannade skolbibliotek är strategiskt central för en likvärdig skola. Den är viktig i ett läge där det råder lärarbrist och där det samtidigt finns förutsättningar att rekrytera utbildade bibliotekarier till skolan för en strategiskt central uppgift för svensk skola: läsning och medie- och informationskunskap. Kommer förslagen att komma till riksdagen?

Herr talman! Jag vill börja med att tacka Annika Hirvonen för denna viktiga fråga. Jag uppskattar väldigt mycket att få en fråga av någon som jag delar grundsynen med när det gäller läsning och skolbibliotekets roll för det demokratiska uppdraget, som är så tydligt i läroplanen.

Jag tänker också på att skolbiblioteket utgör en plats där tänkandet kan ske. Dit kan man gå och komma undan från undervisningen och möta andra vuxna. Jag delar fullt ut Annika Hirvonens engagemang i frågan, och jag skulle gladeligen stå här i höst och fortsätta diskussionen och se hur det är då.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Däremot är jag inte beredd att i dag föregå en beredning som sker av de förslag som finns och göra någon sorts utfästelse. Men jag vill säga som så att jag tänker att svensk skola måste fokusera. Vi vet att resurserna inte är oändliga, och vi vet att man inte kan ha hur många fokus som helst.

När det gäller barnens lärande och allas möjligheter att bli unga vuxna som kan delta i det demokratiska samtalet, få sitt första jobb och komma till rätta i livet är skolbiblioteken en viktig del.

Jag vill ha ordning och reda i svensk skola. Om det står i skollagen att man ska ha biblioteksverksamhet vill jag att vi tittar på vad "verksamhet" är för något. Är det en låda med några böcker i som föräldrar har skänkt? Eller är det lite mer? Här måste vi fokusera. Svensk skola fokuserar på väldigt mycket annat i dag.

I dag hade jag ett möte där vi pratade om möjligheterna att göra ett bra jobb som lärare. Då tänkte jag: Vad härligt, ett möte som handlar om det vi har som fokus för skolan! En lärare som lyckas med sitt uppdrag enligt läroplanen - det är det skolan handlar om.

Men när jag står i den här talarstolen pratar vi faktiskt sällan om den frågan, för det är väldigt många som har fokus på mycket annat i svensk skola än på just elevers lärande.

Ordning och reda i skolan innebär också ordning och reda när det gäller att vi har fokus på så mycket. Har man fokus på rätt ställen och det står i skollagen att man ska ha ett skolbibliotek - då ska man ha ett skolbibliotek. Ska man ha biblioteksverksamhet är jag väldigt tveksam till att det kan vara en bokhylla i en skrubb.

Jag är som sagt tacksam för att frågan ställs, och jag hoppas att den återkommer till hösten. Då tycker jag att vi ska ta den vidare.

Herr talman! Att prioritera rätt sak, att fokusera och att använda begränsade resurser - jag hoppas att skolministern inte menar att det här är en fråga som inte ska prioriteras eller sättas fokus på. Jag önskar verkligen att det ska vara klart och tydligt, i så fall.

När det kommer till resurser är det ett problem att det i dag görs nedskärningar på skolan i de flesta av Sveriges kommuner. Det är ett jättestort problem. Utredningens förslag om att tillföra ungefär 400 miljoner till kommunerna genom det kommunala kostnadsersättningssystemet, utgiftsområde 25, skulle stärka kommunernas möjligheter att satsa på skolan i stället för att skära ned. Vi måste sluta spara på våra elever i skolan.

De här resurserna skulle tillföras kommunerna på ett sätt som gör att de kommuner som är duktigast och faktiskt erbjuder riktigt bra skolbiblioteksverksamhet skulle ersättas för det. Samtidigt skulle kraven i lagstiftningen göra att de som i dag fuskar och kallar en boklåda i en skrubb för ett skolbibliotek skulle behöva använda resurserna till det som klart och tydligt står i skollagen: ett riktigt skolbibliotek som är bemannat.

Då kanske det blir lite mindre pengar över att dela ut till aktieägarna som vill ha vinst i vissa friskolor. Och det är väl det som gör att Friskolornas riksförbunds vd gick i taket när utredaren Gustav Fridolin kom med sina förslag. Man vill inte ha förslag som sätter barnens lärande framför aktieutdelning till aktieägarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför tycker vi i Miljöpartiet att det här är svårt att förstå. De förslag som nu har lagts fram av utredaren har remitterats och fått ett väldigt positivt mottagande i stort - om vi räknar bort dem som hellre delar ut pengar till sina ägare. Då förstår jag inte vad det är som behöver utredas vidare och beredas vidare i Regeringskansliet.

Är inte skolministern nöjd med hur förslagen är utformade? Eller är hon bara inte beredd att satsa pengarna?

Jag vill citera avslutningen i sammanfattningen från Gustav Fridolins utredning om bemannade skolbibliotek, för den motsvarar Miljöpartiets syn:

"I förlängningen kan ändamålsenliga skolbibliotek bidra till att elever blir informerade, engagerade och demokratiska samhällsmedborgare. Barn och unga som under hela sin skoltid får möta skolbibliotekarier rustas med kunskap och motståndskraft mot desinformation och propaganda. De får tillfälle att tänka och samtala om viktiga frågor, de får vidgade referensramar, och de får läsupplevelser. Men de blir aldrig färdiga, och det är som det ska."

Herr talman! Jag delar Annika Hirvonens engagemang för det här.

Det handlar om en helhet. Alla förslag som vi lägger fram på kammarens bord måste ha bra underlag. Vi kan inte lägga fram förslag som inte har full finansiering, och vi måste kunna se att finansieringen finns långt framåt. Det måste finnas långsiktighet, kvalitet i underlag och så vidare. Vi vet tydligt vad som hänt när det inte har funnits.

Det finns redan i dag en skyldighet för alla huvudmän att ha biblioteksverksamhet. Man kan förstås skriva in det tydligt i skollagen som ett tvång, och även att staten ska betala för det, när det nu ser ut som det gör i skolans värld med mycket frihet och många aktörer som alla tävlar mot varandra.

Apropå vinst i skolan kan man ju vara så smart att man har lite rätt att ta ut lite vinst. Jag läste i förra veckan en tidning där någon sa att man inte behöver ha skolbibliotek, för eleverna kan väl gå till det kommunala. Då sparar man ju in lite, och då är det lite svårt när man har fått statsbidrag för det. Men det kanske möjliggör för annat.

Det är lite oordning i svensk skola. Vi sköt till 1,2 eller 1,3 miljarder för pandemin under två års tid. Det är väldigt svårt att följa upp hur de pengarna användes ute i kommuner och i fristående företag.

Pengar är någonting som vi i framtiden måste vara försiktiga med. Vi måste ha ett system där pengarna har ett tydligt syfte. Det måste vara ordning och reda. Det måste finnas politiker som inte bara vill skicka ut pengar utan också vill ta ansvar för hur de används där ute så att de används på rätt sätt. Därför måste vi ha en svensk skola som alltid har eleven i tydligt fokus och inte massor med annat.

Jag ser fram emot att till hösten, om jag får det privilegiet - jag är tacksam för varje dag jag får - få jobba vidare med just den här frågan. Jag tror att skolbibliotek och de satsningar vi har gjort och kommer att göra kommer att ha betydelse.

Jag vet att man redan 1997 fördelade 24 miljoner årligen för inköp av biblioteksböcker. Mycket av det gick till just unga. Mellan 2016 och 2019 fanns det ett statsbidrag som totalt fördelade 105 miljoner kronor. Även 2016 och framåt har skolbibliotekarier varit en uttalad målgrupp inom regeringens satsning Läslyftet, som har en kompetensutvecklingsinsats inom läs- och skrivutveckling, alltså hur bibliotekarier kan stötta lärare. Vi har även vidare flera sådana satsningar. Jag tänker att de förslag vi har lagt fram nu och de förslag vi kommer att lämna är en fortsättning på detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag läser mellan raderna i skolministerns svar att det handlar om pengar, att hon inte kan lova bemannade skolbibliotek eftersom hon inte kan lova mer pengar. Det må så vara att man inte alltid kan lova pengar i en interpellationsdebatt, men det oroar mig, herr talman, att Socialdemokraterna inte har prioriterat att satsa mer pengar just på skolan än vad man har gjort.

Under de fyra år som Gustav Fridolin från Miljöpartiet var utbildningsminister gjordes historiskt stora tillskott till skolan. Och sådana behövs. Tittar vi på Skolkommissionen, jämför vi oss med OECD i hur mycket pengar som läggs på undervisning och elevhälsa, kan vi konstatera att Sverige bör satsa mer pengar på skolan. Samtidigt ser vi nedskärningar i kommun efter kommun.

Jag är överens med statsrådet om att vi måste strama upp så att de pengar vi satsar på skolan faktiskt går till eleverna och inte ut i aktieägarnas vinster. Den som vill plocka ut vinst ska inte få driva svensk skola. Men vi måste vara beredda att satsa mer resurser på skolan och att göra det genom de generella statsbidragen, enligt finansieringsprincipen.

Att tydliggöra i skollagen vad skolbibliotekens uppdrag ska vara och att de ska vara bemannade ser jag som ett viktigt och prioriterat sätt att stärka likvärdigheten i skolan, stärka läsningen, stärka medie- och informationskunskapen och i förlängningen stärka demokratin.

Det här är en central och strategisk fråga för svensk skola. Jag hoppas att Socialdemokraterna ska vara beredda att investera i barns läsande och bemannade skolbibliotek.

Herr talman! Jag vill återigen säga att jag är glad att få diskutera den här frågan. Den sitter ihop med många andra frågor som Annika Hirvonen och jag har diskuterat under de senaste månaderna här i kammaren.

Den dagen vi har offentlighet så att vi vet hur pengar används kommer det att bli lättare att se om det blev en bibliotekarie eller om det blev en svensklärare i årskurs 3 som fick extra arbetsuppgifter.

Den dagen vi har ett rättvist skolval som gör det möjligt för alla skolor att ha en elevsammansättning där vi kan lära av varandra och där inte vissa föräldrar stängs ute, den dagen vi har politiker som säger att samhällsutvecklingen och segregationen är en politikerfråga - den handlar inte om skolval, marknadsfrågor och så vidare, utan det är politiker som styr hur samhället ser ut och vad som händer -, den dagen vi har politiker som inte bara tar skattemedlen och skickar ut dem utan också tar ansvar för hur de används ute i verksamheten, den dagen kan vi prata om hur vi kan bli mer effektiva.

Det handlar också om att titta på hur vi överkompenserar fristående skolor för ett uppdrag de inte har, samtidigt som de har färre skolbibliotek än de kommunala skolorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det måste vara ordning och reda i svensk skola. Jag vill säkerställa att de pengar vi lägger in i sådana här satsningar i framtiden kommer barnen till godo. Om det står skolbibliotek på etiketten ska det bli skolbibliotek och ingenting annat.

Med de orden vill jag tacka Annika Hirvonen och önska henne en trevlig sommar och förhoppningsvis ett bra fortsatt samarbete. Jag vill också tacka kammaren för den här våren och önska alla en trevlig sommar.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.