Fru talman! Maria Stockhaus har frågat utbildningsministern på vilket sätt regeringens budget ger stockholmarna fler utbildade förskollärare och om utbildningsministern tycker att det är rimligt att kommunerna själva ska stå för kostnaderna gällande vidareutbildningen av förskollärare.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Universitet och högskolor har själva det huvudsakliga ansvaret för att planera och dimensionera sina utbildningar. Planeringen av utbildningsutbudet ska ske utifrån bland annat studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Regeringen anser att det är viktigt att det finns en välfungerande dialog och samverkan med arbetsmarknaden och kommande arbetsgivare i detta arbete.
Med hänsyn till den stora bristen på högskoleutbildad arbetskraft inom bland annat läraryrket har det dock funnits anledning för regeringen att särskilt peka ut vissa utbildningar som behöver byggas ut. En sådan utbildning är den för förskollärare.
Regeringen föreslog i propositionen Vårändringsbudget för 2015 och budgetpropositionen för 2016 att antalet permanenta utbildningsplatser vid universitet och högskolor ska öka betydligt jämfört med den budget som riksdagen beslutade i december 2014.
Med regeringens förslag uppgår utbyggnaden till motsvarande 7 925 nya utbildningsplatser 2016. Den ökar sedan till motsvarande 14 600 nya utbildningsplatser 2019.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Inom ramen för denna satsning utökas förskollärarutbildningen med 800 nybörjare. Av dessa har 60 nybörjare tilldelats Stockholms universitet och 50 nybörjare tilldelats Södertörns högskola. Även förskollärarutbildningarna vid Uppsala universitet och Mälardalens högskola utökas med 60 respektive 40 nybörjare.
Det är värt att ha i åtanke att Stockholm även kommer att gynnas av de platser som tilldelas lärosäten i andra delar av landet eftersom Stockholm med sin attraktionskraft hämtar kompetensförsörjning från hela landet.
Enligt skollagen är det i första hand huvudmannen som ansvarar för att personal vid förskolor och skolor ges möjlighet till kompetensutveckling. Trots det kan det i särskilda fall finnas skäl att stimulera huvudmännen att investera i kompetensutveckling för sin personal genom olika insatser.
Ett sådant exempel var det så kallade Förskolelyftet, som pågick till och med 2015 och som syftade till att utveckla förskolepersonalens kompetens i samband med att förskolans pedagogiska uppdrag förtydligades i läroplanen.
Den svenska modellen innebär att vi ska konkurrera genom att investera i kunskap och kompetens, inte med låga löner. För att lyckas med det måste vi vända den negativa kunskapsutvecklingen i svensk skola. Därför har regeringen valt att investera i lärar- och förskollärarutbildningarna och i skolan och förskolan.