Behovet av förskollärare

Fru talman! Maria Stockhaus har frågat utbildningsministern på vilket sätt regeringens budget ger stockholmarna fler utbildade förskollärare och om utbildningsministern tycker att det är rimligt att kommunerna själva ska stå för kostnaderna gällande vidareutbildningen av förskollärare.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Universitet och högskolor har själva det huvudsakliga ansvaret för att planera och dimensionera sina utbildningar. Planeringen av utbildningsutbudet ska ske utifrån bland annat studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Regeringen anser att det är viktigt att det finns en välfungerande dialog och samverkan med arbetsmarknaden och kommande arbetsgivare i detta arbete.

Med hänsyn till den stora bristen på högskoleutbildad arbetskraft inom bland annat läraryrket har det dock funnits anledning för regeringen att särskilt peka ut vissa utbildningar som behöver byggas ut. En sådan utbildning är den för förskollärare.

Regeringen föreslog i propositionen Vårändringsbudget för 2015 och budgetpropositionen för 2016 att antalet permanenta utbildningsplatser vid universitet och högskolor ska öka betydligt jämfört med den budget som riksdagen beslutade i december 2014.

Med regeringens förslag uppgår utbyggnaden till motsvarande 7 925 nya utbildningsplatser 2016. Den ökar sedan till motsvarande 14 600 nya utbildningsplatser 2019.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inom ramen för denna satsning utökas förskollärarutbildningen med 800 nybörjare. Av dessa har 60 nybörjare tilldelats Stockholms universitet och 50 nybörjare tilldelats Södertörns högskola. Även förskollärarutbildningarna vid Uppsala universitet och Mälardalens högskola utökas med 60 respektive 40 nybörjare.

Det är värt att ha i åtanke att Stockholm även kommer att gynnas av de platser som tilldelas lärosäten i andra delar av landet eftersom Stockholm med sin attraktionskraft hämtar kompetensförsörjning från hela landet.

Enligt skollagen är det i första hand huvudmannen som ansvarar för att personal vid förskolor och skolor ges möjlighet till kompetensutveckling. Trots det kan det i särskilda fall finnas skäl att stimulera huvudmännen att investera i kompetensutveckling för sin personal genom olika insatser.

Ett sådant exempel var det så kallade Förskolelyftet, som pågick till och med 2015 och som syftade till att utveckla förskolepersonalens kompetens i samband med att förskolans pedagogiska uppdrag förtydligades i läroplanen.

Den svenska modellen innebär att vi ska konkurrera genom att investera i kunskap och kompetens, inte med låga löner. För att lyckas med det måste vi vända den negativa kunskapsutvecklingen i svensk skola. Därför har regeringen valt att investera i lärar- och förskollärarutbildningarna och i skolan och förskolan.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Det finns många faktorer som påverkar kvaliteten på en förskola. En av de allra viktigaste är tillgången på välutbildad personal. Förskollärarna har en viktig roll på en förskola för att säkerställa att förskolan lever upp till den läroplan som finns för förskolan.

I Stockholm råder akut brist på utbildande förskollärare. I länet har i snitt 28 procent av förskolepersonalen förskollärarexamen, alltså inte ens var tredje anställd. Det kan jämföras med snittet för hela landet som är 43 procent.

Stockholm har ett unikt läge, och konkurrensen om förskollärare är hård. Det gör att många kommuner bjuder över varandra lönemässigt för att locka till sig förskollärare. Det leder till att dessa kommuner får ökade kostnader för förskolan. Det handlar om kommuner som redan har det tufft när det gäller att bygga ut förskolan i tillräckligt stor omfattning för att klara inflyttningen.

I regeringens vårändringsbudget för 2015 valde man att omfördela medel som tidigare avsatts i alliansbudgeten för 2015. Posten för Stockholms universitet sticker ut eftersom anslaget minskade med ca 20 miljoner kronor. De fick därför dra i handbromsen och minska antalet planerade platser på förskollärarutbildningen kraftigt. De hade tänkt utöka antalet platser med ytterligare 129 baserat på det stora intresset för utbildningen och behovet i regionen, men man tvingades dra ned det till 60 platser.

Trots att regeringen i budgeten för 2016 åter valt att satsa på nya platser på förskollärarutbildningen har man inte kompenserat Stockholms universitet för den tidigare neddragning som lärosätet tvingades göra.

Fru talman! Ministern hänvisar till att Stockholmsregionen är så attraktiv att regionen kan dra nytta av utbildningsplatser för förskollärare som finns i andra delar av landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är visserligen inte statsrådets område, men det är allmänt känt att det är svårt att få tag i en bostad i Stockholm. Än så länge har vi inte heller sett några förslag från regeringen om att det ska byggas fler bostäder till överkomligt pris i Stockholm. Att bo i Stockholm är dyrt, och det är svårt att få tag i en bostad.

Det går inte att tro att inflyttning av förskollärare automatiskt löser problemet. Då borde inte relationen mellan andelen förskollärare i Stockholm och övriga landet se ut som den gör i dag.

Likvärdighet är ett begrepp som inte minst regeringen använder flitigt i skoldebatten. Vi är alla överens om att det är viktigt med likvärdig tillgång på förskola och skola av hög kvalitet.

Om statsrådet är överens med Moderaterna om att förskollärare är en viktig garant för kvaliteten i förskolan är min undran: Tycker inte statsrådet att barn i Stockholm har samma rätt till en förskola av hög kvalitet som barn i andra delar av landet?

Fru talman! Tack, Maria Stockhaus!

Bostadspolitiken ligger som sagt inte inom mitt ansvarsområde. När det gäller möjligheten att locka till sig studenter är det ett problem att man har skapat en så stor bostadsbrist i Stockholm och dess kranskommuner.

Vi bygger ut förskollärarutbildningen och tillskjuter nya platser. Det sker inte alls någon minskning av nya platser, utan det sker en ökning. Alla högskolor och universitet får fler högskoleplatser de kommande åren. Vår ökning är betydligt större än den som Alliansen föreslog. Men vi gör en annan fördelning, för vi måste också ta hänsyn till de andra bristyrken som finns.

I Stockholmsregionen bygger vi ut inte minst inom vården och vårdutbildningarna, något som inte fanns med i Alliansens budgetförslag. Där bygger vi ut med 300 nya platser. Dessa vårdutbildningsplatser tillfaller inte Stockholms universitet, eftersom det är Karolinska institutet som står för dem.

På totalen ökar utbyggnaden rejält - över hela landet ökar den med 21 procent. För Stockholms universitet innebär vår utbyggnad att de kommer att få 750 nya utbildningsplatser under denna mandatperiod. Sammanlagt kommer alla Stockholms universitet att få 2 500 nya utbildningsplatser. Det är 280 fler än vad som motsvaras i Alliansens budget för Stockholmsregionen.

Vi har däremot gjort en annan fördelning. Vi har också tagit hänsyn till bristyrkena inom vården, och där blir ni svaret skyldiga, Maria Stockhaus. Hur ska ni klara barnmorskorna och specialistsjuksköterskorna? Det fanns inte med i er plan. Nu var det som sagt bra att våra budgetar gick igenom så att vi får en rimligare fördelning av utbildningsbehoven.

Alla var heller inte fasta platser, utan det fanns också så kallade fria platser. Det är viktigt att komma ihåg att Stockholms universitet tilldelades fria resurser motsvarande 240 helårsstudenter. Dessa kunde man ha använt för utbyggnaden av förskollärarutbildningen, men det valde man att inte göra.

Jag tror att vi är överens om att vi har stora brister när det gäller såväl lärare och förskollärare som vårdpersonal. Ansvaret för att dimensionera utbildningen ligger som sagt i huvudsak på lärosätena. Det behöver göras i närmare samverkan med huvudmännen och de framtida arbetsgivarna, så också i Stockholmsregionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ska göra allt jag kan för att se till att denna samverkan ska fungera betydligt bättre framöver så att man kan hitta rätt dimensionering. Det fungerar väl i andra delar av landet, men det finns mer att göra när det gäller Stockholmsregionen.

Så ska vi se till att långsiktigt klara kompetensförsörjningen i alla delar av Sverige.

Herr talman! Nu gällde interpellationen inte utbildningsplatser generellt utan specifikt förskollärarutbildningsplatser och Stockholmsområdet.

Stockholmsregionens behov av flera förskollärare är som sagt akut. Trots det väljer regeringen att inte säkerställa att Stockholms universitet kan erbjuda platser motsvarande det intresse som finns för förskollärarutbildningen.

I Umeå kommun är andelen förskollärare 58 procent. I Karlstad är den 67 procent och i Borås 54 procent. Jag vill påminna om att Stockholm ligger på 28 procent. Samtliga dessa lärosäten får en kraftig utökning av antalet platser på förskollärarutbildningen.

Likvärdighet verkar inte vara viktigt för regeringen när det gäller Stockholm. Jag frågar mig fortfarande: Är inte barn i Stockholm värda en bra förskola på samma villkor som i övriga landet? Varför ska de och deras föräldrar behöva nöja sig med en förskola som inte har tillräckligt med välutbildad personal?

Det är avgörande hur många platser det finns på förskollärarutbildningen i Stockholm. Med tanke på den unika ställning som Stockholmsregionen har när det gäller andel förskollärare i förskoleverksamhet i samtliga kommuner i Stockholms län är det märkligt att man inte väljer att göra en hårdare prioritering när det gäller Stockholms universitet.

Vad är egentligen motivet till att regeringen omfördelar medel från Stockholm till mindre, regionala högskolor och universitet i kommuner där har man en högre andel förskollärare? Är det så att barnen i Stockholm får stå tillbaka för att regeringen måste tillgodose socialdemokratiska kommunalråds önskemål runt om i landet? Får barnen i Stockholm stå tillbaka för regeringens regionalpolitik?

Många kommuner i Stockholm lägger pengar på vidareutbildning av barnskötare till förskollärare, en desperat insats för att försöka väga upp för bristen på utbildningsplatser i regionen. Tycker ministern att det är rimligt att kommunerna ska behöva ta ansvar på det sättet?

Jag tycker att föräldrar och barn i Stockholms län förtjänar ett bättre svar än att det löser sig därför att Stockholm är attraktivt att flytta till. Kvaliteten på Stockholms förskolor offras för regeringens regionalpolitik. Jag undrar om statsrådet tycker att detta är rimligt.

Herr talman! Tack igen, Maria Stockhaus!

Som jag sa fördelar vi fler platser på totalen till Stockholmsregionen. Alla dessa är inte öronmärkta, utan det finns fria platser. Stockholms universitet tilldelades 240 fria platser som, om samverkan mellan huvudmännen och Stockholms universitet hade fungerat bättre, skulle ha kunnat användas exempelvis till att bygga ut förskollärarutbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som sagt är det viktigt att påpeka att det inte är riksdagen eller regeringen som sköter dimensioneringen. Vi ser att det, när det är brist, kan finnas anledning att tillföra ytterligare platser, både öronmärkta och fria.

Vi har fördelat platserna över landet och tagit hänsyn till behovet av, efterfrågan på och möjligheten att bygga ut med bibehållen kvalitet, för det är viktigt att det finns ordentligt med tillgång på till exempel verksamhetsförlagd utbildning, som ska ske just i samverkan med huvudmännen.

Om det nu fanns en möjlighet att bygga ut 129 platser, varför tog Stockholms universitet inte de 240 fria platserna eller delar av dessa till detta? Det måste ha funnits mer som låg där än just det. Som sagt är det inte vi som dimensionerar, utan det sker ute på våra högskolor efter studenternas efterfrågan men också efter arbetsmarknadens behov.

Det jag tror behövs i denna region för att det ska bli en bättre dimensionering framöver är stärkt samverkan mellan huvudmännen och universiteten. Det är också vad vår särskilda utredare Lars Haikola pekar på kommer att behövas om vi ska klara dimensioneringen av de viktiga lärar- och vårdutbildningarna.

Det sker inte genom detaljstyrning härifrån eller från Regeringskansliet, utan genom att se till att de resurser vi har används till att möta de behov som finns. Då behöver samverkan stärkas också i denna region.

Herr talman! Bristen är ändå allra störst i Stockholm, och trots det väljer man att dra ned på ökningen av platser i Stockholm från 129 till 60. Enligt den uppgift jag fått från universitetet hade de full beredskap för att ta de 129. De fick dock signalen att de inte fick pengarna utan fick dra ned till 60.

I regeringens budget har man förutom att missgynna Stockholmsregionen när det gäller förskollärarutbildningen också valt att ta bort pengar till Förskolelyftet. Det gäller hela landet. Det är en utbildningssatsning för förskollärare som varit uppskattad och, jämfört med många andra lärarlyft, utnyttjad till nästan 100 procent. Man kan fundera över varför man väljer att avbryta en så framgångsrik fortbildningssatsning för förskollärare, som skulle gynna hela landet och inte minst Stockholm.

I den nya lärarlönesatsningen har man exkluderat förskollärare som arbetar hos mindre, fristående huvudmän som bara har förskola. Jag har inte tittat närmare på var dessa huvudmän finns, men jag vet sedan mina år som kommunalråd att det i Stockholms län finns många mindre, fristående aktörer på förskolesidan, inte minst föräldrakooperativ vars förskollärare inte får möjlighet att ta del av lärarlönesatsningen.

Ibland kan man fråga sig vad regeringen har emot Stockholm och förskollärare.

Herr talman! Tack, Maria Stockhaus!

Som jag sa är det ingen som har dragit ned. Vi har utökat platserna också till Stockholmsregionen. Vi har utökat dem mer än i det förslag som låg i Alliansens budget. Totalt är det 280 fler platser med vår budget än vad det var med Alliansens budget. Sedan har vi gjort en annan fördelning av de öronmärkta platserna, men det finns också fria platser att tillgå som man kunde ha använt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Återigen: Det är oerhört viktigt att vi har tillgång till högre utbildning av hög kvalitet i hela landet och att vi klarar kompetensförsörjningen, inte minst inom vård och skola. Här har vi en stor utmaning. Hittills har vi inte klarat den dimensioneringen, och en av de saker man har pekat på är att samverkan måste stärkas för att dimensioneringen ska fungera framöver.

Här har arbetsgivarna ett väldigt stort ansvar. De har också ett stort ansvar när det gäller kompetensutveckling. Jag tycker också att Förskolelyftet var bra. Men det var en tidsbegränsad satsning i samband med att man gjorde förstärkningar och förändringar i förskolans läroplan.

Sådana saker kommer säkert också att göras framöver. Men det stora ansvaret för kompetensutvecklingen av sin personal ligger hos på arbetsgivaren och ska så göra. Sedan ska våra lärosäten se till att mäta det.

Förskolorna och förskollärarna ingår i Lärarlönelyftet. Jag vill passa på att säga att jag är glad att Moderaterna har backat från att ta avstånd från Lärarlönelyftet. Det är en väldigt viktig uppgift och en väldigt viktig reform för att höja resultaten i grundskola och gymnasieskola.

Överläggningen var härmed avslutad.