Fru talman! Jag tackar Morgan Johansson även för detta svar.
Vi delar självklart synen på att barnets bästa alltid ska vara i fokus. Jag noterar att ministern dock inte ger något tydligt besked om det kommer att bli möjligt att fastställa faderskapet före barnets födelse. Jag vill då påminna Morgan Johansson om de tillkännagivanden som riksdagen har skickat till regeringen om detta och att det är en ordning som riksdagen har sagt sig vilja ha.
Ett enigt civilutskott - alltså Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet - gjorde först ett tillkännagivande i början av förra mandatperioden, där man efterfrågade ett mer jämställt föräldraskap där mamman och pappan är med på lika villkor redan innan barnet föds. Denna vecka har det gjorts ännu ett tillkännagivande.
Morgan Johansson hänvisar till utredningens bedömning, att faderskapet inte bör bekräftas före barnets födelse.
Jag vill då kortfattat redogöra för vad utredningen egentligen säger, nämligen:
Ett skäl till dagens ordning är att det i vissa fall är först sedan barnet har fötts som det står klart att exempelvis den man som har trott sig vara far inte är det. Behovet av en rättsgenetisk undersökning kan därmed uppkomma först efter att barnet har fötts. En grundläggande förutsättning för att kunna fastställa ett faderskap är att barnet föds levande. Mot den bakgrunden gör utredningen bedömningen att det inte är lämpligt att införa en möjlighet för socialnämnden att godkänna en lämnad bekräftelse redan före barnets födelse.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag håller inte alls med utredningen om detta. Först och främst säger utredningen att det är först efter att ett barn är fött som det står klart att en man som trott sig vara far inte är det.
Jag undrar hur ofta det egentligen förekommer. Det måste vara ytterst sällan som någon som tror sig vara far, tittar på barnet som precis fötts och säger: Nej, det är inte jag som är far till detta barn.
Därefter säger utredningen att behovet av en rättsgenetisk undersökning därmed kan uppkomma först efter att barnet har fötts.
Ja, då kan detta behov uppkomma. Men detta behov kan uppkomma två tre år senare också. Det är egentligen ingen skillnad. Det kan uppkomma tio år senare också.
När det gäller de barn som så att säga föds med fel pappa, där någon annan tros vara pappa, upptäcks det inte alltid i samband med födseln. Det är nog en väldigt liten risk att man skulle upptäcka det när man ser barnet.
Att en grundläggande förutsättning för att kunna fastställa ett faderskap är att barnet föds levande är inte heller sant. Det går alldeles utmärkt att fastställa vem som är far till ett dött barn också, om man skulle vilja göra det. Det finns dock ingen större anledning att göra det; det är en annan sak. Men man kan givetvis göra det på kvarlevorna av ett dött barn också, alltså fastställa vem som egentligen var far till barnet.
Jag ser därför inte att utredningen särskilt väl har prickat in vad vi från civilutskottet ville tidigare och vad vi fortfarande vill. Vad vi säger i det nya tillkännagivandet får jag återkomma till i mitt nästa inlägg. Men vi säger faktiskt att vi vill se att regeringen överväger att en faderskapsbekräftelse införs före barnets födelse.