Barn och ungdomar som slutar idrotta

Fru talman! Angelika Bengtsson har frågat mig vilken plan jag och regeringen har för att få fler barn och ungdomar att idrotta samt vilken strategi jag och regeringen har för att inte fler barn och ungdomar ska sluta idrotta på grund av de restriktioner som finns till följd av coronapandemin.

Jag vill först tacka interpellanten för att hon lyfter fram denna viktiga fråga. Barns och ungdomars rörelse och idrottande är verkligen högt prioriterat för mig som statsråd. Att ge möjlighet till rörelse och idrott handlar i grunden om att ge möjlighet till bättre fysisk och psykisk hälsa och en bättre livskvalitet. Den möjligheten är tyvärr inte jämlik bland barn och ungdomar i dagens Sverige, och ojämlikheten i hälsa ökar. Vi måste bryta denna utveckling.

Den frihet som Riksidrottsförbundet har att fördela statens stöd till idrotten medför ett betydande samhällsansvar. Socioekonomiskt starka områden får inte gynnas på bekostnad av områden med socioekonomiska utmaningar.

Riksidrottsförbundet arbetar nu med att ta fram nya bidragsregler, och jag för en nära dialog med förbundet om behovet av förändringar som leder till ökad jämlikhet och jämställdhet inom idrotten. Dessa aspekter har inte minst varit angelägna i samband med årets extra krisstöd till idrotten som syftat till att mildra pandemins ekonomiska konsekvenser för idrottsverksamheter i hela landet, särskilt för barn och unga. I detta sammanhang kan jag också vara tydlig i att regeringen är beredd att fatta beslut om ytterligare krisstöd för att säkra idrottsrörelsens överlevnad genom krisen.

Fru talman! Att idrottsrörelsen under och efter pandemin kontinuerligt arbetar för alla barns och ungas möjligheter till rörelse och idrott är centralt. Att i takt med tiden göra sin idrottsverksamhet relevant för nya generationer är också särskilt angeläget nu.

Jag vill även ta tillfället i akt att lyfta fram tre åtgärder som regeringen vidtagit för barns och ungdomars ökade och mer jämlika möjligheter till rörelse och idrott.

För det första, regeringens satsning Samling för daglig rörelse, som bland annat utökat undervisningstiden i idrott och hälsa i grundskolan med 100 timmar och gett Riksidrottsförbundet möjlighet och utrymme till en kraftsamling för mer idrott, rörelse och utveckling av rörelseförståelse inom ramen för skoldagen. Genom Samling för daglig rörelse inrättades även ett rörelsenätverk där centrala aktörer möts i dialog kring kompetensutveckling och andra frågor som har betydelse för ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar.

För det andra, regeringens tillsättande av en nationell samordnare för främjandet av ökad fysisk aktivitet. Samordnaren ska fram till den 1 mars 2023 bland annat arbeta utåtriktat för att öka den allmänna kunskapen om vilka goda effekter fysisk aktivitet bidrar med för var och en av oss. I uppdraget ingår att särskilt beakta sårbara grupper som barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den tredje åtgärd jag vill lyfta fram är det uppdrag regeringen i oktober gav till Boverket om att ta fram förslag om hur kunskap om anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid kan utvecklas, samlas och förmedlas. Anläggningsfrågan är central för allas, inte minst barns och ungdomars, möjligheter till rörelse och idrott. Uppdraget har en tydlig inriktning på att vi ska nå såväl breda som nya grupper av idrotts-, motions- och friluftslivsutövare.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram de många insatser som gjorts inom idrottsrörelsen för att hålla igång barn- och ungdomsverksamheten under pandemin. Jag vill också lyfta fram Folkhälsomyndighetens tydliga budskap om vikten av fysisk aktivitet och att idrott och träning därför bör fortsätta så långt det är möjligt.

Fru talman! Det gläder mig att även Amanda Lind brinner för idrotten. Jag känner en extrem oro för våra barn och ungdomar som nu slutar idrotta till följd av coronapandemin. Framför allt är det ungdomar födda före 2005 som blivit drabbade. De rekommenderas av Folkhälsomyndigheten att inte träna i grupp eller inomhus. Deras träningar har i princip ställts in.

Jag har under hela min uppväxt idrottat och varit fysiskt aktiv. Rent personligen fick jag ut otroligt mycket, inte bara det rent fysiska utan även välmående, ledarskapsträning och många vänner. Senare i livet kunde jag komma tillbaka som ledare och undervisa. Det gav ett annat mervärde, något som i vuxen ålder betyder mer utifrån ett ledarskapsperspektiv.

Idrottsrörelsen med grund i vårt unika föreningsliv ska vi bejaka, ta hand om och vårda. Det är därför oerhört tråkigt att läsa om den oro som det rapporteras intensivt om över att allt fler barn och ungdomar slutar idrotta.

Björn Eriksson, Riksidrottsförbundets ordförande, kallar detta för en tickande bomb. Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep, uttrycker också sin oro över de ungas psykiska hälsa. Hela idrottsrörelsens ledare känner samma oro. Jag vill i stället hävda att det här är en stor tickande handgranat. Vi riskerar att få en hel generation soffpotatisar. Vi vet dessutom att stillasittandet ökade redan innan pandemin.

Fru talman! Det jag och många med mig saknar från regeringen är ett förebyggande arbete som måste startas nu. Det räcker inte att pumpa in mer pengar i krisstöd. Kommer regeringen att påbörja en uppsökande verksamhet för att fånga upp och få tillbaka de ungdomar som slutat idrotta? Kommer regeringen att påbörja ett arbete för att redan nu titta på hur många det är som berörs av minskad fysisk aktivitet? Och hur hanterar regeringen den oro som hela idrottsrörelsen nu uttrycker?

Fru talman! De här frågorna handlar inte bara om dem som gör en elitsatsning. Det handlar inte bara om dem som tycker om att idrotta. Det handlar inte bara om ledare som arbetar med ungdomar. Det här handlar om en hel generations folkhälsa.

Fysisk aktivitet och psykisk hälsa har ett nära samband. Fysisk aktivitet och bättre inlärningsförmåga har ett nära samband. Fysisk aktivitet och vårt välmående hänger ihop.

Varför gör regeringen inte mer för våra barn och ungdomar och för deras fortsatta välmående?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag instämmer helt i Angelika Bengtssons beskrivning av hur oerhört viktigt det är med idrott, rörelse och träning och hur oerhört viktigt det är att vi har vår starka och levande idrottsrörelse i hela landet för att det ska vara möjligt för barn och unga att delta.

Det är precis som jag sa i mitt svar. Detta är en utmaning som fanns redan innan pandemin, tyvärr. Vi ser alltmer ökade klyftor mellan dem som idrottar och dem som inte idrottar. Det beror på vilket kön du har, vilken etnisk bakgrund du har och din socioekonomiska status.

Detta är utmaningar som idrottsrörelsen redan innan pandemin behövde jobba med. Det är utmaningar som man jobbar med och som regeringen har identifierat och redan tagit flera steg för att komma till rätta med. Jag var inne på några av dem i mitt svar. Det handlar om allt från översynen av bidragsreglerna för Riksidrottsförbundet till att ta ett grepp om anläggningsfrågan, som också är en viktig grundförutsättning.

Det handlar inte minst om att jobba för att främja rörelse i skolan. Det handlar om både den dagliga rörelsen och kopplingen och kontakten med föreningslivet för att det sedan ska vara en lätt brygga för att ta sig in i idrottsföreningen när man i skolan har fått kontakt både med sin kropp och med olika typer av idrotter.

Jag är också oroad över pandemins effekter på folkhälsan, vår idrottsrörelse och inte minst barns och ungas uppväxtvillkor i dag. Det handlar om alla barns lika möjligheter att ta del av träning och idrott. Vi ser redan nu hur vissa barn faller utanför den organiserade idrotten när träningstimmarna dras ned. Det behöver vi ta på allra största allvar.

Fru talman! De medel vi har skjutit till för idrottsrörelsen för att säkra idrottens överlevnad i hela landet är såklart helt centrala för idrottens framtida återstart. Det handlar om möjligheten att sedan kunna rekrytera och få in fler barn och unga i idrott igen, fånga upp dem som kanske föll bort och inte minst få in nya barn och unga i regelbunden träning.

Regeringen har näst intill fördubblat det statliga stödet till idrotten i år, och vi har hela tiden varit helt överens med Riksidrottsförbundet om att fortsatt analys av konsekvenserna krävs. Regeringen är beredd att skjuta till ytterligare stöd. Vi ser redan nu att de nya restriktionerna, som tyvärr behöver vara kvar ett tag till, drabbar idrottsrörelsens ekonomi ytterligare.

Fru talman! Idrottsrörelsen är självständig i dag. Det är så klart Riksidrottsförbundet som konkret ska sköta den uppsökande verksamheten. Vi är helt överens om att de också ska titta på konsekvenser av barns och ungas bristande idrottande under pandemin. Jag är väldigt glad att både Folkhälsomyndigheten och Riksidrottsförbundet har varit så tydliga med hur viktigt det är att värna barns och ungas rörelse under pandemin.

Under de senaste veckornas ganska drakoniska restriktioner har de äldre ungdomarna tyvärr behövt backa i sin träning. Senast i dag kom det nya rekommendationer, som öppnar för utomhusträning i mindre grupper. Det är också något som idrottsrörelsen har identifierat som ett bra och viktigt steg för att kunna hålla i, för att kunna träffas, för att kunna ha kvar den sociala gemenskap som idrotten innebär och naturligtvis för att kunna fortsätta hålla igång. Det är helt centralt.

Det är naturligt nu när smittspridningen är så stor att det blir begränsningar. Det innebär ett hårt slag mot hela vårt samhälle på olika sätt. Men att hålla i våra ungdomar även under den här svåra tiden för att sedan kunna bygga upp en återgång till ett mer normalt läge vet jag att vår idrottsrörelse är helt besjälad av, och vi i regeringen ska fortsätta göra precis allt vi kan för att stötta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! De tre förslag som statsrådet presenterade i sitt svar ställer vi oss bakom.

Satsningen på daglig rörelse i skolan är givetvis bra. Som jag nämnde hänger fysisk aktivitet och inlärningsförmåga ihop.

Att ha en nationell samordnare för att främja ökad fysisk aktivitet handlar, som jag förstår det utifrån förordningarna, om att aktivera dem som inte är fysiskt aktiva i dag och om att minska fetma. Det är en lite annan fråga, men det hänger såklart ihop med välmående och fysisk aktivitet.

Uppdraget som Boverket fick i höstas att se över lokalanläggningarna är superbra, för det är ett förslag som liknar något som vi har motionerat om i två års tid - att se över lokalanläggningarna med det man gjort i Danmark med lokal- och anläggningsfonden som förebild. Där har man en fond som på ett innovativt sätt kan utveckla en lokalanläggning så att den kan fungera för fler idrotter än bara en och kanske för fler aktiviteter. Det är jättebra att det arbetet är igång.

Min fråga och min interpellation handlar dock om dem som redan var en del av idrottsföreningslivet och som nu lämnar det. Det handlar om ungdomar som inte ser något framtidshopp. Det handlar om ungdomar som tappar hoppet om sin idrott och det de brinner för.

Ja, mycket har gjorts. En del har ställt om på eget initiativ till att träna utomhus. En del har haft digital träning. Men tävlingsmomenten som är så otroligt viktiga för ens egen utvecklingspotential, för att kunna pressa sig själv lite till, fattas ju nu eftersom man inte träffas. Det man ser fram emot som elev när det är söndag eftermiddag, veckans träningar, finns inte längre. Jag är oerhört orolig över att många nu inte ser det hoppet och den glädjen på grund av pandemin vi lever i. Tryggheten i vardagen har försvunnit för många.

Jag saknar besked som inte handlar om att tillskjuta mer pengar. Regeringen har varit tydlig med att man är beredd att skjuta till mer pengar. Men jag eftersöker något mer, något konkret om hur man lockar tillbaka dem som har varit en del av idrottsrörelsen. Jag saknar konkreta förslag.

Jag är övertygad om att det arbetet behöver påbörjas redan nu, inte sedan, för att "soffgenerationen" inte ska bli soffpotatisar. Det riskerar de nämligen att bli, och det vore tråkigt både för ungdomarna och för folkhälsan - inte minst då vi vet vad det får för andra konsekvenser att må dåligt.

Vilka konkreta förslag är det man vill se förutom dem som redan är presenterade? De förslagen saknar jag.

Fru talman! Det arbete som Angelika Bengtsson efterfrågar med att planera för en återstart och för att kunna locka till sig fler barn och unga - både de som redan står utanför, vilket är en gigantisk utmaning, och de som nu halkar utanför och kanske tappar motivationen eller lusten eller är beroende av rutiner och tävlingsmoment för att bli inspirerade - är redan påbörjat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det ligger hos Riksidrottsidrottsförbundet att planera för hur idrottsrörelsen i hela landet kan förbereda för detta, och det är redan en del av det statliga stödet till idrotten. Det ingår i grundstödet som ges varje år men också i krisstödet.

I den nya krisstödsomgången för den senaste miljarden betonade regeringen att syftet med stödet till idrotten är både att säkra idrottsrörelsens överlevnad i hela landet och att se till att de befintliga orättvisorna inte förlängs eller förstärks men också att bidra till idrottsrörelsens återstart.

Självklart ser vi nu att detta skjuts längre fram eftersom pandemin fortfarande sveper över landet och påverkar också vår idrottsrörelse. Det är naturligtvis en väldigt frustrerande situation, om än nödvändig.

Regeringen är beredd att fortsätta stötta idrottsrörelsen. Det handlar om överlevnad men också om att ge möjligheter och muskler för att genomföra en återstart.

Riksidrottsförbundet har också valt att inom ramen för det befintliga statliga stödet till idrotten omvandla en del resurser för att möjliggöra utomhusträning. Om en klubb eller förening behöver köpa in särskild utrustning för det eller planera annorlunda ska inte bristande resurser vara ett hinder. Jag ser väldigt positivt på det arbetet och alla de insatser som görs.

Mycket av arbetet för att främja idrottsrörelsens möjligheter att hålla igång också under pandemin kan handla om att skapa spontanidrottsplatser, till exempel genom att spola isar för skridskoåkning, och se till att föreningslivet på lokal nivå får bra förutsättningar. Där spelar kommunerna en nyckelroll, och regeringen har genom generösa tillskott till de allmänna statsbidragen möjliggjort för kommuner att göra sådana insatser. Jag ser dagligen exempel runt om i landet på hur kommuner efterskänker hallhyror, skickar in stimulansstöd till idrottsrörelsen och öppnar spontanytor både vinter- och sommartid. Det är väldigt positivt.

Vad gäller det framåtsyftande arbetet vill jag återigen lyfta fram kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet, som regeringen har tillsatt. De två personer som sitter i kommittén är väldigt nära idrottsrörelsen och har god kännedom om idrottsrörelsens förmåga och möjligheter och också om vikten av rörelse och idrott. Per Nilsson är ordförande i kommittén. Han är rektor på Gymnastik- och idrottshögskolan. Caroline Waldheim är ledamot i kommittén. Hon jobbar på Svenska Fotbollförbundet och har en bakgrund som idrottspolitiskt sakkunnig. Jag ser det som naturligt att den här kommittén fångar upp arbetet med och effekterna av coronapandemin. Det arbete kommittén ska göra i brett samarbete med idrottsrörelsen och andra aktörer kommer också att vara väldigt betydelsefullt när vi ska jobba för att främja folkhälsan brett efter pandemin, inte minst för barn och unga.

Fru talman! Tack för svaren, statsrådet!

Återigen: Det här är en grupp människor, ungdomar, som riskerar att hamna i en ond spiral genom att må dåligt under en längre period för att de inte känner framtidshopp. Görs inget i dag kommer konsekvenserna att synas redan i morgon, och då kan det ta längre tid att åtgärda.

Idrotten handlar inte bara om att idrotta, om att heja fram sin favoritidrottsperson eller om att det är kul att titta eller att idrotta själv, utan det handlar också mycket om ens eget välmående och ens egen utveckling. Som ung blev jag väldigt inspirerad av min tränare, min ledare och mina kamrater. Att kunna pusha sig själv för att vinna över kollegan eller kompisen är så himla viktigt för hela ens välmående.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tvivlar inte på statsrådets engagemang för idrotten. Mycket har gjorts under denna mandatperiod - mycket mer än vad tidigare statsråd som har varit ansvariga för idrottsfrågorna har gjort. Det är bra. Vi får dock inte glömma dem som påverkas mest av pandemin - framför allt de ungdomar som är födda efter 2005, som jag skulle säga påverkas mest av alla och som inte kan idrotta i dag.

Jag är väl medveten om att mycket har gjorts när det gäller omställningar, men vi får inte glömma bort kamratandan, som är så otroligt viktig.

Vi är som sagt många som är oroliga, inte minst de ledare inom idrottsrörelsen som ser ungdomarna. Vi får inte glömma bort våra ungdomars framtid; det är otroligt viktigt.

Fru talman! Jag är väl medveten om hur hårt pandemin har slagit mot svensk idrott, och jag vill verkligen tacka den samlade svenska idrottsrörelsen för det ansvarstagande, den förståelse och den förmåga att hitta konstruktiva lösningar som man har uppvisat under pandemin. Idrottsrörelsen förstår också att smittskyddet i det här läget behöver ha prioritet och att det går ut över idrottsrörelsen och barns möjlighet att idrotta.

Fru talman! Jag är väldigt glad att Folkhälsomyndigheten i dag gav besked om lite större möjligheter för de äldre tonåringarna att röra sig, träffas i mindre grupper utomhus och fortsätta att hålla igång. Detta har naturligtvis stor betydelse, inte minst nu under vintern då smittan lägger sig över Sverige och det är mycket svårare att få utlopp på andra sätt.

När det gäller hur pandemin kommer att påverka barns och ungas idrottande och fysiska aktivitet i stort ser vi att det kommer att ha konsekvenser. Pandemin kom in mitt under ett stort förändringsarbete inom idrotten där dessa frågor sedan en lång tid verkligen har varit under blixtbelysning.

Jag och regeringen har både före och under pandemin arbetat kraftfullt för ökat idrottande och ökad rörelse. Vi har tillsatt en nationell samordnare för fysisk aktivitet. Vi har tagit tag i anläggningsfrågan; den är helt central för möjlighet till rörelse och idrott i hela landet. Inte minst har vi under 2020 med 1 ½ miljard i extra krisstöd räddat idrottsrörelsen och säkrat dess överlevnad och förmåga att upprätthålla idrottsverksamhet i hela landet, särskilt för barn och unga. Det, fru talman, är såklart också helt avgörande för att det viktiga återstartsarbetet ska kunna göras.

Jag vill tacka Angelika Bengtsson för denna debatt. Jag hoppas på bred politisk enighet och ett brett politiskt engagemang både från statens sida, från riksdagen och från regioner och kommuner - ett engagemang för alla barns rätt och möjlighet till idrott.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.