Balkongflickor och oskuldskontroller

Fru talman! har frågat justitie- och migrationsministern om regeringen anser att det behövs en utredningskommission som granskar de så kallade balkongflickorna. Amineh Kakabaveh har även frågat justitie- och migrationsministern om regeringen kommer att tillsätta en utredning som kartlägger förekomsten av utfärdandet av oskuldsintyg och genomförandet av så kallade oskuldsoperationer, samt om han bedömer att det behövs ny straffrättslig lagstiftning för att bättre kunna bekämpa oskuldsnormerna.

Interpellationen har överlämnats till mig.

Alla former av hedersrelaterat våld och förtryck är oacceptabla och hör inte hemma i det svenska samhället. Regeringen har därför vidtagit många åtgärder för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck.

Precis som Amineh Kakabaveh lyfter fram infördes det den 1 juli i år bland annat ett särskilt barnäktenskapsbrott som kan ge fängelse i högst fyra år. Det infördes också en straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv och ett utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands för att ingå barnäktenskap eller könsstympas.

Den 7 oktober 2020 överlämnade Hedersbrottsutredningen sitt betänkande i vilket det bland annat föreslås att det ska införas ett särskilt hedersbrott. Betänkandet är nu ute på remiss, och remisstiden går ut den 19 januari 2021.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller frågan om en utredningskommission för att bland annat undersöka eventuella brister i polisutredningar vill jag framhålla att en viktig del i att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck är att utbilda yrkesverksamma inom rättsväsendets myndigheter.

Polismyndigheten har därför inrättat ett nationellt kompetensnätverk mot hedersrelaterade brott och också tagit fram ett uppdaterat metodstöd för polisens arbete mot detta. Polismyndigheten har vidare genomfört kompetenshöjande insatser för förundersökningsledare och andra beslutsfattare inom myndigheten. Även Åklagarmyndigheten har tagit fram ett nytt metodstöd samt en ny handbok för åklagare om hedersrelaterad brottslighet.

I regleringsbrevet för 2020 har regeringen gett Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten återrapporteringskrav gällande vilket utvecklingsarbete som bedrivs i myndigheterna för att öka förutsättningarna att klara upp brott med hedersmotiv och höja kompetensen i organisationerna avseende dessa brott.

Angående frågan om en utredning beträffande förekomsten av oskuldsintyg och oskuldsoperationer kan följande noteras. År 2018 tog Socialstyrelsen fram ett meddelandeblad som tydliggör att oskuldskontroller och oskuldsintyg är oförenliga med svensk lag. Den som inte lever upp till patientsäkerhetslagens krav på vetenskap och beprövad erfarenhet riskerar att få kritik och få sin yrkeslegitimation återkallad. Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen och är skyldig att göra en anmälan till åklagare om myndigheten kan misstänka att ett brott för vilket fängelse är föreskrivet har begåtts.

Även här vill jag lyfta fram betydelsen av ökad kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck. Genom ökad kunskap inom berörda yrkesgrupper kan vi bli bättre på att i tid nå dem som riskerar att utsättas. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att ge socialtjänsten och hälso och sjukvården fördjupad fortbildning om hedersrelaterat våld och förtryck inklusive könsstympning.

När det till sist gäller frågan om att bekämpa oskuldsnormer med den straffrättsliga lagstiftningen vill jag framhålla följande. Om en oskuldskontroll har skett utan samtycke eller om personen som utsatts varit under 15 år kan kontrollen vara att anse som ett sexualbrott, till exempel våldtäkt eller våldtäkt mot barn, trots att den inte har något sexuellt syfte. Sexualbrotten är en högt prioriterad fråga för regeringen, och Sverige har efter 2018 års reform den strängaste sexualbrottslagstiftning vi någonsin har haft. Arbetet med att skapa ett heltäckande och tydligt straffrättsligt skydd mot alla typer av sexuella kränkningar fortsätter dock, och regeringen gav därför i januari 2020 en särskild utredare i uppdrag att överväga ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning när det gäller sexuella kränkningar.

Regeringen har utöver dessa åtgärder vidtagit ett stort antal andra åtgärder på området. Att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck kommer att fortsätta att vara en högt prioriterad fråga för regeringen.

Fru talman! Tack, inrikesminister Mikael Damberg, för svaret och redogörelsen för regeringens olika lagförslag och insatser! Det är utmärkt att regeringen inte accepterar hederskulturen och hedersförtryckets olika normer i vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Under de senaste 20 åren har flera unga flickor och kvinnor i hederskulturen mördats eller tvingats dö genom att "trilla ned" från en balkong, men i nästan alla fall förutom i ett enda har rubriceringen varit självmord. I Södertäljefallet överlevde kvinnan tack och lov. Men förövaren hann lämna landet, och ingen är därmed utpekad för brottet. I nästan alla dessa fall har det explicit handlat om tjejer eller unga flickor med invandrarbakgrund. Det är inget att dölja.

I de fall som jag själv känner till eller har fått höra om har flickorna varit under uppsikt av både socialtjänsten och skolan när de var yngre. Frågan är varför det brister i samhället och myndigheterna sinsemellan när det gäller samarbete mellan polis, socialtjänst och skola. Det har därför varit svårt, och ofta har man gömt sig bakom kunskapsbrist. Man har låtit dessa mord på invandrarflickor, som dött genom att de ramlat, knuffats eller tvingats ned från en balkong, kallas självmordsförsök. Detta är, enligt mig, en skamfläck i vår rättshistoria.

Det är bra att polisen skaffar sig kunskap om hedersrelaterat förtryck och våld och gör insatser för ökad bildning för flera samhällssektorer. I 20 år har vi satsat miljarder - 100 miljarder kronor - efter morden på Fadime och Pela.

Oavsett regering har det funnits en stark vilja att försöka lagstifta och förbjuda till exempel könsstympning, barnäktenskap och oskuldsnormer. Det finns faktiskt en lag sedan 1982 som förbjuder könsstympning. Men senast i somras talade en professionell könsstympare i Kenya om att svenska flickor var hennes offer där. Vi har alltså olika lagstiftningar som inte fungerar. Det har ofta förekommit att man gömt sig bakom kunskapsbrist.

Vad jag efterlyser är en utredningskommission som studerar dödsfall som inte utreds som mord och fall som avskrivs som självmord. Det står inte i motsättning till att skapa ett nationellt kompetensteam inom polisen. Mitt förslag om en utredningskommission handlar inte om en polisutredning utan om en granskning av balkongflickor där det är fråga om mordförsök. Det är detta jag vill att vi ser till ska ske.

Det har tidigare gjorts utredningar som har lett till exempelvis bra förslag. Ett av dem var när dåvarande regering gav den tidigare Ungdomsstyrelsen, nuvarande MUCF, ett uppdrag som resulterade i rapporten Gift mot sin vilja. Efter det öppnade vi ögon och öron för förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och mycket annat.

Jag menar att det går att göra det här. Vi har olika system för att mäta brott. Jag hoppas att jag kan få besked om regeringen vill göra detta.

Fru talman! Jag vill först tacka för interpellationen av Amineh Kakabaveh men också för hennes väldigt långa kamp för dessa frågor. Det här är en riksdagsledamot som har djup kunskap och som vet exakt vad hon pratar om när hon talar om detta slags förtryck som fortfarande är alltför ofta förekommande i vårt land, trots att vi har vetat om och jobbat med frågorna under lång tid. Jag lyssnar därför med stort intresse på Aminehs erfarenheter och inspel i detta.

Det jag försökte lyfta fram i interpellationssvaret blev lite brett, men det berodde på att vi ville berätta det här. Grunden till många av myndigheternas bristfälliga hantering av frågorna har varit att de inte har vetat vad det har handlat om och att de inte riktigt har haft förväntningar på sig från vår sida att ta frågorna på allvar. Jag menar att en stor förändring och vändning nu har skett när det gäller både vår styrning av myndigheterna och våra uppdrag till dem. De har nu själva kompetens och kan inte skylla på att de inte vet. De jobbar också med utbildningsinsatser och numera metodstöd för att verkligen veta hur man ska angripa det hela om det förekommer diskussioner om till exempel balkongflickor och hur polisen ska göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill ge ett exempel på detta. I polisens senast uppdaterade metodstöd, som alltså uppdaterades nyligen, skriver man på följande sätt:

Vid händelser som vid första anblicken eller enligt anmälaren är "olyckor" eller självmord bör polisen alltid ha i åtanke att det kan handla om ett maskerat brott. Ett exempel är så kallade balkongflickor där den döda eller skadade uppges ha hoppat eller ramlat från balkongen men personen i själva verket har knuffats eller tvingats hoppa. I samband med exempelvis trafikolyckor, brännskadeolyckor eller fallolyckor är det viktigt att noggrant undersöka omständigheter. Det är viktigt att alltid klargöra vilka som var med vid olyckstillfället.

Sedan avslutas det med: Om du är det minsta tveksam till om det rör sig om olycka, självmord eller inte bör du alltid hantera händelsen som ett brott.

Polisens metodstöd är mycket tydligare i dessa frågor än tidigare så att man inte ska tappa bort eller missa dessa möjliga brott.

Frågan handlade också om en eventuell utredningskommission. Man kan fundera på hur man ska göra en sådan. Jag har noterat att en del har gjorts också på universitet. Det handlar bland annat om kartläggningar. Exempelvis har docent Annika Norée vid Stockholms universitet skrivit en artikel om de balkongflickor vi känt till under 2000-talet fram till omkring 2014. Hon har gått igenom varje fall och har granskat och diskuterat dem. Det sker således också en uppföljning av dessa frågor genom våra universitet.

Jag har fått uppgifter om att hon ska uppdatera frågan genom en ny artikel. Hon har tittat på senare fall om hur det har varit med till exempel balkongflickor. Det här är också ett underlag som vi kan använda framöver.

Vi ska inte säga att det verkligen är så, men det känns, med anekdotisk evidens, som att när polisen och samhället uppmärksammar det här mer finns det tendenser att man jobbar med andra sätt för att maskera brott. Det kan vara piller eller självmord. Det kan vara så att man inser att det blir ganska uppmärksammat när människor ramlar, eller hoppar, från balkonger; det blir automatiskt en granskning av det på ett annat sätt än när det handlar om människor som mår dåligt och tar piller.

Jag menar att vi har ganska bra koll på det här, men jag är beredd att lyssna. Framför allt är jag beredd att titta på att det inte bara är polisen som gör utredningar utan också våra akademiska institutioner. Jag ska vara ärlig och säga att vi just nu inte har något förslag om en utredningskommission, men det betyder inte att jag tar lätt på denna fråga eller att jag inte tycker att den är viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet Mikael Damberg, som själv har varit väldigt engagerad i detta. Jag kommer ihåg att du, Mikael Damberg, lyfte upp dessa frågor när du var ordförande i Fadimefonden. Det gläder mig också att du inte bara vill släta över detta utan vill titta på det; det är faktiskt nödvändigt.

Det är bra att man har underlag från akademiskt håll för att se djupare på saken, men mord och försök till mord är fortfarande rättsstatens och polisens sak. Myndigheterna måste samarbeta för att göra något åt detta, för dessa flickor osynliggörs. Jag känner personligen till många fall, och de upprör mig mycket. Sedan min tid som socialarbetare i Botkyrka och Skärholmen har jag själv blivit vittne till att andra, som känner flickan eller familjen i fråga, tycker att det var ett hedersmord, men samhället har brustit på olika sätt.

Det är bra att polisen uppmärksammar detta. Det är bra att man inte döljer sig i dessa känsliga ärenden för att inte bli kallad rasist och annat. Jag har själv haft debatter med polis och med många myndigheter om detta. Jag menar att det faktiskt är tvärtom; det är diskriminerande att vissa människor - eller en del flickor och kvinnor - inte finns i vår statistik när det handlar om mord eller om hedersmord och hedersbrott. Därför menar jag att det är nödvändigt.

Jag har lyft upp detta under mina tolv år i riksdagen, och jag kommer att fortsätta göra det tills vi blir en röst även för dem som inte finns i statistiken och vars död inte uppmärksammas som mord utan som självmord. Självklart har vi självmord i vårt samhälle, men varför - explicit - är det bara flickor med invandrarbakgrund som faller ned från en balkong?

En annan fråga, som jag har drivit i tre interpellationer bara under denna månad, gäller oskuldskontroller och så kallade oskuldsoperationer. Vi är världens mest jämställda land, i alla fall på papperet och enligt vad vi tror, men ändå sker detta år 2020.

Inrikesministern sa i sitt svar att IVO har ansvar att vända sig till allmän åklagare när de upptäcker fall av så kallade oskuldskontroller eller utfärdande av oskuldsintyg. Problemet är att vi ännu inte har sett något sådant fall, trots att det finns ett sådant problem. Ingen har utrett detta. Ingen har heller blivit fälld, och ingen läkares legitimation har blivit indragen. Vi vet att Kalla fakta och många journalister har undersökt detta och att det har förekommit på vårdcentraler.

När jag för någon vecka sedan hade en debatt med socialministern menade hon att det inte går att utreda omfattningen av brott eftersom det handlar om kriminell verksamhet. Jag menar att vi har många andra kriminella verksamheter som är kriminaliserade, till exempel barnäktenskap och tvångsäktenskap, men de förekommer ändå. Det är därför det är nödvändigt att göra undersökningar.

Fru talman! I interpellationssvaret försökte jag reda ut att vi kan se att man kan bli av med legitimationen om man bryter mot detta och att det också finns straffrättsliga möjligheter att angripa det hela.

Varför ser vi då inte mer resultat? Ja, därför att det är en verksamhet som är ganska ljusskygg. Man skyltar inte med det här; man talar inte om det. Det är svårt att få tag i bevis, på samma sätt som det har funnits problem med bevissäkringen när det gäller balkongflickorna. Polisen måste direkt när sådant här sker säkra bevis och se vilka som kan ha varit på plats, för det kan senare ha en avgörande betydelse i utredningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi måste också bryta tystnadskulturen här. Vi måste få mer uppgifter och information när sådant här sker, så att vi kan utreda det. Det är också en del av detta.

Inte minst när det gäller balkongflickorna vill jag betona att det inte finns någon preskriptionstid för mord. Om vi får fram nya uppgifter eller ny bevisning i tidigare fall ska förövarna inte kunna gå säkra. Det tror jag är viktigt - om det finns nya uppgifter eller ny bevisning kan åklagaren ta upp det, och det kan leda vidare.

Jag tror dock att det i framtiden handlar väldigt mycket om att människor ska veta att polisen tar denna typ av brott på allvar. Polisen säkrar bevis, och risken för upptäckt är större i dag än tidigare. Kanske är det detta vi redan ser - det blir lite för spektakulärt när man begår denna typ av brott, och därför avstår man. Man försöker att påverka de unga flickorna på annat sätt. Man kanske hotar, eller till och med tar livet av dem, på annat sätt. Om det finns någon form av misstanke från polisens sida vid olyckor eller självmord är det viktigt att det alltid flaggas upp, och det ska tas på allvar.

Jag tackar för dessa inspel och fortsätter att engagera mig i den här frågan. Jag ser också fram emot att Amineh Kakabaveh fortsätter att jaga regeringen och myndigheter i denna fråga, för jag tror att det även fortsättningsvis kommer att behövas.

Fru talman! Detta gläder mig självklart. Så länge orättvisor och förtryck finns och så länge flickors och kvinnors grundläggande mänskliga fri- och rättigheter förtrycks i kulturens, religionens och traditionens namn kommer denna kamp att fortsätta. Jag tror att både jag och du, Mikael Damberg, kommer att kämpa emot detta. Det är nödvändigt, inte minst eftersom många människor flyr från diktaturer och från förtryckande kulturer och samhällen.

Dessa människor kommer hit i tron att de ska få samma rättigheter, men Fadime sa i riksdagen att invandrarflickors rättigheter inte är desamma. De får äta samma mat och titta på samma tv, men de har inte samma rättigheter. Detta kommer jag aldrig att glömma bort, och jag hoppas att ingen av oss glömmer bort det.

När det inte finns så mycket kunskap eller bevis behövs det olika kartläggningar och studier, till exempel för att vi ska få veta vad som hände i samband med alla de mord som inte har utretts under de senaste 20 åren. Det gäller att gå tillbaka och undersöka dem men att också ha strategier för framtiden.

Det gäller också oskuldsnormer. Jag är jätteglad att vi har en sexualbrottslagstiftning som är så stark, men dessvärre har ingen läkare eller någon annan blivit fälld för att den har begått våldtäkt genom att undersöka någons oskuld. Jag vet att det förekommer; sedan i somras har jag själv avrått flera tjejer. Man tvingas som 19-åring till att göra detta. Det handlar om att fly från ett förtryck till ett annat förtryck. Det finns möjligheter i dag, men detta är så skam- och skuldbelagt - det går inte att bevisa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tackar för svaret och hoppas att vi utreder de här problemen.

Fru talman! Jag vill än en gång tacka för denna viktiga interpellation. Vi kommer att fortsätta att jobba väldigt hårt för att alla flickor och pojkar i det här landet ska ha samma rättigheter och samma skyldigheter och vara lika inför lagen. Detta måste gälla oavsett var i Sverige man bor och varifrån man kommer. Att man ska få älska vem man vill och att man ska få göra det man vill i sitt liv är hela idén om den svenska demokratin, som många människor också har flytt till. De förväntar sig att dessa ideal ska avspeglas i det samhälle vi lever i.

Här finns det mer att göra, till exempel när det gäller att bryta tystnadskulturen och att avslöja dem som bryter mot lagen. Jag tror att polis och åklagare är på rätt väg när de lär av sina tidigare misstag och tar fram nya metodstöd och ny kunskap för att säkra bevis på ett annat sätt än tidigare, så att fler fälls för dessa fruktansvärda brott.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.