Avveckling av Bromma flygplats

Fru talman! Kadir Kasirga har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta efter beskedet att Bromma flygplats förlorar 90 procent av flygtrafiken samt om jag avser att ta initiativ för att påbörja avvecklingen av Bromma flygplats för att stärka Arlandas internationella konkurrenskraft.

Luftfarten är en viktig del av transportsystemet. Särskilt i ett land som Sverige - med långa avstånd och många glest befolkade områden - är flyget viktigt för inrikes resor och har även stor betydelse för Sveriges ekonomi, konkurrenskraft och öppenhet gentemot omvärlden.

Sedan regeringen tillträdde har vi vidtagit flera åtgärder för att stärka flygets konkurrenskraft och värna om god tillgänglighet med flyg. Det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage (GAS) har fått ett tillskott på 1,035 miljarder kronor för att motverka avgiftshöjningar. Vidare har det statliga bidraget för driftstöd till icke-statliga flygplatser fördubblats, och vi har nyligen även aviserat att flygskatten avskaffas från och med 1 juli 2025 för att bland annat förbättra tillgängligheten i hela landet.

Flygbranschen är en marknad som präglas av hård konkurrens, och vi har sett flera omstruktureringar den senaste tiden. Jag är övertygad om att det finns en stark efterfrågan och behov av goda luftfartsförbindelser inom Sverige, oavsett vilka aktörer på luftfartsmarknaden som är villiga att bedriva trafik.

När det gäller Bromma flygplats ingår den som bekant i det nationella basutbudet som ägs och drivs av Swedavia AB. Vid sidan av linjetrafiken kan jag konstatera att Bromma flygplats har betydelse även för det samhällsviktiga flyget, inte minst för ambulansflyget.

Flygplatsen är också viktig för att skapa robusthet i det svenska flygplatssystemet som ett komplement till andra flygplatser i Stockholmsområdet. Och som jag framfört tidigare ser jag att Bromma flygplats skulle kunna ha en roll för det framtida elflyget där det just nu pågår en snabb utveckling.

Med det sagt så tycker jag det är viktigt att inte dra för snabba slutsatser av den senaste tidens besked från SAS och BRA. Regeringen och jag följer utvecklingen noga, och vi analyserar nu hur luftfartsmarknaden kan komma att påverkas.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på min interpellation!

Vi står nu inför ett vägskäl när det gäller framtiden för Bromma flygplats. Det är 90 procent av flygtrafiken som kommer att försvinna från årsskiftet. Det är en tydlig signal om att marknaden redan har valt bort Bromma flygplats.

Regeringen måste lyssna på vad utvecklingen inom flygsektorn säger: Det är dags att avveckla flygplatsen och i stället investera i framtidens flyginfrastruktur där Arlanda är en självklar centralpunkt.

Jag instämmer med statsrådet Andreas Carlson om att luftfarten är en viktig del av transportsystemet, särskilt för ett land som Sverige med sina stora avstånd och behov av både inrikes- och utrikesförbindelser. Men vi kan inte blunda för de förändringar som sker i branschen.

Flygmarknaden har genomgått omstruktureringar, och hård konkurrens har gjort att Bromma flygplats inte längre fyller samma funktion som tidigare. Med 90 procent minskad trafik finns det inget ekonomiskt eller strategiskt försvarbart skäl att fortsätta att driva flygplatsen.

Vi behöver i stället fokusera på att utveckla Arlanda som vårt internationella nav. Genom att stärka Arlanda och samla flygtrafiken där kan vi förbättra tillgängligheten, skapa bättre förutsättningar för internationella förbindelser och samtidigt minska dubbelinfrastruktur som slukar skattebetalarnas medel.

Fru talman! Ministern har lyft elflyget som en möjlighet för Bromma i framtiden. Elflyg är en viktig del av framtidens luftfart, och det är något som vi alla ser fram emot. Men, fru talman, vi måste också vara realistiska. Elflygets kommersiella genombrott ligger längre fram i tiden, och Bromma flygplats roll i detta är inte avgörande. Det är inte flygplatsens existens som kommer att driva elflygets utveckling. Det kommer att ske genom investeringar och innovation på ett bredare plan, där Arlanda flygplats kan spela en minst lika viktig roll med sin redan etablerade infrastruktur och kapacitet.

Fru talman! Ministern säger i sitt svar att vi inte ska dra förhastade slutsatser om Brommas framtid baserat på de senaste omstruktureringarna inom flygbranschen. Min fråga till ministern är då: Om 90 procent av flygtrafiken redan lämnar Bromma flygplats, vad exakt behöver hända för att regeringen ska ändra sin ståndpunkt? Borde vi inte nu dra slutsatsen att Bromma flygplats inte längre är nödvändig och i stället fokusera på att stärka Arlanda och de regionala flygplatser som verkligen behövs?

Vi måste också titta på de miljömässiga och urbana fördelarna med en nedläggning av Bromma. Att omvandla det stora flygfältet till bostäder och stadsutveckling skulle bidra till att lösa några av Stockholmsregionens mest akuta behov och skapa en hållbar utveckling som gynnar både dagens och morgondagens generationer.

Sammantaget är det både ekonomiskt, miljömässigt och strategiskt rätt att påbörja avvecklingen av Bromma flygplats och faktiskt också hörsamma Stockholms stads uppsägning av avtalet med Swedavia.

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten Kadir Kasirga för engagemanget för luftfarten, för Arlandas konkurrenskraft och för flyget som färdmedel i ett avlångt land som Sverige. Jag delar den synen på luftfarten som en viktig del i transportsystemet.

Ledamoten lyfter fram att vi bör fokusera insatserna på Arlanda. Då vill jag bara påminna om de åtgärder som regeringen redan har vidtagit för att stärka Arlandas konkurrenskraft. Vi har tillsatt en samordnare, Peter Norman, som ska lägga fram förslag till regeringen om vad man kan göra för att stärka kollektivtrafik och färdmöjligheter till och från flygplatsen. Om dessa åtgärder i infrastrukturen som kan stärka Arlandas konkurrenskraft ska han delrapportera nu under hösten och senare i ytterligare en delrapport.

Det här är inga nya frågor, utan det har varit på bordet även tidigare. Även tidigare regeringar har vetat om att när till exempel Förbifart Stockholm är klar kommer det att bli en väldigt kraftig flaskhals när den nya Förbifarten ska på den nuvarande E4:an lite norr om Stockholm, men man har med öppna ögon valt att inte prioritera åtgärder som skulle stärka kapaciteten för exempelvis busstrafik och taxi. Även spårbundna förslag som funnits på bordet.

Jag hoppas därför att det engagemang som ledamoten i dag visar också kan leda till en viss självrannsakan: Vad kunde man ha gjort för att stärka Arlandas konkurrenskraft? Konkurrenskraften behöver ju verkligen stärkas, och den är förknippad med åtgärder i infrastrukturen som stärker tillgängligheten till och från flygplatsen. Det gynnar inte bara Stockholmsområdet och Mälardalen, utan det är viktigt för hela landet eftersom Arlanda har en sådan viktig funktion som hubb, nav eller hur man ska uttrycka det för transportsystemet i hela Sverige.

Det arbetet pågår redan, och det är inte mindre viktigt när ett sådant besked kommer som vi nu har tagit emot från Bra och SAS och som får påverkan på trafiken på Bromma.

Det jag säger i svaret och i den här debatten är att vi behöver analysera vad konsekvenserna nu blir. Det är lätt att fatta ett beslut att lägga ned samhällsviktig infrastruktur som en flygplats är, men det är svårt, om inte omöjligt, att återskapa den om man om några år till exempel när vi ser elflygets kommersialisering som ledamoten tar upp skulle inse att det behövs en särskild flygplats för det.

Vi har inte alla de svaren i dag. Det finns olika frågeställningar kring laddmöjligheter kombinerat med andra bränslen på en flygplats, till exempel. Hur säkerställer man säkerheten? Hur säkerställer man att ruttplaneringen blir så effektiv som möjligt?

Vi vet inte exakt elflygets påverkan på andra flyg med andra bränslen i den initiala fasen, och det vore ju väldigt tråkigt om man med politiska beslut skulle bromsa introduktionen av elflyg för att man inte tänkte efter noga innan man gjorde sig av med en viktig infrastruktur som flygplatsen är.

Det är det jag manar till. Jag delar engagemanget för flyget, men jag manar till lite eftertanke. Det är lätt att dra förhastade slutsatser, men vi vet inte - om några år kanske vi kommer att behöva den här infrastrukturen.

Jag är fullt medveten om att det här får påverkan på linjerna till och från Bromma, men vi vet att det sker stora förändringar inom flyget, och därför är det alldeles för tidigt att dra slutsatsen att vi lika gärna kan lägga ned. Det är det som den här analysen ska ta in, fru talman.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Som jag sa i mitt inlägg är elflygets utveckling inte beroende av Bromma flygplats vara eller icke vara. Den här interpellationen handlar ju om de nya händelserna som innebär att Bra har beslutat att flytta sin flygtrafik till Arlanda, och då kommer 90 procent av flygtrafiken från Bromma att försvinna nästa år.

Det här väcker frågor om flygplatsens framtid. Flera näringslivstoppar har nu vädjat till regeringen att tänka om och lägga ned Bromma för att i stället satsa på att stärka Arlanda som Sveriges centrala flygplats för både inrikes och utrikes resor.

Sverige har länge varit ett land som värnar god tillgänglighet och stark konkurrenskraft, men dagens situation skadar just dessa värden. Vi står nu med två svaga flygplatser i stället för en stark, välfungerande flygplats som kan hantera både inrikes och internationella förbindelser. Att behålla Bromma flygplats lite grann baserat på nostalgiska känslor och kanske också ideologiska skygglappar snarare än av affärsmässiga skäl riskerar att ytterligare försämra Sveriges position i världen.

Näringslivsrepresentanter som Haval van Drumpt, vd för telekombolaget Tre, uttryckte i Aftonbladet den 3 oktober tydligt sin oro över att svenska företag nu tappar i konkurrenskraft. Resenärer tvingas ofta att mellanlanda i Köpenhamn för att ta sig till och från Sverige, något som inte bara är ineffektivt utan också negativt för svenska företag och affärsresenärer.

Statliga Swedavia har också tydligt sagt att det inte längre är affärsmässigt hållbart att driva Bromma flygplats vidare och har efter de senaste händelserna varslat om uppsägning av Bromma flygplats. Om Bromma inte kan bära sig ekonomiskt, varför insisterar regeringen på att hålla flygplatsen öppen, särskilt när viktiga resurser från Arlanda måste användas för att täcka förlusterna?

Frågan till statsrådet och regeringen är därför enkel: När näringslivstoppar, Swedavia och majoriteten av flygbranschen nu vädjar om att satsa på Arlanda och låta Bromma läggas ned av rent affärsmässiga skäl - varför låter regeringen nostalgi stå i vägen för att fatta beslut som är bäst för Sveriges framtida konkurrenskraft?

Fru talman! Vi behöver rikta fokus på att utveckla Arlanda. Jag håller med statsrådet om att det är fråga om bättre kommunikationer, fler linjer och en smidigare incheckning, så att vi kan stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och säkerställa tillgängligheten för både företag och resenärer. Det är hög tid att släppa Bromma och bygga för framtiden.

Fru talman! Jag uppskattar att man kan ha en diskussion i sak, men då tycker jag att man ska hålla sig till den och bemöta det som den man debatterar med har sagt i en debatt. Jag har inte sagt något om nostalgi. Det är anmärkningsvärt att ledamoten tar upp som ett av huvudargumenten i replikskiftet att det skulle vara nostalgiska känslor inblandade. Snarare handlar det om att inte dra förhastade slutsatser.

Vi vet att Bromma i dag har en viktig funktion för exempelvis ambulansflyget. Hur säkerställer man det i en framtid? Det finns också frågetecken omkring elflygets utveckling. Det är inte så att man så tydligt och klart redan i dag kan säga att elflygets utveckling inte är beroende av en annan flygplats. Vi vet inte exakt hur situationen kommer att vara på Arlanda flygplats, om det kommer att vara så att det finns säkerhetsmässiga skäl att hålla laddning ifrån till exempel hållbart flygbränsle. Det finns många frågor som måste analyseras.

Samtidigt sträcker sig det avtal som finns med Stockholms stad till 2038. Det behöver förtydligas att det besked som Stockholms stad har givit är en föravisering av en uppsägning som kommer att ske långt in i framtiden. Det är först 36 månader före avtalets utgångstid som uppsägning av avtalet kan göras.

Det finns tid att göra noggranna analyser för att inte riskera att en gång i framtiden behöva säga: Vi tänkte inte på detta. Vi såg det inte komma. Vi var naiva. Det är alltså viktigt att inte dra förhastade slutsatser.

Jag håller med om att det behövs fler linjer till Arlanda. Konkurrenskraften för Arlanda måste stärkas, och vi måste stärka tillgängligheten till Arlanda. Det står inte i motsats till att inte dra förhastade slutsatser kring Bromma flygplats.

Den stora effekten som verkligen har försvagat Sveriges och Arlandas konkurrenskraft på flygsidan är den flygskatt som infördes av den förra regeringen. Skatten har dramatiskt fått internationella linjer att lägga sig i närliggande flygplatser utanför Sverige, och det har lyfts fram av många som mycket skadligt. Det finns inte heller några klimatmässiga skäl att ha kvar ett sådant styrmedel med tanke på att det nu finns EU-reglering som styr både mer träffsäkert och hårdare än denna generella flygskatt.

Det gläder mig, fru talman, att Kadir Kasirgas parti accepterar borttagandet av flygskatten i den budgetmotion som partiet har presenterat i riksdagen som svar på regeringens budgetproposition. Det är ett viktigt besked. Vi behöver säkra långsiktiga förutsättningar för flyget och sluta med skambeläggandet av flygresandet. Därför undrar jag om Kadir Kasirga kan berätta om hur diskussionerna ser ut i oppositionen. Kan man lita på att Socialdemokraternas besked nu kommer att hålla i en eventuell framtid - om många år, förstås - om man kommer tillbaka till regeringsmakten, eller kommer man att återinföra flygskatten?

Jag skulle också vilja ta upp det mycket beklagliga besked som det rödgröna styret i Stockholms stad har fattat beslut om, nämligen om en ny resepolicy som förbjuder de anställda att flyga från Stockholm till Göteborg och Malmö i tjänsten. Det är direkt skadligt för flygets konkurrenskraft. Det finns ju i dag möjlighet att köpa till hållbart flygbränsle och därmed vara med och påskynda omställningen. Det är något som jag tror har direkt påverkan på hur de offentliga aktörerna agerar för att stärka Arlandas konkurrenskraft. Här finns också en maning till eftertanke och självreflektion, fru talman.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaren på frågorna.

Vi tycker att det är viktigt att vi i Sverige implementerar Fit for 55 hela vägen. Därmed finns det ett annat verktyg som kan ersätta och komplettera det som flygskatten innebar när den infördes.

Fru talman! Från årsskiftet kommer Bromma flygplats att vara nästan tom. Det kan vi nu konstatera. Vilka är det som kommer att flyga från Bromma flygplats från årsskiftet? Är det marsianer, eller kommer flygfältet att användas för att köra gokart eller skridskoåkning? Det kommer att vara en tom plats.

Vi befinner oss nu mitt i mandatperioden. Det jag hör från Andreas Carlson är att man inte på något sätt tänker se över frågan om att det är dags att lägga ned flygplatsen. Marknaden har sagt sitt nu. Det finns inte intresse för Bromma flygplats, utan det är Arlanda som flygbranschen vill satsa på. Det sker en fullständig elektrifiering, digitalisering och anpassning till elflyg och så vidare. Det är inte så att det inte händer något på Arlanda.

Fru talman! Den här regeringen började sitt regeringsinnehav med att stoppa byggandet av nya stambanor och satte stopp för avvecklingen av Bromma flygplats, trots att vi varnade för att det inte skulle hålla i längden. Nu när halva mandatperioden har gått står vi inför det faktum att Bromma flygplats kommer att vara tom från och med årsskiftet.

Fru talman! Det är vällovligt och intressant att höra Kadir Kasirgas helt och hållet stora förtroende för marknaden. Det är ett lite omvänt förhållande mot normala debatter med socialdemokrater. Men det är positivt att så påtagligt höra tilltron till marknaden i alla ledamotens inlägg. Jag menar att det offentliga behöver ta ett lite större ansvar att tänka efter om det finns andra skäl till att inte snabbt avveckla en flygplats som det inte kommer att vara möjligt att återställa om man inser att det skulle behövas i framtiden. Det kan vara ur beredskapssynpunkt, för det samhällsviktiga flyget, till exempel ambulansflyget, och det kan vara för omständigheter i omställningen av flyget som vi ännu inte vet något om.

Fru talman! Jag har varit tydlig i svaret och i debatten om att vi nu analyserar de förändrade förutsättningarna. Den analysen pågår, och jag vill också säga att jag uppskattar debatten och utbytet. Jag hörde inte att ledamoten kommenterade Stockholms stads nya resepolicy. Den får en dramatisk påverkan på konkurrenskraften för Arlanda. Om man menar allvar med att man vill stärka Arlandas konkurrenskraft kan man inte göra en sak med den ena handen och göra något annat med den andra. Jag hoppas att Socialdemokraterna tar ansvar och kan ändra en sådan resepolicy. Det skulle vara vällovligt. Jag träffar många kommunföreträdare runt om i landet som talar väl om den egna flygplatsen, men när man sedan tittar i deras resepolicy avråds de från att använda den. Det är också en återspegling av tilltron till marknaden, det vill säga att det är bara marknaden som ska flyga och vi i den politiskt styrda organisationen ska avråda från flyget. Det klingar inte väl, och det går inte i samklang med de fina orden i debatten om flygets betydelse.

Här gör vi något helt annat, nämligen att stärka flygets konkurrenskraft, och vi har ändrat Regeringskansliets resepolicy så att den är färdmedelsneutral. Där finns det något att titta på för Kadir Kasirga och andra socialdemokrater.

Tack för den här debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.