Attityder till vita och svarta jobb

Fru talman! Helena Bouveng har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att kompensera för ingrepp i RUT- och ROT-reformerna för att behålla svenskarnas negativa attityder till svartarbete.

Kostnaderna för ROT-avdraget har ökat kraftigt sedan det infördes 2009. Under 2014 uppskattar Skatteverket att det har betalats ut nästan 17 miljarder kronor i ROT-avdrag. Samtidigt ser vi stora underskott i statens finanser efter den förra regeringens mandatperioder. Genom att sänka subventionsgraden i ROT-avdraget skapar vi utrymme för angelägna satsningar inom bostadspolitiken. Vad gäller RUT-avdraget är regeringens avsikt att det ska riktas mer till vanliga barnfamiljers och pensionärers behov. Vidare vill regeringen slopa skattereduktionen för hjälp med läxor och annat skolarbete. Skattepengar till läxhjälp bör fördelas efter barnens behov, inte efter föräldrarnas betalningsförmåga.

Det är naturligtvis glädjande att de negativa attityderna mot svartarbete har ökat. Möjligheten att göra ROT- och RUT-avdrag kommer dock, även efter de föreslagna förändringarna, att vara fortsatt god. Därmed förväntas dessa förändringar inte påverka svartarbetet i någon stor utsträckning. Regeringen arbetar även vidare mot svartarbete och annat skattefusk på området. Vid årsskiftet trädde åtgärder i kraft som syftar till att förbättra kontrollen av köparnas och utförarnas efterlevnad av ROT- och RUT-avdragen och som därmed ska göra det svårare att fuska, till exempel genom att omföra kostnader för material till arbetskraftskostnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen avser att arbeta för att motverka skattefusk och för att öka rättvisan i skattesystemet. Detta är viktigt för fortsatt negativa attityder till svartjobb i samhället.

Fru talman! När jag började i riksdagen 2006 behövde jag hjälp med att få min mammas fönster putsade. Det var fönster som var otroligt vackra men svåra att få putsade. Jag vet inte hur finansministern har det just med fönsterputsning, men själv tycker jag att det är otroligt svårt. Hur mycket jag än gnor ser det inte speciellt bra ut när solen kommer fram.

Jag ringde runt och hörde mig för hos en hel del firmor för att få hjälp. Jo då, det skulle nog gå bra. Vi kan komma inom en vecka. Det är inga problem. När jag frågade om priset fick jag det. Jag tyckte det lät lite väl billigt. Jag ville försäkra mig om att det var mot faktura, det vill säga en vit betalning.

Då blev det lite tystare i andra ändan av telefonen. Jag fick ett nytt nummer att ringa. Så där höll det på. Efter den sjätte kontakten fick jag äntligen napp, det vill säga möjligheten att få mammas fönster putsade mot faktura, alltså vitt.

Fru talman! I dag, 2015, räcker det med ett enda telefonsamtal. Frågan behöver inte ställas, för ingen har lust att utföra svarta tjänster längre. De allra flesta i dag som arbetar gör det enligt de lagar och regler som finns att följa på arbetsmarknaden. För företagare är det en lättnad att inte behöva få frågan om det är nödvändigt med faktura eller inte. Det handlar inte om att behöva konkurrera med oseriösa företagare, utan det sker på sjysta villkor. Sjysta villkor innebär att människor tjänar in till sin pension, har möjlighet till föräldraledighet och sjukpenning och blir behöriga till akassa.

Fru talman! Detta har inte varit en självklarhet vare sig hos den som ville köpa tjänsten eller den som sålde den. När alliansregeringen tillträdde 2006 tyckte hälften av Sveriges befolkning att det var okej med svartjobb. Det var bara 49 procent som tog avstånd från det. I dag är det bara 5 procent av medborgarna som tycker att det är okej att människor arbetar svart.

Förklaringarna till denna positiva trend kan vara många. Men en stor del enligt bland annat Skatteverket är de åtgärder som har vidtagits under de senaste åren för att minska just skattefusk och inte minst RUT- och ROT-reformerna.

Därför undrar jag om finansministern tror att det blir fler eller färre som tycker att det är okej att jobba svart efter de aviserade förändringarna i ROT- och RUT-reformerna. Delar finansministern min och Företagarnas oro för att svartjobben ökar och därmed att sjysta villkor på arbetsmarknaden äventyras?

Fru talman! Jag tycker att Helena Bouvengs exempel var väldigt talande. För Helena Bouvengs mammas fönster kommer det nämligen inte att bli någon som helst skillnad med de förändringar som regeringen föreslår - noll. Det kommer att vara exakt samma villkor för Helena Bouvengs mamma. Om hon är över 65 år, vilket hon kanske är, kommer det inte att bli någon som helst skillnad. Jag tycker att det är ett väldigt tydligt och väldigt talande exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För väldigt många som köper RUT-tjänster kommer det inte att bli någon som helst förändring med regeringens förslag. Detta gör naturligtvis att det kommer att vara en minimal påverkan på svartarbetet i den branschen. Det är ungefär 2 procent av dem som köper RUT-tjänster som slår i det nya RUT-taket, och av dem bedöms ungefär hälften kunna överföra det på en make eller maka. I praktiken blir det därför 1 procent av köparna som berörs, och det är grupper som har så höga inkomster att de rimligen har möjlighet att betala osubventionerad städhjälp, utöver de avdrag som man redan har gjort.

Vad gäller ROT-avdraget är risken för svartarbete mindre eftersom det är mindre lätt att substituera det med eget arbete. När det gäller elektriker, rörmokare eller annat vill man ju ofta ha faktura på det arbetet för den dagen man säljer huset vidare.

Enligt Skatteverkets bedömningar av risken för ökat svartarbete är det inte särskilt många som säger att de skulle köpa mer svart om ROT-avdraget togs bort. Med den förändring som regeringen gör finns ett mycket generöst ROT-avdrag kvar: 30 procent av arbetskraftskostnaden betalar andra skattebetalare för, och därför är det regeringens bedömning att de förändringar som föreslås inte kommer att ha särskilt stor påverkan på svartarbetet.

Herr talman! Vi har interpellerat om förändringarna i både RUT- och ROT-reformerna tidigare, och vi kan se på exemplen från både Danmark och Finland att förändringar skapade en stor osäkerhet i branschen, vilket ledde till att det gick ned väldigt mycket. Det öppnar upp möjligheter för oseriösa företagare att de facto fortsätta, men svart, så det är inte bara att det inte påverkar min mamma - som är 86 år, ska jag upplysa om - utan förändringarna öppnar faktiskt för oseriösa företagare.

Herr talman! När arbetslösheten stiger ökar också risken för att fler börjar jaga snabba och lättförtjänta pengar. Man söker sig till svartjobb för att kunna betala hyran den månaden. Det är ingen bra lösning, varken för den enskilda eller för statskassan.

Särskilt oroande är det om det är en ung tjej eller kille som i ren desperation tar ett svartjobb som första jobb. Risken är då uppenbar att den unga hamnar i en negativ spiral som kan vara väldigt svår att ta sig ur. Vid den första anblicken kan pengarna vara lättförtjänta, men i verkligheten är de allt annat än det.

Att få ett hyreskontrakt för första lägenheten blir svårt då man inte har någon inkomst att visa upp. Att låna pengar till den bil som behövs för att ta sig till jobbet kan bli mer än kostsamt då reguljära lån inte går att få. Med höjda bensin- och dieselskatter kan det bli ännu dyrare att ta sig till jobbet.

Semesterersättning, sjukersättning och pension ingår inte heller i denna anställning. Några betyg eller referenser får den unga inte med sig, och man får heller inte rätt till a-kassa vid arbetslöshet. Dessutom riskerar den unga faktiskt böter, eftersom det är olagligt att jobba svart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När unga ska få sitt första jobb är det främst attityder till svartarbete som avgör hur troligt det är att man faktiskt tar ett svart jobb. Om man inte känner någon som jobbar svart eller om alla runt omkring tar avstånd från svartarbete är det förmodligen inte så troligt att man själv accepterar ett svart jobb.

Därför undrar jag vilka åtgärder finansministern är beredd att vidta så att våra unga människor inte ska välja den svarta arbetsmarknaden i jakten på sitt första jobb. Varför göra ingrepp i ROT- och RUT-reformen? Varför ta bort de halverade ungdomsarbetsgivaravgifterna, som så tydligt bidragit till att attityderna till svartarbete har förändrats så positivt och bidragit att våra unga faktiskt får ett vitt första jobb?

Herr talman! Om det vore så att ungdomsarbetslösheten hade sjunkit kraftigt tack vare de åtgärder som Helena Bouveng talar om hade jag haft svårare att stå här och argumentera. Men nu är det tyvärr inte så att ungdomsarbetslösheten har påverkats i någon större utsträckning, trots alla de miljarder som den tidigare regeringen har använt för att sänka skatten och på så sätt försöka få fram fler jobb.

Vi befinner oss dessutom i ett läge där arbetslösheten sjunker. Inom byggsektorn och byggbranschen råder snarare arbetskraftsbrist inom flera av yrkeskategorierna i våra storstäder, inte minst här i Stockholmsområdet. Det regeringen nu gör är att flytta en del av de subventioner som går till ombyggnation och renovering över till nybyggnation. Då är det inte uppenbart att andelen svartarbete kommer att öka, utan det handlar om att en del människor som i dag arbetar med ombyggnation och bygger nya kök och nya badrum i stället kan börja sätta nya kök och nya badrum i nybyggda lägenheter. Att det skulle öka svartarbetet är inte uppenbart.

Sedan vill jag återigen påpeka att den förändring som vi gör av RUT alltså påverkar 1 procent av dem som använder RUT, och det är grupper som, om jag minns rätt, har en genomsnittlig inkomst på 960 000 kronor om året.

Herr talman! Jag vill återigen understryka vikten av förändringar i olika reformer. Jag tycker att Danmark och Finland är väldigt tydliga exempel på att förändringar skapar oro inom en bransch och öppnar upp för oseriösa företagare.

Herr talman! Socialdemokraterna gick till val på Europas lägsta arbetslöshet, något som jag faktiskt inte tror att Socialdemokraterna tror på längre. Man tror till och med att arbetslösheten ska bli högre fram till 2018.

För att uppfylla löftet har nu en del kreativa socialdemokrater lyft tanken på att om inte statistiken talar för dem får de ändra på statistiken och ta bort alla unga och höja åldern för när man ska räknas som arbetslös.

Detta kan tyckas stötande, men det mest stötande är väl ändå frånvaron av politik som gör att jobben blir fler och närvaron av en politik som leder till att jobben blir färre: skattehöjningar, dubblerade arbetsgivaravgifter, chockhöjningar av bensin- och dieselskatter, oklara besked och kort framförhållning - löftesbrott efter löftesbrott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min oro kvarstår, för med de reformer som den rödgröna regeringen hittills har aviserat är det inget som tyder på annat än att det inom en snar framtid blir fler som tycker att det är okej att återigen ta ett svartjobb i stället för inget alls, att det blir fler arbetsgivare som får svårt att få de ökade kostnaderna för unga att betala sig och att fler unga tvingas att välja sin väg in på arbetsmarknaden på ett olagligt, osäkert och riskfyllt sätt.

Är det verkligen den vägen finansministern önskar att de unga ska ta in på arbetsmarknaden?

Herr talman! Nej, det är verkligen inte den vägen jag önskar våra unga in på arbetsmarknaden. Det jag önskar våra unga är att de ska få hjälp utifrån det som de behöver hjälp med.

Problemet med den förra regeringens arbetsgivaravgifter för unga är att man utgår från att alla ungdomar är likadana. Därför ger man samma stöd till alla ungdomar i form av en nedsatt arbetsgivaravgift. Oavsett om man har gått ut gymnasiet, om man har hoppat av före nian eller om man just blivit klar med sin utbildning på Handelshögskolan får man samma stöd.

Men ungdomar är inte likadana. Olika ungdomar behöver olika stöd. Det regeringen nu gör är därför att stödja ungdomar utifrån vilket behov de har. Har man hoppat av gymnasiet ska man få stöd att gå igenom gymnasiet. Men om man har gått ut Handelshögskolan behöver man inget stöd från skattebetalarna för att få sitt första jobb.

Därför lägger vi om politiken och ser till att möta ungdomar där de befinner sig och ge dem det stöd de behöver för att ta sig in på arbetsmarknaden. Det blir billigare, det är smartare och det är ett mer effektivt användande av skattebetalarnas resurser. Det är viktigt, för vi har nu stora underskott i de offentliga finanserna. Då måste man ta ansvar, då måste man se till att använda våra resurser på allra mest effektiva sätt.

Att rikta stöd till ungdomar utifrån vilket behov de har är ett sådant sätt. Ett annat sätt är att se till att en del av de subventioner som skattebetalarna i dag lägger på ombyggnation av nya kök och nya badrum i stället ska gå till nya kök och nya badrum i nybyggda lägenheter så att våra ungdomar inte bara får möjlighet till ett första jobb utan också kan sätta nyckeln i dörren till sitt första egna hem.

Överläggningen var härmed avslutad.