Åtgärder på skatteområdet

Fru talman! Boriana Åberg har frågat mig om det är min uppfattning att de konsekvensanalyser som har gjorts före exempelvis införandet av kemikalieskatten och plastpåseskatten varit tillräckliga givet de negativa effekter vi nu enligt henne vet att skatterna fört med sig. Hon har också frågat varför jag väljer att införa klädskatten, som remissinstanser har förkastat så pass tydligt och som enligt henne medför så tydligt skadliga konsekvenser samt om jag gör analysen att svenska företags verksamhet underlättas eller försvåras av exempelvis kemikalieskatten, plastpåseskatten och den nya skatten på kläder och skor.

Konsekvensanalyser är av stor betydelse när regeringen tar ställning till olika förslag. De aktuella skatterna har föregåtts av sedvanliga konsekvensanalyser. Därtill följer regeringen, tillsammans med myndigheterna, löpande utvecklingen när ett förslag väl införts.

I utvärderingsrapporten som Boriana Åberg refererar till beskrivs att det är svårt att utvärdera effekterna för hälsa och miljö av skatten på kemikalier i viss elektronik eftersom den infördes för tre år sedan och effekter oftast blir mätbara efter en längre tid. Det beskrivs även i rapporten att det är troligt att en del av det substitutionsarbete som bedrivits sedan skatten infördes inte gått att mäta i det här skedet, vilket indikerar att skatten på längre sikt eventuellt skulle kunna bidra till att användningen och exponeringen av farliga kemiska ämnen minskar.

Remissvaren när det gäller hur en skatt på kemikalier i kläder och skor kan utformas bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag ställde denna interpellation till finansministern för att jag är mycket bekymrad över regeringens så kallade miljöskatter, som de facto har mycket små eller inga positiva konsekvenser alls på miljön och klimatet. Priset för konsumenterna och företagen är dock mycket högt. Ännu mer bekymrad blir jag över att regeringen inte verkar lyssna på remissinstanserna och heller inte lär av tidigare misstag. Man kör på och planerar nya skatter med oklar nytta men som orsakar stora skador för företagen, sysselsättningen och välfärden.

Kemikalieskatten infördes den 1 juli 2017 med syfte att minska förekomsten av farliga kemikalier i människors hemmiljö samt att uppmuntra företagen att använda mer miljövänliga alternativ. Det var ett lovvärt syfte, men det finns mycket att säga om utformningen och effekterna av kemikalieskatten. Redan från början var remissinstanserna kritiska, bland annat då skatten saknade vetenskaplig förankring. Bra ämnen beskattades medan dåliga kom undan, detta på grund av att man beskattade ämnenas tekniska egenskaper i stället för de miljömässiga. Men regeringen avfärdade remissinstanserna, införde skatten och höjde också densamma trots att riksdagen hade gett ett tillkännagivande till regeringen om att effekterna skulle utvärderas.

Nyligen kom den utvärderingsrapport som Skatteverket och Kemikalieinspektionen har gjort. Rapporten visar att kemikalieskatten är verkningslös och att det inte går att påvisa att klor, brom och fosfor i flamskyddsmedel i vit- och elektronikvaror har minskat som följd av skatten. Av rapporten går också att utläsa att kostnaderna för skatten har lagts på konsumenterna i form av högre pris på de produkter de köper. Vidare konstateras i rapporten att den administrativa bördan för företagen upplevs som mycket betungande, inte minst för att rapporteringen innehåller ett stort inslag av manuella processer och för att det ständigt sker en förändring av regelverket. Det blir med andra ord inget bra betyg för skatten.

Kemikalieskatten är inte det enda exemplet på illa genomtänkta skatter. I maj i år infördes skatten på plastkassar. Regeringen beräknade att intäkterna skulle hamna på nästan 2,8 miljarder per år. Men skattens konstruktion var helt fel. Den likställer fossilbaserade plastpåsar med biobaserade gjorda av återvunnen plast. Vad blir då miljöeffekten av det hela?

Inte heller är den finansiella effekten något att hänga i julgranen. Man har fått 100 miljoner kronor under de första fyra månaderna, vilket är betydligt mindre än beräknat. Det är heller inte den enda skatt som är fel för miljön, företagen och konsumenterna. Dessutom planerar man att införa en skatt på kläder och skor.

Fru talman! Det har nyligen kommit en rapport från ESO, som åtminstone själva brukar beskriva sig som Finansdepartementets think-tank, tankesmedja. ESO lades ned 2003 av Socialdemokraterna men återstartades under alliansåren. Man ville därigenom få en spänstigare ekonomisk-politisk diskussion, få ett mer kritiskt förhållningssätt till de beslut som fattas och bättre kunna utvärdera, genomlysa och vara kreativ i den ekonomiska politiken.

Klas Eklund, som har arbetat med ett förslag om en skattereform, pekar på att man inte ska använda miljöskatter för att säkra de offentliga finanserna. Miljöskatter ska användas för att nå miljömål. Dessa syften ska inte blandas ihop. Detta är ett väldigt kraftfullt argument mot det som finansministern bedriver och som står inskrivet i det avtal hon har med sina samarbetspartier om en grön skatteväxling.

Det är inte konstigt att ekonomer som Eklund och andra varnar för grön skatteväxling. Detta riskerar nämligen i grunden två saker, och ingen av dem är önskvärd.

Den första risken är att de offentliga finanserna eroderar och att man inte har råd med de utgifter man har, eftersom man i grunden beskattar någonting som man vill ska försvinna. Därmed försvinner också skattebasen och med tiden även skatteintäkterna.

Den andra risken är givetvis att man utformar de här skatterna på ett lite glupskt sätt därför att man inte är ute efter miljöeffekten utan efter den offentlig-finansiella effekten. Det är det som har hänt när finansministern har utformat en rad så kallade miljöskatter. Det har till exempel handlat om kemikalieskatten, som såklart hade varit ett lovvärt initiativ om man hade kunnat träffa de kemikalier som man vill komma åt. Men det var känt redan från början att man inte gör det. Det räckte att läsa utredningen för att veta att skatten inte skulle ha den effekten. Det blir alltså bara en ren straffskatt för dem som försöker sälja elektronik, dem som vill köpa elektronik och dem som driver företag i Sverige.

Finansministern har dock inte låtit sig nedslås av de dåliga resultaten för kemikalieskatten utan har gått vidare med nya liknande skattekonstruktioner. Det har nu till exempel föreslagits att vi ska ha en skatt på take away-mat och att vi ska ha en skatt på att ta en hämtkaffe någonstans. Det har föreslagits att vi ska ha en skatt på skor och att vi ska ha en skatt på kläder. Vi ska ha olika skattesatser på snart sagt allting som vi köper och använder i vår vardag.

Tror finansministern verkligen att det blir ett bättre land då? Är det bra för Sverige att göra så? Nu för tiden ska vi ju helst inte alls gå in i en butik eller ett köpcentrum, men hur blir det när vi kan göra det igen och man ska gå och köpa en kaffe, en maträtt, ett par skor, en jacka eller någonting annat - kanske elektronik, för den delen - och överallt vid varje givet tillfälle möts av olika skattesatser? Sedan ska alla dessa butiker, återförsäljare och tillverkare på ett eller annat sätt administrera de olika skattesatserna. Blir företagandet och livet i Sverige bättre av att man gör så?

Kan finansministern här i dag lämna ett besked om att vi slipper skatt på hämtmat och att vi slipper skatt på att köpa en kaffe? Detta är dessutom branscher som har möjlighet att återanställa och nyanställa många människor som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden. Är det verkligen en bra skatt? Anser finansministern det? En skatt på hämtmat och på att köpa en kaffe - är det en bra skatt för samhället?

Kan finansministern lämna ett besked om klädskatten och ta avstånd från regeringens tidigare uttalande om att en sådan ska införas? I går läste jag att branschen själv hänvisar till utredningen, som slår fast att 85 procent av de plagg som ska beskattas inte innehåller de kemikalier som man vill komma åt. Det är alltså rent fiskala skatter, som drabbar möjligheten att driva företag och leva i Sverige. Kan vi inte få ett besked?

Fru talman! Hur man ser på beskattning av miljöfarlig verksamhet och artiklar som kan användas på ett annat sätt handlar i grunden om hur man ser på klimatförändringarna. Pandemin är en stor kris, men samtidigt pågår en klimatkris. Jag brinner själv för att Sverige som land, vi som regering och den svenska riksdagen ska vidta mycket kraftfulla åtgärder för att göra det vi kan för att stoppa de klimatförändringar som just nu sker. Det är en ödesfråga och en stor uppgift för vår generation.

Då handlar det om att jobba på flera plan. Det handlar om att ha en lagstiftning som förbjuder en del verksamhet. Det handlar om att ha stöd som Industriklivet och Klimatklivet för att uppmuntra investeringar som minskar våra utsläpp. Det handlar också om skatt, som är ett kraftfullt styrmedel bort från viss verksamhet.

Plastpåseskatten är ett lysande exempel på hur effektiv en skatt kan vara. Användningen av plastpåsar har sjunkit på ett sätt som vi inte hade förutsett. Det är därför skatteintäkterna blir mindre än vad jag hade förutsett. Det är ju för att skatten är en succé. Det köps betydligt färre plastpåsar. Detta är viktigt, eftersom plastpåsar riskerar att hamna i naturen. Även återvunna plastpåsar och det man kallar för mer hållbara plastpåsar har en väldigt lång nedbrytningstid. Hamnar de i naturen är det inte bra för naturen och för djuren.

Vad gäller klädskatten har remissvaren precis kommit in. Vi analyserar nu de svaren på Finansdepartementet.

Fru talman! Jag är glad att ministern nämner klimatkrisen. Det är viktigt att värna om miljön och klimatet. Men man ska göra det på rätt sätt och inte genom symboliska åtgärder. De senaste dagarna har Sverige importerat el från Polen. Det är smutsig kolel som är belastad med 723 gram koldioxid per kilowattimme. Detta ska jämföras med att vår vanliga blandning av kärnkraft, vattenkraft och 3 procent vindkraft ger en belastning på 71 gram. Vill finansministern göra någonting åt klimatet ska hon se till att Sverige har en trygg och miljövänlig elförsörjning, så att man slipper importera smutsig kolkraft. Nu är det varmt i november. Jag kan bara tänka mig hur illa det kommer att bli när det blir riktigt kallt och när man stänger en reaktor till vid årsskiftet.

Åter till klädskatten! Jag saknar ord för att uttrycka hur illa jag tycker om denna kemikalieskatt på kläder och skor. Den skatten drabbar alla svenska klädföretag, oavsett om de använder farliga kemikalier eller inte. Utredningen som regeringen stöder sig på visar att 80-90 procent av alla skor och kläder som säljs i Sverige inte innehåller dessa kemikalier. Men skatten ska betalas av alla. Enligt förslaget ska företagen kunna kräva 95 procent av skatten om de kan bevisa att farliga kemikalier inte har använts. Regeringen lägger alltså först på en straffskatt på 5 procent på kläder och skor. Sedan tillkommer administrativa kostnader för företagen. Varifrån ska dessa pengar tas? För de stora företagen handlar det troligen om budgeten för utveckling av mer miljövänliga material och mer hållbara tillverkningsprocesser. För de små företagen kommer det att innebära döden. Våra handelsföretag är hårt drabbade nu under coronakrisen. De har fått anstånd med betalningar. De har lånat pengar för att hålla huvudet över vattenytan. Nu lägger man på en sådan här meningslös skatt.

Ministern prisade plastpåseskatten baserat på att försäljningen av sådana påsar har minskat. Ja, man har slutat köpa de dyra miljövänliga sjukronorsplastpåsarna. I stället köper man en rulle avfallspåsar betydligt billigare. Så står man där vid varubandet och öppnar den och börjar stoppa in varorna i miljöfarliga plastpåsar. Regeringen står och prisar sig själv för detta genialiska drag. Det handlar om att införa inträdesskatt på att gå in på Ica och Konsum, som Niklas Wykman nämnde.

Jag skulle råda ministern att läsa remissvaren från Tullverket och Skatteverket, Finansdepartementets egna myndigheter. De sågar kläd- och skoskatten skoningslöst. Man skriver uppunktat varför den skatten är skadlig och farlig.

Fru talman! Sverige har omfattande problem med hög arbetslöshet och låg ekonomisk tillväxt. Frågan är vad finansministern avser att göra åt detta.

Låt oss ta en bild ur en vanlig svensk familjs liv i Socialdemokraternas framtida Sverige enligt de förslag som ligger!

Man ska åka och handla. Bilen är jättedyr på grund av malussystemet. Det är dyrt att köra dit på grund av väldigt höga fordonsskatter. Eventuellt finns det en parkeringsplats efter att Miljöpartiet har drivit igenom sin politik på det området.

Man går in i butikerna och ska handla. Man behöver köpa en ny brödrost. Den är det en särskild brödrostsskatt på. Man behöver köpa en take away-kaffe för att man är lite trött efter att ha tagit hand om ungarna hela morgonen. Den är det en särskild take away-kaffeskatt på.

Man är lite hungrig och vill köpa en macka. Den är det en annan skatt på när man tar den med sig från butiken. Man ska sedan gå in på Ica och handla. Där är det en särskild plastpåseskatt.

Sedan ska man köpa nya kläder till barnen. På de kläderna är det en särskild klädskatt. Sedan behöver man själv ett par nya skor. På dem är det en ny skoskatt.

Är detta ett rationellt samhälle, Magdalena Andersson? Är det så vi vill att Sverige ska fungera?

Magdalena Andersson försöker att motivera detta med insatser för ett bättre klimat. Självklart ska vi vara i absolut framkant när det kommer till att bekämpa koldioxidutsläpp. Vill vi bekämpa koldioxidutsläpp finns ett mycket enkelt recept för det.

Det är nämligen att bygga kärnkraft så att vi har en koldioxidfri el och slipper göra det som Boriana Åberg påtalade från talarstolen, nämligen att importera kolkraftsel eller annan smutsig el från andra länder. Vi kan i stället exportera, få jobb och tillväxt och dessutom pressa tillbaka klimatförändringarna.

Fru talman! Hur ser det ut för en familj i ett socialdemokratiskt samhälle? Man åker till affären med förhoppningsvis en elbil eller laddhybrid som man har fått en stor bonus för att köpa. Man har laddat den med sina egna solceller. Med det solcellsstöd som man har fått via regeringen har man kunnat sätta upp solcellerna på taket. Man kanske också har laddat med vindkraft. Vi har särskilda stöd för att bygga ut vindkraften.

Bor man i en hyresrätt kanske man bor i en hyresrätt som är producerad med regeringens investeringsstöd och som därmed har en hyra som också vanliga löntagare kan betala. Bor man i ett miljonprogramsområde kanske man kan ha fått det renoverat via regeringens nya renoverings- och energieffektiviseringsstöd. Den energieffektiviseringen har gjort att man har kunnat sänka elkostnaderna och uppvärmningskostnaderna och därmed också kunnat få en lägre hyra. Man kanske kan åka med en elbuss till affären via det stöd som vi har till eldrivna fordon.

Det är några exempel på hur livet kan se ut för en familj i ett socialdemokratiskt Sverige. Men inte bara det. Tack vare att vi inte genomför Alliansens och Moderaternas alla ofinansierade skattesänkningar har man också möjlighet att lämna barnen på förskolan och i skolan i trygg förvissning om att det finns tillräckligt mycket personal.

Man vet att mamma eller pappa, mormor eller morfar, farmor eller farfar i äldreomsorgen tas om hand om av högt utbildad personal, fast anställd personal och tillräckligt med personal. Det kanske också är ett äldreboende som är byggt med det nya stödet som regeringen har infört för äldreboende. Det är några exempel på hur livet kan se ut med en socialdemokratisk regering.

Köper man en kaffe och tar med sig kanske man väljer att i stället för att använda våra naturresurser till engångsmuggar med plastlock ha med sig sin egen mugg. Det är bättre för miljön.

Vad gäller de skatter som regeringen har infört för att vi ska förbättra vårt klimat har vi haft en viktig politik för att se till att vi ska köpa miljösmartare fordon. Vi har platspåseskatten för att vi ska ta med oss våra kassar eller köpa en pappkasse i stället för en plastkasse som riskerar att hamna ute i naturen och vara dålig för miljön och för våra djur.

Vi har därutöver tydliga skattebonusar för till exempel solel. Vi driver en politik där vi försöker att med ekonomiska styrmedel hjälpa till att förändra vårt beteende för att leva på ett klimatsmartare och mer hållbart sätt. Det är för att vi ser att vi behöver ställa om vårt samhälle för att våra barn och barnbarn ska kunna fortsätta att leva ett gott liv.

Vad gäller klädskatten analyserar vi just nu de remissvar som har kommit in och kommer naturligtvis att kunna återkomma till riksdagen i den frågan.

Fru talman! Det fanns ingen gräns för ministerns stolthet över den egna regeringens politik. Alla goda saker kommer från regeringen. Det är bonus till det ena och stöd till det andra utan att man reflekterar en enda sekund över att för att de pengarna ska finnas att fördela måste någon generera dem.

Det är företagen som gör det. Därför ska företagen inte belastas med onödiga och skadliga skatter. Också företag behöver el. Det fina scenariot med vindkraften och solcellerna fungerar inte nu i Skåne. Man har lagt ned kärnkraftverket i Barsebäck, och det finns inte el nog att ladda alla elbilar som regeringen vill att vi ska köpa.

Fru talman! Kemikalieskatten på kläder och skor är ett missfoster som har ärvt sina skapares minst tilltalande egenskaper. Från Miljöpartiet har det ärvt viljan att vidta verkningslösa symboliska åtgärder i miljöns namn. Från Socialdemokraterna har det ärvt lusten att beskatta allt och alla så mycket som möjligt. Låt inte detta missfoster se dagens ljus, finansministern!

Fru talman! Jag diskuterar gärna klimatpolitik med Moderaterna. Frågan är bara vad som är Moderaternas svar.

Det vi ser är ett moderat parti som vill backa in i framtiden. Man säger nej till vår bonus för miljöbilar. Man säger nej till de investeringar som sker via Klimatklivet. Det man i stället gör i sin budget är en av de största satsningarna för att Sverige ska släppa ut mer koldioxid.

Det är inte det som är framtiden. Framtiden kräver att vi ställer om. Vi ska göra det på ett sådant sätt att alla människor kan vara med i den omställningen. Det är därför regeringen satsar stort på att vi ska kunna rusta våra hyreshus och på att det ska byggas nya hyreshus som är klimatsmarta men ändå har rimliga hyror.

Det är därför regeringen satsar på att när vi nu köper nya bilar ska vi köpa bilar för framtiden som vi kan köra med framöver, elbilar och laddhybrider. Det är därför regeringen satsar på reduktionsplikten. I takt med att åren går kommer mer av det som vi tankar i våra gamla bensin- och dieselbilar att vara svensk skogsråvara i stället för bensin och diesel från Mellanöstern. Det är framtiden.

Allt detta säger Moderaterna nej till. De säger nej och åter nej. Låt oss i stället sänka skatten så att vi släpper ut mer koldioxid och bygger in oss i gamla lösningar. Det är inte det som är framtiden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.