Åtgärder mot arbetslöshet

Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att arbetsmarknadsinsatserna både ökar i antal och blir mer varierande, i syfte att stärka sysselsättningen och förbättra jämställdheten på arbetsmarknaden.

Regeringens strategi för att få fler i sysselsättning är inriktad på att aktivera arbetslösa samt prioritera kostnadseffektiva åtgärder, insatser som ger kunskaper i svenska språket och utbildningar som gynnar kompetensförsörjningen. Höga krav ska ställas på den som söker jobb kombinerat med att arbetslösa erbjuds rätt stöd och insatser. Bland åtgärder som redan vidtagits vill jag framhålla ökade resurser till Arbetsförmedlingen för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och ge bättre stöd till arbetssökande samt ett uppdrag till Tillväxtverket att genomföra insatser som stimulerar kvinnors entreprenörskap och företagande. Vidare har ett flertal myndigheter fått i uppdrag att genomföra en myndighetsgemensam plan för att fler utrikes födda kvinnor ska etablera sig på arbetsmarknaden.

Regeringen har i årets höstbudget, som börjar gälla vid årsskiftet, föreslagit att 900 miljoner kronor tillförs regional yrkesinriktad vuxenutbildning i komvux, vilket innebär cirka 11 000 fler utbildningsplatser, samt att en betydande resursförstärkning till Arbetsförmedlingen görs för stöd med egen personal till arbetssökande med stora stödbehov. Vad gäller jämställdhet på arbetsmarknaden vill jag understryka att regeringens mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag vill börja i den änden där statsrådet avslutade. Statsrådet sa sig vilja "understryka att regeringens mål för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv". Jag tror att det hade varit en större chock för oss om regeringen inte stått bakom riksdagens mål för jämställdhetspolitiken, som hela den här kammaren har röstat för. Alla partier står bakom det nationella målet. Det är bra att vi kan bevittna att även regeringen understryker att det är viktigt. Men jag tänkte nog att vi kanske skulle kunna borra lite djupare i hur det konkret skulle kunna appliceras och bli verklighet. Det här är en uppgift som ligger på regeringens bord.

Fru talman! Vi har tidigare i veckan åter fått prognoser om arbetslösheten. Den förväntas bli högre än enligt föregående års prognoser. Det går åt fel håll, och därför skruvas prognoserna upp, framför allt när det kommer till långtidsarbetslösheten.

Det är otroligt många människor som blir fastlåsta, som inte kommer in på arbetsmarknaden och som måste stå utanför. Många av dem är kvinnor. Det är kvinnor som borde få vara en del i att förverkliga det här målet om att få makt att bestämma över sitt eget liv. Men det är inte dit insatserna från den här regeringen riktas.

Frågan jag ställde till arbetsmarknadsministern handlade om arbetsmarknadsinsatser. De insatser som görs har en väldigt skev könsfördelning. De kommer fler män än kvinnor till del. Den insats som hade en jämn fördelning var extratjänsterna, som vi har delade meningar om. Men när nu regeringen har en annan uppfattning än vi om extratjänsterna tänker jag mig att man kan ersätta dem med någonting annat som skulle ha en ungefär lika jämn könsfördelning. Det har man dock inte gjort. Man har inte infört något annat. En av mina frågor till statsrådet blir därför: Har man som ambition att införa någon annan arbetsmarknadsinsats som skulle ha en bättre könsfördelning än dem man hittills har valt?

Fru talman! När vi ställer frågor till arbetsmarknadsministern kommer han väldigt snabbt in på Socialdemokraternas politik och förklarar att den skulle gå ut på att vi bara är för bidrag, inte ställer några krav på människor och är nöjda med det. Det tycker jag är en väldigt olycklig tolkning. Att statsrådet tar varje tillfälle i akt att "tydliggöra" detta tyder på att han har en ganska svag argumentation för sin egen politik i dessa frågor.

Jag vill inte kalla det här för bidrag. Det som Socialdemokraterna vill göra är att investera i människor. Vi vill se till att människor får möjligheten att kliva in på arbetsmarknaden. Vi vill ge människor möjligheten att få den där extra pushen som man behöver för att bli anställbar. Då krävs det insatser från staten. Vi tycker att det är helt rimligt. Den här regeringen verkar tvivla på det. Men jag vet inte varför vi skulle skilja oss så mycket åt när det kommer till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det låter nästan på statsrådet som att arbetslösheten sjunker. Jag vill vara väldigt tydlig med att den ökar. Jag undrar vad arbetsmarknadsministern gör om dagarna om inte arbetslösheten är en arbetsuppgift för honom.

Fru talman! Låt mig börja med att tacka Sofia Amloh för interpellationen och för hennes inlägg. Hennes engagemang i de här frågorna är glädjande att ta del av. Jag tycker att det är viktigt att det finns ledamöter i riksdagen som lyfter de här frågorna, inte minst kopplat till jämställdhet.

Det är ingen hemlighet att Liberalerna och Socialdemokraterna har olika syn på hur jobbpolitiken ska utformas. En bärande idé i regeringens politik är att vi tror på utbildningar som leder till riktiga jobb som löser de kompetensbrister vi ser på arbetsmarknaden och i samhället. Det är kopplat till välfärdens behov och också kopplat till den gröna omställningen och industrins behov.

Regeringen tycker att det är viktigare än att bedriva en arbetsmarknadspolitik där man riskerar att ha program eller insatser som inte leder till riktiga jobb. Om man tar exemplet med extratjänster vet vi att det var en insats där väldigt få människor gick från den insatsen till ett jobb där de försörjde sig själva och stod på egna ben. Den borgerliga regeringens inriktning är att vi vill ha yrkesutbildningar som leder till riktiga jobb. Det är fokus för regeringens arbete.

Det är också viktigt att säga att Sverige är ett samhälle där man får väldigt många möjligheter. Det är inte så att vi inte har gott om möjligheter. Man får utbilda sig flera gånger, och man får ersättning från samhället.

Men man har också skyldighet att stå till arbetsmarknadens förfogande och göra sitt yttersta för att försörja sig själv och på det sättet skaffa sig ett jobb. Det är ett samhälle som präglas av rättigheter men som också präglas av skyldigheter.

Fru talman! Jag ska göra en lite längre utläggning. När vi talar om att vi vill investera i människor för att de står utanför arbetsmarknaden och inte är anställbara vill vi att människor ska komma in på arbetsmarknaden. Då behövs olika typer av insatser.

De kan variera i väldigt hög grad beroende på att människor är ganska olika. Vi behöver göra olika insatser för att människor ska bli anställbara. Det är en ganska grundläggande princip. Det är inte att vara ett bidragsparti att ha den linjen.

Vi socialdemokrater tycker att det vore rimligt att man fortsätter att investera i människor tills de blir anställbara. De kanske är i en subventionerad anställning under en tid för att sedan vara inne på arbetsmarknaden och kunna ta ett riktigt jobb. Under den tiden har de dessutom gjort en massa nytta ute på arbetsmarknaden, utfört en massa viktiga arbetsuppgifter och lärt sig otroligt mycket.

Dessutom har hela familjen sett att den här vuxna människan har gått hemifrån och gått till jobbet. Även om det är subventionerat är det ändå väldigt viktigt att vi gör det valet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är mycket bättre att människor går till en arbetsplats, utför viktiga arbetsuppgifter, får rutin och erfarenhet och kan bygga ett cv för att sedan få ett riktigt jobb.

Det är bättre än att sitta hemma, vara utanför arbetsmarknaden, hamna utanför samhället och känna att man inte bidrar och få ännu sämre självkänsla. Det är vad det många gånger handlar om när man är arbetslös och inte har ett arbete.

Det finaste med ett arbete är att vara behövd. Du är behövd av kollegor och samhället och känner att du gör rätt för dig. Att de kraven är uppfyllda är en av de viktigaste parametrarna in i samhället, för då kan man också kräva sin rätt när man gör rätt.

Med den bakgrunden är det alltid värt för oss socialdemokrater att investera i människor för att de ska få den möjligheten. Men regeringen väljer att bli alltmer passiv och titta på. Kraven blir så höga och möjligheterna så få att det är väldigt få människor som får den möjligheten.

Jag tittar bara på arbetslöshetssiffrorna. De går inte nedåt med den här regeringen. Det är den tredje budgeten som regeringen lägger fram, och arbetslösheten stiger. Det är ett faktum, och ett faktum som vi behöver ta hänsyn till.

Min fråga kvarstår: Vad gör arbetsmarknadsministern om dagarna? Är arbetslösheten, och att göra det som krävs för att få ned den, en av de viktigaste arbetsuppgifterna? Vilka är åtgärderna?

I det här fallet handlar det framför allt om att vi ser att det finns en stor differens mellan hur arbetsmarknadsinsatserna kommer människor till del och fördelningen mellan kvinnor och män. Vi ser att det är insatser som kommer män till godo i mycket högre grad än kvinnor.

Jag är helt övertygad om att i varje fall Liberalerna och Socialdemokraterna varit helt överens om att det är väldigt viktigt att se till att särskilt få in de kvinnor som står långt från arbetsmarknaden i arbetslivet, just på grund av jämställdhetsmålet. Där borde vi vara helt överens.

Jag hoppas att statsrådet kan ha ett ännu större engagemang i de här frågorna framöver.

(Applåder)

Fru talman! Jag förstår faktiskt inte riktigt vad det är vi debatterar. Jag håller mer eller mindre med om allting Sofia Amloh sa.

Vi ska ha ett samhälle där man får möjligheter: Man får möjlighet att vara på en arbetsplats, gå en praktik eller få en förberedande insats, för att sedan kunna ta ett arbete.

Allt det som Sofia Amloh beskrev är det som sker i Sverige just nu. Människor erbjuds väldigt många utbildningsmöjligheter i vårt land. Om de inte har förutsättningar att ta ett jobb utan subvention erbjuds de ett jobb med subvention.

Det är faktiskt så att regeringen lägger mer pengar på subventionerade anställningar än vad Socialdemokraterna gör. Utöver det ger vi mer pengar till Arbetsförmedlingen för att den ska kunna ha fler förberedande insatser.

Jag är lite förbluffad. Ledamoten borde vara nöjd med det som sker eftersom det mer eller mindre är precis i linje med exakt det som Sofia Amloh beskrev. Det är någonting jag inte förstår, och jag vill gärna förstå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller kvinnor och insatser är det otroligt komplext. Hur kommer det sig att vi har en jämställdhetsproblematik i de arbetsmarknadspolitiska insatserna? Hur kommer det sig att vi inte får fler framför allt utrikesfödda kvinnor att gå olika typer av utbildningar?

Jag misstänker att det har att göra med regelverket om barnafödande. Därför ändrar vi det nu så att det blir mer tillåtande och underlättar för kvinnor som är föräldralediga att också kunna behålla möjligheten att få gå en utbildning.

Men det finns uppenbarligen också strukturer. Inte minst när det handlar om människor som kommer från andra länder som kulturellt ligger långt ifrån den nordiska välfärdsmodellen är det uppenbarligen så att det finns värderingar och normer som vi behöver arbeta med för att komma längre fram.

Fru talman! Det är riktigt att arbetslösheten stiger. Jag tror att det är viktigt att vi är snälla mot varandra och ärliga med att det är ett problem som vi har haft länge i Sverige.

Vi har en strukturell arbetslöshet med grupper som står mycket långt från arbetsmarknaden, ofta från utomeuropeiska länder. Den tidigare socialdemokratiska regeringen förlorade valet för att man inte lyckades hantera det på ett klokt sätt.

Den här regeringen har bestämt sig för att ta frågan på allra största allvar. Vi kommer att se till att man inte kan gå på bidrag år efter år utan att göra en motprestation. Det kommer att vara mycket höga krav. Vi erbjuder utbildningar, men vi kommer att ha höga förväntningar på alla människor.

Att arbetslösheten just nu stiger hänger naturligtvis ihop med den inflationschock som startade efter Putins invasion i Ukraina, de chockhöjda räntorna och den svaga europeiska ekonomin.

Nu gör regeringen stora insatser för att få de ekonomiska hjulen att snurra snabbare och på det sättet få upp sysselsättningen så att arbetslösheten sjunker.

Men jag tycker att vi ska vara ärliga och också säga att det sker saker som är utom både Socialdemokraternas och regeringens kontroll som ställer vårt land inför nya frågor som vi måste hantera på ett klokt och bra sätt. Jag hoppas kunna göra det i så bred politisk enighet som det bara är möjligt.

Fru talman! Statsrådet frågar vad debatten handlar om. Jag vill vara tydlig med att säga att vi i dag har arbetsmarknadsinsatser som i högre grad kommer män än kvinnor till del. Den arbetsmarknadsinsats som fanns under Socialdemokraternas tid och som hade en jämn könsfördelning är borttagen. Statsrådet har inte svarat mig på frågan om huruvida regeringen tänker införa någon ytterligare arbetsmarknadsinsats, med en jämnare könsfördelning än dem som finns i dag. Den vi hade blev ju borttagen. Det är min fråga. Den är tydlig, och den har fortfarande inte blivit helt besvarad.

Det finns flera skäl till att arbetslösheten stiger. Men då krävs det också att man gör mer för att se till att begränsa arbetslösheten så att den inte fortsätter att stiga utan kanske till och med kan tryckas tillbaka. Det ska finnas förutsättningar för arbetslösheten att minska snabbt när omvärlden ser annorlunda ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser inte att några sådana insatser ökar från regeringens håll. Regeringen verkar inte vara bekymrad över det här. Socialdemokraterna tycker att det är oerhört oroväckande, och vi är absolut inte nöjda med att arbetslösheten fortsätter att stiga. Jag tycker att den här regeringen och arbetsmarknadsministern verkar ganska lugna och inte speciellt oroliga. De verkar ganska nöjda med den här politiken.

Jag vill fråga statsrådet: Vad är rimligt? Vad förväntar sig regeringen för utfall av den här politiken? Hur mycket ska arbetslösheten sjunka med den här typen av insatser under mandatperioden? Har regeringen några ambitioner över huvud taget för att den ska sjunka, eller har man helt lämnat det till marknaden?

Fru talman! Tack till Sofia Amloh för debatten!

Det är uppenbart att vi tycker lite olika om vilka verktyg vi ska använda. Regeringen tyckte inte att de extratjänster som Socialdemokraterna införde fungerade eftersom de inte ledde till att människor kunde stå på egna ben och försörja sig själva.

I stället har vi en kravbaserad integrations- och arbetsmarknadspolitik som ger människor möjligheter men som också innebär att vi har mycket höga förväntningar på människor. Man kommer inte att kunna leva år efter år på bidrag utan att göra en motprestation. Det är en linje som har oerhört stort folkligt stöd och som vi vet kommer att leda till påtagliga effekter både för den enskilde och för samhället och de skattebetalare som finansierar välfärdsstaten.

Vi ser nu hur det ljusnar vid horisonten och hur sysselsättningen kommer att öka och arbetslösheten minska längre fram. Lågkonjunkturen är mer utdragen, och regeringens politik är mycket tydlig. Vi stimulerar hushållen. Alla svenskar som arbetar får en skattesänkning som tillsammans med räntesänkningar innebär att hushållens köpkraft kommer att stärkas påtagligt. 120 000 svenskar kommer nästa år att kunna gå en yrkesutbildning som leder till riktiga jobb och som även löser välfärdens och företagens kompetensbrister.

Detta är en politik som steg för steg gör Sverige starkare. Den förstärker sysselsättningen och pressar tillbaka arbetslösheten. Det är en politik där arbetslinjen är stark och där vi har rättigheter men också mycket tydliga skyldigheter.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.