Fru talman! Maria Malmer Stenergard har frågat statsministern om regeringens migrationspolitik är hållbar och vilka åtgärder som i annat fall vidtas för att den ska bli det. Interpellationen har överlämnats till mig.
Redan under förra mandatperioden vidtog regeringen en lång rad åtgärder i syfte att upprätthålla en välordnad, human, rättssäker och långsiktigt hållbar migrationspolitik.
För att minska antalet asylsökande till Sverige efter hösten 2015 genomfördes en tillfällig skärpning av det svenska regelverket inom ramen för EU-rätten och internationella konventioner. Betydligt färre personer söker i dag asyl i Sverige jämfört med 2015. Sveriges andel av det totala antalet asylsökande i EU har också minskat på ett betydande sätt. Vi ser dock fortfarande en ojämn fördelning av asylsökande mellan EU:s medlemsstater. Regeringen verkar därför för att i EU få på plats en ordning som säkerställer en jämnare fördelning. Fler medlemsstater behöver ta ett större ansvar för människor på flykt. Rätten att söka asyl ska också värnas.
Utöver detta har ett antal åtgärder vidtagits i syfte att få till stånd ett mer effektivt återvändande. Bland annat har fler förvarsplatser inrättats, Polismyndigheten har fått fler verktyg att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut och mer medel har avsatts för myndigheternas arbete med återvändandet. Sammantaget har ungefär 80 000 personer återvänt sedan 2014.
Lagändringar som möjliggör åldersbedömningar tidigare i asylprocessen har genomförts. Den 31 oktober förra året beslutade regeringen också om fortsatt gränskontroll vid inre gräns i ytterligare sex månader.
Det viktigaste för integrationen är möjligheten att försörja sig genom eget arbete. Regeringen har genomfört nödvändiga reformer för att korta tiden till arbete. Det handlar om strukturellt genomgripande reformer såsom den bosättningslag som är ett verktyg för att styra mottagandet av nyanlända och ett nytt regelverk för etableringen av nyanlända som innebär tydligare krav på individen. Det handlar också om åtgärder som innebär bättre etableringsinsatser och stärkta vägar till jobb.
En nyligen publicerad studie från OECD visar att Sverige lyckas bättre än många andra länder med att få nyanlända kvinnor i arbete. Tiden för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden minskar och pekar mot en betydligt kortare etableringstid än tidigare. Sysselsättningen för både utrikes och inrikes födda har ökat kraftigt under senare år. Antalet utrikes födda som arbetar är över 1 miljon. Det innebär att nästan var femte som arbetar i Sverige är född utomlands.
Mycket har redan gjorts, och reformarbetet fortsätter även under denna mandatperiod.
Lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, den så kallade tillfälliga lagen, har förlängts med två år, och en parlamentarisk kommitté har tillsatts för att ta ställning till utformningen av den framtida migrationspolitiken. Utredningen kommer att ge riksdagens partier möjlighet att bidra till en migrationspolitik som har ett brett parlamentariskt stöd och som ska vara hållbar över tid.