Åtgärder för arbetsmiljön inom vård- och omsorgssektorn

Fru talman! Saila Quicklund har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att förbättra arbetsmiljön inom vård- och omsorgssektorn.

Ingen ska behöva skadas eller bli sjuk av sitt arbete. Arbetslivet ska inte medföra att människor slås ut i förtid på grund av fysiska, sociala eller organisatoriska arbetsmiljöfaktorer. Jag ser därför mycket allvarligt på att det finns brister i arbetsmiljön inom vård och omsorg. Sedan regeringen tillträdde förra mandatperioden har en höjd ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken varit en viktig prioritering. Resurserna inom området har förstärkts kraftigt, med resurser till Arbetsmiljöverket för fler inspektörer och ökad närvaro på arbetsplatserna, till arbetslivsforskning och till att inrätta Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Arbetsmiljöverket konstaterar att arbetsmiljöproblemen inom vård och omsorg behöver synliggöras högre upp i organisationerna, där beslutsmandat finns till förbättringsåtgärder för att minska riskerna för ohälsosam arbetsbelastning. Det är politiker i fullmäktige, styrelse och nämnd som är den yttersta arbetsgivarrepresentanten och ska förvissa sig om att arbetstagare inte utsätts för risker för ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsmiljöverket träffade därför under 2019 representanter för majoriteten av kommuner och regioner på politisk nivå för att informera om det arbetsgivaransvar som politiker har. Informationsinsatsen följs nu upp med inspektioner i samtliga kommuner och regioner för att ta reda på hur den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet sköts. Ledningens engagemang i arbetsmiljöfrågor är viktigt för att ge personalen de rätta förutsättningarna för att genomföra sitt arbete och skapa balans mellan resurser och krav. Tillsyn av arbetsmiljö är avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagare.

Arbetssituationen för de anställda inom hälso- och sjukvården och omsorgen behöver bli bättre. God arbetsmiljö och trygga anställningar är avgörande bland annat för att säkerställa kompetensförsörjningen inom vård och omsorg. Regeringen vill främja ett hållbart arbetsliv och satsar därför totalt 300 miljoner kronor under 2021 i en återhämtningsbonus inom vård och omsorg. Medlen ska användas till förbättrad arbetsmiljö, nya arbetssätt eller genom att utveckla arbetstidsmodeller. Under våren 2020 presenterade regeringen satsningen Äldreomsorgslyftet, som syftar till att stärka kompetensen inom äldreomsorgen genom att ge såväl ny som befintlig personal möjlighet att genomgå utbildning på betald arbetstid. Satsningen har vidgats till att också omfatta första linjens chefer som arbetar inom vård och omsorg om äldre. Sammanlagt omfattar satsningen drygt 3,4 miljarder kronor för 2021.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Coronapandemin har inneburit ytterligare utmaningar inom arbetsmiljöområdet, och pressen har ökat, inte minst inom vård och omsorg. Regeringen har under den pågående coronapandemin gett berörda myndigheter ett flertal uppdrag samt kraftigt förstärkt resurserna till hälso- och sjukvård och äldreomsorg. I början av december gav regeringen Arbetsmiljöverket i uppdrag att i samråd med Folkhälsomyndigheten skyndsamt ta fram en vägledning till arbetsmiljöarbetet under pandemin och för att förhindra smitta av covid-19 på arbetsplatser. Vägledningen presenterades den 1 februari och innehåller bland annat information om hur arbetstagare kan skyddas mot smitta av covid-19 när åtgärder inte kan undanröja smittan, till exempel användande av personlig skyddsutrustning och förhållningsregler vid påvisad eller misstänkt smitta på arbetsplatsen.

Behovet av personlig skyddsutrustning för att skydda arbetstagare inom vård och omsorg från smittrisker under den pågående coronapandemin är stort. Regeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att under pågående spridning i samhället säkerställa att det finns ett förfarande för att tillhandahålla icke CE-märkt personlig skyddsutrustning för samhällsviktiga yrkesgrupper. Beslutet syftar till att säkerställa tillgången till personlig skyddsutrustning. Arbetsmiljöverket har bedrivit ett arbete att inspektera nära 300 arbetsplatser inom vård och äldreomsorg för att kontrollera att den skyddsutrustning som används uppfyller säkerhetskraven och ger det smittskydd som är tänkt.

Alla som jobbar i välfärden ska hinna, orka och kunna ge patienter, brukare och klienter en god vård och omsorg av god kvalitet. Jag kommer att följa frågan noga och utesluter inte att ytterligare åtgärder behövs i framtiden.

Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret! Vi har debatterat arbetsmiljöfrågor många gånger. Många gånger har det också varit fokus på dödsolyckorna på arbetsplatser. Tyvärr har väl regeringen inte haft fokus lika mycket på äldreomsorgen och arbetsmiljöförhållandena där. Jag är klart orolig för den situation som har funnits under en lång tid och som i ännu större skala finns just nu under pandemin.

Vi talar om dödsolyckor. I snitt är det en per vecka. Ministern har ett engagemang när det gäller detta, men vi har inte lyckats få antalet att gå ned. Det är säkert vissa lättnader på grund av pandemin, men det är en fråga som vi inte ska diskutera så mycket här och nu. Jag ville dock visa att det har varit väldigt mycket fokus på dödsolyckorna.

Beräkningar visar att så många som 500 avlider varje år på grund av ohälsosam arbetsbelastning. Det handlar många gånger om kvinnor i offentlig sektor. 500 - det är ju fruktansvärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inom vård och omsorg finns 14 procent av den totala arbetskraften, och det är den sektor vi nu debatterar. Upp till 90 procent är kvinnor. Det finns alltså en jämställdhetsfaktor här. Så mycket som 27 procent vill lämna yrket, det i tider då vi har demografiska utmaningar och det är svårt att rekrytera till vård och omsorg.

Låt mig kommentera ministerns svar. Det inleds bra med: "Ingen ska behöva skadas eller bli sjuk av sitt arbete". Här är vi helt överens, men tyvärr ser det inte ut så i dag. "Arbetslivet ska inte medföra att människor slås ut i förtid på grund av fysiska, sociala eller organisatoriska arbetsmiljöfaktorer." Så är det, men det funkar inte så.

Sedan regeringen tillträdde förra mandatperioden har det varit en höjd ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken, och det har varit en viktig prioritering. Resurserna på området har förstärkts kraftigt. Ändå har vi inte fått resultat. Arbetsplatsolyckor med dödlig utgång sker ännu, och varje år avlider cirka 500 personer i offentlig sektor. Trots stor resurstillförsel och en strategi för att förbättra situationen har regeringen misslyckats.

Afa Försäkring rapporterar att 47 procent av undersköterskorna och sjukvårdsbiträdena riskerar att bli långvarigt sjukskrivna. Det är nästan hälften av denna personal - och detta i tider av stora rekryteringsbehov.

Det här är en tyst grupp, men nu börjar man att mobilisera sig via undersköterskeupproret, en Facebookgrupp där man kan ta del av den här personalkategorins arbetsmiljöförhållanden.

Arbetsmiljöverket har också gjort en rapport som visar att var tredje person har varit sjuk på jobbet de senaste tolv månaderna.

Kan ministern ge mig en analys av varför arbetsmiljöförhållandena trots höjd ambitionsnivå och resurstillförsel inte har förbättrats utan snarare förvärrats?

Fru talman! Det är viktigt att se att coronapandemin har utmanat arbetsmiljön i alla yrken och branscher på svensk arbetsmarknad, inte minst, som jag sa i min inledning, för den personal som är anställd inom hälso- och sjukvården och inom äldreomsorgen.

Jag välkomnar Saila Quicklunds stora engagemang i arbetsmiljöfrågorna. Jag kan berätta att det inte är 500 personer per år som avlider på grund av sitt arbete och ohälsosam belastning. Siffrorna är högre än så. Vi räknar med ungefär 700 personer årligen. Lägger man dessutom till de personer som dör av sjukdomar orsakade av arbetslivet är det fler än 1 000 personer.

Vi vet också från forskningen att denna utveckling kan komma att förvärras, och därför måste vi sätta stopp för detta och bryta utvecklingen. Därför är höjda ambitioner för arbetsmiljöpolitiken centralt.

Jag välkomnar engagemanget. Det behövs att en bred majoritet av de politiska partierna står bakom denna inriktning.

Låt mig också informera om den nya arbetsmiljöstrategi som jag presenterade för ett par veckor sedan. Den innehåller just en utvidgning av nollvisionen så att den också omfattar dem som dör på grund av arbete. Det är ett mycket viktigt jämställdhetspolitiskt besked. Vi kommer att behöva göra mycket mer på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har också gett besked om en arbetsmiljöutredning. Vi behöver se över arbetsmiljöregelverket. Svensk arbetsmarknad ser inte ut som på 70talet, när de flesta hade mer manuella jobb i industrin och fler i arbetskraften var män. Mycket har hänt, och därför behöver vi se över arbetsmiljöregelverket utifrån ett jämställdhetsperspektiv, vidga nollvisionen och utöka sanktionsmöjligheterna för de arbetsgivare som inte följer de krav och regler som finns.

I en typiskt manlig bransch som byggbranschen är det enkelt att se om en byggställning är fel uppsatt och det finns risk för liv och hälsa. Det är inte lika enkelt att i äldreomsorgen eller sjukvården identifiera en ohälsosam stress och press.

Därför behöver vi mer kunskap och bättre verktyg. V behöver se till att arbetsgivarna tar sitt ansvar och att det finns goda förutsättningar för skyddsombuden att utföra sitt livsviktiga arbete. Och vi behöver som sagt se över arbetsmiljöregelverket.

Utöver det jag inledningsvis lyfte fram och det jag nu har sagt kommer Äldreomsorgslyftet, som syftar till att stärka kompetensen hos både ny och befintlig personal och chefer, att ge ungefär 10 000 nya fasta anställningar inom äldreomsorgen.

Vi gör också en särskild satsning på hållbart arbetsliv och återhämtning inom vård och omsorg. I år skjuter regeringen till 300 miljoner kronor, och för 2022 och framåt beräknas totalt 1 miljard kronor per år avsättas för detta ändamål. Dessa resurser ska oavkortat gå till en förbättrad arbetsmiljö.

Det handlar om kraftiga generella tillskott till kommuner och regioner som ska möjliggöra för fler anställda och bättre arbetsvillkor i välfärden. Ett tioårigt forskningsprogram har också inrättats hos Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd som ska fokusera på arbetsmiljön i kvinnodominerade yrken.

Fru talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret.

Jag frågade efter en analys av varför man har misslyckats trots höjd ambitionsnivå och ökade resurser. Jag återkommer till det.

Arbetsmiljöverket har rapporterat hur förhållandena är. Ministern är såklart medveten om att man gjorde en stor inspektionsrunda och att 90 procent av de besökta äldreboendena fick erinran vad gäller arbetsmiljön. Det såklart allvarligt.

Det man fann var att arbetsgivarna hade okunskap och otydliga rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket givetvis gjorde det svårt för personalen att vara delaktig och ha inflytande. Det saknades regelbundna undersökningar och riskbedömningar av arbetsmiljön. Det saknades också kontinuitet, och många gånger saknades också ett lokalt skyddsombud.

Arbetsgivarna vidtog åtgärder utan att sedan följa upp dem och kontrollera att de hade effekt - lite grann som regeringen, måste jag säga. Regeringen har fina intentioner och en arbetsmiljöstrategi, men analysen om varför det inte fungerar saknas. Det fortsätter därför i samma hjulspår, och så fann också Arbetsmiljöverket att det var på dessa enheter.

De anställda fick inte heller hjälp och stöd att prioritera arbetsuppgifter när det var resursbrist och ont om tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Cheferna saknade också stöd från arbetsgivaren för att klara sitt ledarskap. Det var en vanlig synpunkt, och det gällde både administration och att chefen hade ansvar för alltför många anställda. Tyvärr kan vi se att vissa chefer har upp till 60 anställda under sig, och det säger sig självt att de då inte har tid att se personalens behov.

En enkätundersökning som gjordes på ett äldreboende visade att lönen inte var det huvudsakliga förbättringsönskemålet på arbetsplatsen utan att bli sedd av chefen.

Detta visar på de primära behoven och att de inte tillgodoses på de inspekterade verksamheterna.

Det som Arbetsmiljöverket anser att man behöver åtgärda är att arbetsgivaren ska ha tydliga rutiner och kunskap om arbetet, vilka resultat som ska uppnås och hur arbetet ska genomföras. Arbetsmiljöriskerna ska också regelbundet undersökas, bedömas och följas upp. Det finns en mängd åtgärder där Arbetsmiljöverket har varit tydliga med att de vill se förändringar. Min fråga till ministern är: Hur följer ministern upp att detta sker?

Facket Vision har varit tydliga med att påvisa att 25 medarbetare per chef i dag är det lämpliga antalet för att en chef ska ha möjlighet att se sina anställda och så vidare. Problem med samordningen mellan region och kommun lyfts fram av både Arbetsmiljöverket och personalen, liksom språkförbistring. 27 procent av personalen är utrikes födda, och bland vårdbiträden är det 39 procent, vilket såklart ger kvalitetsproblem.

Sjukskrivningarna är högst inom vård och omsorg. Jag återkommer till ministern med min fråga: När hon fått ta del av allt, vad blir regeringens analys av misslyckandet på detta område?

Fru talman! Tack, Saila Quicklund, för inlägget!

Jag vill börja med att vara tydlig med det som ändå måste vara en viktig utgångspunkt för den debatt vi har i dag, och det är att informera om att det är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön. Det som politiken och staten kan göra är att sätta upp ett regelverk och se till att ha myndigheter som på olika sätt arbetar för att förbättra verksamheten där ute, i form av inspektioner som vi har via Arbetsmiljöverket och i form av Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Det handlar om att säkerställa att skyddsombud kan utföra sitt viktiga arbete och att chefer, företag och arbetsgivare vet vad som gäller. Det gäller alltså den typen av insatser och viktiga åtgärder.

Jag tycker att det är viktigt att ta fasta på det som Saila Quicklund lyfter upp när det gäller Arbetsmiljöverkets inspektioner. Nio av tio inspekterade arbetsplatser inom äldreomsorgen får anmärkning. Det är arbetsgivarna som måste ta detta på allvar. Där skulle jag gärna ta i hand med Saila Quicklund, för ute i kommuner och regioner är det politiker som styr. Där finns socialdemokrater, moderater och andra, och vi måste givetvis se till att det finns lokala förutsättningar att ta sitt arbetsmiljöansvar fullt ut.

Ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller dö på arbetet. Det är därför regeringen höjer ambitionsnivån, och det är därför jag har kunnat presentera en ny arbetsmiljöstrategi, som pekar ut att jag inom kort kommer att tillsätta en arbetsmiljöutredning, just för att säkerställa att vi får ett regelverk på plats som är anpassat efter dagens arbetsmiljö och arbetsliv och som har ett mycket större fokus utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tvivlar inte på ambitionsnivån hos ministern i dessa frågor - jag vet att det finns ett genuint intresse för dem. Det som förvånar oss moderater är att problemen har varit väl kända under många år. Jag observerade när den nya arbetsmiljöstrategin kom och tänkte att måtte vi ha lärt oss av tidigare erfarenheter, eftersom vi måste se det som ett misslyckande. Men det är i stort sett samma politik från regeringen. Det finns resurstillskott och så vidare, men uppföljningar och analyser av varför det inte fungerar saknas helt. Det oroar mig.

Allt är inte en ekonomisk fråga, utan det krävs ledning och styrning. Även om arbetsmarknadsministern hävdar att det är arbetsgivarnas ansvar är det ändå regeringen och arbetsmarknadsministern som har det yttersta ansvaret för att människor ska ha en bra arbetsmiljö. Man ska kunna komma hem från jobbet efter arbetsdagens slut, och de kvinnor som i dag är vardagens hjältar ska känna ett stöd. Det finns en oro. De var trötta före pandemin, och detta har självfallet förvärrats ytterligare.

Detta är en jämställdhetsfråga, från en regering där man uttalar att man är ett jämställdhetsparti eller en feministisk regering. Det är 1,2 miljoner där ute, de flesta kvinnor, som skriker på hjälp, men regeringen gör inget. Det är detta som förvånar mig. Resurserna har inte räckt, och vi har inte haft rätt politik för detta. Moderaterna har förslag, och många av dem har regeringen kopierat nu i den nya arbetsmiljöstrategin. Den är en direkt kopia i många delar, inte alla. Vi har sett problematiken för dessa kvinnor i vård och omsorg, och vi har haft förslag. Det har inte regeringen.

Fru talman! Saila Quicklund nämnde fackförbundet Vision i ett tidigare inlägg. Jag välkomnar det. Det är viktigt att vi lyssnar in vad de fackliga organisationerna ser, för det är de som företräder sina medlemmar. Jag har själv en lång erfarenhet från det fackförbundet, både utifrån att arbeta regionalt i Norrbotten och Västerbotten och som förbundsordförande.

Jag vet hur viktigt det är att det finns en väl fungerande skyddsombudsverksamhet men också hur viktigt Arbetsmiljöverket är genom sina inspektioner. När Arbetsmiljöverket som myndighet kommer ut och kan identifiera brister ger det kraft åt alla skyddsombud och de arbetar på en arbetsplats att bidra till förbättringar. Det kan också hjälpa arbetsgivarna att vidta nödvändiga åtgärder.

Det jag vill göra som arbetsmarknadsminister och som bygger mycket på den erfarenhet jag själv har är att se till att vi utvecklar arbetsmiljöregelverket utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Jag ser mycket fram emot att komma med den utredningen och fortsätter gärna denna debatt.

Fru talman! Jag vill tacka Saila Quicklund för att hon har lyft fram denna viktiga fråga, och jag välkomnar det engagemang som ledamoten visar. Det är viktigt att vi har en bred uppslutning bakom arbetsmiljöpolitiken. Det har inte alltid varit så när Moderaterna har fått möjlighet att utveckla den, utan då har man snarare skurit ned resurserna. Men jag tycker att det bådar gott inför framtiden att vi kan samarbeta mer och sätta större fokus på goda villkor, inte minst inom de kvinnodominerade yrkesgrupperna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.