Återvinning av kompositmaterial

Herr talman! Alexandra Anstrell har frågat mig om mitt och regeringens arbete med återvinning av kompositmaterial i vindkraftverk. Alexandra Anstrell undrar om jag anser att det finns tillräckliga lösningar gällande återvinning av vindkraftverkens kompositmaterial och att detta fanns på plats innan den storskaliga utbyggnaden påbörjades. Alexandra Anstrell har även frågat om jag har någon plan för hur kompositmaterialen ska omhändertas i avvaktan på att en ekonomiskt hållbar metod för återvinning finns.

Regeringens arbete med omställningen till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat och miljöpåverkan. Genom att återvinna det som har blivit avfall kan avfallet utnyttjas som en resurs i en cirkulär ekonomi. Potentialen för ökad materialåtervinning är fortsatt stor. Här har företagen och verksamhetsutövarna ett stort ansvar att utforma produkter och produktionsprocesser på ett sätt som möjliggör ett cirkulärt omhändertagande av produkterna när de blir avfall. Detta gäller även för vindkraftverken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Riksdagen har beslutat om det övergripande målet för energipolitiken, som bygger på samma tre grundpelare som energisamarbetet i EU och syftar till att förena försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. År 2040 är målet att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion. Vindkraftverkens utbyggnad är en central del av denna utveckling och för möjligheterna att nå målet.

Regeringen är medveten om problemen som uppstår när komplexa plastflöden blir avfall, till exempel rotorbladen på vindkraftverk, som består av glasfiberarmerad plast. Hittills har inte så många vindkraftverk tagits ur bruk i Sverige, och en stor del av nedmonterade verk har gått vidare till andrahandsmarknader för vidare bruk. I ett resurseffektivt samhälle vill vi hellre se att produkter och material kan tas om hand på ett bra sätt genom återanvändning och materialåtervinning.

Utvecklingen går starkt framåt, och Statens energimyndighet konstaterar att det i dag finns flera olika återvinningstekniker för glasfiberkompositer. Flera olika kemiska återvinningsprocesser är också under utveckling som kan vara intressanta för just uttjänta vindkraftverk.

Alexandra Anstrell har frågat om jag avser att initiera några riktlinjer för hur ekonomiskt hållbar återvinning av vindkraftverkens kompositmaterial ska genomföras. Vidare har Alexandra Anstrell frågat om jag har tagit något nytt initiativ till att stödja forskning gällande återvinning av kompositmaterial.

Det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet är att bidra till att uppfylla uppställda energi- och klimatmål, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och energirelaterade miljöpolitiska mål. Regeringen ser även positivt på den starka drivkraften i Europa att utveckla avancerad återvinning av plast.

Regeringens strategi respektive handlingsplan för en cirkulär ekonomi fokuserar på cirkulär ekonomi som drivkraft för näringsliv och andra aktörer genom åtgärder som främjar innovation och cirkulära affärsmodeller. I strategin lyfts plast fram som en av de mest prioriterade materialströmmarna. Regeringen har även nyligen publicerat en nationell handlingsplan för plast med 55 beslutade åtgärder. Regeringen strävar efter en hållbar hantering av plast genom hela livscykeln för att uppnå giftfria och cirkulära kretslopp och undvika negativ påverkan på miljön. I handlingsplanen finns också mål för att uppnå detta.

Avslutningsvis vill jag påpeka att regeringen, som en del av handlingsplanen för cirkulär ekonomi och genom budgetpropositionen för 2021, breddade stödet till industriprojekt, med exempelvis stöd till kemisk återvinning av plast och andra återvinningsanläggningar. Industriklivet stärktes även för 2022 med ytterligare 159 miljoner kronor till 909 miljoner kronor.

Då Alexandra Anstrell (M), som framställt interpellationen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav talmannen att Ann-Sofie Alm (M) i stället fick delta i debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Sammantaget kan det på kort tid bli över 400 vindkraftverk utmed Bohuskusten. Det kommer att förändra vår unika kust för överskådlig framtid. Det är stora vindkraftverk som planeras, lika höga som Eiffeltornet. Och det är ju bra, för ju högre upp man kommer, desto mer kraft kan man utvinna ur vinden.

Men det finns trots allt saker med dessa vindkraftverk som påverkar oss här och nu, till exempel ljudnivån från dem. Det är inte bara människors hälsa som påverkas negativt av det konstanta pumpande oljud som vindkraftverken genererar, utan på samma sätt påverkas, störs och förstörs också livet i våra hav. Människor drabbas av huvudvärk och sömnproblem, medan fisk och andra levande organismer i haven flyttar för att undkomma oljuden.

Bohusläns helt unika obrutna horisont över Västerhavet kommer att finnas kvar, i alla fall på vykort. Det är ju trots allt bara estetiskt, men det kommer att försämra Sveriges bnp när Bohusläns turister väljer andra länder som har mer orörd natur. Att solnedgången kommer att fladdra när solljuset strömmar genom vingarna tror en del kommer att vara störande, men de blinkande ljusen över horisonten nattetid kommer några att tycka är vackert.

Vindsnurrorna kommer dock att ge oss ett välbehövligt tillskott på energi. Det behövs verkligen energitillskott efter nedläggningen av södra Sveriges kärnkraft. Men om jag ska vara ärlig med ministern, herr talman, ska jag säga att Sveriges energiproblem inte är grundat på att vi har för lite el när det blåser. Vi har för lite el när det inte blåser, och detta kan rimligtvis inte fler vindkraftverk ändra på.

Ska vi ha en jämn elproduktion som håller för konsumtionstoppar och kyla måste vi bygga kärnkraft, vilket jag är glad över att även ministerns parti nu verkar tycka. Man har dock inte varit lika viljestark som Moderaterna och givit order om att bygga. Man har bara gömt undan diskussionen till efter valet. Men detta med kurragömmalek ska jag återkomma till, ministern.

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att tala om både fördelar och nackdelar med vindkraft. Det blir lätt väldigt ensidigt annars. Och eftersom ministern talar om det cirkulära samhället skulle jag vilja fråga någonting om just detta.

Det cirkulära samhället är gott. Det är ansvarsfullt mot kommande generationer.

Men kommer ni ihåg de gamla propagandafilmerna från den tid då det bara fanns en eller max två tv-kanaler och vi inte hade rätt att äga vår egen telefon? På den tiden fanns det filmer som visade hur man skulle hålla skärgården ren: Man skulle samla ihop allt skräp i en plastpåse, helst med en sten i botten, och slänga det överbord. Sedan skulle problemen försvinna.

Det är precis samma känsla som jag får när jag läser om de här lösningarna med stora vindkraftsparker som ska placeras så långt ut till havs att de inte syns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag blir lite nyfiken på hur regelverket ser ut för den andrahandsmarknad i den cirkulära ekonomin som ministern nämner och som finns för uttjänta verk i Sverige. Vilka länder går dessa verk till, och vems är sedan ansvaret för återvinningen av dem?

Herr talman! Tack, Ann-Sofie Alm, för ditt engagemang för den bohuslänska kusten! Jag återkommer till den diskussionen när vi går in på nästa interpellation.

När vi pratar om hur vi ska lösa den stora energiutmaning som vi ju står mitt i är det viktigt att nämna att vi är inne i en grön industriell revolution, där vi just nu håller på att ställa om den svenska industrin och fasa ut det fossila. Vi gör det för klimatets skull. Vi gör det för våra barns och barnbarns framtid och för att man ska kunna leva och verka på en planet som är hållbar. Vi gör det naturligtvis också för att vi själva och våra barn vill kunna andas frisk luft och dricka rent vatten.

Detta är också en av anledningarna till att riksdagen i sin visdom har satt upp ett mål om att vi ska ha ett helt förnybart energisystem till 2040. Samtidigt är svenska hushåll drabbade av tuffa utmaningar som relaterar till de ökade energipriser som inte minst är ett resultat av Putins olagliga krig mot Ukraina men också av det faktum att det nya gröna Sverige och de nya gröna teknikerna kommer att kräva väldigt stora mängder energi framöver.

Precis som Ann-Sofie Alm själv påpekar lade vi från Socialdemokraternas och regeringens sida fram ett brett kraftpaket i förra veckan för att klara energiomställningen, där vi var väldigt tydliga med att det kommer att behövas mer av allt. Det behövs sol, vind och vatten, och vi är också beredda att diskutera frågan hur kärnkraften ska ingå i en svensk energimix framöver.

Men man ska vara ärlig och förhålla sig till den verklighet som vi har. Vi har i dag i Sverige en energimix där framför allt vattenkraften är stommen. Den är både planerbar och reglerbar och står för över 40 procent av den svenska energimixen. Vi har också varit förutseende nog att få in mycket fjärrvärme i vårt system.

Vi tar nu nya initiativ för att få mer solenergi på plats, förhoppningsvis. Vi hoppas också att de andra partierna i Sveriges riksdag ska vara konstruktiva när det gäller att diskutera hur vi ska lösa den här utmaningen. Där har inte Ann-Sofie Alms partiledare svarat särskilt väl, utan det har varit ett ganska blankt nej. Moderaterna har hänvisat till en kärnkraft som visserligen står för en viktig del av den framtida utmaningen men dock bara en del.

Vindkraften är och kommer att vara oerhört viktig. Vi ser i dag hur våra grannländer satsar enormt på den. För svensk del är det i den havsbaserade vindkraften som vi i dag har den stora investeringsviljan, inte i ny kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Nu ska ju debatten handla om kompositmaterialet och hur vi återvinner det. Jag är ingen expert på detta. Men min fråga var hur den cirkulära ekonomin och andrahandsvärdet i kompositvingarna ska regleras. Hur tas det om hand, och var hamnar vingarna sedan?

Jag får inget svar av ministern, och jag är själv ingen expert på detta. Jag har alltså ingen koll på var kompositbergen grävs ned någonstans. Svenska Vattenfall har ju förbjudit deponi av dem just för att de inte är återvinnbara.

Men vad händer med de uttjänta verken om vi exporterar dem till andra länder? Min gissning är, herr talman, att de lämnas åt sitt öde i ett land där man kanske inte har det så gott ställt som vi har det i Sverige och där man kanske inte har en så rigid miljölagstiftning som vi har här.

Jag är faktiskt förundrad, herr talman, över att man kan förespråka en så stor utbyggnad av havsvindparker som nu sker utan att veta var man ska göra av materialet. Det är som att förespråka en höghastighetsjärnväg och säga att den är miljövänlig utan att berätta hur den påverkar miljön i det stora hela.

Herr talman! Ministern sa i sitt svar: Flera olika kemiska återvinningsprocesser är också under utveckling som kan vara intressanta för just uttjänta vindkraftverk.

Det här är spännande, tycker jag, och jag vill veta mer om det. Vad jag vet är det i dagsläget möjligt att separera komponenter på kemisk väg, men än så länge är det väldigt dyra och väldigt hälsofarliga kemikalier som används. Jag skulle gärna vilja veta hur långt in i framtiden som utvecklingen av de här kemiska processerna ligger.

Eftersom Vattenfall har förbjudit deponering av rotorbladen återstår separering på mekanisk väg, det vill säga att man helt enkelt krossar dem. Problemet med det, herr talman, är att det då uppstår ett giftigt damm. Det är alltså egentligen inte någon lösning. Om man i stället skulle förbränna dem och använda värmen som energi och utvinna el av den skulle det bildas otroligt giftiga gaser. I min värld, herr talman, är inte heller det någon lösning.

Det är klart att vi ska återvinna vindkraftverken. Annars ska vi naturligtvis inte bygga fler vindkraftverk, för vi kan inte bygga upp stora berg av kompositmaterial som inte går att återvinna.

I miljöbalken står det att den som bedriver eller planerar att bedriva en verksamhet ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta övriga försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skada eller olägenhet för miljön eller för människors hälsa.

Eftersom de planerade vindkraftverken planeras av regeringen är det regeringen som ska vidta försiktighetsmåtten, utföra skyddsåtgärderna och iaktta de begränsningar som behövs för att tillse att inte natur, miljö och klimat förstörs för generationer i syfte att försörja nuvarande generation med elektricitet. Jag undrar, herr talman, vad miljö- och klimatminister Annika Strandhäll har för plan för detta.

Herr talman! Tack, Ann-Sofie Alm, återigen, för det otroliga intresset för den här frågan! Vi kommer alldeles strax att ha en interpellationsdebatt till som rör just vindkraften, och då hade jag tänkt redogöra lite mer i detalj för de prövningsprocesser som krävs för etablering av vindkraftsparker och vindkraft, oavsett om det är på land eller om det är långt, långt ute till havs. Man väger naturligtvis av konsekvenser och miljökonsekvenser ur mängder av olika perspektiv. Det gäller fiskerinäringen, miljön, försvaret, människors hälsa och den marina miljön, om det är den det handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men jag tänkte också försöka svara lite på de frågor som vi diskuterar när det gäller återvinning av kompositmaterial och den plast som ingår i vindkraftverk i dag. Precis som jag sa har vi en utveckling som går väldigt starkt framåt. Bland annat Energimyndigheten konstaterar att det i dag finns flera olika återvinningstekniker för just glasfiberkompositer. Man kan till exempel mala glasfiberkomposit, som sedan kan användas som inblandning i fyllnadsmedel, byggnadsmaterial och andra kompositmaterial. Det finns också flera olika kemiska återvinningsprocesser som just nu är under utveckling, som kan vara otroligt intressanta för just uttjänta vindkraftverk.

Anledningen till att vi ser denna enormt snabba utveckling är naturligtvis att de flesta länder som har en energiutmaning satsar på vindkraften, inte minst med tanke på att den nya moderna vindkraften är mycket mer effektiv.

Hittills, som jag sa, har det inte varit så många vindkraftverk i Sverige som har tagits ur bruk. En del av de nedmonterade verken har gått till andrahandsmarknader för vidare bruk. Som det ser ut i dag går det mycket riktigt inte att utesluta att en del av dem, även om det inte är många, har hamnat på deponi eller gått till energiåtervinning. Just för att motverka detta har regeringen tagit fram och fattat beslut om en strategi respektive handlingsplan för cirkulär ekonomi som fokuserar på den cirkulära ekonomin som drivkraft för näringslivet och andra aktörer. Genom ett främjande av innovation och cirkulära affärsmodeller kan man bidra till att vi får en fungerande cirkularitet också när det gäller de här delarna från vindkraftverken.

Vi har också nyligen publicerat en nationell handlingsplan för plast, vår första, med 55 beslutade åtgärder.

Vad gäller kraftfull utbyggnad av olika saker där man inte riktigt har svaret på hur man ska ta hand om avfallet är väl just kärnkraften ett alldeles utmärkt exempel. Så sent som i början av året var jag med och lade fram förslag, som beslutades, om det första slutförvaret av uttjänt kärnbränsle i världen. Ska vi bygga ny kärnkraft måste vi också kunna svara på hur vi ska ta hand om avfallet därifrån, men det kanske Moderaterna har svar på.

Herr talman! Jag tackar för det beslutet. Det var ett bra beslut för framtida energiproduktion i Sverige.

Vindkraft är en förnybar energikälla som inte genererar några utsläpp. Det är vad vindkraftsindustrin påstår. Men stämmer det verkligen? När man bygger rotorbladen används stora mängder balsaträ från regnskogen. Man använder epoxi, ett starkt irriterande och frätande ämne. Värst av allt, tycker jag, herr talman, är bruket av det hälsoskadliga bisfenol A i vindkraftverkens rotorblad. Ett kilo bisfenol A förorenar 10 miljarder liter vatten. Det behövs alltså inte mycket, herr talman, för att orsaka stora skador på miljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Forskning visar att rotorbladen tappar ungefär 10 procent av sin vikt under sin livstid i läckage av just de här viktiga och farliga ämnena. Ju större vindkraftverk som ska byggas till havs, desto större blir läckaget av dessa synnerligen giftiga ämnen. För att vindkraften ska bli trovärdig måste man sluta påstå att den inte har någon negativ klimatpåverkan eller miljöpåverkan.

Herr talman! Det finns såklart andra miljövänliga energialternativ att tillgå. Det är rekordhöga elpriser, ökade klimatutsläpp och sämre stabilitet i elsystemet. För mig är det uppenbart att Sverige behöver ny kärnkraft och en ny regering, om herr talmannen ursäktar. Mitt parti, Moderaterna, föreslår att statliga Vattenfall redan nu ska påbörja planeringen för ny kärnkraft vid Ringhals - ju snabbare, desto bättre. Men det hade varit bra om ministern hade haft en konkret plan för återvinning av kompositmaterialet i rotorbladen, för det här måste vi lösa tillsammans för, som ministern säger, framtida generationers skull.

Herr talman! Vi pratar nu om avfall, återvinning, förnybart, framtida energibehov och så vidare. Ja, Ann-Sofie Alm, den befintliga kärnkraften kommer definitivt att vara en viktig del av den svenska energimixen, men just energimix är väl nyckelordet. Vi har en energimix. Du refererar till framtida kärnkraft och det beslut som fattades i januari. Det är inget beslut som tar någon som helst höjd för någon framtida ny kärnkraft.

Slutförvaret som det ser ut är ju dimensionerat för den livslängd som man i dag bedömer att de befintliga svenska kärnkraftverken har och det redan upparbetade kärnavfall som finns i bassänger i Oskarshamn. Man behöver i så fall fundera på hur man ska konstruera en sådan lösning.

Framför allt är det också så att Sverige inte kan gå bakåt. Faktum är att vi måste klara av att ta till oss ny, modern teknik. Danmark gick så sent som i går ut och pratade om hur de ska bli en stormakt när det gäller den havsbaserade vindkraften. Väldigt många andra länder följer efter. USA bygger den längs med hela ostkusten. Sverige, som har en fantastisk kust och en stor investeringsvilja, måste naturligtvis finnas med i den mixen.

När det gäller att ta hand om avfallet från våra vindkraftverk rekommenderar jag läsning av vår handlingsplan för cirkulär ekonomi. Där står väldigt mycket om det.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.