Återvändande

Fru talman! Arin Karapet har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att avlägsnandebeslut faktiskt verkställs.

Återvändandefrågorna är prioriterade för regeringen. För att kunna upprätthålla en human, rättssäker och långsiktigt hållbar migrationspolitik måste de som efter en rättssäker prövning av sina asylskäl fått ett avslagsbeslut återvända så snabbt som möjligt. Återvändandet ska i första hand ske frivilligt, annars med tvång.

De senaste åren har regeringen vidtagit en rad åtgärder på återvändandeområdet, och sedan 2014 har 80 000 före detta asylsökande lämnat Sverige. Det är i genomsnitt över 1 000 per månad.

Eftersom det är angeläget att ett återvändande i så stor utsträckning som möjligt ska ske på frivillig väg infördes 2017 en möjlighet för Polismyndigheten att återlämna ett ärende till Migrationsverket om det visar sig att personen vill medverka till ett frivilligt återvändande.

Regeringen har även tillsett att Sverige numera kan genomföra avvisningar och utvisningar med tvång till länder dit det tidigare varit svårt, till exempel Afghanistan och Marocko. Återvändandesambandsmän har placerats ut på ambassader i flera nyckelländer, såsom Afghanistan och Libanon.

Förvarskapaciteten har ökat med över 100 procent sedan 2016 och uppgår nu till 528 platser. Sedan 2018 har också polisen fått utökade möjligheter att utföra arbetsplatsinspektioner, vilket har bidragit till att antalet sådana inspektioner har ökat och att polisen påträffar personer som håller sig undan.

För närvarande pågår också en revidering av återvändandedirektivet som bland annat syftar till att effektivisera medlemsstaternas återvändandeförfaranden. I februari träder dessutom EU:s nya förordning om en gemensam viseringskodex i kraft som möjliggör för EU att besluta om en striktare viseringspolicy gentemot tredjeländer som inte samarbetar om återtagande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vidare avser regeringen att under våren överlämna en proposition till riksdagen som bland annat innebär utökade möjligheter att uppta fingeravtryck i vissa situationer.

Regeringen kommer även framöver att arbeta intensivt med återvändandefrågorna, bland annat genom dialog med mottagarländerna och fortsatt stöd till återvändandearbetet på EU-nivå.

Fru talman! Jag tackar migrationsminister Morgan Johansson för svaret, även om jag inte är nöjd med det.

Vi har flera gånger debatterat återvändande i kammaren. Det finns ingen quickfix; det erkänner jag ödmjukt. Vi kan inte bara knäppa med fingrarna så är problemet löst. Men det är riksdagens plikt att granska regeringens arbete.

När jag träffar våra duktiga gränspoliser ute på fältet vittnar de om en stor problematik på grund av att vi har en lagstiftning som skickar fel signaler. Skälet till det är detta hus och denna sal.

Ett exempel är gymnasielagen. Dess syfte var gott. En grupp personer från länder med svåra förhållanden skulle få chans att stanna, trots att de de facto hade fått sina skyddsbehov prövade och fått avslag. Vi moderater var emot detta för att vi ansåg att lagen var ett hafsverk. Lagrådet gav svidande kritik, och det kom även kritik från Migrationsverket eftersom lagen skickade dubbla signaler. Gymnasielagen kommer vi att diskutera mer i nästa interpellationsdebatt.

Denna interpellation handlar om hur Sveriges återvändande funkar. Ja, vi har 528 förvarsplatser, men varenda gång jag träffar Migrationsverket eller gränspolisen säger de att platserna inte räcker till. Det tar tid att få fram nya förvarsplatser. Därför måste man jobba ännu hårdare, men regeringens tempo är väldigt lågt.

En annat problem är när det uppstår hinder i återvändandet för personer som har fått sin asylansökan prövad i alla instanser och fått avslag. Det finns länder som inte tar emot sina medborgare om de inte frivilligt själva begär resehandlingar från ambassaden. Ett sådant land är Irak.

Sveriges förbindelse till Irak består av mer än att irakier har flytt till Sverige och antingen beviljats asyl eller blivit nekade asyl. Sverige har export till Irak, en ambassad på plats och bistånd som går till både civilsamhälle och demokrati- och institutionsuppbyggande i Irak.

I DN vittnar gränspolisen om att det har gått så långt att det uppstår verkställighetshinder på grund av att vissa länder inte tar emot sina medborgare.

Kan migrationsministern tänka sig att villkora biståndet till länder som inte tar fullt ansvar för sina medborgare?

Det handlar om personer som har fått sin asylansökan prövad på ett rättssäkert sätt i svensk domstol och där slutsatsen är att det inte finns skyddsskäl och att de måste återvända. Det är ett moment 22. Personen har ett utvisningsbesked men kan inte utvisas på grund av byråkrati och regeringens slapphet eftersom man inte har ingått ett avtal med till exempel Irak, vilket man har gjort med Afghanistan, om att landet ska ta emot de medborgare som har fått avslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Låt oss komma ihåg var vi kommer ifrån. När vi tog över 2014 var migrationsutvecklingen i praktiken i fritt fall. Sverige hade tagit emot 80 000 asylsökande 2014. År 2015 kom det 163 000. Det vi ärvde av den moderatledda regeringen var en migrationspolitik som var EU:s mest generösa asylpolitik och världens mest generösa arbetskraftsinvandringspolitik. När Moderaterna styrde kom 12 procent av alla asylsökande i EU till Sverige.

Vi fick strama åt med gränskontroller, id-kontroller och den tillfälliga lagen. Men inte ens när det var som värst på hösten 2015, när vi tog emot 10 000 i veckan, orkade Moderaterna rösta ja till id-kontrollerna i kammaren, utan det fick vi köra igenom utan Moderaternas stöd.

Sedan 2015 har antalet asylsökande minskat med 87 procent. Antalet ensamkommande barn och unga har minskat med 97 procent. Från att vi tog emot 12 procent av alla som kom till EU tar Sverige nu emot ca 3 procent. Det är alltså inte bara antalet asylsökande som har minskat kraftigt i Sverige utan också Sveriges andel av de asylsökande som kommer till EU.

Vi gjorde helt enkelt det som Moderaterna inte orkade göra under sin regeringstid.

Det gäller också på avvisningssidan. Jag påstår att detta fungerar avsevärt mycket bättre nu än vad det gjorde för några år sedan. De senaste sex åren har över 80 000 före detta asylsökande lämnat Sverige. Antingen har de fått avslag här och har därmed frivilligt eller med tvång åkt tillbaka till sina hemländer, eller så är de Dublinärenden, det vill säga de har varit registrerade i ett annat EU-land och har i så fall fått åka tillbaka dit. 80 000 på sex år innebär ungefär 1 000 före detta asylsökanden som lämnar Sverige varje månad.

När jag berättar om detta i den övriga EU-kretsen blir folk förvånade. Detta är de facto avsevärt mycket bättre än vad många andra EU-länder klarar av att göra.

När vi har gått igenom detta har vi tittat på andelen av dem som avvisas och dem som åker hem. Den sista genomsnittssiffran för Sverige de senaste tio åren är 63 procent av dem som får avvisningsbeslut, läggs upp som ärenden och som vi vet sedan också återvänder, antingen med tvång eller frivilligt. Genomsnittet i EU är avsevärt mycket lägre än det. Sverige är alltså ett av de länder som är bra i den meningen att vi klarar av att genomföra återvändanden.

Det sker nu till Afghanistan. Det klarade man inte när Moderaterna styrde Sverige. Det var vi som tecknade avtalet med Afghanistan. Vi har klarat av att teckna återvändandeavtal till Marocko. Vi klarar av det även med andra länder, något man inte kunde tidigare. Naturligtvis sker detta inte utan problem. Det finns problem i en del länder. Men det ska vi ta tag i.

I eftermiddag kommer jag att träffa EU-kommissionär Ylva Johansson, som är på besök i Sverige i dag. Jag ska med henne bland annat diskutera hur vi ser till att vi med hjälp av EU kan få fler av ursprungsländerna att åter börja ta emot sina egna medborgare. Om EU:s asylpolitik ska kunna fungera totalt sett måste vi också ha ordentliga avtal och arrangemang med ursprungsländerna.

Jag kan försäkra Arin Karapet att vi även fortsättningsvis tar frågan på mycket stort allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag måste ge en eloge till migrationsministern. Man vet på förhand ungefär vilket svar man kommer att få. Han kommer alltid tillbaka till maktskiftet 2014 och det arv man fick från alliansregeringen.

Låt oss börja där! Då stod statsminister Stefan Löfven i riksdagens talarstol och förklarade att den dåvarande migrationsöverenskommelsen skulle ligga fast. Detta skedde hösten 2014. Det var då mitt parti förlorade regeringsmakten och vi gick i opposition. Migrationskrisen kom sommaren 2015. Vad jag förstår började trycket då som mest. Tusentals människor korsade då gränsen till Sverige från Danmark. Det var då den stora flyktingvågen började.

Jag förnekar inte att vi redan innan hade ett högt mottagande. Men nu talar vi om flyktingkrisen 2015 som ledde till flyktingvågen under hösten och gränskontrollerna i november och december.

Migrationsministern säger att man har tagit sitt ansvar och tryckt tillbaka söktrycket. Det fanns också ett tryck som kom från riksdagens kammare.

Om man ser till regeringens politik därefter har vi fått gymnasielagen, som var utdömd på förhand. Vad vi nu ser är unga afghanska män som har tillfälliga uppehållstillstånd. De får ordna sitt eget boende. Kostnaderna lämpas över på kommunerna. Staten har inte längre något ansvar. Vi vet på förhand att många av dem inte kommer att lyckas, eftersom de inte hade någon god utbildningsbakgrund innan de kom till Sverige.

Det skickar dubbla signaler när man säger: Håll dig tillräckligt länge i Sverige så får du kanske amnesti. Två av kammarens partier, som också sitter i kommittén, förordar en amnesti.

Anledningen till det minskade söktrycket till Europa och Sverige är avtalet med Turkiet.

Enligt riksdagens utredningstjänst skulle 140 000 personer ha lämnat Sverige under perioden 2014-2018. Regeringen är stolt över att 70 000 har lämnat Sverige. Min fråga är: Var är de övriga 70 000 individerna? De kan ha lämnat Sverige, men de kan likaväl vara i Sverige. Om de befinner sig här gör de det illegalt. Då utsätts de för svartarbete, exploatering och social utsatthet. Har de barn lever dessa i ännu större ovisshet än deras föräldrar gör.

Vad gäller de marockanska gatubarnen fanns ett tryck från riksdagens kammare. Medierna uppmärksammade problematiken, och då fick regeringen panik. Det är dock bra att man fick till ett avtal; det säger jag inget emot. Det var bra, men det borde ha kommit tidigare.

Fru talman! Låt oss ta ett annat exempel som gäller spårbyte. En av tio som har fått avslag blir i dag beviljad arbetstillstånd genom spårbyte. Alliansregeringen genomförde detta, men nu har vi tagit initiativ till att ta bort spårbytet.

Detta borde ligga i Socialdemokraternas intresse. I stället gick de i går ut och sa att de ska titta på om de kan förenkla spårbytet för vissa. Om en av tio som fått avslag på sin asylansökan får uppehållstillstånd via spårbyte undrar jag vilka signaler som skickas till de återstående nio personer som har fått avslag på sin asylansökan att frivilligt lämna landet.

Det finns inget bättre än att en individ väljer att lämna Sverige frivilligt. Det är effektivt, mer humant och det sparar pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur går detta ihop med regeringens politik? Vill Socialdemokraterna ta bort möjligheterna till spårbyte? Ja eller nej?

Fru talman! Det är trots allt resultaten som räknas. Hur Arin Karapet än vänder och vrider på allting kvarstår ändå faktum. Vi tog 2014 över en politik som var EU:s mest generösa asylpolitik. Den hade ni drivit igenom. Dessutom hade Sverige världens mest generösa regler för arbetskraftsinvandring. Det var också ni moderater som hade drivit igenom dem. Tobias Billströms stora bidrag till svensk politik var att tillskapa världens mest generösa regler för arbetskraftsinvandring. Detta vill ni nu inte längre stå för, utan ni har gjort en vändning på 180 grader.

Vi har varit kritiska till detta under alla tider, ända från början. Nu ser det äntligen ut som att vi har en majoritet här i riksdagen för att ändra dessa regler och strama upp dem så att vi bland annat kan bekämpa fusk och fiffel inom detta område.

Det var dock så politiken såg ut fram till 2014. Socialdemokraternas och Miljöpartiets uppgift blev att strama åt reglerna när vi såg att de inte fungerade. Det gjorde vi också. Där fick vi ingen större hjälp av Moderaterna. Ni orkade tvärtom inte ens rösta igenom beslutet om id-kontrollerna.

Om Moderaterna tycker att det är viktigt med återvändande undrar jag varför ni inte tecknade avtal med Afghanistan. Varför skulle vi göra det? Varför gjorde ni inget åt situationen om ni nu tycker att det är så viktigt att ha ett bra samarbete med Marocko, med tanke på de killar som hängde utanför Centralstationen, i Nordstan i Göteborg och på andra ställen och faktiskt begick ganska allvarliga brott? Sådan var ju situationen även 2013 och 2014. Varför gjorde ni inte något åt det?

Något av det första jag gjorde hösten 2014 var just att kontakta Marocko på olika nivåer för att försöka få ett sådant samarbete. Och nu har vi ett väl fungerande samarbete med Marocko, och situationen är väsentligt mycket bättre här än vad den var tidigare.

Varför gjorde ni inte något om detta var så angeläget för er?

Arin Karapet talar också om gymnasielagen. Vi kommer att tala om den under nästa interpellationsdebatt. Men jag kan konstatera att det inte är en kravlös lag. Den innebär att om man hade varit här länge och fick vänta väldigt länge fick man en möjlighet att gå klart skolan. Man ska även hålla sig i skinnet och inte begå några brott. Man ska sköta skolan och gå ut den på ett sådant sätt att man sedan kan etablera sig på arbetsmarknaden, skaffa sig ett jobb.

Jag träffar en hel del av dessa ungdomar, och jag tror att det kommer att gå väldigt bra för de allra flesta av dem som fått denna möjlighet. Det känns faktiskt lite stötande ibland när jag hör hur man i den offentliga debatten hela tiden märker ut dessa ungdomar och talar illa om dem. När man träffar dem märker man att de allra flesta är väldigt motiverade, vill klara skolan, vill lära sig svenska språket och vill bli en del av Sverige. Jag tycker att vi ska ha förtroende även för dessa ungdomar, på samma sätt som vi har förtroende för alla andra ungdomar i Sverige, och inte se ned på dem på det sätt som ibland görs i den offentliga debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vad gäller återvändandet kommer vi förstås att fortsätta se till att det kan ske till fler länder. När vi tecknade avtalet med Afghanistan kunde vi göra det bland annat på grund av att vi fick stöd av EU. Detta är en av de frågor som jag kommer att ta upp med Ylva Johansson i eftermiddag. Hur kan EU hjälpa Sverige så att vi kan få till fler återvändanden till länder dit det i dag inte går?

Fru talman! Jag får inte svar på min fråga. Morgan Johansson går tillbaka till 2014. Jag ska vara helt ärlig. År 2014 var jag fem år yngre, 26 år gammal. Jag satt inte i den här kammaren då utan blev invald 2018. Jag tittar framåt. Om vi vill peka finger kan vi gå tillbaka till tiden då allmän rösträtt infördes. Vad gjorde Socialdemokraterna på 30-talet? Vad gjorde den borgerliga regeringen på 70-talet? Vad gjorde Bildtregeringen? Vi kan vrida och vända hur mycket som helst på det fram och tillbaka, men på det sättet kommer vi ingenvart. Problemen försvinner inte för det.

Vi har enligt riksdagens utredningstjänst ungefär 70 000 personer som skulle ha utvisats. Antingen har de lämnat Sverige frivilligt utan att vi vet om det eller så befinner de sig i Sverige illegalt. Oavsett vilket är det ett problem som behöver lösas. Vi måste djupdyka i det.

Vi kommer att komma in på gymnasielagen i nästa interpellationsdebatt. Den fråga jag vill komma fram till är, när statsrådet Morgan Johansson står här och säger att regeringen har gjort allt för att minska söktrycket: Vad skickar man för signaler till dem som är på väg till Sverige eller är här i väntan på sin asylansökan? I ena änden säger man att man har stramat åt migrationen. Ja, delvis har man gjort det. I andra änden har man infört en gymnasielag som på förhand var utdömd. Vi lyckas knappt få våra ungdomar med utländsk bakgrund att gå ut svensk skola med fullständiga betyg. Detta gäller inte en majoritet, men en stor grupp ungdomar som är födda i Sverige. Man skickar en signal till de här ungdomarna och säger - med de högt ställda kraven: Gå bara till skolan, så kommer ni att klara er! Resultatet säger någonting annat. Man har även förenklat anhöriginvandringen. Migrationsverket uppskattar att 118 000 människor kommer att söka uppehållstillstånd som anhöriginvandrare fram till 2022. Detta är inte att strama åt migrationen.

Fru talman! Vad gjorde Socialdemokraterna när den allmänna rösträtten drevs igenom? Ja, det var ju vi som drev igenom den. Men det kanske är en diskussion som vi ska ta i något annat sammanhang.

Jag bara pekar på att det som vi har gjort under de här fem åren är att vi har hanterat den flyktingkris som vi tog över när vi kom i regeringsställning 2014-2015. Antalet asylsökande har minskat med 87 procent sedan 2015 i Sverige. Antalet ensamkommande ungdomar har minskat med 97 procent. Arin Karapet driver tesen att vi på grund av gymnasielagen, som gav en chans till personer som fått vänta länge, sänder ut signaler som gör att det kommer väldigt många fler ensamkommande till Sverige. Det är ju precis tvärtom. Arin Karapet har inte den minsta belägg för det påståendet. Sedan vi drev igenom gymnasielagen har inte antalet ensamkommande ungdomar ökat. Det är snarare tvärtom. Det har fortsatt att ligga på en mycket låg nivå. Sedan 2015 är det som sagt en minskning med 97 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är samma sak när det gäller de alternativt skyddsbehövande och familjeåterförening. Där gjorde vi en förändring så att barn kan få träffa sin pappa igen efter flera år och så att en maka kan få träffa sin man igen efter flera år; han kan helt enkelt få komma hit från flyktinglägret. Då sa Moderaterna också att det skulle leda till rusning och att alla skulle komma hit. Hittills ser vi inga sådana signaler. Det scenario som ni målade upp när vi antog den nya lagstiftningen har inte blivit verklighet.

Vi kommer att fortsätta att se till att hålla ordning på migrationspolitiken och se till att vi tar emot så många som vi klarar av, men inte fler. Vi kommer också att effektivisera återvändandet ytterligare.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.