Återvändande IS-terrorister

Fru talman! Roger Haddad har, med hänvisning till att Säkerhetspolisen nyligen har presenterat siffror för hur många som rest från Sverige för att delta i kriget i Syrien och Irak, frågat mig om rapporten från Säkerhetspolisen föranleder några generella åtgärder eller initiativ från min och regeringens sida.

Den nya svenska strategin mot terrorism som regeringen presenterade i augusti ska vara utgångspunkten för Sveriges långsiktiga arbete mot terrorism. Strategin omfattar åtgärder för att förebygga, förhindra och försvåra terroristbrottslighet. Strategin tar den accelererande problematiken med utländska terroriststridande i beaktande. I regeringens målsättningar för terrorismbekämpningen ingår bland annat att relevanta aktörer på nationell, regional och lokal nivå prioriterar arbetet med att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism och samverkar om insatser. Den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism har ett särskilt ansvar för att utveckla denna samverkan. Vidare ingår i strategin att brottsbekämpande myndigheter ska ha ändamålsenliga och rättssäkra verktyg för att förhindra att terroristattentat begås och att kriminaliseringen av terroristbrottslighet ska vara ändamålsenlig.

Säkerhetspolisen har det huvudsakliga ansvaret för terrorismbekämpningen i Sverige. En viktig del i myndighetens arbete är att bedöma vilket hot de som återvänder från konfliktområden utgör mot Sverige och svenska intressen. Myndigheten bedömer också om det finns misstanke om att en återvändare har begått terroristbrottslighet, vilket i så fall utreds under ledning av specialiserade åklagare vid Åklagarmyndighetens riksenhet för säkerhetsmål. Att antalet personer som reser från Sverige till konfliktområden för att ansluta sig till terroristorganisationer har ökat de senaste åren är känt sedan tidigare. Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 föreslagit ökade anslag till Säkerhetspolisen för att ge myndigheten möjlighet att bland annat fortsätta arbetet med att vidareutveckla arbetet mot terrorism. De senaste uppgifterna från Säkerhetspolisen om antalet återvändande leder inte till några ytterligare specifika åtgärder eller initiativ från regeringens sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar inrikesminister Anders Ygeman för svaret på interpellationen. Vi har debatterat detta tema många gånger.

Anders Thornberg, chef för Säkerhetspolisen, har uppdaterat och lagt fram sin rapport där det mer konkret framgår att ungefär 40 av de svenskar som har åkt till konfliktområden har avlidit och att det är 125-150 personer som strider nere i konfliktområdena. Men det som han betonade som det särskilt intressanta var att 115 personer är tillbaka i Sverige - detta var för drygt en månad sedan, och nu är det kanske ännu fler - och att det inte finns några tecken på att detta skulle minska, utan det är fortsatt en aggressiv rekrytering som sker ute i våra samhällen, i stadsdelar och inte minst på sociala medier. Tyvärr lockar detta vuxna men inte minst ungdomar till våldsbejakande islamistisk extremism.

Jag delar den oro som generaldirektören för Säkerhetspolisen framför. Han var mycket oroad över denna utveckling. Folkpartiet delar denna oro. Självklart ligger det i vårt intresse att följa upp inte bara den långsiktiga strategin.

Jag får frågan av medborgare om var dessa 115 har tagit vägen och vad de gör. Vad jag vet sitter i alla fall ingen i fängelse. De kanske har erbjudits andra insatser. Vi för debatten om denna interpellation på en generell nivå eftersom regeringen kanske inte kan kommentera enskilda fall. Men vi vill ändå ha en bedömning från regeringen. Det räcker inte att hänvisa till en strategi. Dessa personer har utifrån Säpos rapport stöttat IS, Islamiska staten, alltså terrorism. Säkerhetspolisen säger till oss och i sina rapporter att de vet - de tror inte - att dessa personer på olika sätt har stöttat Islamiska staten, och nu är de här i Sverige i våra kommuner och i våra samhällen.

Fru talman! Inrikesministern säger att Säpo ska få mer pengar för att utveckla arbetet mot terrorism. Det låter bra, men frågan som uppstår är vad regeringen vill åstadkomma med satsningen. Säpo har uppenbarligen redan upparbetade metoder för att försöka ha koll. De säger att de har koll på varenda en av dessa drygt 300 individer, både de som finns utomlands och de som finns här i Sverige. Då är frågan: Vad är det effektiva med detta? På vilket sätt kommer satsningen att bidra till att vi skyddar oss bättre mot dessa personer?

Jag vill inte dra alla över en kam. Den nationella samordnaren har pekat på allt från unga tjejer på 14 år som har lockats ned till de extremt religiösa och radikaliserade ungdomar som tydligt har skrivit på sina Facebooksidor och andra sociala medier att de har åkt ned för att strida och döda andra människor. Det är klart att det är olika kategorier, men vi vill ändå veta hur regeringen ser på detta.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka Roger Haddad för frågeställningen och interpellationen. Jag ska försöka ge så bra svar som möjligt på Roger Haddads frågeställningar, men jag hoppas att det finns viss förståelse för att det finns saker jag inte kommer att kunna berätta om eftersom det skulle kunna påverka polisens och Säkerhetspolisens arbete.

Säkerhetspolisen följer naturligtvis alla de individer som beger sig iväg för att slåss för Islamiska staten eller andra terrororganisationer. I den mån man hinner med tar man ett samtal med individerna innan de ger sig av för att försöka förmå dem att inte ge sig av. Man berättar om möjligheten att de blir lagförda om de återvänder. När individerna kommer tillbaka - om de kommer tillbaka, ska jag säga; som Roger Haddad nämnde dör en stor del av dem i strid - förs motsvarande samtal med dem. Man försöker då utröna vad de har gjort och om de har gjort sig skyldiga till brott. Man gör en sortering av dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

På det kan sedan följa att man inleder förundersökningar efter de lagar som gäller i dag, eftersom flera av dem kan ha gjort sig skyldiga till sådant som redan i dag är kriminaliserat. Dock ser regeringen - och jag har förstått att Folkpartiet delar den uppfattningen - att dagens lagstiftning inte är tillräcklig för att lagföra tillräckligt många individer för de handlingar de har gjort sig skyldiga till i Syrien eller Irak.

Därför går regeringen nu fram med en lagstiftning för att kriminalisera organisering, rekrytering, finansiering, förberedelse och utbildning av terrorkrigsresenärer. Då ökar man kraftigt Säkerhetspolisens och polisens möjligheter att lagföra dessa individer. Det är också bakgrunden till att regeringen tillför medel till Säpo, eftersom det då blir väsentligt fler individer Säkerhetspolisen kommer att behöva ha under uppsikt.

Jag vill dock även vara tydlig med, fru talman, att det redan i dag pågår förundersökningar mot individer i den här gruppen. Det pågår också annan form av polisiär spaning mot gruppen. Även om lagföringen i dag är ganska begränsad kommer alltså dagens lagstiftning att kunna leda till att förundersökningar inleds och åtal väcks. Om jag inte är helt felunderrättad kommer det alldeles strax att väckas åtal i tingsrätten i Göteborg mot flera individer som har gjort sig skyldiga till den här typen av verksamheter.

Fru talman! Inrikesministern nämnde befintlig lagstiftning. Den har vi debatterat oerhört många gånger, både i massmedierna och i kammaren.

Låt mig börja med att säga att jag till och med har fått skriftligt från inrikesministern att det i dag faktiskt finns möjlighet att lagföra personer som begått terrorism. Det kan gälla rekrytering, finansiering eller att ha tagit emot utbildning. Trots detta är det i alla fall hittills ingen av dem som sedan 2012 har rest för att strida med Islamiska staten och kommit tillbaka som har blivit lagförd.

Man kan hänvisa till att fler kommer att lagföras när Säpo får mer pengar och när vi lägger till den andra delen av utbildning för terrorism utomlands. Men kärnan i denna interpellation, fru talman, är de som har kommit tillbaka. Jag vet att det har diskuterats insatser i många kommuner, och det har lett till väldigt heta diskussioner. Ska vi vara repressiva, eller ska vi välja en annan väg - ska vi utbilda dem och ordna bostäder åt dem? Vad ska vi göra? Jag och många kommuner efterfrågar nationell vägledning.

Jag kom i går hem från Malta där vi hade en internationell konferens om kontraterrorism, fru talman. Där låg fokus på barn och ungdomar. De flesta länder som var representerade har valt en brottsförebyggande ansats och en rehabiliterande, återintegrerande ansats. Man kastar alltså inte 11- eller 12-åringar i fängelse och förhör inte 14-åringar som om de vore vuxna. De som uttalade sig var experter, så jag misstänker att det ligger mycket i det de säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den grupp på 115 som har kommit tillbaka till Sverige innehåller dock en hel del 20-25-åringar, och det finns även äldre personer. Jag kan i alla fall inte i dag svara på en fråga från allmänheten eller medborgarna om hur vi i Sverige hanterar dessa personer. De har enligt Säpo uttryckligen hjälpt Islamiska staten.

Vi såg i går den avskyvärda attacken i Beirut i mitt födelseland Libanon där drygt 40 personer dog av Islamiska statens självmordsbombare. Det är klart att dessa frågor kommer upp, och vi i Folkpartiet har uppmärksammat det lite grann i vår skuggbudget när det gäller åklagarkapacitet eller riksenheten för krigsbrott. Det handlar också om att intensifiera arbetet med Migrationsverket. Nu när det finns flyktingströmmar finns det bland allmänheten i Sverige en oro även för det. Vi ska inte bara ha koll utan också vidta åtgärder.

Jag tror inte att det räcker att hänvisa till en generell, långsiktig strategi som kommer nästa år. Den har presenterats, men de konkreta förslagen har inte kommit än. Jag tror inte att det räcker att vi tidigast nästa höst eventuellt har en lagstiftning när det gäller just resandedelen. Den här interpellationen handlar om vilken beredskap Sverige som nation och regeringen har när vi vet att vi har 115 som enligt Säpo har deltagit i och stöttat Islamiska statens strider.

Fru talman! Låt mig först bara klara ut detta med strategin. Strategin kom i somras. Sedan har den lagts på riksdagens bord, och Folkpartiet och andra partier har haft möjlighet att motionera om den. Jag tror inte att skrivelsen har riksdagsbehandlats än, utan det är väl på väg att ske nu under höstriksdagen. Trots att den inte är färdigbehandlad av riksdagen har regeringen vidtagit en del av de åtgärder som pekas ut i strategin. Arbetet går alltså vidare trots att skrivelsen inte är färdigbehandlad av riksdagen än. Alla de konkreta förslag som finns där ska genomföras och växlas ut i konkreta åtgärder.

Låt mig ändå dröja en sekund vid lagstiftningen. Det är nämligen sant att terrorbrott som sådana fångas upp av den nuvarande lagstiftningen i Sverige, men i övrigt när det gäller terrorkrigsresenärerna är den lagstiftning vi har alldeles för svag. Det är tyvärr en brist den tidigare regeringen får ta på sig ett stort ansvar för. Man tog inte tag i problematiken tidigare och började inte det lagstiftningsarbete som krävs. Jag kan ta några exempel.

När det gäller finansieringen av terror och terrorkrigsresor är det i dag förbjudet att bidra med finansiering till terrorkrigsresor, men det krävs att åklagaren ska leda i bevis att den peng du har gett till organisationen faktiskt har använts för en terrorhandling. Det är nästan omöjligt för en åklagare att bevisa att den peng du sätter in på ett konto i Sverige leder till en terrorattack i Syrien eller Irak där vi inte har polis, forensics eller säkerhetspolis på plats.

Därför föreslår utredaren, och även FATF-regelverket, att syftet inte ska behöva klarläggas, det vill säga att även om du ger 100 000 till en terrororganisation för ett påstått humanitärt syfte ska det kriminaliseras. Det är för att kunna säkerställa att terrororganisationer inte ska kunna ha en humanitär cover-up och på det sättet kunna finansiera sin verksamhet. Den ändringen gör att det blir mycket lättare för åklagaren att leda i bevis att den terrorfinansiering som, tyvärr, trots allt sker i Sverige ska kunna räcka för en fällande dom i domstol.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samma sak är det i rekryteringsdelen. Det är förbjudet att rekrytera och att hålla terrorträning i Sverige i dag, men det är inte förbjudet att åka på träningsläger med Islamiska staten i syfte att bli självmordsbombare.

Den terrorist som sprängde bomben i Libanon, som Roger Haddad berättade om, hade lagligt kunna åka på träningsläger om han hade varit svensk medborgare, enligt den svenska lagen som gällde under den förra borgerliga regeringen. Det kan väl inte vara en lagstiftning som Roger Haddad och Folkpartiet är nöjda med, och det tror jag inte att de är, fru talman.

Vad jag vill illustrera är att även om Roger Haddad har rätt i att terrorbrotten är kriminaliserade i dag finns det så stora luckor att vi måste gå vidare. Genom att täppa till ett antal av luckorna blir det lättare att ställa de personer som återvänder från Syrien i dag till svars för sina handlingar.

Den nationella samordnaren ska, precis som Roger Haddad säger, ge vägledning till kommunerna, gör också det och har producerat ett antal material.

Roger Haddad frågar om det ska vara repressiva eller sociala åtgärder. Det ska vara både och, menar jag. De ska vara sociala för dem som inte gjort sig skyldiga till terroristhandlingar och för dem som återvänder på grund av att de har sett Islamiska statens verkliga ansikte. Men de ska vara repressiva mot dem som har begått brott och terrorhandlingar för att man senare, när de har sonat sitt brott, ska kunna göra sociala insatser och hjälpa dem tillbaka in i samhället.

Fru talman! Tack, inrikesministern! De som just nu utreder lagstiftning om strid utomlands har meddelat att det är väldigt komplicerat. Det finns inga lätta svar att lägga fram till regeringen eller riksdagen.

Chefen för riksenheten för säkerhetsmål, Agnetha Hilding Qvarnström, säger att det som är på gång är ett slag i luften. Det finns redan i dag, anser hon som åklagare, möjlighet att åtala och lagföra de personer som har rest och kommit tillbaka, till exempel för krigsbrott. Hon ser en risk för att kommande straffskärpningar inte kommer att leda till att fler lagförs. Agnetha Hilding Qvarnström har en väldigt viktig funktion i vår konstitution och i vårt samhälle. Hon är chef för Riksenheten för säkerhetsmål, och jag hoppas att hon har underlag för sina uttalanden. Det skulle i så fall innebära att några av dem som är på väg dit ned eller är där nere, och inte minst de som har kommit tillbaka, faktiskt skulle kunna åtalas för terrorist- eller krigsbrott. Men jag är inte åklagare; jag är förtroendevald, så jag får följa den juridiska processen.

När det avslutningsvis gäller nuvarande lagstiftning har Säpo tidigare informerat om rekrytering. Det har varit få åtal, och hittills har samtliga lagts ned. Just nu finns ett ärende från Järfälla. Det är det enda kända ärende som är aktuellt.

Fokus i interpellationen var på hanteringen av dem som är tillbaka, oavsett om den är social eller repressiv. Här meddelar inrikesministern i sitt svar att han inte tänker ta några fler initiativ med anledning av Säpos rapport, och det oroar mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det var en fin retorisk poäng, Roger Haddad. Men om vi ska vara ärliga är skälet till att vi inte vidtar några ytterligare åtgärder, efter det att Säpos rapport presenterats, att vi redan har presenterat över tjugotalet åtgärder till riksdagen - åtgärder som den förra regeringen skulle ha kunnat vidta men inte gjorde. Det är inte därför att vi sitter nöjda efter den senaste rapporten. Vi följer kontinuerligt upp utvecklingen tillsammans med Säpo.

Kommer Säkerhetspolisen eller Åklagarmyndigheten, eller för den delen till och med Roger Haddad och Folkpartiet, fram med konstruktiva förslag, utöver de som finns i strategin, som skulle kunna skärpa Sveriges arbete mot terrorism är jag naturligtvis beredd att lyssna på dem och vidta rätt åtgärder.

Sedan vill jag bara för protokollet få noterat att den bild som Roger Haddad ger av åklagarens syn på lagen kraftigt avviker från den bild som Åklagarmyndigheten ger i sina remissvar till utredningen. Det gör att jag blir lite tveksam till om Roger Haddad verkligen har tolkat åklagaren rätt och riktigt. Om Roger Haddad har gjort det emotser jag förslag på ändringar i lagstiftningen, vilken vi inom kort lägger på riksdagens bord, som skulle kunna leda till att vi ökar antalet lagförda.

Vi ska inte låtsas som att det mellan Folkpartiet och Socialdemokraterna finns olika motiv för eller önskemål om att de människor som gör sig skyldiga till de här hemska brotten ska lagföras i svensk domstol och sättas bakom lås och bom. I det arbetet välkomnar jag Folkpartiets oftast konstruktiva och bra bidrag för att nå vårt gemensamma mål om ett tryggare Sverige.

Överläggningen var härmed avslutad.