Arbetssituationen på manuella biltvättar

Fru talman! Lars Beckman har frågat mig vad jag avser att göra för att komma till rätta med arbetssituationen på manuella biltvättar i Sverige samt vilka åtgärder regeringen har gett myndigheter i samverkan i uppdrag att vidta för att lösa frågan i närtid.

Ingen människa ska utnyttjas på svensk arbetsmarknad. Missbruk av olika regelverk och exploatering av människor behöver stoppas. Samhällets syn på arbetsgivare som utnyttjar människor och missköter de anställdas arbetsmiljö ska vara kompromisslös. Det ska aldrig löna sig att begå brott eller skaffa sig konkurrensfördelar genom att försumma de anställdas rätt till en trygg arbetsmiljö.

Under 2018-2020 hade Arbetsmiljöverket tillsammans med Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket i uppdrag att utveckla ändamålsenliga och effektiva metoder för myndighetsgemensam kontroll för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Det myndighetsgemensamma arbetet har gett goda resultat. Över 2 000 företag besöktes under 2019. Drygt ett av tio kontrollerade företag tvingades att stänga hela eller delar av sin verksamhet på grund av de brister som hittats. Totalt identifierades förseelser som kan leda till kontroll- och sanktionsavgifter på över 10 miljoner kronor. Under 2020 besöktes ca 1 000 företag från årets början till och med utgången av oktober, trots att arbetet försvårades avsevärt av den pågående pandemin.

Av myndigheternas kontroller framgår att brott mot skatte- och bidragsregler hänger nära samman med brister i arbetsmiljön och utnyttjande av människor. Oseriösa företag försöker skaffa sig fördelar genom att felaktigt få del av bidrag och missbruka statliga stöd. Bilservice återfinns bland de branscher där Skatteverkets utredningar visat på betydande problem med bland annat svartarbete. Arbetsmiljöverket hittar ofta arbetsmiljöbrister vid kontroller av bilverkstäder och andra former av bilservice. Det finns ofta en bristande kunskap om arbetsmiljöregler kopplat till exempelvis besiktning av fordonslyftar och tryckkärl. Det är viktigt att medvetandegöra arbetstagarna och ingripa mot de faror och risker de kan utsättas för.

Arbetsmiljöverkets anslag har stärkts med 30 miljoner kronor per år från och med 2021. Medlen ska fördelas mellan de åtta myndigheter som deltar i samverkan. Detta ger Arbetsmiljöverket tillsammans med övriga samverkande myndigheter stärkta möjligheter att arbeta fokuserat och gemensamt för att fortsätta stävja fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Det är en kraftfull satsning för att bekämpa arbetslivskriminalitet och innebär en tydlig ambitionshöjning jämfört med de 18 miljoner som årligen har anslagits under perioden 2018-2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetet mot arbetslivskriminalitet kräver varaktig myndighetssamverkan. Myndigheternas kontrollverksamhet bidrar på ett effektivt sätt till ökad regelefterlevnad och sunda konkurrensvillkor. Kontrollverksamheten är avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagare och för att rättvisa konkurrensförhållanden ska kunna råda. Den är också betydelsefull för att motverka brottslighet. Därför behöver antalet kontroller mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet öka, något som också reflekteras i det uppdrag myndigheterna har fått för 2021. Arbetet ska bedrivas med särskilt fokus på att skapa förutsättningar för varaktig samverkan.

Myndigheterna ska också genomföra förebyggande informationsinsatser med fokus på att stärka allmänhetens kunskap och förändra attityder. En ökad kunskap hos allmänheten om sambandet mellan till exempel låga priser och risken för bristfällig arbetsmiljö, svartarbete, utnyttjande av arbetskraft och människohandel för tvångsarbete kan minska efterfrågan på varor och tjänster som bidrar till arbetslivskriminalitet.

Fru talman! Denna interpellation handlar om en artikel i tidningen Motor där man har uppmärksammat det växande problemet med billiga biltvättar. Jag tror att man nästan oavsett var i Sverige man bor kan åka någonstans där det står "handtvätt" och ett väldigt lågt pris, ganska ofta 99 kronor för manuellt utförd tvätt. I artikeln tar branschföreträdare upp att detta är ett stort och växande problem.

Arbetskraften, då? Vem är det som står och tvättar bilen för 99 kronor? Det är inte sällan människor som har fått avslag på sin asylansökan men ändå uppehåller sig i Sverige. Vid några av kontrollerna ser man, säger Skatteverket, att människor bor i själva tvätthallen. En företrädare för en myndighet säger att detta närmast är att betrakta som slaveri. Det är alltså en förskräcklig situation.

Detta är ett växande, akut problem, som kräver åtgärder. Jag noterar att ministern räknar upp många olika saker. Vi är helt överens om att det krävs en myndighetssamverkan. Det krävs många olika aktörer eftersom det handlar om alltifrån att människor inte har rätt att vistas i Sverige och ska lämna vårt land till att Arbetsmiljöverket kommer på besök.

Ett problem här är naturligtvis också när ministern säger "företag", i bemärkelsen att det skulle finnas en juridisk person. En del av dessa verksamheter är, enligt en företagare i Göteborg, helt svarta. Det finns över huvud taget inget företag att granska, utan det finns en person som utnyttjar andra människor, sätter upp en skylt på väggen - det kan till och med vara på parkeringsplatser och andra ställen - och erbjuder handtvätt av bilar.

Det finns naturligtvis ingen enkel lösning på detta. Men jag delar ministerns uppfattning att det krävs en omfattande myndighetssamverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad är då problemet? Ja, det ena är naturligtvis att människor utnyttjas. Det är detta myndigheterna kallar slavhandel, i Sverige 2021. Det andra är naturligtvis den osunda konkurrens som de seriösa företagen utsätts för.

Jag har ingen aning om vad som är rätt pris för en handtvätt, men branschföreträdare säger själva att med tanke på hur lång tid det tar och på att man ska följa regelverket är ett rimligt pris kanske 350-400 kronor. Det är klart att konsumenter får en väldigt sned bild av vad som är rätt pris. Om det sitter stora skyltar där det står 99 kronor och man åker till ett företag som betalar skatter och avgifter och sköter sig och det där kostar 400 kronor kan man som konsument tycka att det är dyrt. Men i själva verket är detta rätt pris på produkten.

Jag tycker att det är en oacceptabel situation att det befinner sig så många människor i Sverige som inte har rätt att befinna sig här och som utnyttjas på detta fruktansvärda sätt - som bor i en tvätthall under slaveriliknande förhållanden.

Jag skulle vilja fråga ministern när hon tror att problemet kommer att minska. Nu ökar det alltså drastiskt runt om i Sverige, enligt företrädare för branschen. Jag skulle vilja veta när vi bryter utvecklingen så att vi får mer ordning och reda och människor inte utsätts för dessa slaveriliknande förhållanden och de seriösa företagen inte utsätts för en osund konkurrens.

Fru talman! Hösten 2019, före pandemin, var jag väldigt ny som statsråd och hade förmånen att få vara med på en av de insatser som våra myndigheter genomför; det var Skatteverket, polisen och Arbetsmiljöverket. Insatsen skedde inom ramen för regeringsuppdraget om myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet.

Vi åkte till just en sådan biltvätt som Lars Beckman beskriver. Det var på ett industriområde strax utanför Göteborg. När vi kom till platsen blev det en enorm aktivitet ute på parkeringen. Chefen eller ägaren till verksamheten hoppade ut genom ett fönster på baksidan av lokalen och försökte fly. Han kom inte särskilt långt - polisen hann i fatt honom. Det var verkligen en lärorik upplevelse för mig som nytt statsråd att vara med om denna myndighetssamverkan.

Väl inne på biltvätten upptäcktes flera regelbrott och avvikelser. En sådan var att den kompressor som styr själva biltvätten var jättegammal, och det gick inte att se när den senast var kontrollerad. Det gick inte ens att läsa av inspektionslappen. En sådan här kompressor ska kontrolleras regelbundet, och avvikelser innebär sanktionsavgifter.

Polisen omhändertog också anställda som saknade rätt att jobba i Sverige. Och inne på biltvätten bodde också en person, i närheten av kompressorn, som ju inte var besiktigad och godkänd.

De kontroller som våra myndigheter gör är alltså otroligt centrala för att upptäcka och kunna åtgärda denna typ av problem. Dessa kontroller är resultatet av det regeringsuppdrag som har funnits sedan förra mandatperioden. Under de senaste åren har dessa kontroller blivit fler, och som arbetsmarknadsminister kunde jag i början av det här året berätta att regeringen nu näst intill fördubblar resurserna till myndigheterna för att samarbetet ska kunna utvecklas och vi ska få fler kontroller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har också fattat beslut och gett ett uppdrag till Arbetsmiljöverket att återkomma om hur en varaktig samverkan ska se ut. Detta har som sagt skett i projektform under ett antal år.

Skuggföretag som snedvrider konkurrensen på det sätt som Lars Beckman beskriver - på ett väldigt bra sätt, tycker jag - hör inte hemma på svensk arbetsmarknad. Anställdas arbetsmiljö ska inte försummas, och det ska inte fuskas för att på det sättet sno åt sig konkurrensfördelar. Jag ser mycket allvarligt på denna typ av brottslighet, som jag menar hotar den svenska modellen.

Fru talman! Vi är helt överens om att detta är ett jätteproblem. Vi har följt det projekt som pågår här i Stockholm mellan byggarbetsgivare och byggfack. Jag har själv mött dem ett antal gånger och sett förskräckliga bilder. Det är ju i princip människohandel och slaveri det handlar om. Människor blir inlåsta. De jobbar på dagen och skyfflas sedan in någonstans, och någon sätter på ett hänglås och går iväg så att de är inspärrade. Detta är alltså ett jättestort problem; det är vi helt överens om.

Det är bra med myndighetssamverkan och med regeringsuppdraget. Men, fru talman, problemet ökar väldigt kraftigt. Det är inget storstadsfenomen utan förekommer brett över hela Sverige, tyvärr. Det finns förmodligen från Kiruna i norr till Ystad i söder.

Det blir också en konstig signal till de seriösa företagen. De har jättebra koll på detta. Jag gjorde ett företagsbesök i mitt hemlän, och företagaren kunde nämna flera företag. Något var inte ens ett företag, men det ser seriöst ut. Det finns en skylt på väggen, och man bedriver en verksamhet. Men det är inget företag.

Det betyder att Arbetsmiljöverket aldrig kommer dit, för det här företaget finns ju inte. När man ska utse företag som ska inspekteras kommer företaget aldrig upp på listan. Det blir också en konstig signal till den seriösa företagaren, för det är klart att den företagaren naturligtvis kommer att säga så här till mig: Men jag följer alla regler, jag har kollektivavtal, jag sköter mig och betalar in momsen varje månad. Ändå kan jag dag efter dag åka förbi skylten där det står handtvätt 99 kronor, för det får ju inga konsekvenser.

Det här är på något sätt systemförstörande eller systemhotande. Det slår undan samhällskittet, fundamenten och tron på rättsstaten. Det här handlar inte om den manuella biltvätten, utan det handlar om systemet.

Sedan 2019 har alltså problemet ökat, och det ökar hela tiden, inte bara på biltvättarna utan också i byggbranschen och ett antal andra branscher.

Min fråga till statsrådet är naturligtvis: När kan vi se en vändning av den här utvecklingen? När kommer de här åtgärderna att ge effekt? Kan kommunerna, som känner sin lokala marknad, vara inblandade på ett ännu bättre sätt? Vad kan mer göras?

Det här är i någon mening systemhotande. Då menar jag alltså att samhällskittet förstörs, bortsett från det förskräckliga naturligtvis att människor i Sverige som har fått avslag på sin asylansökan behandlas som slavar. Det är ju inte meningen. Vi ska inte ha slaveri i Sverige 2021. Vi ska naturligtvis ha en sjyst arbetsmarknad med likvärdig konkurrens mellan företag. Skatter och avgifter ska betalas. Människor ska ha sin rätta lön, naturligtvis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja fråga ministern: När bedömer ministern att de åtgärder som har satts in kommer att ge effekt, och vad kan regeringen mer göra för att se till att vi har sjysta villkor på arbetsmarknaden och en likvärdig konkurrens mellan företag?

Fru talman! Redan under detta år måste kontrollerna öka, och de behöver bli fler. Vi satsar mer resurser nu för att se till att myndigheterna verkligen får förutsättningar att pressa tillbaka de här skurkföretagen och hitta den här typen av brottslighet som förekommer i väldigt stor utsträckning på svensk arbetsmarknad.

Jag måste säga att jag är väldigt glad över att min företrädare Ylva Johansson för några år sedan, då det fanns misstankar om att arbetslivskriminalitet var ett stort problem, sa ungefär så här: Gå ut och kolla hur det ser ut med den grå ekonomin! Arbetsmiljöverket kom tillbaka och sa: Den är inte grå, den är svart. Det finns så mycket skit - ursäkta, fru talman - på vår arbetsmarknad. Vi måste pressa tillbaka de här skurkföretagen. Vi kan aldrig acceptera arbetslivskriminaliteten över huvud taget.

Det är därför som vi nu kraftigt ökar medlen till myndigheterna som bekämpar arbetslivskriminaliteten. Polisen har också fått större möjligheter att kontrollera riskutsatta branscher. Men jag vill också lyfta fram en sak som Lars Beckman pekade på i sitt första inlägg som väldigt central. Det är att hur mycket vi än kontrollerar de här företagen kommer vi aldrig att kunna kontrollera bort arbetslivskriminaliteten så länge det finns en efterfrågan på de här tjänsterna. Lars Beckman säger att det kostar 99 kronor för en manuell biltvätt. Då ska det ringa en klocka för var och en av oss som konsumenter.

Om vi ska kunna städa bort arbetslivskriminaliteten från svensk arbetsmarknad måste vi som konsumenter reagera. Det kan vara biltvätten, klippningen eller däckbytet. Om det står att det kostar 99 kronor ska man dra öronen åt sig. Det ska såklart vara kollektivavtal och sjysta villkor, men det får heller inte vara svartarbete, som ju 99 kronor indikerar. Det är ju väldigt allvarligt.

Om det är för billigt för att kunna vara sjyst ska vi som konsumenter välja bort den tjänsten, för även om det känns gott för stunden finns det en väldigt stor risk för att du som konsument faktiskt är med och bidrar till den organiserade, grova brottsligheten i Sverige. Det är så pass allvarligt, så jag vill verkligen lyfta fram det angelägna som också interpellanten framför i den här debatten. Vi ska inte vara med och bidra till att betala till den organiserade brottsligheten eller till att människor som arbetar och bor i Sverige har sämre villkor och löner eller ibland faktiskt lever under helt slavliknande förhållanden. Det förekommer människohandel, så det är klart att vi behöver öka kontrollerna och sätta hårt mot hårt. Men min poäng är att vi också ska göra precis som Lars Beckman säger här: Vi måste också som konsumenter agera.

Även att tidningar som Motor väljer att belysa de här avarterna är också väldigt viktigt, liksom att man ökar kännedomen, att man granskar och att vi får upp på bordet vilka skurkföretag som faktiskt finns därute.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förhoppningsvis är det en och annan, precis som interpellanten, som har läst reportaget och som reagerar. Det gör jag också väldigt starkt när jag får rapporterna från våra myndigheter.

Det är viktigt att vi som makthavare men också alla i vår roll och egenskap som konsumenter inser vår betydelse i kampen mot arbetslivskriminalitet.

Fru talman! Tack, statsrådet, för debatten!

Vi är helt överens om att det här är helt otillständigt. Vi ska inte ha slaveri i Sverige på svensk arbetsmarknad 2021.

Tyvärr tror jag att den myndighetssamverkan som ministern nu har krävt - beordrat, höll jag på att säga - är otillräcklig. Jag tror att man kanske tror att det är ett storstadsproblem. När man pratar med branschföreträdare hos parterna säger de att det finns en anledning till att man satsar så mycket pengar på till exempel byggbranschen i Stockholm, och det är att man tycker att kontrollerna är otillräckliga. Fack och arbetsgivare gör ju utredningar tillsammans som de lämnar över till polisen. Det är så det går till i verkligheten. Det krävs alltså mycket mer.

Det är olyckligt att problemet har ökat sedan statsrådet gjorde besöket i Göteborg för ett och ett halvt år sedan. Problemet eskalerar, så här krävs det krafttag från våra myndigheter, och det krävs tydliga signaleffekter och tydliga straff.

Sedan är vi helt överens om att vi som konsumenter har ett stort ansvar. Om jag går förbi en skylt där det står "klippning 79 kronor" på en handskriven skylt kanske jag själv ska reflektera över om det är rimligt eller inte, så självklart har konsumenten ett ansvar. Men just i den här akuta situationen tror jag faktiskt att det krävs handgriplig polissamverkan och myndighetssamverkan, och jag tror att kommunerna behövs. Till exempel ska de personer som skulle ha blivit utvisade men i stället står och tvättar bilar naturligtvis lämna landet, så att de inte utsätts för denna slavhandel.

Jag uppfattar att ministern säger att under 2021 kommer denna utveckling att vända. Är det vad ministern anser?

Fru talman! Jag vill tacka Lars Beckman för den här viktiga debatten.

Jag tycker att det är viktigt att vi lyfter upp de här frågorna i riksdagen, att de debatteras och belyses.

Jag vill också passa på att lyfta fram här i dag att om man misstänker att den här typen av arbetslivskriminalitet förekommer finns det en tipstelefon på Arbetsmiljöverket.

Fru talman! Det är inte alltid som man får höra moderater som är angelägna om de anställdas trygghet, och det är inte varje dag som jag och Lars Beckman är överens, men här är vi helt överens.

Det som jag i vart fall kan säga när det gäller det här arbetet är att myndighetssamverkan ska fortsätta att stärkas. Vi har gett ett uppdrag för att se till att det blir en varaktig samverkan. Vi ökar nu anslagen och ser till att det kommer att bli ännu fler kontroller. Vi behöver göra allt vi kan för att sätta dit de här skurkföretagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetslivskriminaliteten är ett hot mot de anställdas trygghet på jobbet. Vi behöver som samhälle, alltifrån regeringen, riksdagen och parterna och som konsumenter, göra mer för att stoppa arbetslivskriminaliteten.

Tack så mycket, Lars Beckman, för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.