Arbetsmiljön inom äldreomsorgen

Fru talman! Saila Quicklund har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att förbättra den allvarliga situationen gällande arbetsmiljön inom äldreomsorgen.

Ingen ska behöva skadas eller bli sjuk av sitt arbete. Arbetslivet ska inte medföra att människor slås ut i förtid på grund av fysiska, sociala eller organisatoriska arbetsmiljöfaktorer. Jag ser därför mycket allvarligt på att arbetsmiljön inom äldreomsorgen är dålig. Sedan regeringen tillträdde förra mandatperioden har en höjd ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken varit en viktig prioritering. Resurserna inom området har förstärkts kraftigt, med resurser till Arbetsmiljöverket för fler inspektörer och ökad närvaro på arbetsplatserna, till arbetslivsforskning och till att inrätta Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, som började gälla 2016, innebär ett stort steg framåt och nya möjligheter i arbetsmiljöarbetet. Arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling är tre områden som föreskrifterna fokuserar på.

Med utgångspunkt i regeringens arbetsmiljöstrategi för 2016-2020 lämnades uppdraget till Arbetsmiljöverket att genomföra en tillsyn av arbetsmiljön inom äldreomsorgen med särskilt fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö samt arbetstagarnas möjlighet till inflytande och delaktighet och med ett genusperspektiv. I slutredovisningen lyftes ett antal utvecklingsområden för ett förbättrat arbetsmiljöarbete fram. Tillsynen fortsatte under 2019 på Arbetsmiljöverkets eget initiativ, vilket jag är mycket positiv till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetsmiljöverket konstaterar att arbetsmiljöproblemen inom vård och omsorg behöver synliggöras högre upp i organisationerna, där beslutsmandat finns till förbättringsåtgärder för att minska riskerna för ohälsosam arbetsbelastning. Det är politiker i fullmäktige, styrelse och nämnd som är den yttersta arbetsgivarrepresentanten och som ska förvissa sig om att arbetstagare inte utsätts för risker för ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsmiljöverket träffade därför under 2019 kommuner och regioner på politisk nivå för att informera om det arbetsgivaransvar som politiker har.

Under 2018 genomfördes en halvtidsavstämning av arbetsmiljöstrategin. Myndigheten för arbetsmiljökunskap fick i uppdrag att sammanställa kunskap om faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser med särskilt fokus på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Uppdraget ska slutredovisas i februari 2020. Ett uppdrag gavs också till Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap att sammanställa och redovisa friskfaktorer på organisatorisk nivå som kan mätas och följas över tid och som ska kunna bidra till en hållbar och hälsosam arbetsmiljö. Uppdraget ska slutredovisas i februari 2021. Under 2019 har regeringen uppdragit åt Statskontoret att utvärdera arbetsmiljöstrategin som styrmedel. Resultatet ska utgöra ett underlag för regeringens utformning av en ny arbetsmiljöstrategi.

God arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro är också avgörande för att kommunerna ska kunna säkerställa äldreomsorg med god kvalitet i framtiden. Det räcker inte att attrahera och rekrytera nya medarbetare. Man måste också ta till vara den fulla potentialen hos kvinnor och män som redan är anställda. Den 7 november 2019 tillsatte regeringen en nationell samordnare inom äldreomsorgen som bland annat ska stödja kommunalt finansierade verksamheter i deras arbete för en god arbetsmiljö.

I syfte att förbättra förutsättningarna att utveckla välfärdens verksamheter och minska risken för nedskärningar i kommuner och landsting har riksdagen efter förslag från regeringen i budgetpropositionen beslutat om generella tillskott på 5 miljarder kronor till kommunsektorn för 2020, varav 3 ½ miljard kronor avser allmänna bidrag till kommuner.

Alla som jobbar i välfärden ska hinna, orka och kunna ge patienter, brukare och klienter god vård och omsorg av hög kvalitet. Jag kommer att följa frågan och utesluter inte att ytterligare åtgärder behövs i framtiden.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Skälet till att jag har ställt den här interpellationen är att jag känner en otroligt stor oro för personalen inom äldreomsorgen.

Vi kan ta del av detta i medier i stort sett varje dag, varje vecka. Det eskalerar bara. Nu har vi också sett undersköterskeupproret - personalen själv tar tag i det här och tycker att gränserna har nåtts.

Jag vill referera lite grann till interpellationssvaret från ministern: "Ingen ska behöva skadas eller bli sjuk av sitt arbete. Arbetslivet ska inte medföra att människor slås ut i förtid på grund av fysiska, sociala eller organisatoriska arbetsmiljöfaktorer." Det är en väldigt bra intention, men så ser verkligheten inte ut. Ministern säger också: "Jag ser därför mycket allvarligt på att arbetsmiljön inom äldreomsorgen är dålig." Detta är helt korrekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har haft fem år på sig att förbättra situationen. Det här är ingenting nytt, ingenting som har kommit det senaste året eller de senaste veckorna, utan det har varit en lång historia med en allt sämre arbetsmiljö för vård- och omsorgspersonal inom äldreomsorgen. I tider av högkonjunktur är jag klart besviken på att regeringen med vetskap om de här förhållandena inte har nått längre. Det fortsätter att eskalera. Jag kommer strax till siffror som bekräftar detta.

I sitt svar säger ministern att man har gett ett uppdrag till Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap att sammanställa och redovisa friskfaktorer. Arbetsmiljöverket har goda intentioner och gör vad det kan. Myndigheten för arbetsmiljökunskap är dock en myndighet som Moderaterna var emot redan från första början. Det är dessutom en myndighet som är i stor kris, och den ska alltså hantera den kris som vi i dag ser inom äldreomsorgen. Det är en myndighet där personalen slutar och där förtroendet är lågt - man har tappat det. Man satsar alltså i dag statliga pengar på att utbilda experter på arbetsmiljö i just arbetsmiljö. Ministern hör själv hur det låter. Där lägger nu också regeringen det tunga ansvaret att förbättra arbetsmiljön för personal inom äldreomsorgen.

I dag gick Elisabeth Svantesson och Ulf Kristersson på en presskonferens ut med att man kommer att presentera ett utskottsinitiativ i finansutskottet. Där tillför man kommunerna 5,6 miljarder, och det handlar om 3 miljarder till välfärden. Det motsvarar 4 200 undersköterskor. Detta är ett otroligt bra initiativ, och vi hoppas självklart att vi ska få stöd för det. Ministern får gärna kommentera dagens utspel från Moderaterna om extra resurser som verkligen behövs inom välfärden och fler händer inom vården.

Läget är mycket akut. Men ministern säger i sitt svar: "Jag kommer att följa frågan och utesluter inte att ytterligare åtgärder behövs i framtiden." Framtiden? Vi har ett akut läge här och nu. Ministern får gärna precisera vad man menar med att man ska åtgärda det här i framtiden om det behövs.

Fru talman! Som jag beskrev i mitt interpellationssvar till Saila Quicklund tror jag att det finns ett antal väldigt viktiga åtgärder. Jag är glad att Moderaterna ser behovet av att skjuta till mer resurser. Jag välkomnar att fler partier värnar om välfärden. Som jag beskrev innebär den satsning som vi gör i budgeten för 2020 att det nu tillkommer ytterligare 5 miljarder till kommunsektorn.

Det är klart att äldreomsorgen är helt central av väldigt många olika skäl. De som arbetar i äldreomsorgen ska ha en god arbetsmiljö och kunna utföra ett bra arbete, både för att de själva ska kunna må bra och för att vi ska kunna säkerställa en god kvalitet i äldreomsorgen till alla våra äldre. Men det är också viktigt för tryggheten och tilliten i vårt samhälle att du och jag kan lita på att vi har en äldreomsorg som håller hög kvalitet, så att vi kan gå till våra jobb och känna oss trygga med att alla de nära och kära som vi värnar i våra liv har en bra tillvaro i äldreomsorgen varje dag.

Det är därför det är så viktigt med resurser till att stärka välfärden. Jag är väldigt glad över att Moderaterna precis som vi ser behovet av detta och att vi får ett stöd för det. Jag tror också att det är väldigt viktigt att vi ger de myndigheter som arbetar med de här viktiga verksamheterna rätt förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser inte att vårt uppdrag som politiker är att svartmåla olika myndigheter utan snarare att säkerställa att såväl Arbetsmiljöverket som Myndigheten för arbetsmiljökunskap får de bästa förutsättningarna att utföra sitt viktiga jobb. Det handlar om just det Arbetsmiljöverket pekar på i sin granskning när man har tittat på äldreomsorgen och mött samtliga kommuner och regioner och träffat de politiker som bär det yttersta arbetsgivaransvaret för att arbetsmiljön ska vara god.

Det gäller att vi ser till att ställa krav på de lokala politikerna. Arbetsmiljöverket kommer att fortsätta att följa upp frågan och göra stickprovskontroller för att se att det verkligen händer något inom området. Även av min egen erfarenhet av att jobba fackligt i många år vet jag att förutsättningarna för arbetsgivarna och de fackliga organisationerna att kunna bidra till att stärka och verksamhetsutveckla äldreomsorgen är helt centrala.

Jag ser själv väldigt mycket fram emot att i slutet av den här månaden åka ut tillsammans med Tobias Baudin, som är ordförande i fackförbundet Kommunal, och bland annat besöka äldreomsorgen i min hemkommun Luleå för att diskutera lite mer med personalen. Vad är det de ser behöver göras på arbetsplatsnivå? Vad kan parterna göra tillsammans, arbetsgivarna tillsammans med de fackliga organisationerna? Vilket stöd behövs från oss politiker? Vad kan regeringen och jag göra? Vad kan vi göra tillsammans för att säkerställa bättre förutsättningar för äldreomsorgen?

Fru talman! Jag är glad över att det finns en samsyn om att resurserna till äldreomsorgen är viktiga. Det är någonstans där det börjar. Det handlar om att det finns möjlighet att rekrytera personal. I dag vet vi att många av dem som arbetar inom äldreomsorgen går på knäna av det skälet att de har för få kollegor. Det är självklart så att fler behöver anställas i dessa viktiga verksamheter.

Vi behöver också se till att vi får bukt med arbetsmiljöproblemen. Ska man kunna locka ännu fler att jobba i dessa viktiga välfärdsverksamheter behöver vi också kunna locka med en god arbetsmiljö. Det handlar om att man när man går hem efter passets slut på dagen kan känna en stolthet över det arbete som man har utfört. Det gäller att man kan känna att de äldre har fått det stöd som de behöver.

Fru talman! Det är absolut inte min intention att svartmåla myndigheten. Det är ett faktum att vi har en krisande myndighet som nu ska bära ansvaret för att förbättra arbetsmiljön.

Det är också ett faktum att Moderaterna satsar mycket mer än regeringen på välfärden. Det gjorde vi redan i vår budgetmotion för 2020, och vi gör det extra tillskott som vi presenterade i dag. Hälften av de anställa inom äldreomsorgen har allvarligt övervägt att sluta. Det är också markant mer än för tio år sedan. Vi har sådana enorma behov, och hälften överväger att sluta. Ökad stress, lågt inflytande över jobbet och dåliga arbetstider är några av orsakerna

Det visar en rapport från Stockholms universitet. Rapporten jämför också de nordiska länderna. Utvecklingen är genomgående sämst för just Sverige. Det är en både dyster och tung läsning. Vem vill ta dessa jobb när det ser ut så här?

Utvecklingen går också ganska snabbt bakåt. Men den utvecklingen riskerar vi att ha en samhällskris på sikt. Nu är det akut. Vi måste investera mer i personalen, stärka inflytandet, villkor och löner. Det är precis det som personalen själv hävdar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I rapporten har sammanlagt 1 200 undersköterskor och vårdbiträden i hemtjänst och äldreboenden i Sverige intervjuats och 4 400 i övriga nordiska länder. Förändringen har genomgående varit betydligt mer negativ i Sverige. Vad gör regeringen i Sverige för fel?

De offentliga medlen till äldreomsorgen har kontinuerligt minskat, och de äldre som ska tas om hand har blivit sjukare. Var fjärde plats i äldreboende har också försvunnit sedan år 2000. Dessutom har ambitionerna höjts avsevärt.

Det avspeglar sig också i personalens syn på sitt jobb. Jag ska rapportera några siffror. Det var 45 procent av svenskarna som jobbade delade turer minst en gång i månaden men bara 2 procent i Danmark. Det var 45 procent kontra 2 procent. Heltidsnormen är flera timmar kortare per vecka i Danmark och Norge än i Sverige och Finland, och Sverige har fler typer av skift än de andra nordiska länderna. Här jobbar man både dag, kväll, vardag och helg.

Allt fler är alltså missnöjda med arbetstiderna. Det är 41 procent 2015 jämfört med 29 procent 2005. De som tycker sämst om arbetstiderna är också såklart de som är de mest benägna att sluta. De anställda inom äldreomsorgen i Sverige har mindre möjlighet att utveckla sig i yrket än vad de nordiska grannarna uppger. Varför är Sverige så mycket sämre i just detta med arbetsmiljö?

Här har också personalen mindre kontakt med chefer och säger sig få mindre stöd. Inom hemtjänsten har antalet hjälptagare per pass ökat från nio till tolv mellan 2005 och 2015. Inom hemtjänsten uppger bara 16 procent att de kan påverka sitt jobb. Det är oerhört allvarliga siffror.

Vi ser också ett behov av 135 000 personer de kommande åren till välfärden. Det är enormt stora utmaningar. När ministern tar del av detta med de insatser som i dag tydligen inte räcker undrar jag: Vad tänker ministern? Vilka konkreta åtgärder kommer man att vidta? Det går inte att hänvisa till utredningar, uppföljningar och så vidare. Regeringen har haft fem år på sig, och läget har bara förvärrats.

Fru talman! Det är en väldigt dyster bild som Saila Quicklund målar upp här. Jag delar oron över läget när det gäller arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Precis som jag inledde med att säga är det helt avgörande både för personalen som arbetar där och också för de äldre, för kvaliteten i äldreomsorgen och för att vi som anhöriga ska kunna känna oss trygga med att de äldre får rätt stöd och en god omsorg varje dag.

Jag tror inte att lösningen framåt är att bara gräva ned sig i det som inte funkar. Jag, Saila Quicklund och andra som har ett stort engagemang i arbetsmiljöfrågorna inom äldreomsorgen behöver ta fasta på vad Arbetsmiljöverket pekar ut som de stora problemen och se till att de åtgärdas.

Det jag kan konstatera att Arbetsmiljöverket pekar på när det gäller utvecklingsområden handlar om till exempel rutiner för introduktion för och kompetensutveckling av medarbetarna. Det gäller bland annat belastningsergonomi och andra faktorer som påverkar arbetsmiljön.

Det handlar om dokumentation och skriftliga rutiner för riskbedömningar. Det handlar om riskbedömning gällande chefers arbetsmiljö. Det handlar om tydlig balans mellan krav och resurser. Där kommer resursfrågan in, som vi diskuterade här med extra satsningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar om att arbetstagare ska känna till vilka arbetsuppgifter som ska utföras, vilket resultat som ska uppnås samt om arbetet ska utföras på ett särskilt sätt. Det handlar också om att det finns stöd för prioriteringar vid resurs- och tidsbrist.

Fru talman! Jag tror att vi alla är medvetna om att det ytterst är arbetsgivaren som är ansvarig för arbetsmiljön. Detta gäller såklart också äldreomsorgen. Det är viktigt att våra kommunpolitiker, som har det yttersta ansvaret, säkerställer att det finns rätt resurser.

Men det är också viktigt att arbetsgivarna tillsammans med facket tar initiativ och försöker åtgärda det som är de stora problemen. Det finns väldigt mycket att ta fasta på som är positivt. Parterna har till exempel tillsammans arbetat inom Sunt arbetsliv. Det är ett arbete som ägs av facken inom den offentliga sektorn i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting och också Sobona.

De har flera intressanta initiativ som handlar om att stärka arbetsmiljön. Man har bland annat någonting som kallas för OSA-kollen. På vilket sätt kan vi konkret använda de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö? De har ett initiativ som kallas Chefoskopet där man också adderar forskning, det vill säga evidensbaserad tillämpning, i verksamheten. Det tror jag är väldigt centralt. Det handlar om att cheferna får rätt förutsättningar att verkligen vara chefer och leda verksamheterna på ett bra sätt både för dem själva och för medarbetarna.

Det finns också andra partsgemensamma initiativ till exempel inom Prevent. Där har man tagit fram en produkt som kallas Balansguiden - om livet med jobbet. Det händer väldigt mycket positivt på området, och fackföreningar tillsammans arbetsgivare gör väldigt mycket bra saker.

Min egen erfarenhet från det fackliga engagemanget handlade framför allt om att skapa förutsättningar för chefer i äldreomsorg att fullt ut kunna vara chefer och ledare för sin verksamhet.

Där ser jag också ett perspektiv som vi ännu inte har nämnt i den här debatten men som är viktigt. Det är jämställdhetsperspektivet. Vi vet att chefer i äldreomsorgen ofta är kvinnor, att dessa kvinnor ofta har fler medarbetare än de manliga kollegorna i andra förvaltningar inom kommunen, att de ofta har ett sämre administrativt stöd än sina manliga kollegor och att de har fler underställda medarbetare än de manliga kollegorna.

Allt detta är frågor där vi behöver se till att problemen kan lösas också på lokal nivå, och då behöver vi supporta det som rikspolitiker. Det vill jag också göra som statsråd.

Fru talman! Jag måste säga att jag blir lite beklämd. Vi har statistik från olika forskningsorganisationer och så vidare. Ministern står hela tiden och hävdar att Arbetsmiljöverket pekar på detta och att fackliga organisationer ska ta del av det.

Men varför lyssnar vi inte på de riktiga experterna - människorna som finns på vårdgolvet? Det är de som jobbar inom äldreomsorgen. Regeringen hänvisar hela tiden till de andra. Var är dessa människors frågeställningar och svaren på deras frågor? Varför säger inte ministern att hon ska ut och tala med människorna på vårdgolvet? Det tycker jag skulle vara någonting bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hela 45 procent av dem som har svarat på en undersökning säger att arbetet har försämrat deras hälsa. Vilken annan arbetsplats skulle acceptera något sådant? 45 procent upplever alltså att deras hälsa har försämrats - det är en katastrof när det gäller arbetsmiljöförhållanden! 46 procent tror inte att man kommer att orka jobba till pensionen. Vi riskerar att tappa hälften av personalen inom kort, och detta med den stora utmaningen att vi inom några år kommer att behöva 135 000 fler personer i äldreomsorgen.

Var tredje anställd har varit sjuk på grund av jobbet de senaste tolv månaderna, och värst är det för kvinnor i 30-49 års ålder. Kvinnorna är också i högre grad än männen hemma från jobbet, särskilt i åldrarna 30 år och uppåt.

Jag avslutar debatten med att inte känna mig ett dugg lugnare än när vi började den. Det är mycket hänvisningar till myndigheter och fackliga organisationer. Det är tal om eventuella insatser i framtiden.

Här måste vi agera nu. Det är ett krisläge. Regeringen har ett stort ansvar. Även om det finns arbetsgivare, fackliga organisationer och företag med ansvar ligger det yttersta ansvaret hos regeringen.

Fru talman! Jag kan - tyvärr, måste jag säga - konstatera att Saila Quicklund lyfter fram många problem. Vi är överens om att problem är till för att lösas. Dessvärre hör jag som sagt inte några lösningar.

Jag tror att det ansvar som vi behöver ta är att se över de problem som nu har kommit upp till ytan tack vare att vi gav Arbetsmiljöverket möjlighet att kliva in och verkligen analysera hur läget ser ut. Men det handlar också om alla de berättelser som vi tar del av när vi är ute på arbetsplatser och möter både fackliga organisationer och arbetsgivare. Det gäller att ha handlingskraft att kunna åtgärda problemen.

Jag vill återigen understryka vikten av att skapa rätt förutsättningar för personalen inom äldreomsorgen. Precis som jag nämnde tidigare ser jag fram emot att i slutet på månaden besöka min hemstad Luleå för att tillsammans med Kommunals ordförande möta personal som jobbar inom äldreomsorgen. Då ska vi diskutera vad vi tillsammans kan göra utöver det som nu sker i form av resursförstärkningar, där regeringen i år i budgeten för 2020 tillför 5 miljarder. Det handlar också om att ge kraftfulla verktyg till våra myndigheter för att samarbeta med parterna på arbetsmarknaden.

Det jag själv ser väldigt mycket fram emot är den utvärdering vi ska göra av den nuvarande arbetsmiljöstrategin.

Jag vill avsluta med att bjuda in både Saila Quicklund och alla andra som är engagerade i arbetsmiljöfrågor att ta del av denna strategi och av uppföljningen. Men jag vill framför allt bjuda in er till att bidra till att se till hur vi kan få en ännu bättre arbetsmiljö både i äldreomsorgen och generellt i arbetslivet i Sverige i framtiden.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.