Arbetsmiljön i Försvarsmakten och på Försvarsdepartementet

Fru talman! Lena Asplund har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Försvarsmakten ska kunna bli en arbetsplats fri från sexuella trakasserier dit kompetenta kvinnor vill söka sig. Hon har också frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att försäkra mig om att min egen arbetsplats, Försvarsdepartementet, är en plats där det råder en sund och jämställd kultur och ett arbetsklimat fritt från trakasserier och kvinnofientlig jargong.

För det första vill jag betona att det som kommit fram i metoo-uppropet om grova kränkningar mot kvinnor aldrig kan accepteras. Den här typen av kränkningar av kvinnor är ett allvarligt problem som måste bekämpas. Diskriminering i form av sexuella trakasserier är enligt diskrimineringslagen förbjudet. Arbetsgivare ska vidare arbeta aktivt för att främja lika rättigheter och möjligheter. Jämställda villkor ska råda i arbetslivet för kvinnor och män. Kränkningar i form av sexuella trakasserier är också förbjudet enligt arbetsmiljöregelverket där arbetsgivaren bland annat har skyldighet att ha rutiner och vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling.

De vittnesmål om sexuella trakasserier och kränkningar inom Försvarsmakten som finns bakom givaktochbitihop kan inte lämna någon oberörd. Alla, såväl kvinnor som män, ska känna en trygghet och få respekt på jobbet. Det åligger Försvarsmakten som arbetsgivare att vidta lämpliga åtgärder för att komma till rätta med detta. Jag noterar att Försvarsmaktens ledning tydligt markerat mot dessa beteenden, och jag förutsätter att myndigheten vidtar nödvändiga åtgärder. Regeringen följer dessa frågor noga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad gäller Regeringskansliet, där Försvarsdepartementet ingår, råder det givetvis nolltolerans mot trakasserier och kränkande särbehandling. Arbetsmiljön ska präglas av respekt för varje enskild medarbetares integritet och tillit till dennes förmåga att ta ansvar. Det framgår av Regeringskansliets vägledning för en arbetsplats fri från trakasserier och kränkande särbehandling.

Fru talman! Tack, försvarsministern, för svaret!

Det gör mig ont i hjärtat att behöva stå här i dag och ha den här debatten, speciellt med tanke på debatten vi hade innan om hur man ska få fler kvinnor till Försvarsmakten.

Uppropet givaktochbitihop som har skrivits under av 1 730 kvinnor och publicerats på DN Debatt fick mig att undra om det verkligen kan vara så illa. Alla 1 730 kvinnor som har skrivit under har kanske inte blivit utsatta för kränkningar av olika slag, men de skriver under på hur det har varit.

Den 7 december träffade vi i försvarsutskottet några kvinnliga anställda vid Försvarsmakten som deltog i uppropet, tillsammans med personaldirektören, generalmajor Klas Eksell. Vi fick då lite mer information, men jag blev ju inte lugnad av det.

Det berättades att ungefär 25 procent av de kvinnliga anställda inom Försvarsmakten känner en otrygghet på sin arbetsplats, och det är totalt oacceptabelt.

Det positiva är att ÖB och den högsta ledningen har vidtagit skarpa åtgärder mot det här. Men problemet ligger inte där. Som kvinnorna berättade ligger problemet varken i toppen eller i botten. När unga människor kommer in i försvaret fungerar de bra. Men det handlar om nivån mitt emellan. Efter ett tag sker det en förändring ute på förbanden när det ska passas in. Då blir det kränkande behandling och sådant.

Det stod mycket i debattartikeln, och mycket av det som skrevs var saker som jag inte ens skulle vilja säga i riksdagens kammare. En kvinna skrev: "Som soldat och officer kan jag så här i efterhand baxna när jag tänker på den aldrig sinande strömmen av sexuella inviter från manliga kollegor. Äldre män, gifta män, chefer och befäl som jag stått i beroendeställning till."

Problemet många gånger är att man står i en beroendeställning till någon. Det är väldigt svårt att anmäla någon som är ens chef och som har behandlat en kränkande.

Kvinnorna som vi träffade berättade att om man anmäler något och det blir en utredning kan det bli tio till tolv olika personer inblandade i utredningen. Var finns då sekretessen? Det är ett stort problem. Om man anmäler sin chef eller kollega vill man ju inte att det ska vandra runt i hela förbandet, utan man vill att det ska vara sekretessbelagt. Detta är någonting som Försvarsmakten bör titta på.

Som kvinnorna också sa finns det stora riskområden i och med att tilltron fallerar och det saknas konkreta återrapporteringar. Många av dessa kvinnor anmäler över huvud taget inte för att man vet att sekretessen försvinner när det är så många som ska gå igenom ett ärende. Man vet inte heller hur det ska hanteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är svårt i hierarkiska organisationer. Jag undrar om försvarsministern kunde säga lite mer om vad han tycker om detta.

Fru talman! Kränkning och sexuella trakasserier är ju förbjudet enligt arbetsmiljöregelverket, och det har Försvarsmaktens ledning tydligt markerat. Nolltolerans ska råda på det här området. Det måste finnas ett systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna. Alla på en arbetsplats måste ha kännedom om vad som gäller där.

När det finns brister av det slag som det pekas på här måste det tas på allvar i hela organisationen. Det är ytterst en ledningsfråga att driva utvecklingen på det sättet att värderingsgrunden tränger igenom på de olika nivåer som Lena Asplund pekar på.

Det som nu har skett under senare tid i form av allmän debatt kopplad till bland annat metoo-uppropet och givaktochbitihop är sådant som tydligt har markerat gränser i sammanhanget. Men det räcker inte på något sätt. Ytterst är detta en värdegrundsfråga som man inom Försvarsmakten måste jobba med. Försvarsmakten vilar ju på en värdegrund som är sund, men som behöver implementeras och sätta sig i organisationen på ett reellt sätt.

Jag tror att det är oerhört viktigt med tanke på det som vi diskuterades alldeles nyss. Om man ska klara rekryteringsfrågorna långsiktigt och få in fler kvinnor i verksamheten, vilket jag dessutom tror är nödvändigt, måste detta klaras ut. Negativa saker som dessa måste rangeras ut ur beteendemönstret och ut ur organisationen.

Jag tror att arbetsplatser som är blandade vad gäller kön oftast blir sundare och bättre. Därför är rekryteringen av kvinnor oerhört viktig här. Man har kommit en bit på väg, men det finns mycket mer som måste göras.

Sekretessfrågor nämndes. När de utgör ett problem är det egentligen direkt kopplat till professionalism för att man ska kunna sköta sådana ärenden. Om professionalismen inte fungerar är också det en ledningsfråga och något som man måste ta upp inom organisationen.

På många områden i samhället finns saker och ting som måste åtgärdas. Det gäller såväl Försvarsmakten som den offentliga sektorn och näringslivet som helhet. Jag tror dock att vi har kommit till en punkt där mycket kommer att ske förändringsmässigt under de kommande åren på den här sidan.

Den debatt vi för nu hänger ju ihop med den föregående interpellationsdebatten. Värdegrundsfrågorna blir ytterligare tydliggjorda i just denna fråga. Det handlar egentligen om att alla medarbetare i en organisation ska kunna känna respekt och trygghet på jobbet, och man ska kunna gå till jobbet utan att behöva fundera över att något av negativt och kränkande slag ska hända. Man ska inte behöva hamna i sådana situationer.

Detta är ett ansvar för organisationen och på de olika ledningsnivåerna. Vi kan dock inte ha inslag som dessa i fortsättningen om vi ska kunna genomföra de rekryteringsambitioner som vi har.

Fru talman! Jag vill citera följande: "Vi har sökt oss till Försvarsmakten för att vi är beredda att försvara Sverige och rätten att leva som man vill, men ofta har våra värsta motståndare funnits i vår egen organisation."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är rätt ruggigt att läsa något som detta, eftersom dessa kvinnor är villiga att offra sina liv för vår frihets skull och för att Sverige ska kunna vara det trygga land som vi tycker att det är.

När vi har träffat kvinnorna i detta nätverk berättar de också att det finns kvinnliga nätverk inom Försvarsmakten. Men ingen vill eller har velat vara med, för de kvinnliga nätverken har betraktats på ett nedvärderande sätt.

När Försvarsmakten har gjort sina medarbetarenkäter har man sett att rätt många har varit utsatta för kränkande särbehandling. Bland dessa fall finns även män. Vi får inte glömma bort männen i det hela, för det är inte bara kvinnor som blir utsatta för kränkningar. Det kan alla bli, men kränkningarna kan komma till uttryck på olika sätt.

Sedan jag skrev min interpellation och efter att jag skrev en debattartikel i frågan har kvinnor hört av sig till mig. Det finns en sak som oroar mig. En del som har hört av sig jobbar eller har jobbat på ministerns eget departement. Jag har lovat dem att inte avslöja vad de har sagt till mig, eftersom det skulle kunna röja vilka de är. Det som jag har fått höra reser fler frågor än det ger svar, och det här gör mig riktigt orolig.

Jag undrar hur försvarsministern tänker ta itu med problemen på det egna departementet, för problemen finns där och går inte att förneka.

Det här gäller hela vägen. Vi har sett att det finns i politiska partier, ja överallt i samhället. Det som har kommit upp den senaste tiden i samband med metoo-uppropet har fått mig att undra. Har vi haft en så osund kultur i Sverige? Jag blir som kvinna förskräckt över att så många kvinnor har blivit kränkta.

Hur tänker försvarsministern ta itu med problemen på sitt eget departement?

Fru talman! När det gäller Regeringskansliet finns det tydliga riktlinjer för detta i Regeringskansliets vägledning för en arbetsplats fri från trakasserier och kränkande särbehandling. Det här är den värderingsgrund som gäller för hur arbetsmiljön ska vara utformad. Därför råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande särbehandling.

När ärenden som dessa uppkommer ska de hanteras via den personalavdelning och personalchef som finns på departementet, och samma sak gäller även på andra departement inom Regeringskansliet.

I mars inledde vi ett utvecklingsarbete som syftar till vad vi kallar en inkluderande arbetsmiljö med likabehandling av män och kvinnor. Inom detta genomförs kunskapshöjande seminarier liksom utbildningar av chefer och medarbetare. Detta arbete måste betraktas som förebyggande, och det måste genomföras kontinuerligt för att på detta sätt påverka attityder och förändra värderingsgrunder som eventuellt är skeva.

Vi måste på olika områden i samhället ta initiativ när det gäller dessa saker. Vi tog initiativ i mars då vi inledde detta utvecklingsarbete inom departementet.

På vår arbetsplats gäller samma arbetsmiljöregelverk som på alla andra arbetsplatser. Vi måste tydligt markera mot händelser som dessa. Jag kan dock inte kommentera några enskilda fall i detta sammanhang, och avser inte att göra det. Som jag redovisade har vi vidtagit en övergripande åtgärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kommer självklart att fortsätta arbeta med det här på samma sätt som man kommer att fortsätta arbeta med frågorna inom Försvarsmakten som helhet. Vi måste förändra attityder och inriktning när det gäller dessa frågor. Det här är ju någonting som har pågått under många år och många decennier. Dessa attityder och beteenden måste vi successivt se till att rangera ut ur all verksamhet.

Fru talman! Jag förstår att försvarsministern inte kan kommentera några enskilda ärenden, för jag kan inte ens tala om vad det handlar om trots att jag har fått berättelser till mig. Det här är känsligt eftersom det är personbundet.

Som vi sa tidigare handlar mycket om sekretess. Jag hoppas att de kvinnor - inom både Försvarsmakten och Regeringskansliet - som har blivit kränkta och som lyssnar till denna debatt i fortsättning kan anmäla sina eventuella chefer eller underordnade för att få en utredning med sekretess till stånd. Det här måste ske på ett värdigt och bra sätt för att man ska komma till rätta med problemen.

Som jag sa tidigare är det inte hållbart om tio till tolv personer är inblandade i en utredning, så som det har varit inom Försvarsmakten. Då försvinner sekretessen helt och hållet, och då vill som sagt ingen anmäla. Det är av detta skäl som de kvinnor som har hört av sig till mig har varit oroliga. Om det exempelvis är ens överordnade som har utsatt en för en kränkning är man kanske rädd för att förlora sin tjänst eller för hur man ska kunna jobba tillsammans i fortsättningen.

Det är bra att försvarsministern är medveten om detta. Jag litar på och hoppas att försvarsministern tar itu med det här ordentligt på sitt eget departement och genom att se till att Försvarsmakten i allmänhet tar itu med problemen.

Jag vill också passa på att önska försvarsministern en god jul och ett gott nytt år. Jag hoppas att han kan få lite ledighet och vila tillsammans med familjen.

Fru talman! Jag vill bara återigen markera att vi i mars tog initiativ till det arbetsmiljöarbete som handlar om en inkluderande arbetsmiljö med likabehandling för män och kvinnor. Det handlar om en kunskapshöjande verksamhet med utbildning av chefer och medarbetare för att komma åt denna problematik.

Lena Asplund talar om sekretessen, och den är väldigt viktig. Jag upprepar det jag sa tidigare: Det är intimt sammankopplat med professionalism. Om professionalismen inte fungerar finns det brister i ledarskap och chefskap. Det blir då också en fråga som måste lösas på olika sätt.

Allt sådant här ska ju behandlas på ett seriöst sätt. Vi ska försöka göra vad vi kan på vårt departement. Jag är också övertygad om att Försvarsmaktens ledning har en mycket bestämd uppfattning om hur det här ska hanteras inom Försvarsmakten; de värdegrunder som ska råda ska även råda i framtiden. Det är väl så vi måste se det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att vi i grunden är överens även i denna fråga. Om det inte finns åsiktsskillnader ska man inte odla sådana. Vi får jobba vidare och försöka se till att lösa de olika problem som finns.

Jag tackar för de här två viktiga debatterna och önskar Lena Asplund en god jul och ett gott nytt år.

Överläggningen var härmed avslutad.