Arbetsmarknadens utmaningar till följd av bostadsbristen i Stockholmsregionen

Fru talman! Serkan Köse har frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att bostadsbristen i Stockholmsregionen inte hämmar arbetsmarknadens rörlighet, rekrytering och tillväxt. Serkan Köse har även frågat arbetsmarknads- och integrationsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att säkerställa att bostadsbristen inte fortsätter att hämma arbetsmarknadens rörlighet och företagens möjligheter att rekrytera i Stockholmsregionen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på den sistnämnda interpellationen. Jag väljer att besvara båda interpellationerna i ett sammanhang.

Stockholms näringsliv är en tillväxtmotor som är viktig för hela Sverige. En väl fungerande bostadsmarknad med tillgång till bostäder i varierande upplåtelseformer är en grundläggande förutsättning för människors trygghet och livskvalitet och för en konkurrenskraftig ekonomi och tillväxt. Fler ska kunna förverkliga sina boendedrömmar, och människor ska kunna flytta dit arbeten finns. Det behöver byggas fler bostäder över hela landet. Att förbättra förutsättningarna för bostadsbyggandet är en angelägen fråga för regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Omvärldsfaktorer som hög inflation och höjda räntor har de senaste åren kraftigt försämrat förutsättningarna för bostadsbyggandet. Byggtakten har sjunkit drastiskt. Ökade produktions- och finansieringskostnader har pressat bostadsbyggandet. Samtidigt försämrades hushållens köpkraft, och bostadspriserna föll. Nu ser vi dock att hushållens syn på den egna ekonomin har förbättrats, och inflationen har tydligt fallit tillbaka. Samtidigt är situationen fortsatt tuff för många hushåll.

Regeringen har inriktat sitt arbete på att åtgärda de strukturella hinder som präglar bygg- och bostadsmarknaden för att Sverige ska vara bättre rustat och möjliggöra ett ökat bostadsbyggande.

Krångliga regelverk är faktorer som hämmar bostadsbyggandet, och regeringen vidtar en rad åtgärder för att avhjälpa problemet. Regeringen har nyligen beslutat om propositionen Lättnader i byggkraven för studentbostäder samt lagrådsremissen Ett nytt regelverk för bygglov.

Boverkets beräkningar av ett antal typfall av studentbostäder visar att regellättnaderna kan ge kostnadsminskningar på mellan 30 000 och 46 000 kronor per bostad. I frågan om ett nytt regelverk för bygglov föreslås att ett ökat antal åtgärder får vidtas utan bygglov. Enligt tidigare uppskattningar kan det medföra att antalet lovärenden kan minska med så mycket som 30–40 procent.

Den 1 juli 2025 träder Boverkets nya byggregler i kraft. Reglerna blir färre och utformas som funktionskrav. Boverkets bedömning är att deras nya byggregler på sikt kan komma att leda till innovation och teknisk utveckling, med snabbare och mer kostnadseffektivt byggande som följd. Före ikraftträdandet kommer Boverket att ta fram en vägledning samt genomföra utbildningsinsatser inom tillämpningen av plan- och bygglagen för att säkerställa att regelförenklingarna får effekt i kommunerna.

Efter regeringens förslag i propositionen Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning (prop. 2024/25:42) kommer de kommunala riktlinjerna för bostadsförsörjning att ersättas av en handlingsplan för bostadsförsörjning, i syfte att skapa bättre förutsättningar för att samordna kommunala bostadsförsörjningsåtgärder och planeringen för bostadsbyggande.

I spåren av pandemin har andelen tomma lokaler ökat. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 avsattes medel för en planeringsstimulans för att uppmuntra kommuner att anta detaljplaner som möjliggör fler bostäder genom omvandling från lokaler till bostäder. Nyligen beslutade regeringen även att höja stödnivån. Vidare har regeringen gett Boverket i uppdrag att föreslå lättnader i byggkraven i plan- och bygglagstiftningen vid ändring och ombyggnad.

Dessutom har regeringen gett en utredare i uppdrag att se över de hyresrättsliga reglerna i syfte att underlätta privatuthyrning och uthyrning av företagsbostäder. Slutligen avser regeringen att under 2025 lägga fram en proposition om en förbättrad modell för presumtionshyra.

Regeringen följer noga utvecklingen inom bygg- och bostadsområdet och utesluter inte att ytterligare åtgärder kan behövas.

Fru talman! Liksom under den tidigare interpellationsdebatten vill jag återkomma till det som presenterades på morgonens pressträff i mitt nästa inlägg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Nu har vi debatterat arbetsmarknadspolitik och bostadspolitik, framför allt bostadspolitik, i några timmar. Jag vill verkligen tacka statsrådet för möjligheten att ha en seriös diskussion om situationen inom bostadspolitiken men också möjligheten att prata lite arbetsmarknadspolitik. Jag hade gärna sett att Mats Persson också var i kammaren och tog diskussionen om arbetsmarknadspolitiken. Men, återigen, tack till statsrådet för att han är här och tar den här debatten!

Fru talman! Bostaden är mer än bara fyra väggar och ett tak. Den är grunden för ett fungerande liv och ett fungerande samhälle. Utan en bostad inget arbete, utan arbete ingen bostad och utan båda ingen trygghet – det är en ond cirkel som slår direkt mot människor men också mot samhällsekonomin.

Statsrådet säger att regeringen följer utvecklingen och vidtar åtgärder för att förbättra bostadsbyggandet. Jag välkomnar det. Men som krisen ser ut inom byggsektorn räcker det inte riktigt att följa utvecklingen.

De åtgärder som regeringen har presenterat och de som presenteras i dag är väl bra. Men de är för små, de är för sena och de är för ineffektiva. Tittar vi på hur det ser ut i dag ser vi ju att bostadsbyggandet har kollapsat.

Stockholms Handelskammare varnar för att bostadsbristen redan nu skadar rekryteringen av arbetskraft. Det är det den här interpellationen handlar om. Byggandet minskade med över 50 procent under 2023 och 2024, enligt Boverket. Länsstyrelsen i Stockholm konstaterar att bostadsbyggandet ligger långt under behovet, och enligt Stockholms Handelskammare hotas 20 000 jobb i byggsektorn och 8 000 jobb i tjänstesektorn under 2025.

Återigen: Jag välkomnar att regeringen följer utvecklingen. Men byggsektorn har ju kraschat, och jobben har försvunnit.

Vi debatterade tidigare kompetenstappet som kommer att ske inom branschen. Det är oroväckande, och det kommer som sagt att skada både ekonomin och arbetsmarknaden.

Det är inte bara vi socialdemokrater som är kritiska. I mina tidigare debatter med arbetsmarknadsminister Mats Persson har jag gång på gång frågat varför regeringen inte gör mer för att stoppa till exempel den växande långtidsarbetslösheten och varför det inte finns några konkreta reformer för att få fler människor i arbete.

Riksrevisionen har varnat för att nedskärningarna i den aktiva arbetsmarknadspolitiken, som har pågått sedan 2019, slår hårt mot dem som står längst från arbetsmarknaden.

Konjunkturinstitutet pekar samtidigt på att Sverige gör för lite för att möta matchningsproblemen som vi har på svensk arbetsmarknad i dag.

Trots att vi har den högsta arbetslösheten på 25 år och över en halv miljon människor utan arbete presenterade regeringen i dag 60 miljoner till Arbetsförmedlingen för att öka kontrollen – 60 miljoner! Samtidigt har man dragit ned på de aktiva insatserna men också på förvaltningsanslaget till Arbetsförmedlingen.

Frågan jag måste ställa till statsrådet när vi diskuterar bostadspolitik i relation till arbetsmarknadspolitik är hur vi ska hantera det som händer, inte minst i Stockholm. Stockholm tappar konkurrenskraft, och företag har svårt att rekrytera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Har regeringen någon plan för hur man ska hantera bostadspolitiken i relation till arbetsmarknadspolitiken? De måste ju kunna diskuteras tillsammans. Finns det en plan? Finns det en idé från regeringens sida om hur man ska kunna hantera rekryteringsbehovet och den höga arbetslösheten, inte minst i Stockholm? Som statsrådet själv nämnde är ju Stockholm tillväxtmotorn för hela Sverige.

Fru talman! Jag tackar för svaret från statsrådet.

Jag saknar dock det fokus som Stockholmsregionen faktiskt förtjänar i båda de här frågorna. Som vi alla är överens om är Stockholm tillväxtmotorn i Sverige.

För att få till det här med bostäder som människor kan flytta till för att kunna ta jobb som finns utifrån rekryteringsproblemet är det väldigt få satsningar för att åstadkomma bostäder som normalinkomsttagare kan efterfråga. En sjuksköterska eller en polis kan inte köpa en bostad i Stockholm i dag. De har inte möjlighet att efterfråga det; det har flera rapporter visat. Fråga då exempelvis barnskötare! Det är en utopi för dem.

Vad behövs då? Staten kanske behöver ta ett ansvar. Statsrådet har redan tidigare diskuterat vilka insatser som behövs.

Nu nämner man Norrlandsfonden. Den ska få 300 miljoner i år. Man skulle kunna allokera medel från den till övriga landet, men jag tror inte att Stockholm kan ta hela den summan. Det skulle se väldigt konstigt ut.

Men det finns faktiskt alternativ. Vi har lagt fram budgetar med andra satsningar just för att vi ska kunna få ned kostnaderna för bostadsbyggandet. Jag vill bara kontrastera det mot de 300 miljoner som statsrådet snart kommer att prata om.

Vi har föreslagit statliga krediter på 5,12 miljarder årligen med exakt samma syfte som Norrlandsfonden – att kunna hålla nere kostnaderna för byggande.

Vi har statlig byggstimulans på 3 miljarder för studentbostäder och för arbetsmarknadsregioner som har stora industrisatsningar.

Vi har också föreslagit startlån – ett förslag som jag vet att våra partier varit överens om men som har lagts i byrålådan – för att möjliggöra för förstagångsköpare att komma in på den ägda bostadsmarknaden.

Regeringen lägger nu fram ett förslag på rot för småhus. Det kan hjälpa till lite grann och stimulera arbetsmarknaden något; det tror jag. Vi hade önskat att man hade gjort det tidigare – vi har föreslagit det tidigare i år – och riktat det mot energi- och klimatåtgärder så att vi också får ned klimatproblem och sådant. Det är smart att göra det, för det är att slå två flugor i en smäll.

Vi behöver också satsa på renovering av flerfamiljshus. Där har vi föreslagit en kanske något låg summa, kan jag personligen tycka, men jag jobbar för att den summan på något sätt ska bli högre. Det behöver också göras, och det är också en viktig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Men när staten tar ansvar och går in och gör något eller när det offentliga gör upphandlingar är det viktiga att man också ställer krav så att det blir ordning och reda på svensk arbetsmarknad och så att vi motverkar den arbetslöshet som finns i Sverige här och nu. Några av de kraven har jag lyft fram tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är bland annat lärlingskrav så att de lärlingar som lämnar exempelvis byggprogrammet har möjlighet att komma ut i arbete. Av dem som gick ut byggprogrammet här i Stockholmsregionen förra året fick 10 procent en anställning – 10 procent! Det är alarmerande. Det var för ett år sedan. Vi får se hur det ser ut i år. Jag är inte säker på att det blir bättre.

Det är också krav på yrkeskompetens så att de som nu har blivit uppsagda – som min kamrat, som har jobbat 24 år i ett stort byggföretag – kanske får chansen att komma tillbaka.

Det är krav på egen personal och på att begränsa antalet underentreprenörer, krav på kollektivavtal och inte minst krav på kontroll av att de här kraven efterlevs.

Det här är viktigt för att få ned arbetslösheten och kunna få fram bostäder som folk faktiskt har råd att efterfråga, så jag hoppas att statsrådet har bra svar att komma med – förutom de 300 miljonerna, som jag tycker är något lågt.

Fru talman! Stockholms näringsliv är en tillväxtmotor som är viktig för hela Sverige. Det är vi överens om. Det är flera olika frågor i luften i den här diskussionen, och det illustrerar ju hur bred diskussionen kring konkurrenskraft, tillväxt och rörlighet är. Det handlar om bostadsbyggande, vilket är själva grunden i frågan, men det handlar också om tillgänglighet och om det vi i den föregående debatten var inne på gällande infrastruktur. Detta hänger förstås ihop.

Det handlar också om finansiering och om de kreditrestriktioner som finns. Det finns förslag som bereds i Regeringskansliet som rör både bolånetaket och amorteringskravet. Dessa behöver förstås också ses i ljuset av vilken effekt de får för bostadsbyggandet.

Apropå att Leif Nysmed tar upp frågan om att få in foten på den ägda bostadsmarknaden har regeringen ett förslag som har varit på utredning och som har remitterats. Det handlar om hyrköp. Det är en väldigt framgångsrik modell i till exempel Norge. Där kan man så att säga köpa halva lägenheten och sedan successivt betala av den andra halvan. Det skulle ju i ett steg halvera kravet på egen insats, samtidigt som man successivt betalar av till sig själv. Det är ett steg för att få in foten på bostadsmarknaden som jag tror kan vara särskilt aktuellt i tillväxtregioner och i Stockholmsområdet.

När det gäller rörlighet och andra delar vill jag också i detta sammanhang ta upp att regeringen har utsett en förhandlingsperson för de delar i Stockholmsförhandlingen och i Sverigeförhandlingen som rör Stockholm – som har kostnadsfördyringar. Vi ser där ett behov av att kunna gå framåt. Vi ser även uppdraget kring väg- och kollektivtrafiktunneln Östlig förbindelse, som är tänkt att binda ihop regionens norra och södra delar öster om Slussen. I de existerande avtalen finns också bostadsåtaganden.

Jag tror att vi är överens om att infrastruktur och bostäder hänger ihop, och jag ser fram emot att det ska kunna få en framdrift också i dessa projekt när regeringen nu har utsett den tidigare statssekreteraren Mattias Landgren som förhandlingsperson. Detta uppdrag ska redovisas senast den 30 juni 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag säger det, fru talman, för att illustrera att det är ett viktigt beslut som regeringen fattat som rör just Stockholms konkurrenskraft och även rörligheten, möjligheten till rekrytering och tillväxten.

När det gäller bostadsdelarna har jag varit inne på några saker, och jag har lyft upp detta i mitt svar också. Det vi har kommunicerat i dag är kanske framför allt höjningen av rotavdraget i kombination med de regelförenklingar som görs när det gäller bygglov. Detta kan i några fall vara en väg till att kunna inrätta ytterligare en bostad i bostaden och nyttja befintligt bestånd.

I dag är det ju möjligt att hyra ut exempelvis ett attefallshus, men möjligheten att inordna en bostad i bostaden utökas nu. Det här är också framgångsrikt i till exempel Norge, där man nyttjar befintligt bestånd ännu mer aktivt. Man skulle i alla fall kunna ge tak över huvudet till ytterligare några i en bra bostad i ett trevligt område, samtidigt som hushållskassan kan förstärkas. Den möjligheten ges med de omfattande lättnaderna i bygglovskraven och med den höjning av rotavdraget som träder i kraft från och med i dag och som börjar gälla från den 12 maj. Jag tackar för diskussionen så här långt.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Stockholm har en av Europas mest dysfunktionella bostadsmarknader. Vi har ett byggande som har fallit med över 50 procent, och Boverket varnar för den värsta bostadskrisen sedan 1990-talet.

Jag tror att man måste adressera problemet. Den här krisen är djup, och den kräver flera breda åtgärder. Den kräver också mer resurser.

Den här debatten handlar ju både om bostadsmarknaden och om arbetsmarknaden. Den här regionen är en tillväxtmotor och en tillväxtregion, och här är Sveriges huvudstad. Det är i dag svårt att rekrytera inom väldigt många samhällsviktiga yrken för att människor inte har råd att bo här i huvudstaden. Väldigt många hushåll har fastnat i osäkra andrahandskontrakt.

Det är väl bra att statsrådet sänker byggkostnaderna för studentbostäder, men det kommer att ha en marginell effekt på bostadsmarknaden. Samtidigt har man tagit bort bland annat investeringsstödet. Inte för att vi ska fastna i det, men detta var något som ledde till att byggandet av hyresrätter sjönk.

Att ändra byggregler för studentbostäder är bra, men det är som att sätta ett plåster på ett brutet ben. Det kommer inte att leda till att fler bostäder byggs eller till att fler får tillgång till en bostad. Det regeringen har gjort är tyvärr att lämna bostadsförsörjningen helt åt marknaden. Kommunerna har lämnats ensamma i denna diskussion.

I dag är konsekvensen av att regeringen inte agerar att många människor tvingas tacka nej till jobb i Stockholm för att man inte har någonstans att bo. Busschaufförer måste pendla från Eskilstuna eller Enköping för att ha råd med hyran. Vi har också en välfärd som har väldigt svårt att rekrytera barnskötare, sjuksköterskor och poliser för att dessa inte har någonstans att bo i närheten av arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det leder alltså till väldigt många effekter och konsekvenser när vi har en kris på bostadsmarknaden och en bostadsbrist som också kväver Sveriges tillväxt. Det gäller inte minst i den här regionen.

Samtidigt har vi en hög arbetslöshet – den högsta arbetslösheten på 25 år. Mer än en halv miljon människor är arbetslösa, och väldigt många människor i den här regionen är arbetslösa. Vi hade önskat att regeringen hade kunnat presentera konkreta åtgärder, reformer och satsningar för att få fler människor i arbete.

Tyvärr har man bara presenterat 60 miljoner till Arbetsförmedlingen. I sitt budgetunderlag till regeringen hade myndigheten krävt minst en halv miljard kronor för att kunna klara av sitt uppdrag. Det här är viktigt. Ska vi få fler människor i arbete är det viktigt att myndigheten har rätt förutsättningar och rätt resurser och kan göra ett bra jobb.

I budgetunderlaget till regeringen framkommer också att man är osäker på om man kommer att klara av sitt uppdrag. Det beror på att väldigt många är arbetslösa och på att Arbetsförmedlingen har tvingats säga upp folk. Man har också mindre resurser till arbetsmarknadspolitiska insatser.

Jag säger det igen: 60 miljoner till Arbetsförmedlingen är bra, men det är långt ifrån behovet som i dag finns på den svenska arbetsmarknaden. Det gäller inte minst i den här regionen, där vi har en väldigt tudelad arbetsmarknad och en matchningsproblematik.

Frågan till statsrådet är hur vi kommer att klara av bostadsförsörjningen i den här staden och hur vi ska se till att människor i denna stad både kan få ett arbete och en bostad när man fått ett arbete.

Fru talman! Statsrådet återkommer ofta till förslagen på lättnader i byggkraven bland annat på studentbostäder och till den lagrådsremiss som handlar om ett nytt regelverk för bygglov. Han tror att kostnader kommer att sjunka på grund av det.

Vi har ju inte debatterat dessa ännu, men det kommer vi att göra. Du får rätta mig om jag har fel nu, men det är väl en 7procentig kostnadsminskning med de försämringar man gör på studentbostäderna om man genomför detta? Det blir alltså försämrad tillgänglighet för funktionshindrade, som inte kommer att kunna klara att bosätta sig i alla lägenheter.

Men 7 procents minskning betyder ju inte att det blir billigare för den som ska hyra, för det är ju inga garantier att detta i slutändan går till dem. Risken är ju att man stoppar pengarna i egen ficka.

Naturligtvis finns det seriösa bolag som kanske skulle göra det, men det finns också en hel del lycksökare i byggbranschen som kommer att se möjligheterna till det också.

Det måste ju finnas bättre sätt att få ned kostnaderna och öka människors möjligheter att efterfråga en bostad än att göra bostäderna sämre. Vi har ju ett förslag om ett investeringsstöd för studentbostäder. Studentbostadsföretagen och studentföreningarna föreslog detta i Almedalen för ett par år sedan, och vi har anammat det. Det måste väl ändå vara bättre att hålla hög kvalitet på de bostäder som byggs, så att de håller för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett nytt regelverk för bygglov kanske gör att det går lite snabbare att få bygglov. I lagrådsremissen lyfts det dock fram att risken för att det blir fel från början kommer att öka, vilket kommer att öka kostnaderna för den enskilde som har begått felet när det gäller att få det åtgärdat i ett tillsynsärende. Man knuffar hela risken till den enskilde som gör dessa delar.

Jag motsätter mig också att vi i framtiden ska vara inneboende hos varandra. Våga bygga nytt! En byggnadsarbetare sätter tre andra i arbete. Det är smart.

Fru talman! Förslaget till lättnader i bygglovskraven riktar in sig på att vi inte ska bo inneboende hos varandra utan att man i stället ska kunna inrätta en bostad i bostaden. Det handlar om att öka flexibiliteten, nyttja det befintliga beståndet bättre och ganska snabbt kunna vidta åtgärder som kan öka antalet bostäder inom ramen för det befintliga beståndet, där man har byggt upp infrastruktur och kanske kollektivtrafik och trevliga trädgårdsstäder men kanske inte fullt ut utnyttjar det befintliga beståndet. Många kanske i dag drömmer om att kunna bo där, men ribban är väldigt hög för väldigt många.

Den enskilde kan bestämma att den vill bo kvar i ett område även långt efter att barnen har flyttat ut. Kanske får det plats ytterligare en familj där. Att man kan göra ändringar i bostaden på ett enkelt sätt samtidigt som rotavdraget höjs är ett sätt att rädda en del jobb och öka människors flexibilitet och frihet och samtidigt – på ett sätt – möta bostadsbristen. Jag säger inte att detta är det enda sättet, fru talman, utan jag nämner en rad olika åtgärder som regeringen vidtar.

Jag noterar att Leif Nysmed har synpunkter på en av dessa åtgärder, nämligen lättnaderna i kraven på tillgänglighet i studentbostäder. Precis som jag sa indikerar ett antal typfall från Boverkets beräkningar att kostnadsminskningarna skulle kunna uppgå till mellan 30 000 och 46 000 kronor per bostad. Det finns andra indikationer i remisserna där andra har lyft in sina perspektiv. Vissa av de seriösa bostadsaktörerna säger att man skulle kunna få ut 15–20 procent fler studentlägenheter per våningsplan. Detta skulle vara en stor förändring och innebära väsentligt ökad flexibilitet. Det kan handla om att flytta väggen vid badrummet ett antal decimeter till följd av att tillgänglighetskrav inte gäller i alla lägenheter.

I förslaget har vi lagt oss på 20 procent, vilket är det krav på tillgänglighet som Norge har. Det är fullt tillräckligt för att tillgodose dem som har behov av ett tillgänglighetsanpassat badrum med toalett. Vi har också krav på att det ska finnas besökstillgänglighet och en tillgänglighetsanpassad toalett i huset som kan nyttjas om man har besök.

Detta är en mycket väl avvägd förändring, som enligt dem som bygger och förvaltar studentbostäder skulle kunna leda till 15–20 procent fler studentbostäder. Man skulle få ihop kalkylen bättre, och det är rimligt att det leder till att man kan sänka hyran. Jag vill dock inte föregripa detta.

Mycket handlar om att ge möjligheter till flexibilitet och innovation. Man kanske vill ha en annan planlösning. Detta kommer varken en riksdagsledamot eller en infrastruktur- och bostadsminister att bestämma, utan vi ändrar kraven just för att uppmuntra flexibilitet och ökad lönsamhet i att bygga studentbostäder och för att Sverige fortsatt ska vara en kunskapsnation. Detta är särskilt viktigt i tillväxtområden som Stockholmsregionen, som diskuterades tidigare i den här debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det händer alltså mycket, fru talman. Jag ville kommentera dessa delar. Vi driver på och gör förenklingar och förbättringar också när det gäller de strukturella hinder som har påverkat bostadsbyggandet under lång tid och som märks i lägen med hög inflation och lågkonjunktur. Vi har haft ett sådant läge, och det har påverkat bostadsbyggandet på ett mycket negativt sätt.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag nämnde tidigare att 20 000 jobb i byggbranschen hotas nästa år i den här regionen. Man kan inte rekrytera till samhällsviktiga yrken som barnskötare, polis och sjuksköterska eftersom människor helt enkelt inte har någonstans att bo i denna region. En av tre unga stockholmare funderar på att lämna regionen.

Fru talman! Bostadsmarknaden är en tickande bomb, och detta påverkar hela samhället. Vi ser det i näringslivet, i välfärden, på arbetsmarknaden och i människors vardag. Återigen: Bostadsmarknaden är inte en isolerad fråga, utan den är direkt kopplad till Sveriges tillväxt och sysselsättning och till välfärdens framtid. Därför har jag frågat hur statsrådet och regeringen tänker när det gäller relationen mellan bostadsmarknaden och arbetsmarknaden och när det gäller att se till att Stockholm fortsätter att vara en tillväxtregion, att sysselsättningen ökar, att Sveriges välfärd stärks och att framtidsutsikterna förbättras.

Det regeringen har presenterat i form av 60 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen handlar främst om kontroll. Man stärker kontrollmekanismen med 60 miljoner, men det handlar inte om några aktiva insatser för att hjälpa människor till jobb eller studier.

Jag måste också understryka att man lägger om akassan och att arbetslöshetsförsäkringen trappas ned efter 100 dagar. Detta kommer att slå hårt mot väldigt många löntagare, inte minst när arbetslösheten är så hög som den är.

Jag vill fråga statsrådet när regeringen tänker inse att en fungerande arbetsmarknad kräver en fungerande bostadsmarknad och att en fungerande bostadsmarknad kräver en fungerande arbetsmarknad. Det finns en tydlig korrelation mellan dessa två delar. Kan statsrådet säga någonting om hur vi ska hantera missmatchningen och rekryteringsproblemen på svensk arbetsmarknad samt den höga arbetslösheten?

Jag tackar för debatten.

Fru talman! Frågan handlar om bostadsbristen i Stockholmsregionen och dess påverkan på arbetsmarknaden. Det är därför jag som bostadsminister svarar på interpellationen, och mitt svar kommer i huvudsak att handla om just bostadsbyggande och funktioner på bostadsmarknaden.

Jag har i mina tidigare inlägg i debatten redogjort för flera åtgärder. Det vi har presenterat i dag, utöver den viktiga förstärkningen av rotavdraget, förstärkningen för bostadsbyggande och förstärkningen av satsningen på vägunderhåll, är riktade arbetsmarknads- och utbildningsinsatser för att fler ska få jobb. Det handlar om fler platser på yrkesvux och yrkeshögskolan, sommarjobb för unga i kommuner med hög arbetslöshet, extra medel till Arbetsförmedlingen, som ledamoten var inne på, samt en tidigarelagd akassehöjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om Serkan Köse vill fördjupa sig i anslaget till Arbetsförmedlingen kan han förstås skriva en interpellation på det temat, så blir det en diskussion här i kammaren. Denna diskussion har ju handlat om bostadsbristen och dess påverkan på konkurrenskraften har i Stockholmsregionen. Det har varit viktigt för mig att lyfta fram allt det vi gör.

Något som nu lyfts fram mycket på EU-nivå, och som vi förstås jobbar med i Sverige, är att regelförenklingar och minskat regelkrångel är en grundförutsättning för konkurrenskraft. Det är därför jag i mina svar har lagt tyngdpunkten på några av de åtgärder vi vidtar i det massiva regelförenklingspaket på bostadsområdet som vi delvis redan har presenterat. Det kommer att komma ytterligare några delar under våren. Detta är en viktig del för hela Sverige och förstås för Stockholmsregionen.

Jag har också talat om infrastrukturåtgärder och investeringar. Vi har nu utsett en förhandlingsperson. Jag ser framför mig att vi kommer att ha en stark framdrift i dessa projekt, eftersom mycket av det som ledamoten har lyft fram hänger ihop med en god och pålitlig infrastruktur.

Jag tackar för diskussionen i denna och tidigare debatter.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.