Arbetslöshetsmålet

Herr talman! Jenny Petersson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att på riktigt öka sysselsättningen och skapa EU:s lägsta arbetslöshet. Vidare har Jenny Petersson frågat mig om regeringen tror att man kan nå sitt arbetslöshetsmål.

Låt mig börja med att säga att regeringen anser att det är centralt att människors kompetens och vilja att arbeta tas till vara på bästa sätt. En av regeringens viktigaste uppgifter under mandatperioden är därför att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten varaktigt.

Ett sysselsättningspolitiskt ramverk med ett tydligt mål är en viktig del för att nå resultat och styra den ekonomiska politiken. Sysselsättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet i Sverige är sedan länge bland de högsta i EU. Sverige har även goda förutsättningar att uppnå det ambitiösa målet om en sysselsättningsgrad på väl över 80 procent inom ramen för EU 2020. Samtidigt har arbetslösheten länge varit högre än i många jämförbara länder. Regeringen anser att den därmed bör kunna sänkas väsentligt och år 2020 vara lägst i EU.

Arbetslösheten ska minska genom att antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ökar. Fler människor ska ha ett jobb att gå till, och färre ska vara deltidsarbetslösa. Det är särskilt angeläget att komma till rätta med den höga ungdomsarbetslösheten och den höga långtidsarbetslösheten, liksom att överbrygga matchningsgapet på arbetsmarknaden. Kvinnors sysselsättning och arbetskraftsdeltagande måste öka. Fler utrikes födda kvinnor och män måste ges förutsättningar att snabbt komma i arbete.

För att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten krävs en rad åtgärder. Det är nödvändigt att stimulera jobbtillväxten genom att skapa förutsättningar för fler och växande företag. Investeringarna i infrastruktur, bostäder och klimatomställning ska öka. Med en aktiv näringspolitik, ökad export och framtidsinvesteringar ökar efterfrågan på arbetskraft. Dessutom finns behov av investeringar i välfärden, där många arbetstillfällen skulle kunna skapas.

För att matchningen på arbetsmarknaden ska fungera krävs både att Arbetsförmedlingen stärks och att människor har den kompetens som krävs. För att möta arbetsmarknadens behov av kompetens krävs investeringar i utbildning. Sverige behöver ett kunskapslyft. Fler unga måste påbörja och fullfölja gymnasieskolan, och fler vuxna måste ges möjlighet till omskolning och vidareutbildning i vuxenutbildning, högskola och folkhögskola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ungdomsarbetslösheten utgör en betydande andel av den totala arbetslösheten. Regeringen avser därför att stegvis införa en 90-dagarsgaranti för ungdomar, vilket innebär en bortre gräns för hur länge en ung person ska kunna vara arbetslös innan han eller hon erbjuds ett jobb, en insats som leder till ett jobb eller en utbildning. Som en viktig del av 90-dagarsgarantin avser regeringen att införa så kallade utbildningskontrakt i syfte att arbetslösa ungdomar ska påbörja eller återgå till studier med målsättningen att fullfölja en gymnasieutbildning.

Regeringen avser även att införa en form av traineejobb för ungdomar med, i normalfallet, fullständig gymnasieutbildning. Dessa traineejobb ska ge en möjlighet för ungdomar att kombinera arbete med relevant yrkesutbildning inom sektorer där fler går i pension eller där det finns bristyrken.

Regeringen är övertygad om att framgång i kampen mot ungdomsarbetslösheten förutsätter bred mobilisering och samverkan mellan bland annat arbetsmarknadens parter, kommuner och landsting, det privata näringslivet och det civila samhällets organisationer. Regeringen har bland annat inlett en dialog med företrädare för kommunsektorn avseende dessa reformer. En utvecklad samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunsektorn kommer att vara nödvändig för att uppnå resultat.

För att stärka de långtidsarbetslösas möjligheter att få jobb kommer det att krävas många olika åtgärder. Regeringen avser bland annat att införa så kallade extratjänster i välfärden.

Regeringens arbetslöshetsmål är högt satt för att målet ska styra och prioritera politiken. Jobben är den viktigaste frågan för oss, och vi har för avsikt att utforma politiken så att vi når våra högt uppställda mål.

Herr talman! Precis som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson säger har regeringen målsättningen att Sverige ska nå lägst arbetslöshet i EU till 2020. Hittills har målsättningen väckt fler frågor än svar, och så även i dag.

Jag tänkte i mitt första inlägg uppehålla mig vid jobb och företagande. Ylva Johansson säger i sitt svar: "För att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten krävs en rad åtgärder. Det är nödvändigt att stimulera jobbtillväxten genom att skapa förutsättningar för fler och växande företag." Då är det ju bra om regeringen är tydlig, och regeringen är väldigt tydlig i denna fråga - skatterna på arbete och företagande höjs med 27 miljarder. Skattehöjningarna på jobb och företagare är mer än 40 gånger större än näringslivssatsningarna.

På vilket sätt menar regeringen och Ylva Johansson att jobben blir fler om ni satsar på jobben, som ni säger, genom att skattehöjningarna på arbete och företagande är 40 gånger större än företagssatsningarna? Jag har utgångspunkten att skattehöjningar på jobb hotar en stabil återhämtning och möjligheten till fler jobb. Vi måste tvärtom värna drivkrafterna för jobb och skapa fler vägar till det första jobbet, till exempel genom YA-jobb och matchningsanställningar. Vi måste förbättra skolan, vilket är ett ständigt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför ser jag med oro på Sveriges framtid, herr talman. Regeringen går tillbaka till en politik Sverige har upplevt tidigare under socialdemokratiska regeringar. Det var en politik där man flyttade runt människor och dolde dem i statistiken. Det var en politik som ledde till utanförskap, och det var en politik som ledde till ökade klyftor i samhället. Det var ett Sverige där jobben försvann och ekonomin gick i botten genom skenande kostnader, och det är inte rätt prioriteringar för vår gemensamma välfärd.

Herr talman! Jag tänkte mer gå in på målsättningen att ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Det kan i och för sig vara ett lovvärt mål, men vad jag har frågor om och synpunkter på är att relativa mål kan ha sina sidor. Rent teoretiskt är det faktiskt så att om arbetslösheten inom EU skulle öka fram till 2020 skulle det mål Socialdemokraterna har satt upp kunna nås, även om arbetslösheten i faktiska siffror och procent har ökat. Vi får dock hoppas att det inte blir så.

Om man nu ska ha relativa mål är det dessutom avgörande att man använder sig av samma mått och sätt att mäta. Sättet att mäta arbetslöshet ändrades 2007 just för att vi skulle göra på samma sätt inom EU. Jag läste i en artikel att Arbetsförmedlingen funderar på att man skulle kunna låta bli att ta med ungdomarna i mätningar, och det får en ju att fundera. Det är också viktigt att man, vilket Jenny var inne på, inte gömmer undan människor i statistiken genom att ta andra åldersgrupper, börja förtidspensionera - vilket vi såg förut - och så vidare. I stället måste man verkligen jobba på att få fler människor i arbete.

Nu är inte just långtidsarbetslösheten ett väldigt stort problem för ungdomar, tack och lov, men ungdomsarbetslösheten är stor. 50 procent av dem studerar i och för sig. År 2007 valde vi dock att använda detta sätt att mäta för att kunna jämföra oss med andra. Därför tycker jag att det är fruktansvärt viktigt att man inte ändrar sätten att jämföra sig med EU - framför allt inte när man har relativa mål.

Herr talman! Låt mig först säga att man när man lyssnar på Jenny Petersson undrar om man lever i samma samhälle som hon. Det Jenny Petersson säger stämmer ju inte. Under socialdemokratiska regeringar har vi aldrig kört ekonomin i botten - aldrig. Det har bara hänt under moderatledda regeringar. Under socialdemokratiska regeringar har vi alltid prioriterat arbete och kampen mot arbetslösheten. Jenny Petersson verkar alltså leva i sin egen värld.

Sedan vill jag säga följande: När man sätter likhetstecken mellan skattesänkningar och en politik för jobb kanske man ska lära sig lite av hur det faktiskt har fungerat. Vi prövade den politiken i åtta år. Sänkta skatter var det enda instrument man sa skulle bita på arbetslösheten, och vi prövade det år efter år - under åtta år. Resultatet var bedrövligt dåligt, vilket också är ett av skälen till att den tidigare regeringen inte fick fortsatt förtroende av väljarna.

Den nuvarande regeringen har en mycket ambitiös politik när det gäller jobben - mycket ambitiös. Det bör nämligen en regering ha, tycker jag. Det betyder att vi gör stora insatser när det gäller att få fram nya jobb och även för att matcha de arbetslösa mot de lediga jobben.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver förstärka den svenska exporten, och vi gör insatser i det som kallas Team Sweden. Vi behöver göra stora satsningar vad gäller forskning och innovationer, vilket är ett av regeringens mest prioriterade områden. Vi behöver göra - och vi gör - stora satsningar när det gäller utbildning och matchning, kunskapsresultaten i skolan, investeringar i bostadsbyggande, investeringar i klimatsmart omställning och investeringar i infrastrukturen. Det här är sådant som skapar nya jobb, men det är också viktigt att de arbetslösa kan matchas mot de lediga jobben.

Jag vill säga till Gunilla Nordgren att jag delvis delar uppfattningen att man bör se upp med att hålla på för mycket med statistik och koncentrera sig för mycket på det. Den viktiga uppgiften är att se till att få fler människor i arbete och fler arbetade timmar. Det är det som är själva nyckeln till att nå arbetslöshetsmålet. Jag tror alltså att det är bra att man i huvudsak fokuserar på detta och inte går vilse i olika sätt att mäta.

Ungdomarna är en av regeringens mest prioriterade grupper, och vi gör stora insatser för att lösa ungdomsarbetslösheten. Jag säger ibland att vi ska lösa ungdomsarbetslösheten på riktigt. Med det menar jag att vi inte ska gömma undan någon i statistik, utan vi ska hitta dem som inte ens finns i statistiken.

De överenskommelser som just nu sluts lokalt mellan kommun och arbetsförmedling innebär att man i alla kommuner ska söka upp och kartlägga alla ungdomar från 16 år som inte arbetar eller studerar. En hel del av dem finns inte inskrivna på Arbetsförmedlingen i dag och ingår därmed inte i Arbetsförmedlingens statistik. Men det vore bra om de gjorde det, för det är en första möjlighet för att vi ska kunna hjälpa dem tillbaka i utbildning eller arbete. Vi räds inte om det blir fler inskrivna på Arbetsförmedlingen om det innebär att vi på riktigt kan lösa problemet med de ungdomar som står så långt ifrån arbetsmarknaden - ibland kallas de Neets - och inte ens finns inskrivna på AF och kanske inte gör någonting.

Vi ska lösa arbetslösheten på riktigt. Vi ska nå Europas lägsta arbetslöshet genom att ha fler människor i arbete och fler arbetade timmar i ekonomin.

Herr talman! Jag kan konstatera att jag och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tycker olika. Jag kommer att fortsätta hävda att vänsterregeringen för en politik som skadar jobb och tillväxt i Sverige. Att göra jobb dyrare tycker jag är fel väg att gå. Det behövs som sagt fler vägar till fler jobb.

Angående vem som har gjort vad kan jag inför sommaren ge arbetsmarknadsministern ett litet sommarläsningstips, Kjell-Olof Feldts bok om vem som gjorde vad.

I interpellationssvaret talar Ylva Johansson bland annat om den höga långtidsarbetslösheten och att den är en utmaning.

Låt mig göra en jämförelse. Regeringens mål är att nå lägst arbetslöshet i Europa till 2020. Vi kan göra en jämförelse med att nå målet lägst långtidsarbetslöshet till 2020. Andelen långtidsarbetslösa är lägst i Sverige och Österrike, och så var även fallet under Alliansens regeringstid. Jag hävdar att vi måste fortsätta arbeta för att minska antalet långtidsarbetslösa. Vad anser ministern är viktigast, att vi har den lägsta långtidsarbetslösheten i EU, vilket är fallet i dag, eller att vi har en låg arbetslöshet i Sverige? Detta kan då kopplas till regeringens mål om lägst arbetslöshet 2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kommer som sagt att fortsätta hävda att regeringens ekonomiska politik saknar fokus på jobben. Budgetförslaget, som vänsterregeringen har lagt fram och som ni säger skapar jobb och skapar förutsättningar för företag att växa, har i stället kritiserats av många tunga verk och instanser. Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Ekobrottsmyndigheten och Finanspolitiska rådet menar bland annat att regeringen kommer att ha svårt att nå arbetslöshetsmålet. Och kritiken saknar inte fog.

Ylva Johansson talar sig varm om unga. Men regeringen gör det dyrare att anställa unga. Det gör att färre kommer i arbete. Ni gör förändringar i RUT- och ROT-avdragen. Det innebär att vita jobb blir svarta och att människor som har omfattats av våra socialförsäkringssystem inte kommer att göra det längre. Ni inför skattehöjningar på jobb, företag och bensin. Och ni säger att ni satsar på jobb. Nej, ni satsar på bidrag.

Detta är fel väg att gå, anser jag.

Herr talman! Jag tycker att svaret från ministern var väldigt glädjande. Det ska inte gömmas människor i statistiken, som skedde före 2006, och det ska inte ändras i sättet att mäta. Det är alldeles utmärkt. Jag tycker att det är jättebra och kommer att följa det noga så att det inte sker.

Sedan vill jag bara påminna om att de rödgröna inte vann valet - ni gick plus minus noll procent - utan det var faktiskt Alliansen som förlorade, och det var bara ett parti som vann.

Jag tolkar nu svaret som att vi ska slippa människor som göms i statistiken. Ministern pratade om ungdomar från 16 år och uppåt som varken går i skolan eller arbetar. Det finns redan ett krav på kommunerna att hålla rätt på de ungdomarna, att så att säga katalogisera dem. Det har visat sig att en del av dem inte är arbetslösa, utan att de är ute och reser lite och så.

Jag var inne på att långtidsarbetslösheten är låg redan i dag. Ni kommer med ett förslag om att det i lagen om offentlig upphandling ska ställas krav på att man ska ta hand om en viss procent långtidsarbetslösa. Dels blir offerterna antagligen dyrare, dels försvårar det för mindre företag som inte har den möjligheten. Stora företag har säkert den möjligheten, men mindre företag har det inte. De kommer alltså att missgynnas om detta införs i LOU. Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern hur allvarligt menat förslaget är.

Herr talman! Frågan om jobb är den absolut mest centrala frågan i politiken. Den är central eftersom det är genom arbete som vi lägger grunden för vårt välstånd. Det är genom arbete som vi lägger grunden för att vi har pengar till att finansiera vår gemensamma välfärd. Det är genom arbete som människor kan stå på egna ben, kan tjäna egna pengar, känna att man deltar i samhället och får friheten att forma sitt eget liv.

Frågan om jobben och att så många som möjligt, helst alla, har ett jobb att gå till på morgonen är den absolut viktigaste politiska frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har fått höra här hur arbetsmarknadsministern försöker måla upp bilden av att utvecklingen har sett dyster ut under de åtta åren med alliansregeringen. Det är faktiskt precis tvärtom.

Under de senaste 30 åren har antalet personer som har ett jobb ökat med en halv miljon, med 500 000. Av de 500 000 i nytillskott av jobb har 360 000 kommit under de senaste åtta åren. Det är alltså mer än två tredjedelar av de nya jobben under de senaste 30 åren som har kommit under de senaste åtta åren.

Det här är ingen slump, herr talman. Om man dessutom tar med i beräkningen att vi under de senaste åren har haft den värsta globala krisen sedan depressionen på 30-talet är det helt enastående. Ändå har arbetslösheten ökat.

Hur går det ihop? Jo, innan alliansregeringen tillträdde ägnade sig Göran Persson och inte minst arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, som var arbetsmarknadsminister även i Göran Perssons regering, åt att dölja arbetslösheten genom att se till att människor sjukskrevs. Vi hade en lavinartad 400-procentig ökning av antalet förtidspensionärer under Göran Perssons tid vid makten. Sjukskrivningarna skenade, och man försökte på olika sätt dölja arbetslösheten.

Herr talman! Det dröjer inte länge efter att den socialdemokratiska regeringen har tillträtt så är man inne på samma spår igen. För två veckor sedan sa Arbetsförmedlingens generaldirektör att ungdomsarbetslösheten enkelt kunde lösas genom att man inte redovisade de unga som söker jobb som har utbildning, eller något. Jag minns inte exakt vad han sa, men poängen var att man skulle trixa med statistiken.

Vi ser också hur sjukskrivningarna ökar påtagligt. Regeringen agerar genom att förenkla regelverken så att fler människor ska fastna i sjukskrivning - allt för att dölja arbetslösheten.

Åter ska Socialdemokraterna lösa problemen genom att låsa in människor i bidragsberoende. Men det är inte genom bidrag vi bygger Sverige, utan vi bygger Sverige genom arbete.

Herr talman! Vilken politik är mest framgångsrik när det gäller att bekämpa arbetslösheten och få fler människor i arbete? Är det skattesänkningar och nedskärningar, som vi prövade i åtta år? Eller är det investeringar och utbildning?

Precis som Jenny Petersson säger tycker vi olika i detta. Väljarna tycker också olika i detta, vilket var ett av skälen till att den gamla regeringen inte fick fortsatt förtroende.

Vilken politik som kommer att fungera och vad som faktiskt ger arbete får verkligheten utvisa.

De instanser för ekonomisk expertis som Jenny Petersson räknar upp och hänvisar till har en sak gemensamt: De har underkänt den gamla regeringens viktigaste insats mot arbetslösheten, nämligen sänkt arbetsgivaravgift för ungdomar, som helt verkningslös och en mycket dyr åtgärd.

Det är sant att det regeringen hittills har presenterat inte kommer att räcka för att nå målet om Europas lägsta arbetslöshet 2020. Men vi har många nya förslag att lägga fram och många nya budgetar att presentera för riksdagen. Det är precis så ett mål ska fungera enligt oss. Det ska styra politiken så att det påverkar vilka prioriteringar vi gör i hela regeringens arbete, för hela regeringen har jobben som den viktigaste frågan. Det är den viktigaste frågan i dag, och det är den viktigaste frågan för framtiden och för framtidstron för barn och unga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag delar inte uppfattningen att långtidsarbetslösheten är låg. Vi har 36 000 personer i fas 3. Det är katastrof. De genomsnittliga arbetslöshetstiderna har ökat dramatiskt i Sverige.

Sverige har under lång tid haft lägre långtidsarbetslöshet än de flesta jämförbara länder. Det har vi fortfarande, men vår långtidsarbetslöshet har ökat dramatiskt under de senaste åren. Det är självklart mycket allvarligt. Det är föga tröst för de 36 000 personerna som befinner sig i återvändsgränden fas 3 att det finns länder där situationen är ännu värre.

Självklart är vårt förslag att använda offentliga upphandlingar för att långtidsarbetslösa ska komma i arbete eller praktik allvarligt menat.

Till Gunilla Nordgren vill jag säga att vi har en dialog med företagen om detta. Många svenska företag som verkar på en internationell arena har erfarenhet av detta från andra länder. Skanska är ett sådant stort bolag som har positiva erfarenheter från andra länder av denna typ av upphandlingar.

Jag ser ingen anledning att vi inte skulle kunna använda det också i Sverige. Det är något som efterfrågas av företagen i många av de dialoger jag har. De vill gärna ta ett socialt ansvar. Det måste dock vara lika för alla, och därför måste det in i upphandlingsunderlagen för att fungera.

Under er tid i regeringen, Fredrik Schulte, försvagades de offentliga finanserna, och Sverige skaffade sig ett budgetunderskott. Det betyder att vi varje år behöver låna för att klara de löpande utgifterna. Det är resultatet av er ekonomiska politik samtidigt som vi har en alarmerande hög arbetslöshet.

Antalet personer som har ett jobb har ökat. Det finns ett naturligt samband mellan antalet personer som arbetar och befolkningens storlek. Länder med större befolkning har i allmänhet fler personer som arbetar än länder med liten befolkning.

Sveriges befolkning har ökat mycket de senaste åren, vilket är positivt. Det är också positivt att många arbetar, men sysselsättningsgraden, Fredrik Schulte, andelen av den svenska befolkningen som arbetar, ökade inte under den tid som ni hade regeringsmakten.

Herr talman! Jag ställde en fråga om långtidsarbetslösheten kopplad till målet om lägst arbetslöshet i EU 2020. Jag undrade om det var viktigast att ha lägst långtidsarbetslöshet i EU eller låg långtidsarbetslöshet i Sverige. Jag fick inget svar från arbetsmarknadsministern.

Jag instämmer i att det är en utmaning och att vi måste jobba med dessa frågor. Men min fråga var vilket som är viktigast, och jag fick inget svar. Det säger något om synen på det egna arbetslöshetsmålet om lägst arbetslöshet 2020. Det kanske var därför arbetsmarknadsministern valde att ducka.

Sverige kan mer än vad vänsterregeringen levererar. Det gäller även här i kammaren i dag.

Under många av Alliansens åtta år vid makten befann sig Sverige i en global ekonomisk kris. Då tog Alliansen ansvar för Sveriges ekonomi, gjorde reformer och förde en agenda för fler jobb. Vi kan ha olika åsikter om huruvida det var rätt eller fel, men vi förde en aktiv reformpolitik. Det saknas reformpolitik och förslag från regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Än mer oroande och problematiskt är att Sverige sedan valet 2012 har gått från ett hyllat land när det gäller ansvarsfullhet och krishantering till ett ifrågasatt land som skjuter från höften.

När det gäller långtidsarbetslösheten är det senaste tvångsrekrytering. Har man ens tänkt på att det blir dyrare och krångligare för företagen, på matchningsproblemet och på att alla företag inte ingår i upphandlingsunderlag?

Herr talman! Arbetsmarknadsministern påstår att sysselsättningsgraden inte ökade under de år Alliansen styrde. Jag blir lite upprörd, för det är ett rent faktafel från arbetsmarknadsministern. Antingen ljuger arbetsmarknadsministern - och då ska jag direkt efter debatten KU-anmäla arbetsmarknadsministern - eller så har arbetsmarknadsministern inte koll på sysselsättningsstatistiken. Jag vet inte vad som är värst.

Sysselsättningsgraden, alltså antalet personer som andel av befolkningen som jobbar, ökade. I åldrarna 15-76 ökade den från 65,8 procent till 66,5 procent. I den arbetsföra befolkningen, 18-64 år, har den ökat från 78 procent till 79,9. Det borde arbetsmarknadsministern veta. Det är något av det viktigaste en arbetsmarknadsminister ska ha koll på, men det har inte vår arbetsmarknadsminister.

Jag tror att jag vet varför arbetsmarknadsministern inte har koll på det. Det är för att arbetsmarknadsministern inte bryr sig om sysselsättningsgraden. Hon bryr sig bara om arbetslöshetsmålet. Hon bryr sig bara om att trycka ned arbetslösheten, för det ser bra ut i medierna.

Då är vi tillbaka i den situation vi hade under Göran Perssons tid vid makten. Man struntar i att skapa nya jobb. Man höjer skatterna på jobb och företagande. Man höjer bidragen för att inte arbeta så att det inte lönar sig att arbeta längre. Man gör det för att sopa människor under mattan.

Förtidspensioneringarna ökar. Arbetsförmedlingens ordförande säger: Göm människor i statistiken. Det regeringen tänker göra är att fortsätta där Göran Persson slutade.

Herr talman! Låt mig göra några korrigeringar till att börja med. Jag var inte arbetsmarknadsminister i Göran Perssons regering. Jag var sjukvårds- och äldreomsorgsminister och tidigare även skolminister. Vi hade inte val 2012.

Låt mig ta detta med sysselsättningsgraden. Jag menar att sysselsättningsgraden är det viktigaste måttet på hur bra det fungerar på arbetsmarknaden. Det är därför som det är så oerhört viktigt att vi ökar sysselsättningsgraden och antalet arbetade timmar, så att vi inte bara får en ökning av deltidssysselsatta utan också kan räkna antalet arbetade timmar.

Om man jämför sysselsättningsgraden i Sverige i början av 2007 när den gamla regeringens politik började gälla med vad som gällde när den gamla regeringen föll är vi tillbaka på ungefär samma sysselsättningsgrad. Det har alltså inte blivit en ökning av sysselsättningsgraden under de åtta år som den gamla regeringen styrde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sysselsättningsgraden sjönk under finanskrisen. Man tog sig tillbaka till ungefär samma nivå där man var när man tillträdde. Det är alltså inte en ökning av sysselsättningsgraden. Det är däremot sant att fler människor är i arbete. Det har en koppling till att befolkningen har ökat. Det är positivt att befolkningen har ökat. Det är positivt när fler människor kommer i arbete. Men vi måste ställa målet högre och också öka sysselsättningsgraden.

Regeringen har jobben som sin främsta fråga, inte skattesänkningar och nedskärningar. Det betyder att vi ska styra politiken för fler människor i arbete och fler arbetade timmar så att vi når vårt högt ställda arbetslöshetsmål.

Överläggningen var härmed avslutad.