Arbetslivskriminalitet och kontroller

Fru talman! Marie Olsson har frågat finansministern vilka åtgärder hon anser är mest prioriterade framgent för att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Vidare har hon frågat finansministern hur hon ser på att arbetslivskriminaliteten ökar samtidigt som antalet kontroller utförda av Skatteverket stadigt går nedåt. Interpellationen har överlämnats till jämställdhets- och arbetslivsministern, och därför står jag här.

Jag vill inleda med att tacka Marie Olsson för angelägna frågor. Arbetslivskriminaliteten utgör ett hot mot svenska företag, anställda, utsatta arbetstagare och samhället i stort. Den skapar stort lidande för den enskilde och stor otrygghet på arbetsmarknaden, snedvrider konkurrensen och bidrar till den kriminella ekonomin.

Regeringen har förlängt och förstärkt uppdraget om varaktig myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet. Uppdraget gäller till och med 2026. De nio myndigheterna, varav en är Skatteverket, ska under samma tid fortsätta att brett bedriva och utveckla arbetet mot arbetslivskriminalitet och arbetet vid arbetslivskriminalitetscentren, utifrån respektive myndighets kompetensområde.

I den årliga återrapporteringen om uppdraget att inrätta regionala center mot arbetslivskriminalitet och om varaktig myndighetssamverkan redovisas att de myndighetsgemensamma kontrollerna ökade under 2024. Detta har resulterat i fler identifierade brott och betydande ekonomiska återkrav - flera miljoner kronor har krävts tillbaka. Skatteverket redovisar bland annat i rapporten att de besökte fler företag och att antalet kontroller av personalliggare och kassaregister ökade i förhållande till föregående år.

I budgetpropositionen för 2025 tillförde regeringen 100 miljoner för myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet, och satsningar har även gjorts för att stärka rättsväsendet och Skatteverket. Regeringen har också vidtagit åtgärder för att underlätta informationsöverföring mellan myndigheter.

I juli 2024 trädde en ny lag om uppgiftsskyldighet i kraft. Det handlar om att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

Myndigheternas samarbete inom myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet ska utvecklas för att slå hårdare mot den kriminella ekonomin, organiserad brottslighet i företagsmiljö, människohandel, människosmuggling och människoexploatering i arbete. Genom att slå mot möjligheterna att berika sig ekonomiskt på kriminalitet kan samhället minska drivkrafterna att ägna sig åt brottslighet och motverka att brottsvinster bygger upp ännu starkare och mer välorganiserade kriminella verksamheter. Regeringen fortsätter att arbeta för att strypa den kriminella ekonomin och öka tryggheten i samhället.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret på interpellationen och också hälsa statsrådet välkommen till det här forumet för vad jag förstår är hennes första interpellationsdebatt som statsråd. Detta forum är oerhört viktigt för oss som riksdagsledamöter, som en del av vår kontrollmakt.

Interpellationen ställdes till finansministern eftersom den till stor del handlar om Skatteverket. Skatteverket är finansministerns ansvar, inte jämställdhets- och arbetsmarknadsministerns. Finansministern valde att inte komma hit och svara på frågorna, vilket jag beklagar.

Det händer tyvärr oss riksdagsledamöter att vissa ministrar, även statsministern, väljer att skicka fram andra statsråd än det statsråd som frågan är ställd till. Detta försvårar våra möjligheter som riksdagsledamöter att utöva den kontrollmakt som vi har rätt till. Observera att detta inte är kritik mot det statsråd som är här i dag för att svara på frågorna.

Arbetslivskriminaliteten skördar nya offer hela tiden - offren är många och av olika sort. Det handlar om människor som far illa, seriösa företag som går omkull och offentliga verksamheter som dräneras på resurser.

Skatteverket ska stå i frontlinjen när det gäller att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Flera av regeringens statsråd framhåller att det är prioriterat för regeringen att bekämpa arbetslivskriminalitet och att Skatteverket har fått mer resurser och bättre verktyg för att intensifiera arbetet.

Ett sätt att tydligt öka trycket på oseriösa företag som hotar en sund konkurrens är att genomföra fler kontroller. Ändå har antalet kontroller som Skatteverket genomför stadigt gått ned de senaste åren.

Statsrådet skriver i sitt svar att de myndighetsgemensamma kontrollerna har ökat - men från vilka nivåer? Skatteverkets kontroller minskade från 13 964 år 2018 till 3 449 år 2023. Ökningen har alltså skett från oerhört låga nivåer.

Fru talman! Det har ställts en skriftlig fråga till finansministern på samma tema, nämligen vilka åtgärder finansministern, som är ansvarig för Skatteverket, avser att vidta för att stärka Skatteverkets arbete med revisioner och granskningar. I svaret från finansministern verkar hon ganska nöjd med Skatteverkets arbete med kontroller; hon menar att de är färre men att kontrollverktygen används mer effektivt. Finansministern framför, precis som statsrådet, även att regeringen har gett Skatteverket utökad budget.

Jag tror att alla förstår att ett minskat antal kontroller leder till att fler oseriösa företag kommer undan med sin kriminalitet. Detta konstateras i Statens offentliga utredningar 2024:61, där det tydligt står: "Hur regelverket tillämpas i praktiken är avgörande för hur effektivt det är. För att regelverket ska fungera effektivt krävs att kontrollbesök faktiskt genomförs i berörda verksamheter i betydande omfattning." Notera skrivningen "i betydande omfattning". Det sker tyvärr inga kontroller i betydande omfattning nu.

Dessutom är vi alla väl medvetna om den stora neddragning som regeringen tidigare har genomfört när det gäller Skatteverket. När statsrådet och även finansministern svarar att budgeten har utökats är det efter kraftiga nedskärningar. De tillskott som har tillkommit under 2024 och 2025 kompenserar långt ifrån de besparingar som har gjorts sedan tidigare.

Skatteverket konstaterar i sitt budgetunderlag att man närmar sig kontrollnivåer som är ohållbart låga, vilket ger fuskare spelrum. Min fråga till statsrådet blir då om regeringen trots allt detta är nöjd med antalet kontroller.

Fru talman! Detta med arbetslivskriminalitet går in i flera politikområden och hamnar i stor utsträckning på min ministerportfölj. Det är också frågor där jag och mina medarbetare och kollegor samarbetar mycket med de andra departementen.

Regeringen har i förlängningen av det myndighetsgemensamma uppdraget mot arbetslivskriminalitet betonat att det är särskilt angeläget att bekämpa komplexa reformer av arbetslivskriminalitet, precis som frågeställaren var inne på och hade fått tidigare svar om. För att komma åt den här typen av komplex verksamhet är det viktigt med högkvalitativa kontroller.

Skatteverket har prioriterat att kontrollerna riktas in mot de mest allvarliga skatteundandragandena och den mer komplexa arbetslivskriminaliteten. I stället för kontrollbesök avseende personalliggare har myndigheten prioriterat att till exempel göra fler så kallade skrivbordsutredningar och öka kontrollen av F-skatt och företagsregistrering. Skatteverket har agerat för att möta mer komplexa samhällsutmaningar för att motverka den kriminella ekonomin och förhindra att företag används som brottsverktyg.

Jag kan också rekommendera en läsning av årsrapporten om myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet för 2024 som nyligen lämnats över till regeringen. Rapporten ger en bild av hur Skatteverkets och de övriga myndigheternas samverkan och kontrollverksamhet har utvecklats i positiv riktning.

Den nya lagstiftningen om att riva sekretesshinder mellan myndigheterna, som regeringen har tagit initiativ till, har särskilt lyfts fram av Skatteverket som ett viktigt sätt att bekämpa arbetslivskriminaliteten mer effektivt.

Regeringen har också, som jag var inne på tidigare, förlängt uppdraget till de nio myndigheterna om a-krimcenter och om varaktig myndighetssamverkan till utgången av 2026. Skatteverket är en aktiv deltagare i det myndighetssamarbetet. Myndighetssamarbetet har också pågått sedan 2018 och startades av den tidigare regeringen. Men regeringen har också satsat 100 miljoner på arbete mot arbetslivskriminalitet i budgetpropositionen för 2025. Skatteverket och rättsväsendet har utöver detta också fått ökade resurser.

Fru talman! Delegationen mot arbetslivskriminalitet skriver i sitt slutbetänkande under rubriken Kontroller och tillsyn: "Även om det alltså kan finnas anledning att göra vissa justeringar och översyner när det gäller myndigheternas verktyg vill delegationen redan här understryka att det också är centralt att de verktyg som finns faktiskt används på ett effektivt sätt. I viss utsträckning handlar det om att tillräckliga resurser läggs på exempelvis kontroll- och tillsynsarbete."

Vi har nu alltså två utredningar som poängterar vikten av kontroller för att komma åt arbetslivskriminaliteten. Det är anmärkningsvärt att regeringen då framstår som ganska nöjd med antalet kontroller och kontrollverksamheten när arbetslivskriminaliteten faktiskt hela tiden växer.

Regeringen pratar mycket om organiserad brottslighet och gängkriminalitet, men när det gäller att ta krafttag mot kriminaliteten på arbetsmarknaden händer det inte tillräckligt mycket. Det finns utredningar. Det finns bra förslag som skulle kunna komma åt arbetslivskriminaliteten i betydligt högre grad. Varför använder inte regeringen de här utredningarna och förslagen och ser till att det blir verkstad och ordning och reda på arbetsmarknaden?

Arbetslivskriminalitet är en viktig inkomstkälla för aktörer inom organiserad brottslighet. Det vet vi. Genom att bland annat utnyttja underbetalda utländska arbetstagare och svart arbetskraft dumpar man priserna. Det innebär att vi har både många människor som far illa och seriösa företag som inte kan konkurrera.

Vi vet sedan tidigare att vissa branscher är mer utsatta än andra. Det gäller näringsgrenar som bygg, restaurang, transport, kroppsvård, städning och vissa delar av de gröna näringarna. Skulle Skatteverket ha möjlighet att öka antalet kontroller inom just de här branscherna skulle vi komma åt en betydligt större del av arbetslivskriminaliteten.

Statsrådet tog upp 2024 års rapport från Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten. I den beskrivs vilka av de deltagande myndigheterna som varit särskilt aktiva under 2024 i arbetet mot den organiserade brottsligheten, där arbetslivskriminaliteten är en del. I rapporten räknar man upp Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten. Skatteverket, som ska vara i frontlinjen när det gäller att bekämpa arbetslivskriminalitet, finns tyvärr inte med i den uppräkningen.

Regeringen har alltså minst två utredningar, Skatteverkets eget budgetunderlag och rapporten från Myndigheter i samverkan att utgå från i det fortsatta arbetet. Utifrån dem kan jag inte dra några andra slutsatser än att det behövs betydligt fler kontroller från Skatteverkets sida. Jag finner det märkligt att inte statsrådet och regeringen delar den bedömningen. Åtminstone har man inte i något av svaren framfört att man anser det vara ett problem att det utförs så få kontroller. Detta får mig att tvivla lite på hur allvarliga regeringens ansträngningar är när det gäller att komma åt arbetslivskriminaliteten.

Utifrån detta vill jag fråga statsrådet: Vilka konkreta åtgärder tänker regeringen vidta för att det inte bara ska vara en läpparnas bekännelse utan visa att man menar allvar med att motverka arbetslivskriminaliteten och få bort utnyttjande av människor, människohandel och oseriösa företag från arbetsmarknaden? Hur ska regeringen säkerställa att kontrollerna blir betydligt fler och att de blir ett effektivt verktyg för att motverka arbetslivskriminaliteten? De skulle ju kunna vara det.

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att diskussionen om Skatteverkets kontroller inte fokuserar enbart på det kvantitativa, antalet kontroller, utan även på att mer komplexa kontroller utförs, alltså de kvalitativa delarna. Detta var också en viktig aspekt i regeringsuppdraget om förlängningen av myndigheternas uppdrag.

Kontrollbesök är ett begrepp som florerar. Det omfattar två saker: kontroll av kassaregister och kontroll av personalliggare på plats i företagens lokaler. Kontrollbesök är alltså ett av flera verktyg i Skatteverkets verktygslåda.

Skatteverket redovisade att skrivbordsutredningarna mot företag hade mer än fördubblats under 2024. Återkallelser av F-skatt, kontroller av nystartade företag och anmälningar om felaktiga utbetalningar som följd av kontroll samt återkrav som gäller rut, rot och avdrag för grön teknik har ökat under 2024.

I 2022 års skatteförfarandeutredning lämnades flera förslag om att effektivisera och stärka Skatteverkets kontrollmöjligheter inom rot- och rutsystemen och systemen med personalliggare. Det handlar bland annat om utökade kontrollverktyg för Skatteverket, exempelvis tredjemansförelägganden vid granskning av rot- och rutbetalningar och ett utökat användningsområde för uppgifter i personalliggarna. Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Inom ett flertal områden har Skatteverkets kontroller ökat. Skatteverket hade under 2024 fokus på att anmäla brott, vilket medförde att antalet brottsanmälningar ökade. Också anmälningarna om felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen som en följd av kontroll ökade liksom återkrav av rut, rot och avdrag för grön teknik.

Den här regeringen kraftsamlar för att strypa den kriminella ekonomin och stoppa företag som utnyttjas för kriminella syften. Med bättre F-skattekontroller motverkas att företag används som ett verktyg för den kriminella ekonomin.

Det är viktigt att endast seriösa företag är godkända för F-skatt. Skatteverket har prioriterat kontroll av F-skatt och företagsregistrering. Det är också en positiv riktning. Återkallelserna av F-skatt ökade, liksom kontrollerna av nyregistrerade företag under 2024.

Fru talman! Om regeringen menar allvar med att vilja motverka arbetslivskriminaliteten måste Skatteverkets kontroller öka betydligt. Det finns ingen motsättning mellan kvalitet och kvantitet. Det är via kontrollerna arbetslivskriminaliteten oftast upptäcks. Färre kontroller leder till färre upptäckter - fler kontroller leder till fler upptäckter.

Regeringen har alla möjligheter att ansluta sig till de förslag vi socialdemokrater lägger fram för att motverka arbetslivskriminalitet. Det handlar just om att öka tillsynen av riskbranscher och om att förstärka det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet ytterligare.

Det handlar om att kunna svartlista företag som fuskar. Det handlar om att se till att sanktionsavgifterna höjs och breddas till fler områden. Det ska kosta att fuska. Det handlar om att motverka fusk och missbruk vid användandet av rut- och rottjänster och lönesubventioner.

Genomförs förslagen från oss socialdemokrater kommer vi att vrida åt kranen och strama åt arbetslivskriminaliteten betydligt mer.

Fru talman! Vi socialdemokrater är långtifrån nöjda. Vi är inte nöjda förrän vartenda oseriöst företag är borta från arbetsmarknaden. Vi är inte nöjda förrän varenda arbetstagare på arbetsmarknaden har löner enligt kollektivavtal. Vi är inte nöjda förrän varenda arbetstagare har drägliga arbetsförhållanden och en arbetsmiljö som gör att man inre riskerar att skadas eller dö på jobbet. Vi är inte nöjda förrän vi inte längre har arbetskraft som utnyttjas och kommer hit via människohandlare.

Vi är inte så nöjda som regeringen är, och vi är inte nöjda med regeringens arbete med att motverka arbetslivskriminalitet. Vi socialdemokrater är inte nöjda förrän vi har fått ordning och reda på svensk arbetsmarknad.

(Applåder)

Fru talman! Arbetslivskriminalitet rör många samhällsområden och består ofta av komplexa upplägg med kopplingar till organiserad brottslighet och välfärdsbrott. Delegationen mot arbetslivskriminalitet har tagit fram ett mycket omfattande kunskapsunderlag, som sammanfattar fyra års utredningsarbete. Detta betänkande bereds också i Regeringskansliet för närvarande.

Den operativa myndighetssamverkan är en viktig framgångsfaktor i arbetet mot arbetslivskriminalitet, och de så kallade a-krimcenter som finns på plats på sju svenska orter är navet i den verksamheten. Arbetet samordnas av Arbetsmiljöverket, och Skatteverket deltar aktivt i detta.

Regeringen har förlängt uppdraget till den 31 december 2026, som jag var inne på.

I årsrapporten för 2024, som presenterades, ges en positiv bild av myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet. Bilden som ges av myndigheterna är att det krävs ett uthålligt, kunskapsbaserat och engagerat arbete av de operativt samverkande myndigheterna, arbetsmarknadens parter och många andra.

Jag vill avsluta med att tacka för det engagemang som frågeställaren Marie Olsson uppvisar i de här frågorna. Det är otroligt viktigt att vi på bred front och över alla nivåer verkligen jobbar engagerat för att komma åt arbetslivskriminaliteten.

Den här regeringen har ökat resurserna, stärkt de legala möjligheterna och fokuserat på högkvalitativa kontroller. Det tror jag är en väldigt viktig framgångsfaktor framåt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.