Arbetsförmedlingens tillgänglighet

Svar på interpellationer

Fru talman! Roger Haddad har frågat mig om det finns några konkreta mål uppsatta för tillgängligheten till Arbetsförmedlingen som regeringen följer upp. Vidare har han frågat vad jag anser är en rimlig nivå för hur snabbt man ska kunna komma i kontakt med en arbetsförmedlare samt få en återkoppling, generellt sett. Slutligen har han frågat vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att förbättra tillgängligheten för inskrivna hos Arbetsförmedlingen generellt, men inte minst för personer med funktionsnedsättning.

Regeringen har varit tydlig med att arbetsmarknadspolitiken ska fungera i hela landet. Oavsett var i landet en arbetssökande bor ska man kunna få ett ändamålsenligt stöd.

Som ett resultat av ett uppdrag i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2020 justerade myndigheten sin plan för ett nytt kontorsnät och återetablerade egna arbetsförmedlingskontor på flera orter. Dessutom säkrades på många håll myndighetens lokala närvaro genom överenskommelser med andra aktörer, ofta kommuner.

Arbetet för att säkerställa ändamålsenlig lokal närvaro behöver fortsätta. Därför var ett av målen i Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2021 att myndigheten ska skapa väl fungerande kontaktvägar för varje kommun och att inskrivna arbetssökande ska ha möjlighet till personliga möten. Dessutom gav regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att senast den 15 juni respektive den 1 oktober 2021 lämna en redovisning av hur myndigheten säkerställer en ändamålsenlig och väl fungerande lokal närvaro, tillgängligheten avseende kontakter och möten med myndigheten och hur en likvärdig service säkerställs i hela landet, även i kommuner där Arbetsförmedlingen saknar egna kontor, till exempel genom deltagande vid statliga servicekontor.

Arbetsförmedlingen inkom den 1 oktober med en slutredovisning av 2021 års regleringsbrevsuppdrag gällande likvärdig service i hela landet. I slutredovisningen framgår det att Arbetsförmedlingen nu har utsedda kontaktpersoner för samtliga 290 kommuner, att man vid behov kommer att kunna erbjuda förbokade fysiska möten för arbetssökande i hela landet genom en fysisk närvaro i 211 kommuner, att man har kundtorgssamverkan på 104 servicekontor i landet som erbjuder allmän service för Arbetsförmedlingens kunder samt att man planerar införande av kundtorgssamverkan på ytterligare servicekontor kommande år.

Enligt årets regleringsbrev ska Arbetsförmedlingen, i jämförelse med situationen i slutet av 2021, öka den kontinuerliga fysiska närvaron som sker i egen regi, genom servicekontor eller genom samverkan med kommunerna. Möjligheterna för arbetssökande att vid behov boka fysiska möten med myndighetens personal ska öka.

Regeringen bedömer att det arbete som pågår och de åtgärder som vidtagits sammantaget skapar goda förutsättningar för att underlätta och förbättra enskildas kontakter med Arbetsförmedlingen i såväl digitala som icke-digitala kanaler. Regeringen följer kontinuerligt utvecklingen på området för att säkerställa att arbetslösa får ett ändamålsenligt stöd.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation. Egentligen lämnade jag in den i höstas, men på grund av regeringsfrågan har vi skjutit på debatten. Självklart noterar jag också att några av de saker som Liberalerna lyfter upp kring tillgängligheten delvis har beaktats i regleringsbrevet för innevarande år, vilket är välkommet.

Ändå är det med besvikelse jag tar del av regeringens svar, eller icke-svar, på mina frågor. Jag följer självklart upp Arbetsförmedlingens tillgänglighet generellt och brett. Det gäller inte bara den fysiska närvaron med lokaler eller kundtorg utan även den digitala. Det är en viktig del, fru talman, eftersom både regeringen och Arbetsförmedlingen som en del av det nya konceptet ihärdigt och envist säger att vi ska gå över till en digitaliserad myndighet. Det låter bra, men då måste det också fungera.

Jag har läst rapport efter rapport med kritik på kritik från DHR, Funktionsrätt Sverige och andra aktörer. Myndigheten för digital förvaltning, Digg, har också kritiserat Arbetsförmedlingens bristande tillgänglighet när det gäller portalen och den digitala servicen. Detta kommenteras över huvud taget inte, fru talman, i svaret på min interpellation. Jag vill gärna höra hur statsrådet ser på den kritiken.

Nu ger man allmänheten informationen, inte minst de hundratusentals arbetssökande, att man inte längre har samma lokala fysiska närvaro. Jag beklagar att det på flera håll i landet har blivit sämre. Jag ifrågasätter också de siffror som redovisas i interpellationssvaret. När jag jämför svaret från regeringen med den rapport som Arbetsförmedlingen lämnade före jul kring så kallad lokal närvaro skiljer sig antalet bemannade kontor åt.

Arbetsförmedlingen måste fungera i hela landet. Vi har en hög arbetslöshet. Vi har en rekordhög långtidsarbetslöshet som närmar sig 200 000 personer. De som drabbas mest är utrikes födda, personer med lägre utbildning, personer som är över 55 år och personer med funktionsnedsättning.

Därför hade jag också, fru talman, en särskild punkt i min interpellation om hur regeringen nu ska förbättra stödet till de långtidsarbetslösa. Hur ska stödet bli bättre för personer med funktionsnedsättning som kanske behöver en extra hand, som behöver tas emot på ett kontor eller som man måste använda ny teknik för att kunna ta emot och bemöta därför att de inte kan ta sig till ett arbetsförmedlingskontor eller har långa avstånd? Den delen, konstaterar jag, kommenteras över huvud taget inte i interpellationssvaret.

Min förhoppning, fru talman, är att statsrådet nu försöker förtydliga sig i kommande inlägg.

Fru talman! Tack, Roger Haddad! Jag välkomnar verkligen den här viktiga interpellationen.

Jag kan konstatera att det i grunden råder stor samsyn mellan oss. Det är flera viktiga kommentarer från ledamoten som jag verkligen vill understryka. Det gäller inte minst vikten av att det ska fungera bättre i hela landet och att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden verkligen får det stöd som de behöver.

När det gäller den digitala servicen och den digitala närvaron ser jag att Arbetsförmedlingen under de senaste åren har gjort ett fantastiskt arbete med att digitalisera sin service. Det är många som blir arbetslösa som klarar sig långt med de digitala verktygen och de digitala kanalerna. Men jag ser precis som ledamoten lyfter fram här att mer behöver göras. Utvecklingen behöver förstås fortsätta när det gäller de digitala tjänsterna.

Fru talman! Jag vill understryka att vi vet att det finns många människor och många typer av frågor för vilka de digitala tjänsterna inte räcker till. Möjligheten att ha en fysisk plats att gå till och en annan människa att prata med är oerhört viktig.

Regeringen har varit tydlig med att oavsett var i landet man bor ska man kunna få stöd i sitt arbetssökande om man behöver det. Man ska kunna boka ett möte med Arbetsförmedlingen inom ett rimligt reseavstånd om det behövs. Som jag nämnde tidigare har vi i årets regleringsbrev förtydligat behovet av den fysiska närvaron.

Arbetsförmedlingen ska i jämförelse med situationen i december 2021 under det här året ha ökat den kontinuerliga fysiska närvaron som sker i egen regi genom servicekontor eller genom samverkan med kommunerna. Det behövs också för att kunna främja lokala projekt i samverkan.

Inte minst är det ofta just för de långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning som man behöver samverka mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna. Det är också en viktig del för att kunna främja lokala och regionala projekt i samverkan.

Regeringen vill också att Arbetsförmedlingen kan säkerställa att den har en god kunskap om den regionala och lokala arbetsmarknaden. Den ser olika ut runt om i vårt avlånga land. Man måste också kunna ha ändamålsenliga arbetsgivarkontakter.

Det vi nu gör för i år är att vi tillför ytterligare förvaltningsresurser för 2022. Det handlar om att säkerställa att Arbetsförmedlingen kan utföra sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt, inte minst vad gäller personer med funktionsnedsättning, vilket vi har tydliggjort. Roger Haddad påpekar mycket riktigt hur viktigt det är. Det handlar om personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det innebär att vi nu förstärker Arbetsförmedlingens förvaltningsresurser med sammantaget 470 miljoner kronor år 2022.

Vi fortsätter också utöver det som ligger i min portfölj som arbetsmarknadsminister utbyggnaden av Kunskapslyftet. Det är viktigt. Vi vet att många av dem som är långtidsarbetslösa saknar grundläggande kunskap som behövs på svensk arbetsmarknad i dag. Man brukar säga att en gymnasieutbildning är själva entrébiljetten till den svenska arbetsmarknaden.

Vi fortsätter också att utveckla nya verktyg. Ett sådant som jag vill lyfta fram här, och som Liberalerna har varit högst delaktiga i, är att vi under förra året införde något som heter intensivår som vi har samarbetat om. Det är också en väldigt viktig del för att inte minst få in fler nyanlända i arbete. I år kommer vi också på plats med det vi kallar etableringsjobben. Mycket mer kommer att göras, fru talman.

Fru talman! Jag konstaterar att regeringen inte har lyckats när det gäller Arbetsförmedlingen. När jag för några månader sedan kom tillbaka till arbetsmarknadspolitiken blev jag chockad över att det var så många brister inom Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken.

Det här är inte några anekdoter från någon P4-kanal där vi nästan dagligen får höra hur långt människor ska ta sig för att komma till närmaste arbetsförmedling eller där funktionshindersrörelsen kritiserar kompetensen, förmågan och beredskapen att ta emot med särskilda konsulenter och handläggare på Arbetsmedlingen och där det finns en stor oro. Det här har konstaterats av Riksrevisionen, Myndigheten för digital förvaltning och Inspektionen för arbetsmarknadsförsäkringen.

Det är flera aktörer, fru talman, som underkänner den utvecklingen inom arbetsmarknadspolitiken. Det handlar inte om olika program utan om tillgängligheten. Riksrevisionen kritiserade för snart ett år sedan tillgängligheten i den meningen att få kontakt. Det handlade om hur lång tid det tar att över huvud taget komma fram till en arbetsförmedlare och att få en återkoppling.

I statsrådets svar står det att 211 kommuner kommer att ha fysisk närvaro av Arbetsförmedlingen. Men i dess egen redovisning står det att det är 112 arbetsförmedlingskontor i 106 av landets 290 kommuner där 88 kontor är bemannade.

Fru talman! Man får vara oerhört noga med vilka förväntningar man som politiker och ansvarigt statsråd ger till allmänheten så att människor nu inte tror att de på över 200 ställen i landet kan gå ned till torget eller ringa ned till det lokala arbetsförmedlingskontoret.

Jag säger från Liberalerna att digitala tjänster är oerhört viktiga. Men då måste de fungera. De som drabbas mest när det inte fungerar är just de långtidsarbetslösa. Det är på dem som Arbetsförmedlingen och hela arbetsmarknadspolitiken egentligen främst ska rikta sitt fokus, sin energi och sina resurser.

Fru talman! Det finns flera rapporter som säger att människor antingen inte kan eller vill ta del av digitala tjänster. Då måste staten, ytterst genom Arbetsförmedlingen antingen i egen regi eller i samverkansavtal med kommunerna, säkra den servicen.

Jag konstaterar att det inte fungerar. Jag delar inte regeringens slutsats att det går åt rätt håll. Det går åt fel håll. Antingen ska man ha lokal bemanning i Arbetsförmedlingen, eller så ska man ha alternativ som fungerar.

Det är här jag vill kritisera den snabba, lite hattande, reformeringen av Arbetsförmedlingen som jag likt alla andra medborgare har tagit del av utifrån innan jag kom tillbaka till arbetsmarknadspolitiken. Där stänger man ena dagen ned kontor och öppnar sedan kontor. Sedan hänvisar man till digitala tjänster.

Men det finns en målgrupp som vi måste nå men som vi inte når. Då måste vi göra mer. Det går inte att som regeringen gör i regleringsbrevet skjuta på digitala tjänster så att de får ytterligare ett år på sig att säkra de digitala webbplatserna och tjänsterna inom Arbetsförmedlingen. Det arbetet skulle ha gjorts för länge sedan.

Fru talman! Det råder ingen tvekan om hur viktigt det är att arbetsmarknadspolitiken fortsätter att utvecklas och att Arbetsförmedlingen kan leverera bättre resultat. Det handlar om att jobba mer effektivt med att tillgodose arbetsgivarnas behov av att anställa men också med att ge stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det gäller att utgå från de behov som människor har av att kunna få stöd för att ta sig närmare att komma i arbete.

Det här är någonting som jag gärna skulle vilja diskutera ännu mer med Liberalerna. Nu är det mest fokus på det organisatoriska. Jag ser vikten av att vi har en arbetsmarknadspolitik som är träffsäker, tillgodoser behoven hos arbetsgivarna och samtidigt ger ett stöd till människor som är arbetslösa. Det är själva grunden.

Jag vill ändå påminna ledamoten om att vi nyligen har gått igenom den mest allvarliga krisen på svensk arbetsmarknad i modern tid. Det har varit otroligt tuffa år där Arbetsförmedlingen ändå klarat sitt uppdrag på ett galant sätt givet förutsättningarna.

Jag är verkligen inte nöjd, och mer behöver göras. Vi behöver öka tillgängligheten och se till att människor i hela landet får det stöd de behöver. Det ska gå snabbare och enklare att komma i kontakt med Arbetsförmedlingen, och också arbetsgivarna ska få ett bättre och mer ändamålsenligt stöd.

Jag vill också påminna ledamoten om att det är Arbetsförmedlingen som ansvarar för hur organisationen ser ut och hur myndigheten utför sitt uppdrag i enlighet med den instruktion som myndigheten har.

Jag vill påtala att regeringens arbete och styrningen har gjort skillnad. Både under 2020 och 2021 har Arbetsförmedlingen rapporterat om arbetet med lokal närvaro och likvärdig service utifrån de uppdrag som regeringen har gett i olika regleringsbrev.

Med likvärdig service menas att alla deltagare ska få ett stöd som svarar mot individens behov eller den enskilda arbetsgivarens behov och vad som är arbetsmarknadspolitiskt motiverat. Det här kan uppnås på olika sätt, beroende på till exempel lokala eller regionala förutsättningar.

På många håll fungerar det bra. Jag har förstås löpande kontakt med landets kommuner för att följa upp hur de ser på detta, och jag kan konstatera att många kommuner vittnar om att de har ett givande samarbete med Arbetsförmedlingen. Det är kommuner som rapporterar att det har blivit bättre. För att få fler människor i jobb och egen försörjning har man skapat ett bättre samarbete.

Men, fru talman, jag är inte nöjd förrän det funkar i hela landet. Jag är inte nöjd förrän varje kommun rapporterar att detta arbete fungerar väl. Därför är det fortsatt prioriterat, och det är också därför Arbetsförmedlingen nu har fått ett nytt uppdrag i regleringsbrevet som handlar om precis det här. Jag kunde rapportera om detta i december, för bara en månad sedan, då jag sa att i jämförelse med hur situationen såg ut i december 2021 ska den lokala närvaron öka.

Vi kommer förstås att ha fullt fokus på att styra och följa upp myndigheten när det gäller detta, och jag har fortsatt mycket höga förväntningar på myndigheten på området.

Fru talman! Jag konstaterar att jag inte får riktiga svar på min interpellation.

Det finns inga konkreta mål uppsatta hos regeringen när det gäller tillgängligheten till Arbetsförmedlingen. Det finns inte heller en uttalad strategi för hur tillgängligheten ska förbättras för personer med funktionsnedsättning, som drabbas dubbelt när det gäller arbetslösheten och långtidsarbetslösheten jämfört med andra inskrivna på Arbetsförmedlingen.

Stödet till de funktionshindrade har blivit sämre. Närvaron ute i landet jämfört med för tre fyra år sedan har blivit sämre. Den digitala servicen är under process, ja. Men när det kommer till kärnmålgruppen - personer med funktionsnedsättning, utrikes födda, språksvaga och personer som har låg utbildning och befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden - levererar inte regeringen och Arbetsförmedlingen. Det är regeringen som genom regleringsbrev, genom instruktioner, genom budget och genom kontakter, dialog och avstämningar med generaldirektören självklart styr inriktningen på denna viktiga myndighet - kanske den viktigaste som staten förfogar över.

Fru talman! Jag läste häromdagen att i Åsele har fler än hälften av alla arbetslösa varit utan jobb i mer än ett år. Arbetsmarknadsenheten är nedlagd, Arbetsförmedlingen är nedlagd och inga privata aktörer hade ännu etablerat sig i december 2021 på orten. Det är där, i Fagersta, i Norberg, i Åsele och i andra kommuner, man behöver en arbetsförmedling i statlig regi. Om det sedan är lokal närvaro eller digitalt upplagt må vara detsamma, men det måste fungera.

De förutsättningarna råder inte i dag, och där hoppas jag på skärpning.

Fru talman och Roger Haddad! Det är bland annat av de skäl som ledamoten här lyfter som regeringen tillför 470 miljoner kronor i år till Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag. Vi gör det för att säkerställa en lokal närvaro men också för att kunna ge ett ändamålsenligt stöd till personer med funktionsnedsättning.

Vi är inte nöjda, och det är därför vi vidtar ytterligare åtgärder. Men jag vill också säga att vi har gått igenom en mycket tuff kris på svensk arbetsmarknad kopplad till covid-19. Läget på arbetsmarknaden har ljusnat. Vi har i dag över 100 000 färre inskrivna på Arbetsförmedlingen.

På många sätt går det alltså åt rätt håll, men den stora utmaningen framåt är att knäcka långtidsarbetslösheten. Vi ska både trycka tillbaka långtidsarbetslösheten och skapa nya gröna jobb i hela vårt avlånga land. För jobbpolitik är också en politik för att hela Sverige ska leva, växa och utvecklas.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.