Användning av PKU-registret vid grov brottslighet

Fru talman! har frågat justitieministern om han är beredd att genom ny lagstiftning möjliggöra för användning av PKU-registret vid grov brottslighet.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Frågan om de brottsbekämpande myndigheterna ska ha möjlighet att använda sig av PKU-registret för sin verksamhet har uppkommit och analyserats vid flera tillfällen. Jag vill därför ta detta tillfälle i akt att tydligt klargöra att PKU-registret inte är ett dna-register. De prov som tas analyseras inte för dna, och det förs därför inte heller in uppgifter om enskilda individers dna i registret. Av detta följer att det saknas praktiska förutsättningar att använda PKU-registret på det sätt som Pontus Andersson efterfrågar.

De prov som tas sparas i PKU-biobanken i syfte att säkerställa goda möjligheter att ge adekvat vård längre fram. Det kan handla om att sjukvården behöver jämföra nytagna prov med dessa äldre prov. Det kan också handla om att undersöka prov från ett barn som har avlidit för att undersöka om dess syskon lider av samma sjukdom. Utöver detta kan proverna, efter att etikgodkännande har erhållits, användas för forskning.

En ny biobankslag träder i kraft i sommar, den 1 juli 2023. Av lagen framgår att användning av biobanksprover för brottsbekämpning inte är ett tillåtet ändamål. Högsta domstolen har 2018 slagit fast att prover i en biobank i normalfallet inte kan lämnas ut för brottsbekämpande ändamål enligt rättegångsbalkens bestämmelser om beslag.

En ordning där prov som sparats för vårdändamål också skulle kunna användas för brottsbekämpning riskerar att medföra att ett flertal personer återkallar sitt samtycke till att proverna sparas. Detta skulle försämra möjligheterna att ge dessa individer bästa tänkbara vård samt försämra förutsättningarna för biobankernas roll i forskningen.

Precis som Pontus Andersson nämner användes PKU-registret efter mordet på Anna Lindh år 2003. Denna användning föregicks dock inte av någon domstolsprövning. I efterhand riktade Socialstyrelsen kritik mot sjukvården, som hade lämnat ut proven utan att begära sådan prövning. Även i den kritik som Riksdagens ombudsmän, JO, riktade mot den åklagare som hade beslutat i ärendet gjordes bedömningen att frågan om utlämnande borde ha prövats i domstol.

I detta sammanhang kan nämnas att jag och regeringen tar frågan om brottsbekämpning på största allvar. Det är viktigt att de register som används i brottsbekämpande syfte är ändamålsenliga och kan användas på ett effektivt sätt. Det är då fråga om register med andra syften än PKU-registret och som kan användas utan risker för hälso- och sjukvården. Biometriutredningen, som ska redovisa sitt uppdrag senast den 20 juni detta år, ser över förutsättningarna för att använda biometri som verktyg i brottsbekämpningen. Syftet är att fler personer som misstänks för brott ska kunna identifieras med hjälp av fingeravtryck, dna, ansiktsbilder eller liknande information om individuella kännetecken. Uppdraget gäller de rättsliga möjligheterna att samla in, lagra och använda sådan information. Utredningens direktiv har tagits fram utifrån de behov som Polismyndigheten har lyft i en framställning till regeringen.

Sammanfattningsvis har regeringen inga planer på att i nuläget ändra rättsläget i den efterfrågade riktningen, bland annat eftersom det inte skulle ha den effekt som Pontus Andersson är ute efter.

Fru talman! Interpellationen ställdes först till justitieminister Gunnar Strömmer, men jag tackar sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson för att hon svarar på denna interpellation, som mycket riktigt faller under hennes ansvarsområde.

PKU-registret är ju en biobank vid Karolinska institutet, där blodprover för barn födda 1975 eller senare förvaras. Det ska tilläggas att även vissa som är födda i slutet av 1974 ingår. Blodproverna förvaras för vård och behandling, för metodutveckling samt i forskningssyfte. Det så kallade PKU-provet tas på alla nyfödda barn för att diagnostisera ett antal medfödda sjukdomar för vilka det är viktigt att tidigt starta behandling.

Frågan om PKU-registrets användning i andra syften än de tidigare nämnda aktualiserades som sagt år 2003 när Sveriges utrikesminister Anna Lindh mördades på NK i Stockholm. Då valde polisen, i brottsbekämpande syfte, för första och hittills enda gången att använda sig av PKU-registret i syfte att ta fram en dna-profil och därmed matcha det med den senare dömda mördaren Mijailo Mijailovic. Det gick fort, ökade bevisbördan och höjde rättssäkerheten.

Min uppfattning är att det hade förenklat brottsbekämpande myndigheters arbete avsevärt om det vore regel snarare än exceptionella undantag att man använde sig av PKU-registret vid grov brottslighet såsom mord, våldtäkt eller liknande grov brottslighet mot person. På så sätt hade man både ökat rättssäkerheten och minskat arbetsbördan för brottsbekämpande myndigheter.

Om den misstänkte är född i Sverige 1975 eller senare och personens dna matchar med PKU-registret skulle det stärka misstankegraden avsevärt. En komplettering till det redan befintliga registret skulle kunna göras som ett krav för att en utlänning ska få uppehållstillstånd i Sverige, vilket är en fråga som omnämns i Tidöavtalet. På sidan 31 i Tidöavtalet står det nämligen att man ska "utreda och föreslå författningsändringar som innebär att biometriska uppgifter som DNA-uppgifter om tredjelandsmedborgare som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige i högre utsträckning än i dag ska samlas in och sparas i sökbara register. Den nedre åldersgränsen för inhämtning av biometriska data ska sänkas."

Vid en förändring av PKU-registrets huvudsakliga användningsområden måste en viss integritetsaspekt vägas in, men min uppfattning är att möjligheten att matcha misstänkta personers dna med PKU-registret och på så sätt påskynda uppklaringstakten och därmed öka rättssäkerheten och möjligheten för brottsoffer att få upprättelse väger tyngre.

I sitt svar nämner ministern Biometriutredningen, som ska redovisa sitt uppdrag senast den 20 juni 2023. Utredningen ser över förutsättningarna för att använda biometri som ett verktyg i brottsbekämpningen. Både jag och ministern ser fram emot utredningens slutsatser, men ministern anser inte att användandet av just PKU-registret i brottsbekämpande syfte skulle ha den effekt som jag efterfrågar, trots att det fungerade när det användes för 20 år sedan.

Till skillnad från en helt ny biobank, vilket jag också är en förespråkare av, är PKU-registret komplett med samtliga som har fötts i Sverige sedan nästan 50 år. Ser ministern någon som helst potential att likt för 20 år sedan använda sig av detta i brottsbekämpande syfte, eller ser man att det vore helt meningslöst?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Precis som jag sa är det inte aktuellt att använda PKU-registret för brottsutredningsändamål, utan det är till för sjukvårdsändamål. Det bekräftades av den här församlingen i riksdagen när vi behandlade biobankslagen, som nu gäller från den 1 juli. Riksdagen har inte heller föreslagit någon ändrad användning, utan den ligger fast. Det var alltså ett förslag från regeringens sida, och alldeles nyligen prövade riksdagen frågan - och beslutet ligger fast.

Däremot kommer regeringen att arbeta med exakt det som står i Tidöavtalet och som kommer att tas upp av Biometriutredningen. Jag ser fram emot att återkomma till utredningens förslag.

PKU-registret kan inte användas för att söka på dna. Det funkar inte så. Det som fungerade och var speciellt för händelsen 2003 är tyvärr inte användbart för de frågor som ledamoten tar upp. Däremot måste vi hitta sätt att ta fram sådant som kan underlätta polisens arbete, och vi hoppas att Biometriutredningen, precis som ledamoten sa, kommer med goda förslag så att vi kan hitta vägar att genomföra det regeringen vill. Men det blir inte PKU-registret.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Under en valrörelse görs många utspel. För ett par dagar sedan blev jag varse ett utspel från just Kristdemokraterna i valrörelsen. För mindre än ett år sedan sa Acko Ankarberg Johanssons ministerkollega Andreas Carlson, som då var rättspolitisk talesperson: Sverige befinner sig i ett mycket allvarligt läge, och hela tiden slås nya mörka rekord i antal dödsskjutningar. Utredningar läggs på hög. Vi anser att nyttan av att polisen och rättsväsendet får använda dna-register i brottsbekämpning överträffar de risker som finns. Med PKU-registret till förfogande blir det ett kraftfullt verktyg för polisen och rättsväsendet att bekämpa brott.

Jag instämmer i det som Andreas Carlson sa inför valet. Kristdemokraterna - Andreas Carlson - menade uppenbarligen att det skulle fungera på samma sätt som vid exempelvis mordet på Anna Lindh, det vill säga att ta fram en dna-profil och matcha denna mot en misstänkt mördare eller våldtäktsman. Min uppfattning är att det är behövligt och skulle ha avsedd verkan.

Låt mig vara tydlig. Jag såg inte någonting om det här utspelet förrän jag skickade in interpellationen, som var ställd till Gunnar Strömmer. Det var först när sjukvårdsministern fick frågan som jag såg att Kristdemokraterna gjort ett utspel i frågan för drygt ett år sedan. Det här kan ha varit en fråga som såväl Kristdemokraterna som Sverigedemokraterna har lyft upp i regeringsförhandlingarna men som inte har nått majoritet där, och därför kan ministern och Kristdemokraterna av den anledningen inte driva frågorna. Jag har också full respekt för de skäl som ministern har fört fram, även om jag inte håller med i sak.

Sverigedemokraterna är en del av Tidöavtalet, men vi står utanför regeringen. Vi har därför mandat att driva andra frågor som vi anser vara viktiga, och det är just därför jag har valt att lyfta upp frågan om PKUregistret vid grov brottslighet.

I sitt inledningsanförande lyfte ministern fram Biometriutredningen, som ska se över förutsättningarna för att använda biometri som verktyg i brottsbekämpningen. Syftet är att fler personer som misstänks för brott ska kunna identifieras av fingeravtryck, dna, ansiktsbilder eller liknande information om individuella kännetecken. Utdraget gäller de rättsliga möjligheterna att samla in, lagra och använda sig av den informationen.

Anser ministern att ett sådant sökbart register hade varit ändamålsenligt i brottsbekämpande syfte?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för kompletterande frågor.

Till att börja med vill jag säga att det alltid är så att när det pågår en utredning får ett statsråd inte uttala sig om resultatet. Det kan jag tyvärr inte göra om den här utredningen heller, och det är lite jobbigt. När man väl fått tillsätta utredningar, som jag har fått på mina områden, får man inte säga något förrän de är färdiga och man har sett remissvaren. Men det tillhör spelets regler. Däremot är ledamöter fria att ha åsikter om vad de vill att en utredning ska landa i. Regeringen måste dock när en fråga har lämnats över till en utredning invänta svaret, skicka det på remiss, sedan sammanställa och göra en gemensam bedömning.

Statsrådet Carlsons uppfattning är densamma som den som framgår av regeringens svar som jag har lämnat i dag. PKU-registret fungerar inte för dna-sökning. Det är fakta. Därför kan man inte göra de saker ledamoten önskar på det viset. Däremot vill vi åstadkomma samma effekt, och jag hoppas att Biometriutredningen kan bidra till underlag för vad som kan göras framåt. Det får vi återkomma till gemensamt.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Även om vi inte verkar vara överens om just vilka möjligheter som finns med PKU-registret i brottsbekämpande syfte känns det bra att både ministern och jag ser fördelarna med att använda sig av ett utvidgat biometriregister i brottsbekämpande syfte.

För min del och för Tidöpartierna i justitieutskottet känns det bra att ministern lever upp till de skrivningar om biometriska uppgifter som omnämns av Tidöavtalet. Jag har därför inte för avsikt att förlänga debatten mer än så.

Jag kan avsluta med att nämna att för en person som länge har varit engagerad i frågor kopplade till brottsbekämpning känns det bra att mitt parti och regeringen genom Tidöavtalet är överens om en mängd åtgärder som kommer att göra Sverige till ett tryggare land. Det handlar inte bara om frågor om biometriska uppgifter, vilka är viktiga i brottsbekämpande syfte, utan det handlar också om frågor om strängare straff, fler poliser, fler anstaltsplatser och utvisningar av kriminella, med mera. Men det är en annan diskussion.

Jag tackar ministern för debatten och väntar med spänning på svaret från Biometriutredningen.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna.

Jag hoppas att vi gemensamt har bidragit till att reda ut en del frågetecken som kan finnas i dessa frågor.

Det finns två helt avgörande saker. En sak är att regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna lyckas med brottsbekämpningen. Det finns så mycket att göra. Det är ett eftersatt område, och det innebär att många barn växer upp i dag i ett område där föräldrarna inte vågar skicka ut dem på gården därför att det kan komma en förlupen kula som kan skada barnen. Det är en situation som vi inte trodde att någon skulle behöva fundera över. Vi tänkte att det var väl de där som brukar bråka med varandra, men nej, i dag händer detta på många håll. Helt oskyldiga drabbas, inte bara de två som brukar bråka.

Det är oerhört allvarligt för hela samhället att brottsligheten är så hög, och det påverkar vanliga människors liv och vardag. Det är därför nödvändigt att vi lyckas hantera frågan så att barn och unga får en tryggare uppväxt - men även att vuxna får det tryggare.

Den andra saken är att vi ska använda ändamålsenliga verktyg, men PKU-registret är inte ändamålsenligt i den delen. Vi måste hitta andra sätt som är ändamålsenliga och som ger polisen de verktyg de behöver för att lyckas i sitt arbete.

Jag hoppas att vi med gemensamma krafter hittar rätt verktyg så att polisen kan fortsätta sitt viktiga arbete.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.