Ansvaret för friluftsfrågor

Herr talman! Saila Quicklund har frågat mig vilka åtgärder jag planerar att vidta för att friluftslivet ska få en större plats i regeringens arbete.

Låt mig inledningsvis slå fast att friluftsliv är ett allmänt intresse och på samma gång lyfta den bredd friluftslivspolitiken har. Friluftsliv spänner över flera politikområden som miljö, kultur, skogs- och näringspolitik och politik för regional tillväxt. Jag vill också uppmärksamma friluftslivets bidrag till vår folkhälsa. Vistelse i våra natur- och kulturlandskap skapar förutsättningar för avkoppling och gemenskap och bidrar till vår fysiska och mentala hälsa. Vem har inte fått andrum eller inspiration till nya idéer under sin skogspromenad? När barnen plockar vitsippsbuketter eller drar upp sin första fisk eller när vi åker långfärdsskridskor i yttersta skärgården är det samtidigt en del av friluftslivet. Vår närmiljö och våra landskap är vår friluftsarena som bidrar till hemkänsla, identitet och attraktivitet.

Friluftsliv är tillsammans med rekreation, turism, estetiska värden och kulturarv exempel på värdet av naturen och dess ekosystemtjänster. Regeringen anser att friluftslivet utgör en viktig del i det samhällsekonomiska värde som ekosystemtjänsterna har. Inte minst i ljuset av den ökande turismnäringen är det tydligt att natur- och kulturturism bidrar till sysselsättning och tillväxt.

Saila Quicklund berör i sin fråga att regeringens arbete med friluftsliv ligger dolt under frågor som miljö, energi och klimat på regeringens hemsida. Hon pekar vidare på friluftsnäringens betydande omsättning och bidrag till sysselsättning. Förstår jag henne rätt menar hon att friluftslivets bidrag till vårt samhälle borde ge området en större tyngd och synas bättre. Jag delar Saila Quicklunds uppfattning och tycker att det finns goda skäl att ytterligare lyfta fram friluftslivets värden.

En rik tillgång och mångfald på natur, allemansrätt, individens intresse och ideella organisationers engagemang är grunden för människors möjligheter att bedriva friluftsliv i alla delar av landet.

Staten har ett ansvar för att skapa förutsättningar för friluftslivet samtidigt som arbetet med friluftslivspolitiken berör flera olika myndigheter, organisationer, markägare och friluftsutövare. Regeringen vill uppmuntra alla aktörer att ta en aktiv del i att nå målen för vår gemensamma livsmiljö. Jag vill betona målet för friluftslivspolitiken, som antogs av riksdagen 2010. Målet innebär att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö.

Regeringen följer myndigheternas arbete med friluftslivsmålen. Den första rapporteringen kommer under 2015. Då får vi mer kunskap om utvecklingen av friluftslivsarbetet.

Hand i hand med friluftslivsmålen finns generationsmålet för miljöarbetet och de 16 miljökvalitetsmålen. Regeringen anser att det behövs en tydlig ambitionshöjning för att nå miljökvalitetsmålen och har därför föreslagit en stor satsning på svensk natur med drygt 1 miljard kronor i 2015 års budget, om riksdagen så beslutar denna höst. Denna satsning kommer också friluftslivet till del och är ett uttryck för regeringens ambitioner att förbättra för friluftslivet. Det är tydliga satsningar för framtiden och för våra barns rätt till levande skogar och ett rikt växt- och djurliv.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret på min interpellation. Det är glädjande att det finns en samsyn kring friluftslivet och dess betydelse för just folkhälsan. Det är också viktigt för sysselsättningen och tillväxten. Där har vi samma åsikter.

Herr talman! Det är bra att ministern delar min uppfattning att man ytterligare kan lyfta fram friluftslivets fantastiska värden.

Ministern uttrycker att staten har ett ansvar att skapa förutsättningar för friluftslivet. Det jag saknar i interpellationssvaret är kanske mer "hur", men jag återkommer till det.

Ministern väljer att nämna Alliansens friluftsproposition från 2010, för övrigt den första i sitt slag, och att det ska ske en uppföljning. Den första återrapporteringen sker under 2015. Det är väldigt bra. Det visar att alliansregeringen tog friluftslivsfrågorna på största allvar.

Under valrörelsen gav Miljöpartiet och Vänsterpartiet stöd till Socialdemokraterna när de gick ut med ett löfte om att fördubbla anslagen till friluftslivet. Faktum är nu att vi vet att det inte blev några pengar till det. Några kallar det för valsvek. Ministern får gärna utveckla skillnaden mellan intentionen, som ni gick ut med i valrörelsen, och det faktiska utfallet.

Svenskt Friluftsliv har cirka två miljoner medlemmar, varav 300 000 - en fantastisk siffra - är barn. Det är 24 olika medlemsorganisationer. Man har en omsättning på hela 100 miljarder, och det är 77 000 arbetstillfällen.

Friluftsliv och svensk orörd natur lockar väldigt mycket. Till exempel har mitt hemlän, Jämtland, ett tjugotal gästnätter per invånare. Det är 126 000 invånare i Jämtland. Satsningar på friluftslivet och besöksnäringen ger verksamheter på landsbygden i hela Sverige en chans att växa och öka kreativiteten.

Det är också glädjande att svenskt friluftsliv lockar så många turister. Utländska besökares konsumtion har sedan 2010 ökat med hela 160 procent. År 2013 tog Sverige emot 18,8 miljoner utländska besökare, enligt Tillväxtverket.

Men det finns svårigheter för friluftslivet och dess organisationer. De är främst av ekonomisk karaktär. Friluftsliv och idrott behandlas inte på samma sätt skattemässigt. Skatteverket menar att Svenskt Friluftsliv inte kan åtnjuta de undantag som RF-förbunden har enligt socialavgiftslagen 2 kap. 19 §. Många förbund har inte råd att driva den här frågan vidare rättsligt, och politiken menar att det är omöjligt att skilja idrott och friluftsliv åt.

Min fråga blir då: Hur avser regeringen att stärka de ekonomiska villkoren för Svenskt Friluftsliv? Hur avser regeringen att jobba för att fortsatt stärka friluftslivets inverkan på turism och besöksnäring? Och hur avser regeringen att jobba gentemot skogslänen, som har oerhört mycket att vinna på besöksturism, utifrån ett rikt och varierat friluftsliv?

Herr talman! Saila Quicklund har ställt en relevant och viktig interpellation. Hon ska ha en eloge för det.

Sverige har ett fantastiskt friluftsliv. Miljontals svenskar, däribland hundratusentals barn, är medlemmar i någon av de friluftsorganisationer som finns över hela landet. Många nyttjar den svenska naturen genom sportutövande, turism eller rekreation.

Quicklund lyfter fram att Svenskt Friluftsliv är en viktig del av svensk turism och besöksnäring och att det är bekymmersamt att friluftslivet för en undangömd tillvaro på regeringens hemsida. Jag kan instämma i det och framföra att jag hoppas att det får en mer framskjuten position, som klimat- och miljöministern är inne på, men inte bara på grund av dess betydelse för turism och besöksnäring.

Regeringen sviker friluftslivet, skrev Svenskt Friluftsliv i oktober då man uppmärksammade att regeringen inte höjer anslagen till friluftslivet, trots löften från Socialdemokraterna under valrörelsen. Regeringen låter anslagen ligga kvar på samma nivåer som den tidigare alliansregeringen hade, trots att behov av förstärkningar finns och anslagen legat stilla under en period. Samtidigt menar Miljöpartiet ofta att man vill öka förståelsen för natur och miljö - det är något som friluftsorganisationerna bidrar till. Nu sitter man i regering men skjuter inte till några nya medel för detta, vilket är anmärkningsvärt.

Sverigedemokraterna föreslår i år en prioriterad satsning på friluftslivet om 80 miljoner kronor utöver nuvarande anslagsram, vilket skulle göra stor skillnad. Jag hoppas att det är en linje som regeringen kan närma sig framöver.

Herr talman! Regeringen skriver att friluftslivet spänner över flera politikområden, vilket är mycket riktigt. Det är bra att regeringen påpekar detta. En fråga som då uppenbarar sig gäller regeringens bedömning av vilken effekt den politik för lands- och glesbygd och den signalpolitik i fråga om inrikesflyg och infrastruktur som man fört fram kommer att få för möjligheterna för turism och friluftsliv att stärkas och utvecklas.

Svar på interpellationer

Frågestund

Som vi har konstaterat är denna näring viktig i många bygder långt ifrån storstaden. Och för ett starkt friluftsliv krävs också starka regioner och god infrastruktur utanför storstadsregionerna. Jag hoppas att regeringen tar med det som en parameter i bedömningarna framöver.

Som en av de svenska representanterna i Nordiska rådet och dess kultur- och utbildningsutskott vill jag understryka rådets ambition att göra 2015 till ett friluftslivets år i våra nordiska länder. Vi har goda förutsättningar för det och en rik kunskap och tradition att ösa ur. Jag vill därför i likhet med Saila Quicklund understryka betydelsen av att regeringen i och med detta tar chansen att uppmärksamma friluftslivets betydelse både nationellt och internationellt i de olika samverkansformer som Nordiska rådet och Europeiska unionen också har dryftat detta i.

I detta anförande instämde Mikael Eskilandersson (SD).

(forts. § 10)

Herr talman! Vi blev ju avbrutna i en oerhört spännande diskussion om vikten av friluftspolitik och vad friluftslivet betyder i Sverige, inte minst från rekreationssynpunkt och också för vår samhällsekonomi. Friluftslivet tillför turistinkomster och gynnar näringslivsföretag på landsbygden, vilket är av oerhört stor vikt. Samtidigt kan vi se en stark framtidstro. Interpellanten och jag var nog samstämmiga i den tidigare debatten om hur viktigt det är med detta.

Jag fick ett antal konkreta frågor av Saila Quicklund i interpellationen. Det jag har gjort som ansvarig minister är att jag tidigt bland annat bjöd in alla friluftsorganisationer till samtal. Jag hoppas att vi kommer att genomföra dem redan i januari.

Under nästa år kommer det en uppföljning av friluftspolitiken. Jag tycker att man ska ta det på allvar och låta idéer flöda in i politiken. Därför har jag avstått från att vara klåfingrig redan inför 2015 års budget. Jag vill inte föregå uppföljningen, utan jag vill lyssna in organisationerna och den uppföljningen innan jag anger någon ny och tydlig inriktning, om det kommer upp i dessa samtal. Jag vill hålla öppet för detta. Då får man också återkomma till de möjligheter som finns när det gäller att tydliggöra ansvarsområden eller ange inriktningar som har betydelse för budgeten. Regeringen får helt enkelt återkomma om det.

Jag instämmer i att friluftspolitiken är ett område som är av väldigt stor vikt och som absolut inte ska vara underordnat något annat arbete, vare sig på Miljödepartementet eller på något av de övriga ansvarsområdena.

Jag skulle vilja ägna lite tid åt att beskriva vad budgeten för 2015 betyder på det här området.

Det finns en stor satsning på ökad skötsel av skyddade områden. I denna ingår att satsa på ett mycket eftersatt underhåll av till exempel vandringsleder och av annan infrastruktur som är viktig för friluftslivet. Därmed kommer detta dem i Sverige till del som nyttjar de stora skogsområdena eller rekreationsområdena i skärgårdar och marina miljöer. Det gynnar också de turister som kommer till Sverige för att njuta av den rikedom som det svenska samhället bjuder på. Det ska göras en kraftsamling under 2015 för att beta av underhållet av vandringslederna och viktiga besöksrum.

För att skapa en tillgänglig och inbjudande friluftsmiljö också för de medborgare som växer upp i Sverige men som inte har en familjetradition av att vara ute aktivt i det stora utomhusrummet behövs det nya initiativ för att inbjuda dessa medborgare. Vi kan se att det regionalt och lokalt har funnits väldigt många positiva initiativ.

Jag hoppas få återkomma och berätta på vilket sätt den nationella politiken kan vara stödjande. Ett konkret exempel är att vi redan nästa år avser att stötta den infrastruktur som finns i skyddade naturområden och i marina områden.

Det har genomförts en vattenkraftsutredning där remissbehandlingen nyss har avslutats. Den är väldigt omfattande och är nu under analys och bearbetande i Regeringskansliet. Man måste också väga sådana aspekter som det fritidsfiskeintresse som finns i Sverige kopplat till turistsektorn. Det har en väldigt tydlig och direkt påverkan på hur man ska stödja den biologiska mångfalden i rinnande vatten.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret så här långt!

I min interpellation nämnde jag Nordiska rådet. Att utbyta erfarenhet både nationellt och internationellt är väldigt viktigt. Vi kan få inspel och också delge andra nationer det fantastiska som Sverige har att erbjuda.

Det finns bra forum för detta i dag, och det är ju, som sagt, Nordiska rådet som ger ett unikt tillfälle att lyfta fram dessa unika värden även utanför landet.

Nordiska rådet har utlyst 2015 som ett nordiskt friluftslivsår. Det visar också att andra nationer har insett friluftslivets betydelse. Jag är mycket medveten om att statsrådet Kristina Persson är ansvarig för just Nordiska rådet, men jag väljer ändå att ställa en fråga till statsrådet Åsa Romson: Vad är ministerns tankar om vad som behöver lyftas fram på Nordiska rådet?

Ytterligare en fråga som är central och oerhört viktig är att vi har en väl fungerande infrastruktur. Det är viktigt att kunna nå ut till hela landet. Det hot som nu föreligger är att Bromma flygplats ska läggas ned. Det är ju ingen isolerad Stockholmsföreteelse, utan det är 13 flygplatser i hela landet som skulle drabbas. Konsekvenserna blir oerhört stora, inte bara för friluftslivet utan också för jobb, tillväxt och så vidare. Det blir färre avgångar och högre priser.

Som exempel kan jag nämna att från Östersund - om inte Bromma är något alternativ - kostar en tur-och-retur-biljett ca 5 500 kronor om man flyger med ett större bolag till Arlanda. Detta ger en sämre valfrihet, och det minskar också viljan och möjligheten att resa och utnyttja vår natur.

Det finns ju många län som inte har någon industri och stora utflyttningar, men där är besöksnäringen oerhört central och livsviktig. Orörd natur och frisk luft kommer med bestämdhet att ha en ännu större betydelse för människor i framtiden.

Konsekvenserna av detta blir ett friluftsliv som inte är till för alla. Det blir alltså en ojämlikhet genom att resursstarka personer skulle få en fördel att komma ut i naturen och till friluftslivet. Jag önskar höra hur ministern ser på detta.

Herr talman! Tack för fortsatt debatt om friluftspolitikens viktiga roll! Saila Quicklund frågade hur jag ser på ett förslag som lagts fram i Nordiska ministerrådet för att lyfta fram friluftslivets värden. Jag tar med mig frågan. Förslaget är under beredning och vi får därför återkomma till det inom ramen för Nordiska ministerrådet, då med ansvarig minister.

Jag kan säga att på det senaste miljöministermötet, som hölls för bara några veckor sedan i riksdagens lokaler, såg mina miljöministerkolleger från de andra nordiska länderna det som en integrerad fråga, och i den diskussion vi hade med utskottet var man tydlig med att miljö, klimat- och friluftspolitik hänger nära samman. Det är ett sätt att använda våra stora naturresurser. Där har de nordiska länderna, som interpellanten påpekar, likartade erfarenheter. Vi har befolkningar som verkligen stöder och tar del av ett aktivt friluftsliv. Men naturligtvis ser förutsättningarna olika ut. Quicklund var själv inne på att vi behöver ett friluftsliv som är tillgängligt för alla.

När jag talar om att till exempel stigar, vandringsleder och skyltar ska vara tillgängliga för fler, inom ramen för den gröna infrastrukturen, är det viktigt att det görs både för det nära friluftslivet, som kan utnyttjas ofta och av många i vardagen, och för det mer spektakulära friluftslivet, som kan nås av färre vid färre tillfällen men som ger ytterligare upplever och ytterligare värden i Sverige. De satsningar som till exempel gjorts för att vi i våra nationalparker ska ha delar som är tillgängliga oavsett om du har en funktionsnedsättning eller inte är oerhört viktiga. Det är den typen av åtgärder jag avser när jag talar om tillgänglighet för alla.

Interpellanten tar upp frågan om inrikesflyget, som ju minskar i Sverige och som jag tror att vi behöver se som endast en delkomponent. Den stora friluftsturismen i Sverige sker med andra transportmedel, och då är det viktigt att se hur de transportknutar som finns kan knytas upp. Inte minst gäller det tågtrafiken.

Jag var inne på en hemsida häromdagen och såg att det finns entreprenörer som nu öppnar upp särskilda tågpendlar från Malmö, Göteborg och Stockholm till Jämtlandsfjällen, till helt nya destinationer. Det kostar några hundralappar att komma till dessa områden från storstadsområdena i söder. Ett sätt att öka tillgängligheten är att få ordning på tågtrafiken. Jag vill verkligen understödja regeringens politik när det gäller att ta krafttag för en bättre tågtrafik. Jag tror att det överträffar all annan transportpolitik när det handlar om att öka folks möjligheter att ta del av hela landets rikedom i form av friluftsliv.

Stockholmsfrågorna får vi kanske lämna till Stockholmspolitikerna, lite mer än vad som varit kutym i den här kammaren de senaste veckorna. Exakt vilken flygplats som ska användas av vilket flyg får helt enkelt diskuteras med en annan minister.

Saila Quicklund tog också upp frågan om frisk luft. Det är oerhört viktigt att värna det. Ur folkhälsoaspekt är luftsituationen i vardagen naturligtvis den som avgör allra mest, men att möjliggöra och sträva efter upplevelsen av frisk luft, liksom tystnad och andra naturupplevelser, är sådant som vetenskapen alltmer visar har en positiv fysisk påverkan på människor.

Jag deltog i går kväll i en prisceremoni för Volvos stora miljöpris där årets pristagare, en framstående belgisk forskare, nyligen hade skrivit en bok just om att vägen till happiness var ökade naturupplevelser. Det var vetenskapligt belagt.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag delar inte statsrådets uppfattning att Bromma flygplats och dess nedläggning är en Stockholmsfråga som vi ska överlämna till Stockholmspolitikerna. Den är relevant i sammanhanget när vi talar om friluftslivet; den har en koppling till en väl fungerande infrastruktur.

Jag vill dock tacka för debatten. Jag uppskattar att vi haft en dialog om ett oerhört viktigt ämne. Svensk turism omsätter i runda tal 250 miljarder kronor, och i strategin för 2020 har man som mål att dubblera det, med ett delmål om 350 miljarder till 2015. Friluftslivet har, som jag nämnde tidigare, 77 000 årsarbetare och spelar stor roll för att kunna uppfylla 2020-målet.

Vi har många län som erbjuder möjligheter till ett rikt friluftsliv genom att locka fler och stärka många näringar ute i landet, vilket är viktigt inte minst i jobb- och tillväxthänseende. I det sammanhanget är det viktigt att säga - jag understryker det som ministern sade - att staten ska vara med och skapa förutsättningar för ett starkt friluftsliv.

Det finns mycket positivt med satsningar på vandringsleder, möten med friluftsorganisationer och så vidare, som ministern tar upp, men mot bakgrund av att friluftsliv inte ens finns med under ämnesområdena, exempelvis under A-Ö, på regeringen.se känner jag ändå en viss oro. Det gäller även Brommas nedläggning.

Jag kommer att följa arbetet noga, och jag förutsätter att ministern fortsätter att prioritera friluftsfrågorna.

Herr talman! Tack, Saila Quicklund, för en intressant interpellationsdebatt som gett mig möjlighet att ta upp lite av regeringens ambitioner på området och även följa upp den politik som lagts fast under tidigare regeringar. Det är viktigt att utnyttja den uppföljningsrapport som ska komma under 2015 liksom mötena med friluftsorganisationer och andra aktörer i branschen för att se vad mer som kan göras för att stärka friluftspolitikens område. Det ger ett mervärde i form av regional utveckling och turism, och inte minst bidrar det till flera av de viktiga värden som samhället behöver i form av ökad folkhälsa, frisk luft och friskare barn.

Det är väl egentligen där vi har det största orosmolnet just nu, nämligen hur vi säkerställer att barnen i Sverige känner att de har likvärdig tillgång till friluftslivet. Där vill jag peka på att jag är medveten om den diskrepans som i dag finns i regelsystemet mellan hur man definierar riksidrottsutövande och friluftsutövande. Det är en av de frågor som jag är säker på att friluftsorganisationerna återigen kommer att ta upp när jag träffar dem inom kort.

Jag kan konstatera att det är olyckligt att den tidigare regeringen inte hade löst den situationen och att allianspartierna inte heller i sin oppositionsbudget har föreslagit mer pengar. I debatten vill man låta påskina att det är ett problem att regeringen inte har gjort det. Men vi får återkomma till de frågorna när vi har en uppföljningsrapport och när vi har talat med organisationerna om vilken inriktning vi kan ha. Jag tror att vi utifrån de initiativ som tas, och som jag redovisat, inte minst när det gäller skötseln av skogar och naturområden, kan få en ökad styrka i friluftspolitiken framöver.

Överläggningen var härmed avslutad.