Andrahandsuthyrning

Fru talman! Fredrik Schulte har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder med anledning av att bostadsrättsföreningar alltjämt kan stoppa en andrahandsuthyrning efter att uthyrningen pågått ett antal år.

Som Fredrik Schulte tar upp har Sverige under alltför många år haft underskott av bostäder, och befintliga bostäder har inte heller nyttjats optimalt. Flera åtgärder har dock de senaste åren genomförts för att underlätta för privatpersoner att hyra ut sina bostäder.

Den nuvarande regeln om tillstånd till upplåtelse i andra hand tillkom efter att den förra regeringens förslag till ändringar i bostadsrättslagen inte fått stöd i riksdagen. Inte minst var motståndet från bostadsrättssektorn mycket stort. Förslaget arbetades då om i nära kontakt med bostadsrättsorganisationerna för att åstadkomma en lämplig balans mellan den enskilde bostadsrättshavarens behov av att kunna hyra ut sin bostad samt bostadsrättsföreningens och övriga medlemmars intresse av att fastigheten bebos av den som har ett långsiktigt behov av bostaden.

Lagen utgår från att synen på bostadsrättshavarens skäl för en andrahandsupplåtelse ska vara generös. Enligt propositionen förutsätts samtidigt att skälen för en upplåtelse i andra hand normalt väger lättare med tiden. Även i den delen vilar reglerna på en avvägning mellan olika intressen.

Före sommaren aviserades en satsning innehållande 22 steg för fler bostäder, varav en åtgärd handlar om att underlätta privatbostadsuthyrning. Att utnyttja de befintliga bostäderna bättre och att skapa incitament för att fler ska vilja hyra ut sin bostad, eller del av bostad, i andra hand under trygga förhållanden är således någonting som regeringen arbetar med och avser att återkomma till.

Fru talman! Min bror bor utomlands sedan ett par år tillbaka. Han hyrde ut sin lägenhet under nästan tre års tid. Han skulle väldigt gärna vilja fortsätta att hyra ut den, men det får han inte för bostadsrättsföreningen. Det här är en lägenhet i Stockholm, så det är en lägenhet som inte skulle vara svår att hyra ut. Jag kan säga att om jag hade fått en krona för varje gång som jag fått en fråga från kompisar eller bekantas bekanta som vet att min lillebrors lägenhet står tom, hade jag kunnat bjuda Peter Eriksson på öl efter interpellationsdebatten. Jag tror att det här i grunden är någonting som ingen tycker är positivt, utom möjligen min brors bostadsrättsförening av någon märklig anledning.

Jag tolkar svaret från Peter Eriksson på ett positivt sätt, att han ser problemet. Kort och gott tolkar jag det som att vi kan förvänta oss att inom kort se en proposition som ändrar på det här.

Fru talman! Fredrik Schulte kanske inte ska vara alldeles säker på att det blir en ändring i just den här lagen. Den är ju ganska nyligen ändrad, som jag var inne på.

Vi tittar generellt på frågan om att vidta ett antal åtgärder för att underlätta för privatbostadsuthyrning. Men frågan om bostadsrättsföreningarna och tillstånd att hyra ut bostadsrätter i andra hand är så nyligen behandlad i en ny lagstiftning, så jag tror att det är mindre troligt att vi gör en förändring av den just nu.

Däremot finns det en rad andra åtgärder som handlar om att stärka ställningen både för den som hyr ut en bostad och för den som hyr en bostad i andra hand eller hyr del av bostad. Inom det här området tittar vi nu på en rad olika alternativ, bland annat depositionsavgifter, förmedling av andrahandskontrakt, hyra av del av bostad och partiella kontrakt. Det finns en rad frågor som vi kan tänka oss att se över, också om bostadsbidrag, som i dag inte går att få om man till exempel hyr en del av en lägenhet.

Jag tror och hoppas att vi ska kunna komma med förändringar. Men jag är inte säker på att det blir att ta ytterligare steg som gör att bostadsrättsföreningarnas ställning försvagas.

Fru talman! Jag tror att Peter Eriksson har samma problem som jag ofta har, nämligen svårt att erkänna att tiden går fort. Det var faktiskt ganska länge sedan som vi beslutade om den här propositionen från den förra regeringen - 2011, och 2012 trädde den i kraft - som innebar avregleringen av andrahandsmarknaden. Den har i grunden varit väldigt lyckosam och resulterat i tiotusentals nya bostäder, åtminstone i Stockholmsregionen där trycket har varit som starkast.

Jag förstår inte riktigt argumentet här. Bara för att någonting är nytt, även om jag ifrågasätter om det är särskilt nytt, innebär det inte att det inte går att fortsätta att ratta i systemet för att få till ytterligare fler bostäder.

Jag har svårt att förstå logiken i att en bostadsrättsförening inte får säga nej till att jag hyr ut min lägenhet, vilket jag får göra utan att ha nämnvärda skäl, men att bostadsrättsföreningen efter tre år helt plötsligt får säga nej. Det leder till att min potentiella hyresgäst blir bostadslös och måste hitta boende någon annanstans. När vi nu har en akut situation på bostadsmarknaden skulle det vara ett enkelt sätt att ändra på detta med ett klubbslag här i riksdagen, och lagförslagen är framtagna sedan tidigare, som ministern var inne på. Då skulle vi kunna få fram ytterligare ett tusental bostäder här i Stockholmsregionen.

Jag tycker att ministern får komma med ett lite bättre argument för att vi inte ska göra det.

Fru talman! Det förslag som kom från regeringen genomfördes inte, utan det förändrades så att det delvis tillgodosåg vad bostadsrättsföreningarna begärde. Argumentet var att om ett flertal lägenheter i en liten bostadsrättsförening är uthyrda i andra hand blir det mycket svårare att driva och sköta den, och det blir svårare att få styrelseledamöter som fungerar aktivt. Det förutsätts ju att bostadsrättshavarna, de som äger lägenheterna, ska vara en del av själva förvaltningen, skötseln och ledningen av bostadsrättsföreningen. Det är detta som är bakgrunden.

Om man till exempel studerar på annan ort under en viss tid är det ett skäl för att få hyra ut. Men när man har studerat färdigt - det kan ta några år - väger skälet mindre. Likadant är det om man jobbar på annan ort, att ju längre tiden går, desto mindre väger skälet för fortsatt andrahandsuthyrning. Det är så som resonemanget har varit.

Fru talman! Jag förstår invändningen att det i en liten bostadsrättsförening kan bli knepigt att sköta den om det är många som hyr ut.

Problemet är att denna lag gäller oavsett om det är många eller få lägenheter i en bostadsrättsförening och oavsett om det är många som har hyrt ut i föreningen eller inte.

Lagen slutar att gälla efter tre år. De första tre åren är möjligheterna att hyra ut generösa, men sedan är de inte det. Detta är svårt att motivera.

Ministern beskriver att det skulle vara knepigt för föreningen att administrera detta. Men med den nya lagen har man öppnat för möjligheten att den som hyr ut betalar en peng till föreningen, och den skulle man kunna titta på att höja om det finns föreningar som är särskilt drabbade.

I grunden är det svårt att motivera existensen av denna reglering. För mig känns det som att den kom till för att Bostadsrättsföreningssverige skulle få en mjukstart och kunna förbereda sig för ett generösare andrahandsuthyrningsregelverk.

Nu har detta funnits på plats ett tag, och jag tycker att ministern borde ta initiativ till att förbättra det och på det sättet sannolikt skapa tillgång till tusentals lägenheter bara genom ett klubbslag. Det skulle också innebära att människor skulle vara beredda att investera i bostadssektorn och på så sätt skapa fler bostäder även långsiktigt.

Fru talman! Jag avslutar med att tacka Fredrik Schulte för förslaget. Jag får titta på detta framöver. Men just nu är det inget på gång vad gäller förändringar av lagen.

Överläggningen var härmed avslutad.