Herr talman! Jag tror att vi alla kan enas om att det är ett alldeles särskilt vedervärdigt brott att bryta sig in hos äldre och att utnyttja den utsatta situation som många befinner sig i. Detta måste naturligtvis bekämpas med kraft.
Låt oss titta i statistiken på hur vanligt detta är. Som en särskild grupp definieras i statistiken brott mot den som på grund av ålder eller funktionshinder har nedsatt motståndskraft. Detta kan vi följa år från år. När det gäller stöld skedde ungefär 5 000 sådana fall år 2016. Det blev faktiskt en topp 2015 då antalet låg på 5 600, men efter det blev det en nedgång. Annars ligger det på ungefär 5 000 fall per år.
Bland bedrägerierna har vi sett en tydlig uppgång de senaste tio åren mot just denna grupp. Samma sak gäller rånen, där det finns en tydlig uppgång. Även för dem blev det en tydlig topp 2015, och sedan blev det en dipp ned 2016. De är mycket färre till antalet eftersom det är ett grövre brott.
Vad ska man göra åt detta? Först och främst handlar det om att se till att polisen kan arbeta effektivare. Jag nämner Circagruppen, och LarsArne Staxäng har information direkt från väst där denna grupp är placerad. Gruppen gör ett väldigt bra arbete.
Varje dag går man i gruppen igenom de brott mot funktionsnedsatta som har anmälts i hela landet. Varenda dag sätter man sig alltså ned för att titta på detta för att identifiera gärningsmän, förstås, och för att identifiera mönster. Då kan man se om exempelvis stöldligor är ute i ett visst område. Gruppen har också kopplat ett särskilt åklagarstöd till sig, vilket också är viktigt. På detta sätt sköts alltså brottsutredningarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan nämnde jag det förebyggande arbetet. Det handlar bland annat om samarbete med PRO och SPF, och då gäller det snarare utbildning om hur man skyddar sig mot brott som dessa. Det här är också viktigt.
Vidare finns även den större brottssamordning som polisen måste ägna sig åt.
För övrigt går vi in med mycket pengar till polisen under kommande år. Nästa år handlar det om 2 miljarder.
Jag har aldrig varit otydlig eller försökt dölja vilka slags förövare detta ofta handlar om. Många av dessa brott, liksom inbrotten totalt sett, begås av internationella stöldligor. Därför har vi fått ett särskilt uppdrag från statsministern att speciellt jobba med detta.
Rumänien och Litauen är två länder som vi måste bli bättre på att samarbeta med. Jag träffade representanter för Rumänien så sent som förra veckan. De erbjöd polisstöd till Sverige för att de helt enkelt ska kunna sända hit poliser som ska hjälpa till med de förundersökningar som vi gör här.
Jag tog upp samma sak med Litauen, och då handlade det både om polisarbete och om ytterligare en sak. Lars-Arne Staxäng sa att straffen bör vara hårdare. Ja, det bör det vara för detta. Men jag tycker dessutom att de bör avtjäna sina straff i hemländerna. Detta är något som vi tar upp med både Rumänien och Litauen men även med andra länder som kan komma att bli berörda.
Vi måste också hitta bättre metoder för att hindra utförsel av stöldgods ur landet. Här återkommer vi med åtgärder.
Man kan konstatera att inbrotten i Sydsverige har minskat med nästan 30 procent sedan vi införde gränskontrollerna. Detta tror jag också har betydelse; man drar sig helt enkelt nu från att begå den här typen av brottslighet.
Jag tror alltså att nyckeln finns i bättre polisutredningar, bättre samarbete med de länder som det kan handla om och ett bättre förebyggande arbete.