Fru talman! Mikael Eskilandersson har frågat mig om jag och regeringen kommer att agera konkret och skarpare mot tvångsäktenskap. Sara Gille har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen ämnar agera ytterligare med arbetet mot tvångsäktenskap.
Att stärka skyddet mot hedersrelaterat våld och förtryck, däribland barn- och tvångsäktenskap, är som jag tidigare har uppgett av yttersta vikt för regeringen, och regeringen har därför vidtagit flera åtgärder för att stärka skyddet mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Den 1 juli 2020 infördes till exempel ett särskilt barnäktenskapsbrott som inte bara omfattar den som förmår ett barn att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse utan även den förälder som tillåter ett barn att ingå äktenskap. Till skillnad från bestämmelsen om äktenskapstvång kräver barnäktenskapsbrottet inte att det förekommit olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet. Straffet är fängelse i högst fyra år.
Samtidigt infördes också ett utreseförbud som innebär att om det finns en påtaglig risk för att någon som är under 18 år förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse eller könsstympas, ska han eller hon förbjudas att lämna Sverige. Om någon för ut ett barn ur Sverige i strid med ett utreseförbud kan personen dömas till fängelse i högst två år. Utreseförbudet har redan tillämpats vid i vart fall 25 tillfällen.
När det gäller arrangerade äktenskap kan båda parterna vara införstådda med och acceptera att de ingår ett arrangerat äktenskap. Om däremot någon av parterna har förmåtts att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse genom olaga tvång eller genom utnyttjande av utsatt belägenhet är det straffbart som äktenskapstvång.
En viktig del i arbetet mot barn- och tvångsäktenskap är att hjälpa de barn och ungdomar som redan har förts ut ur landet att komma hem igen. Regeringen initierade därför 2018 en tvåårig satsning för att ytterligare stärka det konsulära stödet inom familjekonfliktområdet med särskilt fokus på barn- och tvångsäktenskap. Från och med 2020 gjordes satsningen permanent och inkorporerades i UD:s ordinarie konsulära verksamhet. Den förstärkta verksamheten har möjliggjort ett mer strukturerat arbete i fråga om utveckling av arbetsmetoder och ökat kapaciteten för utrikesförvaltningen att hantera den här typen av konsulära ärenden.
Det är inte längre möjligt för en person under 18 år att ingå ett juridiskt giltigt äktenskap i Sverige, och sedan ett par år tillbaka gäller skärpta regler för erkännande av utländska barnäktenskap. Då infördes en ny huvudregel som innebär att inga utländska barnäktenskap ska erkännas i Sverige. Undantag ska aldrig kunna göras om någon av parterna fortfarande är under 18 år vid prövningen.
Den 29 april 2021 beslutade regeringen även att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn under den närmaste tioårsperioden. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2022.
Slutligen, den 7 oktober 2020 överlämnade Hedersbrottsutredningen sitt betänkande Ett särskilt hedersbrott. I betänkandet föreslås bland annat att det införs ett särskilt hedersbrott. Betänkandet har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet.
Regeringen kommer att fortsätta arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ingen i Sverige ska behöva oroa sig för att bli bortgift eller på annat sätt utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.