Återrapportering från Europeiska rådets möte

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och ledamöter av Sveriges riksdag!

Det finns all anledning för oss att reflektera över det som har hänt. Europa har åter drabbats av två terroristdåd. Det är fruktansvärda, vidriga, fega och ynkliga handlingar mot människor i deras vardag. I dag är våra hjärtan i Bryssel med vänner och kollegor, med anhöriga som sörjer eller är oroliga för någon de älskar och framför allt med människor som i dag har mist sitt liv eller är skadade.

Regeringens krisorganisation följer situationen minut för minut. Vi arbetar aktivt för att hjälpa svenskar på plats, och den svenska polisen ökar sin närvaro på svenska flygplatser. Vi har uttryckt vårt stöd till det belgiska folket och till den belgiska regeringen. Om Belgien begär hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.

Bryssel har en viktig roll i Europa. Staden är högsäte för många av Europeiska unionens institutioner. Den är också ett hem och en arbetsplats för många svenskar. Bryssel har blivit gemensam europeisk mark. Det som attackeras i dag är ett enigt och demokratiskt Europa, och det är ett enigt, enat och demokratiskt Europa som kan och ska slå tillbaka.

Säkerhetsläget i Europa och omvärlden behöver ses på med största allvar. Den 13 mars i Ankara skedde en attack som i dagsläget har inneburit 37 döda och 125 skadade. I går attackerades också EU-missionen EUTM i Mali. Många städer bär fortfarande sorg efter fruktansvärda terroristattacker. Även vårt eget Stockholm utsattes 2010 för en självmordsattack. I den dödades dock enbart förövaren själv.

Terrorism skapar oro och förtvivlan som riskerar att lamslå samhällen. För att terrorismen inte ska nå sina mål om slutenhet och splittring måste vi som demokratins förkämpar göra det som krävs för att bemöta och neutralisera detta fruktansvärda hot.

Det finns en stark enighet i Europa och i Europeiska unionen om att vi aldrig får och aldrig kan vila i arbetet mot terrorismen.

Jag känner också ett stort stöd för detta arbete i denna sal. Regeringens nationella strategi mot terrorism, som går ut på att förebygga, försvåra och förhindra terrorism, genomförs nu tack vare en bred majoritet i Sveriges riksdag. Vi bekämpar terrorkrigsresor, missbruk av pass, illegala vapen och finansiering av terrorism. Vi ökar Polismyndighetens insatskapacitet, utvecklar nya verktyg i arbetet mot terrorism och stärker det offentliga Sveriges förebyggande arbete mot radikalisering och rekrytering.

Kampen mot terrorism kräver både övergripande och direkta insatser. De övergripande ligger i vårt försvar av vår demokratiska samhällsmodell och i vårt långsiktiga arbete mot terrorismens grogrunder. De direkta ligger i att vi som land är berett att slå ned hårt och absolut mot dem som har som enda mål att sprida skräck och förstörelse.

Dagens attack visar att också förberedda samhällen kan drabbas. Men vi har en fundamental skyldighet som folkvalda att göra allt vi kan för att stå emot detta, och det ska vi göra.

Därför vill jag tacka er alla för delaktigheten i detta arbete. Det är oerhört viktigt. Vi strider om ganska många saker i denna sal, men här är vi eniga om vikten av det demokratiska och öppna Sverige som vi ska stå upp för och försvara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

(Applåder)

Herr talman! Så övergår jag till återrapporteringen från Europeiska rådet den 17-18 mars.

Rådet fokuserade på flyktingkrisen. Diskussionen handlade nästan uteslutande om samarbetet mellan EU och Turkiet. Därutöver berördes EU:s gemensamma åtgärder på området som ska genomföras. Dessutom fördes en diskussion om jobb, tillväxt och konkurrenskraft. Slutsatserna innehöll också några andra frågor; jag tänker på energi och klimat.

När det gäller samarbetet mellan EU och Turkiet slöts en överenskommelse. Min förhoppning är att denna överenskommelse ska bidra till en långsiktig lösning på flyktingproblematiken. Jag vill dock understryka att detta är långt ifrån den enda lösningen. Det återstår mycket arbete innan vi har ett mer rättvist fördelat ansvar i Europeiska unionen.

Målsättningen är att få stopp på den okontrollerade och mycket farliga flykt över denna del av Medelhavet som kostat så många människoliv och i stället gå över till en ordnad och säker migration genom att knäcka affärsmodeller med människosmuggling mellan Turkiet och EU.

För regeringen har det i dessa förhandlingar varit särskilt viktigt att respektera EU-rätt och internationell rätt. Det är min bedömning att överenskommelsen gör just det. Rätten att söka asyl och den individuella prövningen är viktiga exempel på detta. Den slutliga överenskommelsen med Turkiet innehåller skärpta skrivningar jämfört med det tidigare utkastet.

Det är också viktigt att överenskommelsen innehåller ett tydligt åtagande från turkisk sida att migranter som återvänder till landet ska få skydd i enlighet med relevanta internationella standarder och att principen om så kallad non-refoulement ska respekteras. Människor på flykt måste erbjudas skydd oavsett var de kommer från.

Överenskommelsen innebär att från och med i söndags ska alla nya så kallade irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna från Turkiet sändas tillbaka till Turkiet. Det är självklart en stor utmaning att få det att fungera i praktiken.

Utöver de båda huvudaktörerna Grekland och Turkiet är det viktigt att EU:s medlemsländer bidrar på allra bästa sätt, och Sverige ställer sig också positivt till att bidra. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats, och Migrationsverket ser just nu över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra med ytterligare resurser analyseras löpande.

UNHCR ska också delta i genomförandet, vilket är bra med tanke på den organisationens stora och breda erfarenhet av att agera vid stora flyktingströmmar. Detta har regeringen aktivt drivit på.

När det gäller frågan om ytterligare stöd till de syriska flyktingarna innebär uppgörelsen att EU ska ställa upp med ytterligare 3 miljarder euro fram till slutet av 2018, förutsatt att Turkiet infriar sina åtaganden.

Gällande det första stödbeloppet om 3 miljarder euro ska EU och Turkiet gemensamt och inom en vecka ta fram en lista över konkreta projekt inom hälsa, utbildning, infrastruktur och livsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Överenskommelsen innebär ett tydligt åtagande från EU:s sida att ta emot upp till 18 000 flyktingar i ett vidarebosättningsprogram med Turkiet. Den siffran kan vid behov komma att utökas till ytterligare 54 000 i en reserv som finns i EU:s omfördelningssystem.

Sverige tar emot kvotflyktingar varje år genom UNHCR:s vidarebosättningssystem. Några av dessa platser kan gå till vidarebosatta syriska flyktingar från Turkiet, men det görs då i samarbete med UNHCR. Därför går det inte att säga exakt vilket antal det kan handla om.

Däremot är regeringen inte beredd att gå före och nu utöka antalet kvotflyktingar inom ramen för EU:s frivilliga vidarebosättningsprogram. Sverige har tagit ett mycket stort ansvar i jämförelse med andra EU-länder, och under hösten fick vi ett mottagande som inte var hållbart. Nu är det dags för Sverige att få ett andrum. Nu är det dags för andra länder att ta sitt ansvar.

Herr talman! Överenskommelsen ska utvärderas löpande så att det går att säkerställa successivt att åtgärderna genomförs i enlighet med EU-rätten och internationell rätt och att de når resultat. Detta är bra och något som regeringen har verkat för.

Jag tycker att förhandlingarna både i EU-kretsen och med Turkiet har varit konstruktiva. För turkisk del innebär överenskommelsen en ambition om ett upphävande av visumkraven från den 30 juni i år. Jag vill dock vara tydlig med att en förutsättning för detta är att samtliga fastställda kriterier - 72 stycken - ska vara tillgodosedda från turkisk sida innan det kan bli aktuellt.

Turkiets fortsatta närmande till EU berördes också. Kommissionen ska i april presentera ett förslag om öppning av kapitel 33, som handlar om budget och finansiella frågor. Arbetet med att förbereda ytterligare kapitelöppningar ska snabbas på.

Herr talman! Vi diskuterade också hur EU:s gemensamma åtgärder på migrationsområdet ska genomföras. Diskussionerna i den delen liksom de ändringar som kom till stånd i slutsatstexterna påverkas naturligtvis starkt av Turkietdiskussionen, vilket är rimligt. Det kommer nu att krävas stora ansträngningar för att genomföra överenskommelsen mellan Europeiska unionen och Turkiet.

Vi lyckades få in en viktig markering i slutsatserna, nämligen att Europeiska rådet nu förväntar sig att Turkiet fullt ut respekterar demokrati, följer rättsstatens principer samt respekterar fundamentala friheter, inklusive åsiktsfriheten.

När det gäller frågorna jobb, tillväxt och konkurrenskraft vill jag särskilt lyfta fram det svenska initiativet att uppmärksamma betydelsen av sysselsättning och sociala frågor i EU-samarbetet. I den delen fick slutsatserna stöd av flera medlemsländer, och vi fick stöd av kommissionen, vilket jag tycker är mycket positivt.

På det ekonomiska området antog Europeiska rådet slutsatser inför medlemsländernas genomförande inom den europeiska terminen samt det som kan kallas processrelaterade slutsatser om det fortsatta arbetet med EMU-fördjupningen och genomförandet av den inre marknaden.

Slutsatserna innehåller också skrivningar om klimat och energi, och behovet av fortsatta ansträngningar för att förstärka EU:s energitrygghet lyfts fram. Kommissionen uppmanas att omgående presentera förslag så att EU kan börja genomföra sina åtaganden för att minska utsläppen av växthusgaser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Detta, herr talman, var återrapporteringen från mötet.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka statsministern för återrapporten och också instämma i hans fördömande av våldsdåden i Bryssel och givetvis även i kondoleanserna till det belgiska folket. Det är oerhört fegt att ge sig på människor som kanske är på väg till arbete eller skola - oskyldiga människor - genom dessa attentat. Jag är glad att statsministern är kraftfull i fördömandena.

Mitt i allt detta känns det bra att stå i riksdagens kammare - det yttersta och mest grundläggande i den svenska demokratin. Öppenhet och demokrati är något vi måste slåss för varje dag och aldrig får ta för självklart.

När det gäller återrapporten från Europeiska rådet har EU nu nått en överenskommelse med Turkiet, och det är väldigt bra. Den kan i bästa fall få stopp på smugglarresorna över Medelhavet och utnyttjandet av människor i nöd. Förhoppningsvis innebär överenskommelsen att detta har nått ett slut.

Det är glädjande att Sverige har drivit och lyckats få gehör för att de åtgärder som nu vidtas är i enlighet med internationell rätt och EU-rätt. Det var ingen självklarhet från början, och jag är väldigt glad för att fler länder har lyssnat på Sverige.

Jag skulle emellertid vilja fråga statsministern hur han ser på återvändande flyktingar nu. Det är sagt att det ska vara i enlighet med internationell rätt. Jag förstår att allt inte är utarbetat in i minsta detalj, men skulle statsministern kunna utveckla hur detta ska ske enligt internationell rätt? Hur ska det övervakas att det verkligen blir på det sättet?

Herr talman! Först och främst instämmer jag i själva syftet med detta, som jag tycker att vi ska ha i åtanke, nämligen att stoppa människosmuggling i denna del av Medelhavet så att vi inte får en fortsättning med hundratals döda människor. Sverige har från första stund drivit frågan om att internationell rätt och EU-rätt måste respekteras - annars blir det fel.

När det gäller återvändande fick vi in detta med den individuella rätten i slutet av överenskommelsen. Det är en principfråga. När man kommer till EU måste man prövas individuellt. Det finns alltså en individuell prövning där, och det innebär att den som har asylskäl ska ha den behandlingen. Men vi måste samtidigt få till en ordning där de som exempelvis inte söker asyl - alla gör inte det - eller de som inte befinns ha acceptabla skäl för att få asyl skickas tillbaka.

Den individuella prövningen ligger där liksom samarbetet med UNHCR. Detta är inte ett ansvar för UNHCR, utan det ligger självfallet på Grekland och EU och det som ska göras där. Men UNHCR är med och nämns också i det gemensamma uttalandet som en medaktör att resonera med om hur detta ska genomföras för att det ska bli enligt internationell rätt och EU-rätten.

Återigen: Jag kan inte svara i detalj, men det var därför vi ville ha in principerna att det är enligt internationell rätt och att det gäller att leva upp till det. Vi stod upp för att UNHCR skulle vara med i detta. Det var därför jag redovisade till EU-nämnden i förra veckan att jag har tagit kontakt med den nya flyktingkommissarien Grandi för att försäkra mig om att vi har samma syn på detta. Det är vad jag kan svara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Det som står i texterna nu är en framgång för EU-samarbetet. Detta kan vara en öppning för att få lagliga vägar för flyktingar att ta sig till Europa och som sagt slippa de förnedrande och farliga seglatserna över Medelhavet. Men då vill det också till att alla länder tar sitt ansvar - ett solidariskt ansvar - för de flyktingar som flyr för sina liv. Hittills har det varit nedslående i Europeiska unionen, där ett fåtal länder, som Sverige, har tagit mycket stort ansvar.

Jag skulle vilja fråga statsministern om det finns några glädjeämnen, några indikationer om att fler länder förstår hur allvarligt läget är för människorna men också för Europeiska unionen.

Herr talman! Det är precis det man verkligen får hålla i. Risken ligger också på de länder som just nu gör väldigt lite eller inte tar något ansvar. Det kan vara bekvämt just nu att göra så, men klarar vi inte av detta tillsammans i EU är det mycket som står på spel också för de länderna.

Jag vill dock notera att flera länder vartefter har sagt sig vara beredda att göra en del i omfördelningssystemet i EU. Jag tänker på våra baltiska grannar, Estland, Lettland och Litauen, på Portugal och på andra, så det är flera som ger uttryck för detta. Men det behöver naturligtvis vara 28 sammantaget som gör detta.

Inom ramen för de första 18 000 finns det en överenskommelse. Det gäller vidarebosättningssystemet. Jag kan se framför mig att det möjligtvis kan bli något krångligare om man behöver ta de återstående 54 000 i anspråk.

Herr talman! Jag vill inleda med att beklaga de fruktansvärda händelserna i Bryssel i dag. Våra tankar går till de drabbade och deras anhöriga. Vår uppgift är att fortsatt stå upp för demokrati, frihet och öppenhet, för ett fritt, öppet och demokratiskt Sverige och Europa.

Sedan vill jag återgå till återrapporten. Varje dag dör människor på flykt. De möts av ett Europa som inte har klarat av att hantera flyktingkrisen. Vi moderater välkomnar därför överenskommelsen med Turkiet. Den är nödvändig för att bättre kunna hantera flyktingkrisen, men vi oroas över implementeringen.

Vi har sett ett enormt glapp mellan beslut och faktiskt genomförande det senaste året. Det kanske värsta exemplet på detta är att statsministern och hans kollegor i september fattade beslut om att omfördela 160 000 personer från Grekland och Italien till övriga EU-länder. I dag - sex månader senare - har inte ens 1 000 av dessa blir omfördelade.

Jag undrar därför varför statsministern fortfarande vägrar att använda sig av EU:s budget som piska och morot, för att sätta tryck bakom orden, så att det lönar sig att göra rätt och straffar sig att göra fel, så att vi förmår fler länder att ta sitt ansvar. Varför driver inte statsministern det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Vidare instämmer jag i det statsministern säger om vikten av att följa internationell rätt. Men för det krävs infrastruktur på plats i Grekland.

Jag undrar därför, herr talman, om statsministern kan säga när regeringen kommer att meddela vilken hjälp Sverige ska bistå Grekland med.

Herr talman! Det Ulrika Karlsson började med är viktigt, att slå fast att människor är på flykt på farliga vägar och dör och att det är därför vi gör detta.

Implementeringen är en utmaning i flera delar. Redan det faktum att det ska fungera på de grekiska öarna är i sig en utmaning. Därför är det så betydelsefullt att alla 28 medlemsstater bidrar också där.

Så till frågan varför statsministern vägrar att använda sig av EU:s budget. Det beror på att Sveriges statsminister inte har förfoganderätt över EU:s budget - det ligger inte inom mandatet.

Jag har rest en frågeställning som jag tycker är viktig: Är det rimligt att länder som befinner sig i Schengensamarbetet kan välja huruvida man vill vara med fullt ut eller inte? Jag tycker inte det. Jag tycker att det är viktigt att ifrågasätta detta.

Precis på samma sätt som Sveriges riksdag är noga med att följa det juridiskt korrekta kan man inte i EU-sammanhang göra vad som helst exempelvis med budgeten. Det är lätt att slänga ur sig något och säga att man borde göra si och så. Men jag utgår från att vi ska följa de lagar och regler som finns, och då finns det en tydlig begränsning.

Att föra upp den här diskussionen tycker jag var rätt. Det kan i längden naturligtvis inte vara så att några säger: Det som är lite svårare och lite mer utmanande får ni andra hålla på med, så gör vi bara det som är lätt och positivt. Det är inte okej, enligt min mening. Men i samma stund som jag säger det tänker jag hålla på de fastställda regler och lagar som finns.

Herr talman! Det var bra att statsministern gjorde en korrigering på slutet, för statsministern har faktiskt förfoganderätt över att driva frågor inom unionen, att driva frågan om budget, så att fler länder gör mer, så att det lönar sig att göra rätt och kostar att göra fel.

Jag vill återkomma till min fråga om biståndet till Grekland. För att förverkliga implementeringen av internationell rätt, för allas rätt att få sin asylansökan prövad och överprövad, krävs det en infrastruktur på plats i Grekland, till exempel i form av kustbevakning, tolkar, migrationsexperter och domare.

Jag undrar: Vad kommer Sverige att bistå med? När kommer regeringen att meddela vad Sverige ska bistå med?

Herr talman! Det ska Sveriges regering meddela så fort vi har fått först och främst ett klart besked från Grekland om vad som behövs där. Det är ingen idé att skicka vare sig personer eller materiella resurser om det inte är koordinerat. Det gäller att de mottagande säger: Det är det här vi behöver! Det ska i sin tur fördelas på ett bra sätt mellan medlemsstaterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Vi har redan uttryckt - det sa jag också i min inledning - att vi från olika myndigheter, som Migrationsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, är beredda att bistå i fråga om både personliga behov och materiella behov. Men vi vill först få reda på vad Grekland behöver och var Sveriges del gör bäst nytta.

Herr talman! Jag vill tacka statsministern för återrapporteringen och även för orden om det som har hänt i Bryssel i dag. Även mina och mitt partis tankar går självklart till de drabbade i Bryssel och deras anhöriga.

Det som har hänt är fruktansvärt och vittnar om att vi har mycket stora problem i vår världsdel. Det är viktigt att det inte stannar vid ord nu, utan att man agerar på riktigt och tar terrorhotet på största allvar. Frågan är faktiskt inte om utan när detta kan ske även i vårt eget land i den här skalan.

Det är viktigt att regeringen vidtar konkreta åtgärder, mer repressiva åtgärder. Det är viktigt att inte släppa in terroristerna i vårt land och i vårt Europa och att bekämpa dem som redan finns här.

När det gäller Europeiska rådets senaste toppmöte är Sverigedemokraterna mycket kritiska till det avtal som nu har slutits med Turkiet. Varför ska EU betala Turkiet och ge visumlättnader för något som landet borde ha gjort ändå? Det har ju redan funnits ett återtagandeavtal som har varit ratificerat och klart.

Att kohandla med asylanter är tydligen den nya melodin från Bryssel. Att utpressning fungerar gentemot EU är nu tyvärr ett faktum. Risken finns också att Turkiet använder visumlättnaderna för att göra sig av med misshagliga individer genom att landsförvisa dem till Europa.

Att nu ge över 70 miljoner medborgare från ett mer eller mindre islamistiskt land så gott som fri lejd till Europa kan aldrig vara bra, särskilt inte när det finns kopplingar till terrorism och IS från Turkiet. Detta riskerar att bli en trojansk häst. Turkiet är ett land med stor korruption och mycket bristande demokrati, med förtryck av minoriteter och stora konflikter med flera grannländer i både Europa och Mellanöstern och med en landyta som inte ens ligger på vår kontinent.

Herr talman! Jag hör att Sverigedemokraterna är kritiska. Det får man vara. Jag hör dock aldrig någon alternativ lösning. Vi har ett mycket allvarligt problem när bara i år över 400 människor har dött på de här haven. Vi måste få ett slut på det.

Frågan återkommer alltid varför vi betalar till Turkiet. Låt mig först uppmärksamma det faktum att Turkiet i dag antagligen har uppemot 3 miljoner flyktingar inne i landet och har haft ganska många ett längre tag.

Det är inte så att vi betalar in 3 miljarder euro in blanco till den turkiska statskassan. Detta har jag sagt så många gånger att det snart borde fästa. Detta är mycket konkreta projekt som ska identifieras. De ska röra just flyktingarna. De ska stödja flyktingar och hjälpa de flyktingar som lever under svåra förhållanden till arbete och till utbildning och naturligtvis att klara det dagliga uppehället, inte minst maten. Det är det som pengarna är avsedda för. De resurser som EU avsätter här går till flyktingar inne i Turkiet och inte till den turkiska statskassan.

Det är ett missförstånd - måhända medvetet - att säga att det nu blir 70 miljoner som bara får resa in här. För att över huvud taget komma i fråga för viseringsfrihet ska Turkiet uppfylla 72 kriterier. Alla dessa kriterier ska vara uppfyllda. Då kan det bli det beslut om viseringsfrihet. Dit är det en bit kvar. Nu är det upp till Turkiet. Det tydliggörs också mycket tydligt i detta gemensamma uttalande att det nu är Turkiet som får uppfylla sin del och visa att man har kommit så långt att kommissionen i så fall kan föreslå detta - annars blir det inte tal om det. Man ska uppfylla alla kriterier. Då kan det bli tal om viseringsfrihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Statsministern talar om konstruktivitet. Konstruktivitet skulle i detta fall kunna vara till exempel att det återtagandeavtal som redan fanns på plats skulle implementeras tidigare. Konstruktivitet skulle kunna vara att man använder sig mer av pushbacks. Man skulle förverka dessa båtar, och man skulle upphöra med den signalpolitik som den svenska regeringen och inte minst statsministern varit ansvarig för liksom även länder som Tyskland och Österrike. Det skulle också kunna vara konstruktivt att faktiskt inte använda silkesvantar gentemot ett sådant land som har en utbredd korruption, som har en bristande demokrati och som nu har låtit EU hållas som gisslan och som har utpressat EU i denna fråga.

I stället för att sätta hårt mot hårt har man lagt sig platt från regeringens sida och från EU:s sida. Man har fegat ur, man har låtit Turkiet hålla EU som gisslan och man har lagt sig platt. Det är skamligt och beklagligt. Vi får se vad detta avtal kommer att leda till i praktiken.

Herr talman! Det är lätt att säga att man ska göra någonting och ta kål på smugglingen. Det är precis det som görs nu. Vi måste ta kål på denna affärsmodell, att det lönar sig för smugglare att ta betalt och skicka människor med en farlig båt som dessvärre ofta kapsejsar. Bara i år har nästan 500 människor dött. Det är det som vi måste få stopp på, och det är det som detta tar sikte på.

Det är ett återtagande som just nu sker, från ett mycket osäkert och farligt system där människor flyr och riskerar sina liv till ett ordnat flyktingmottagande mellan Turkiet och EU. Det är det som allt detta syftar till.

Enligt min uppfattning är detta inte en lösning för just denna situation. Det kan vara början på en lösning på längre sikt, att vi alltmer övergår till en ordnad migration där människor inte behöver företa dessa farliga resor. Men jag skulle gissa att Sverigedemokraterna inte är så starkt för en sådan migration.

Herr talman! Många av oss har i dag känt oro för nära och kära i Bryssel. Då kan vi bara föreställa oss den rädsla som kommer när man har skottlossning omkring sig eller den skräck som det innebär när man har bomber runt omkring sig. Då kan vi tänka oss den förtvivlan som det innebär om detta händer upprepade gånger vecka efter vecka. Då börjar vi se den verklighet som många människor flyr ifrån. Det är vårt ansvar att hjälpa människor på flykt.

Men våra samhällen kan inte fly. Vi ska stå upp och försvara det öppna och fria samhället, ett samhälle som ger människor fria val att leva det liv som de själva vill leva. Det är detta samhälle som terroristerna är rädda för. Det är detta samhälle som vi ska försvara och inte låta Europa förfalla till övervakning, krig och polisstat. Då har vi verkligen förlorat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman och statsministern! När det gäller återrapporteringen vill jag ställa en fråga. Jag tycker att Sverige verkligen gjorde någonting bra, och jag följde processen hela vägen. Vi har fått igenom att UNHCR ska övervaka, att det ska vara individuell rätt, att det ska vara möjlighet att överklaga och att Turkiet ska ge skydd även till andra nya grupper. Men detta står och faller med att Turkiet menar allvar med de löften som de har gett. Jag vet att vi ska ha månadsvisa uppföljningar.

Tyckte statsministern att Turkiet tog dessa löften på allvar? De har den senaste tiden tagit över tidningar, bombat sina egna medborgare, hotar med att åtala politiker som är meningsmotståndare och så vidare. Menar Turkiet allvar? Har detta en chans att lyckas?

Herr talman! Vi är helt överens, Carl Schlyter, när det gäller övertagande av tidningar och så vidare. Det har vi mycket tydligt gett uttryck för. Vi har också gjort det i Europeiska rådets egna slutsatser, där vi ställer mycket tydliga krav på att Turkiet måste leva upp till demokrati, åsiktsfrihet och så vidare.

Jag sluter inte ett avtal med en motpart som jag sedan säger absolut inte kommer att leva upp till detta.

Det finns inga garantier. Det kan ingen lämna. Men jag menar att det finns en seriös ambition att kunna leva upp till detta. Det är naturligtvis kopplat även till diskussionen om nya kapitel för EU-medlemskapsförhandlingar, för viseringsfriheten och så vidare. Här är det alltså två parter som verkligen har någonting att få ut av en sådan överenskommelse.

Min bedömning är att det är klart att båda parter vill uppfylla avtalet. Däremot är det alldeles uppenbart så att det är behäftat med många svårigheter och många utmaningar. Att hantera detta rent praktiskt är ingen liten logistisk övning. Den är enorm. Under resans gång kommer det säkert att göras fel. Det ska man absolut inte utesluta. Men min bedömning är att båda parter vill leva upp till detta avtal och se till att vi kommer bort från en farlig och inhuman människosmuggling och får en ordnad migration mellan Turkiet och EU.

Herr talman! I början kändes det ganska ensamt att slåss för helt naturliga saker som EU och internationell rätt bygger på. Med tiden fick vi in det i slutsatserna, och nu står det tydligt och klart vad som gäller.

Har det skett en omsvängning bland fler länder? Vi kommer nämligen aldrig att ensamma kunna övervaka de mänskliga rättigheterna. Vi har nu stöd av UNHCR, och vi har stöd av kommissionen. Men vi behöver också politiskt stöd från de andra länderna att sätta tryck på Turkiet om detta inte fungerar som planerat.

Sedan hoppas jag verkligen att fler länder tar sitt ansvar. Den verklighet som människor flyr från är nämligen så fruktansvärd att EU också direkt måste hjälpa till genom att kunna ta hand om asylansökningar på rimliga sätt. Jag hoppas därför att detta är ett steg mot lagliga vägar in och att denna process nu kan fortsätta med fler förslag från kommissionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Det var betydligt mer diskussion om EU-rätten och internationell rätt den här gången, med tanke på hur det såg ut förrförra måndagen. Det var Sverige som drev detta. Det är lika bra att vara ärlig och säga som det var. Vi fick in dessa skrivningar, och det var en mycket viktig bottenplatta. Då blev mandatet till Europeiska rådets ordförande Tusk, just utifrån internationell rätt, EU-rätten. Då tar man också fram principerna för detta utifrån det. Det var fler som ställde frågor om det.

Det finns ett ökat engagemang och en uppställning för att detta måste skötas på ett sådant sätt att vi kan se omvärlden i ögonen och säga att vi gör det bästa.

Precis som Carl Schlyter påpekar anser jag också att det är en viss trygghet att UNHCR är med i denna process och har ett vakande öga över detta. Men de kan inte ta ansvar för detta. Det måste vi och Grekland göra.

Herr talman! Jag vill börja med att verkligen instämma i statsministerns fördömande av de dåd som har skett i Bryssel i dag. I likhet med flera andra vill jag rikta en tanke till de offer och de anhöriga som har drabbats av det fruktansvärda som har hänt där.

Herr talman! Därmed ska jag gå över till återrapporteringen. I EU står alternativen ofta inte mellan en bra lösning och en dålig lösning. Ofta står det mellan att över huvud taget ha en gemensam politik och att inte ha någon politik alls.

Jag tycker att det vore synnerligen olyckligt att inte ha en gemensam politik på detta område. Någon kanske undrar varför jag tycker det. Jo, jag är rädd för att Europa är i ett läge där det finns en påtaglig risk för att vi får ännu mer taggtråd, ännu fler gränsvakter och ännu fler poliser mellan våra medlemsstater och vid våra yttre gränser. Risken är därtill påtaglig att Schengensamarbetet och kanske till och med Europeiska unionen står inför ett sönderfall om vi inte har en gemensam politik på det här området.

Därför är det viktigt, säger jag, att statsministern har lyckats få till en gemensam lösning med sina kollegor. Men det förslag som fanns på bordet var ju inget önskeförslag från min sida, från Centerpartiets sida eller - tror jag - från Sveriges sida. Jag sa vid upprepade tillfällen under våra samråd att vi förväntar oss att statsministern gör sitt yttersta för att förbättra det som låg på våra bord så långt det bara är möjligt.

Med detta sagt gjorde jag tre medskick till statsministern vid våra samråd. Bland annat undrade jag om det går att specificera ytterligare lagliga vägar. Jag undrar hur det gick med dessa medskick och hur statsministern kunde påverka och förbättra det avtal som låg på vårt bord.

Herr talman! När det gäller det inledande resonemanget tycker jag att det är precis så det är. Det är fler som behöver se att man inte åker från Sverige ned till EU och bestämmer. Det gäller att hitta en gemensam lösning, och hittar vi ingen har vi ingen gemensam politik. Sverige avgör inte självt. Jag är av den bestämda uppfattningen att detta är en fråga vi måste lösa tillsammans. Det går inte att enskilda länder tar ansvar för detta, utan vi måste hitta en lösning för 28 medlemsländer. Vi får göra det bästa utifrån det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Det är inget önskeförslag, men jag vill nog ändå påstå att det med de skrivningar vi fick in - inte minst om internationell rätt - är så långt vi kunde komma. Vi förstärkte också skrivningarna om exempelvis den individuella rätten i det här uttalandet jämfört med det vi hade förut. Nu återstår den praktiska hanteringen av detta, och jag vill vara väldigt öppen och tydlig med att detta innebär väldigt stora utmaningar. Det är en enormt svår uppgift och en enormt svår övning att få det på plats som måste vara på plats.

Jag får be om ursäkt, herr talman, för de tre medskick Eskil Erlandsson gjorde måste jag nog be honom upprepa i sitt nästa inlägg. Jag har dem inte i huvudet. Jag ber om ursäkt, Eskil Erlandsson, men jag har dem inte i huvudet. Jag vill gärna höra dem nu.

Herr talman! Det jag skickade med handlade för det första om möjligheten att få en specificering av fler lagliga vägar in i EU och hur de kan förstärkas. För det andra handlade det om ett önskemål om att få en fördelningsmekanism som bygger till exempel på procent mellan medlemsstater, så att vi inte bara har en antalsberäkning. För det tredje handlade det om att en förutsättning för turkiskt medlemskap i vår union är att landet uppfyller Köpenhamnskriterierna. Det ville jag ha med i det avtal som nu har slutits.

Herr talman! När det gäller det turkiska medlemskapet följer det precis samma kriterier som gäller för alla andra diskussioner, och i det ligger enligt min uppfattning det Eskil Erlandsson ger uttryck för.

När det gäller fördelningsmekanismen och hur detta ska göras - om det är vad vi ska ha på längre sikt som avses - återkommer kommissionen längre fram med hur vi ska få till ett system som är hållbart för hela EU. Vad gäller fördelningsmekanismen i just det här, alltså i avtalet med Turkiet, bygger det först på de 18 000 i de vidarebosättningsprogram EU har kommit överens om. Det följer sin logik. De 54 000 bygger fortfarande på en frivillighet, vilket ju visar att vi har en del kvar att göra för att det ska uppfyllas.

Vad gäller specificeringen av lagliga vägar är detta en första del. Vi hade ingen diskussion om hur det ska utvecklas senare, utan nu hanterades EU-Turkiet. Senare i vår återkommer diskussionen om fler lagliga vägar.

Herr talman! Jag vill tacka dig, Stefan Löfven, för dina ord av medkänsla med offren för terrordåden i Bryssel och för din klarhet och beslutsamhet när det gäller att bekämpa terror. Vi är oeniga om mycket i den här kammaren, men inför detta står vi tillsammans och är eniga.

Avtalet med Turkiet bygger på att EU ska återsända flyktingar till ett land som inte är säkert för människor på flykt. Det finns också ett stort glapp mellan orden i de dokument som antas och den faktiska verkligheten. Ja, det står i dokumenten att det ska vara en individuell prövning - det är riktigt. Samtidigt ser Grekland Turkiet som ett säkert tredjeland för människor på flykt, vilket innebär att man trots denna individuella prövning rutinmässigt kan skicka tillbaka flyktingar till Turkiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Det finns tydliga skrivningar om demokrati och mänskliga rättigheter i Turkiet, men samma helg som avtalet trädde i kraft misshandlades människor på gatorna i Turkiet för att de firade det kurdiska nyåret. Det talas unisont från EU:s ledare om att åtgärda flyktingsmugglingen, och det är absolut avgörande att göra det. Samtidigt vet vi att människor i dag sitter i Turkiet och funderar på om de ska bege sig till Libyen och ta en ännu svårare och farligare väg över till Europa.

Där finns problemet med detta avtal: skillnaden mellan orden och verkligheten. Amnesty har fördömt avtalet. Det har Läkare Utan Gränser också gjort. UNHCR har begärt klarlägganden och uttryckt tveksamhet inför vissa delar. Man har dragit sig ur arbetet i det flyktingläger där de som ska deporteras finns. Man arbetar inte med människor som är inspärrade. Om UNHCR skulle rikta kritik mot avtalet, vilket vi inte vet ännu, kommer statsministern då att agera för att förhållandena ska ändras så att man respekterar rekommendationer från FN:s organ på flyktingområdet?

Herr talman! Det är klart att det finns förhållanden i Turkiet vi har kritiserat tydligt. Så är det. Faktum kvarstår dock att det i dag finns nästan 3 miljoner flyktingar i Turkiet. Vad som händer nu är att vi ska sätta stopp för att människor flyr på de farligaste och mest inhumana sätten där människosmugglare tar betalt - och tjänar pengar på att människor dör. Vi ska komma över till en ordning där människor under mer ordnade former kan lämna Turkiet och komma till EU utan att behöva riskera livet. Det är det som är fokus i detta.

Ingen kan naturligtvis garantera att nya rutter inte uppstår. Vi vet att det i dag finns massor av människor i Libyen som kanske också väntar på att kunna göra en resa. Det är en livsfarlig resa, men de kanske tar den risken. Vi kan aldrig bortse ifrån att det finns en sådan risk. Vad vi fokuserar på här och nu, dock, är just detta. Vi kan ju inte låta bli att göra någonting här bara för att det möjligtvis kan uppstå någonting någon an-nanstans. Jag menar att det är vår uppgift att stoppa den här vidriga människohandeln och komma in i en annan ordning.

UNHCR kan naturligtvis inte själv sätta en godkännandestämpel på detta, men de är med i diskussionen. De vill vara med, för de vill att detta ska fungera. Det tycker jag är väldigt viktigt, och det gäller inte bara det som händer på den grekiska sidan utan även - inte minst - det som händer på den turkiska sidan. De är sedan länge igång med en dialog med turkiska myndigheter om hur vi ska ha en ordnad migration. Som framgår av avtalet ska det också följas upp varje månad. Låt oss då ta de problem som eventuellt dyker upp ett och ett och i så fall se vad som kan komma att behöva göras.

Herr talman! Om det hade varit så att detta var dråpslaget mot människosmugglingen hade jag varit väldigt glad i dag, men jag tror att smugglingen kommer att bli farligare och dyrare. Människor kommer att vara mer desperata. Det finns en uppenbar risk för att det sker. Vi får se. Jag hoppas att jag har fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Situationen i Turkiet försämras ganska dramatiskt. Så har det varit under flera månader nu. Det viktigaste turkiska oppositionspartiet, vänsterpartiet HDP, förföljs systematiskt av turkisk statsmakt. Nu hotar man att häva immuniteten för att kunna förhindra partiets parlamentariker att utföra sitt arbete. Det vore ett direkt grundskott mot det som finns kvar av demokratin i Turkiet. Vad är ditt budskap till Erdogan, statsministern? Vad vill du säga till honom om HDP och om att respektera de folkvalda i det turkiska parlamentet och inte hindra dem i deras demokratiska politiska arbete?

Herr talman! Det är inte bara statsministerns utan hela Europeiska unionens budskap till Turkiet som vi har skrivit in i våra slutsatser, att Turkiet ska respektera demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och inte minst åsiktsfriheten. Det är EU:s bestämda uppfattning, och det är därför det är uttryckt som det är i slutsatserna. Där är vi helt klara.

Nej, detta är naturligtvis inte dråpslaget mot människosmuggling. Vi inser att det här inte är den enda lösningen, men det är en viktig pusselbit i lösningen för att komma bort från människosmugglingen.

Det går enligt min uppfattning inte att vänta på den perfekta lösningen och därmed inte göra någonting. Vi är skyldiga att göra det vi kan. Nu har vi en möjlighet att pröva detta, och då gör vi det i överenskommelse med Turkiet. Men sedan är det ett stort arbete att få till stånd fred och rimliga villkor i Syrien, i Libanon och i Jordanien så att människor kan leva drägliga liv. Det är en nog så viktig uppgift.

Herr talman! Tack så mycket, statsministern, för återrapporteringen!

Jag tror inte att jag var den enda i dag som började dagen med att först vara chockad och sedan vara ledsen. Nu måste jag säga att jag är heligt förbannad och ännu mer motiverad än någonsin att arbeta för att fler, alla människor, får möjligheten att leva i ett fritt och demokratiskt land. Det vi nu sett, senast i Belgien - tyvärr kommer det kanske att bli mer - hänger också ihop med flyktingkrisen, för många av de här människorna flyr just undan terror och krig.

Sverige behöver inte skämmas för det vi har gjort hittills. Men flertalet inom EU-28 borde faktiskt skämmas. Ändå är det lite likt biskop Brask som jag står här i dag, för naturligtvis borde aldrig det avtal som signerats ha behövt se dagens ljus om EU-28 hade delat på de flyktingströmmar som nu kommer. Det borde ha varit en gemensam, human och frikostig asylpolitik. Vi borde ha haft legala vägar in. Men det kunde vi inte få till stånd - jag är fullständigt medveten om det - och alternativet att ge upp finns inte på kartan.

Avtalet med Turkiet är, precis som mina kollegor flera gånger varit inne på, problematiskt av två skäl: för det första för att det finns en berättigad oro för att man inte lever upp till de åtaganden man nu har tagit på sig och för det andra för att vi ständigt ser att det går bakåt vad gäller mänskliga rättigheter och yttrandefrihet i Turkiet.

Därför ställde Liberalerna som krav att Turkiet i praktisk handling ska agera som ett säkert asylland, alltså måste följa alla åtagandena, och att det inte ska vara några snabbspår till EU eller en viseringsliberalisering som ett tack för att de befinner sig där de gör geografiskt. Men om Turkiet nu inte lever upp till åtagandena, herr statsminister, vad händer då? Vi vet att det inte blir någon viseringsliberalisering, och det är okej. Men är statsministern beredd att säga upp avtalet vid brott mot de mänskliga rättigheterna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Avtalet ska ses över med jämna mellanrum, en gång per månad, för att vi ska kunna hålla koll på att det fortlöper som det är tänkt och att det fungerar på ett rimligt sätt. Vi får nog vara införstådda med att det under resans lopp kommer att ske misstag och sådant som inte är perfekt. Låt oss följa detta månad för månad och dra slutsatser månad för månad om vad som kan komma att behöva göras.

Hela utgångspunkten, inte minst från svensk sida, har varit att internationell rätt och EU-rätt ska följas. Det var vi som fick in den skrivningen. Det var vi som drev att det är så implementeringen måste skötas, och det har vi fått ett allt bredare stöd för. Det är flera som pratar om detta nu, och jag är övertygad om att flera ser det som en nödvändighet att detta måste skötas enligt internationell rätt.

Man kan ha misstankar när det gäller om Turkiet kommer att leva upp till detta. Men jag utgår från, återigen, att båda parter lever upp till den precis påskrivna överenskommelsen. Annars kommer det att vara väldigt synligt vid översynen av avtalet.

Nej, något snabbspår är det inte tal om. Det är otroligt tydligt uttryckt att här gäller de kriterier som gäller för alla andra. Om viseringsfriheten ska bli aktuell är det 72 kriterier som ska uppfyllas. Och det är långt ifrån 72 kriterier som är uppfyllda, så nu är det väldigt bråttom för Turkiet att göra det så att kommissionen kan lägga fram ett förslag senare i år. Men det är upp till Turkiet att bevisa att man är mogen en sådan viseringsfrihet.

Med dessa ord tror jag att jag har besvarat Tina Acketofts frågor.

Herr talman! Jag hoppas naturligtvis, likt statsministern, att Turkiet tar den här chansen att verkligen visa att man vill vara en del av EU. Då måste man också uppfylla Köpenhamnskriterierna som vi har satt upp.

Om inte hela EU-28 klarar att hitta en lösning på detta tror jag att mitt favoritprojekt, Europeiska unionen, är på väg att rasa samman, inte bara för mig som en idealbild utan för hela världen.

I uttalandet från EU säger man att detta är en tillfällig och extraordinär åtgärd, och det hoppas jag verkligen att det är. Statsministern sa i ett tidigare inlägg:18 000 som nu ska vidarebosättas kan vi nog lösa, men att nå upp till 54 000 kommer att bli ett problem. Då öppnar sig genast frågan: Vad är vägen till en långsiktig lösning på detta? Vad avser statsministern att göra hädanefter för att vi ska få till stånd ett gemensamt, heltäckande och långsiktigt asylprogram inom EU?

Herr talman! Vad gäller ett långsiktigt program är tanken att kommissionen ska återkomma till detta. Och vi om några har drivit på just detta att alla 28 medlemsstater måste ta sitt ansvar. Jag delar naturligtvis uppfattningen att man inte ska gå för långt, men klarar vi inte av detta har EU mycket stora problem. Därför tror jag att det vore bra om också alla vi här i kammaren i våra kontakter där ute i Europa påtalar detta i våra Europaorganisationer, åtminstone vi som vill att EU ska fungera och bli starkare. Vi måste hitta en lösning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Än så länge är min bedömning att det starkaste argumentet mot de länder som inte vill göra något är just detta att de aldrig kommer undan på riktigt. De kan tycka just nu att det känns bekvämt att inte göra något, men de blir ju också drabbade i den stund EU inte fungerar och Schengen skulle kollapsa. Vi måste hålla den fanan högt.

Vad gäller de 54 000 bygger det på det tidigare frivilliga åtagandet. Därför gäller det att ligga på och inte tro att det går lätt.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Jag instämmer förstås i statsministerns medkännande med de drabbade av dagens attacker i Bryssel.

Åter till återrapporten från toppmötet. Vi kristdemokrater ställer oss försiktigt positiva till EU-toppmötets avtal med Turkiet när det gäller att hantera flyktingkrisen. Framför allt detta att öppna lagliga vägar in till EU, så att flyktingar inte behöver riskera livet på Medelhavet, är något som vi har drivit under lång tid.

Regeringen har vacklat lite i den här diskussionen och har ena stunden sagt att det är bra om man kan ansöka om visum utanför och den andra stunden inte. Men huvudsaken är att vi nu kan slå undan fötterna för människosmugglarna och försöka göra så att de människor som kommer hit, också genom UNHCR, är de som är mest sårbara, som det står i avtalet. Jag tycker att det är väldigt bra att det inte bara är de som har råd att betala människosmugglare utan att det är de som är mest utsatta som kan komma hit. Vi har också fått in EU-rätten och internationell rätt i avtalet, och det är bra.

En anledning till att flyktingar vill lämna Turkiet för Europa är att de inte har fått arbetstillstånd och inte fått skolgång och hälsovård.

Turkiet får nu 3 miljarder euro av EU, varav Sverige har bidragit med 600 miljoner, för att hjälpa flyktingar. Anser statsministern att man kan garantera att medlen kommer fram till hälso- och sjukvård och till skolgång för barnen? Vad ställer statsministern för krav för att betala ut de ytterligare 3 miljarder som Turkiet vill ha? Är statsministerns bedömning att fördelningen av flyktingkvoterna kommer att kunna genomföras inom en rimlig tid?

Herr talman! Vad först gäller arbetstillstånd håller Turkiet på att ändra sina regler för det och har redan infört en del förändringar för att det ska bli lättare för flyktingar att kunna arbeta i Turkiet.

När det gäller medlen är det inte så, som jag sa tidigare, att de betalas in till en kassa och att man sedan får se vad det blir. Om det så har med arbete, skola, utbildning, mat eller vad det kan vara att göra ska konkreta projekt identifieras, kostnadsberäknas, startas och följas upp. Det har varit min hållhake att här är det inte bara att hälla in pengar i statskassan, utan de ska komma flyktingarna till del. Det är också vad premiärminister Davutoglu säger. Det här är inte pengar till Turkiet. Det här är pengar till flyktingar som har en väldigt svår situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Om vi kan underlätta för dem i denna mycket svåra situation ska vi göra det. Jag kommer att vara stolt över den hjälpen. Men det får inte ske på vilka grunder som helst. Det ska vara ordning och reda.

Om de första 3 miljarderna har använts på ett bra sätt och vi ser att de gör nytta har vi sagt att vi är beredda att åta oss att stå för ytterligare 3 miljarder till slutet av 2018. Men om vi ser att de här 3 miljarderna inte har använts eller har använts på fel sätt vid något tillfälle är det en annan sak. Det finns alltså en återkoppling på det sättet att vi inte bara skickar ut pengar - de ska ha gjort faktisk nytta, så de första 3 miljarderna kommer att utvärderas.

Men återigen: Det finns så stora behov där att det vore väldigt konstigt om vi inte kunde göra nytta med de här pengarna.

Herr talman! Vilken är då statsministerns "red line"? Är det 10, 20, 50 eller 100 procent som ska få arbetstillstånd? Jag skulle vilja veta lite grann om vilken omfattning det är fråga om när Sverige är berett att betala ut de nya medlen.

Egentligen är det väldigt olyckligt att vi blandar ihop Turkiets process för anslutning till EU med flyktingkrisen och att Sverige och EU hamnar i ett skruvstäd i och med kraven från Turkiet. Turkiet bakbinder EU i flyktingkrisen för att komma vidare med sin EU-ansökan. Den här hopblandningen är jag starkt emot.

En annan fråga är hur Sverige ska kunna fortsätta att trycka på för mänskliga rättigheter. Vi ser näst intill ett krig som håller på att sprida sig regionalt. Vad kan statsministern göra inom EU? Har statsministern kanske redan gjort någonting för att trycka på för att vi måste deeskalera krisen och kriget i Turkiet?

Herr talman! Vad gäller det sistnämnda om Turkiet har Sveriges regering uppmanat Turkiets regering och alla andra inblandade parter att upphöra med striderna och våldet och återgå till en politisk dialog. Det finns ingen annan lösning på detta.

Det finns ingen "red line" på 10 procent, 50 procent eller något annat. Turkiet har påbörjat en ändring av sitt regelverk för att möjliggöra för flyktingar att arbeta i landet. Medlen avsätts för att vi ska underlätta för detta. Det kan handla om konkreta projekt för att det ska kunna komma jobb. Vi får sedan följa upp hur de pengarna används. Används de på ett så bra sätt att vi ser att man exempelvis har möjlighet till arbete och egen försörjning, till skolgång eller till mat? De projekten måste identifieras, specificeras och sedan följas upp när de är genomförda.

Vad gäller om Turkiet ska bakbinda EU eller inte får vi välja: Endera tror vi på att vi kan göra skillnad här, och då ingår vi en överenskommelse, eller så tror vi inte på det.

Herr talman! Jag tackar statsministern för återrapporten. Jag tackar också statsministern för det mycket tydliga fördömandet av de fruktansvärda attacker som gjordes på morgonen i Bryssel, ett fördömande som jag naturligtvis instämmer i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Jag skulle vilja kommentera ett svar som statsministern gav till Eskil Erlandsson. Statsministern sa att det inte bara är för Sverige att åka "ned till EU". Jag tycker att denna formulering vittnar om en bekymmersam attityd till samarbetet inom EU. Vi åker inte "ned till EU". Sverige är en del av EU och ska ha en stark röst i det samarbetet. Vi har också historiskt haft en väldigt stark röst tack vare att vi tagit samarbetet på väldigt stort allvar.

Åter till Europeiska rådet och slutsatserna från det: Sverige har tagit ett stort ansvar i flyktingkrisen. I fjol tog vi emot ungefär 160 000 asylsökande i Sverige. Det var en stor utmaning. För att lätta lite grann på trycket i Sverige ansökte regeringen om möjlighet till omfördelning av några av dessa asylsökande. Nu står det klart att det inte blir någon omfördelning från Sverige till andra medlemsstater. Då är min fråga till statsministern: Hur ska Sverige hantera det faktum att någon omfördelning från Sverige inte kommer att ske?

Herr talman! Jag vill fortsätta lite grann på frågorna om Sveriges stöd till Grekland. Jag blev väldigt bekymrad när jag på morgonen hörde om rapporterna från Lesbos, där flyktingar nu enligt uppgift låses in i fängelseliknande läger. Alldeles uppenbart är det så att Grekland inte klarar av att möta situationen och är i väldigt stort behov av hjälp. Jag vill verkligen understryka det som bland annat Ulrika Karlsson var inne på tidigare om att Sverige skyndsamt måste ge besked om hur vi kan stödja Grekland i det här arbetet för att avtalet ska kunna fungera på ett rättssäkert och humant sätt i enlighet med internationella regler och konventioner.

Herr talman! Då är det bra att vi redan har gett besked. Vi är beredda att ställa upp med personella resurser och fordon - det kan vara båtar - men vi vill också att Grekland och de som agerar där nere säger vad de vill ha hjälp med. Vi kommer inte att bara skicka ned saker och hoppas på det bästa, utan vi vill att det ska vara ordning och reda. När vi får de konkreta beskeden är myndigheterna beredda. Vi har gett dem uppgifter om vad vi är beredda att bistå med, så det är redan gjort.

Johan Hultberg hade en synpunkt om vår attityd. Vad jag säger är att Sverige inte bara kan åka ned och säga hur allt ska bli. Vi bestämmer inte ensamma. Däremot är vi en tydlig röst, och det tycker jag manifesteras rätt bra i den internationella tankesmedjan, så att säga. Sverige får nog räknas som nummer två i EU efter Tyskland vad gäller inflytelserikhet. Jag tycker att det är rätt bra.

Även vad gäller omfördelningen får man välja utifrån rådande situation. Det är korrekt att Sverige hade begärt en omfördelning inom ramen för de 54 000 som Ungern inte ville ha. När nu den omfördelningen inte har fungerat så där alldeles lysande, för att uttrycka det försiktigt, får man välja sin strid också här. Endera står vi på oss och säger att vi absolut ska ha den omfördelningen, eller så ser vi till att det i det här fallet prövas om detta går att använda för att få stopp på människosmugglingen mellan Turkiet och EU och i stället få till stånd lagliga vägar och en ordnad migration. I det här fallet och i den här stunden är bedömningen att det är bättre att se till att använda det just nu. Vi vet inte om alla 54 000 behöver användas för det här, och då återstår naturligtvis Sveriges krav på omfördelning från Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Bakgrunden till min fråga om omfördelning är att jag upplever att regeringen talar lite grann med kluven tunga när det gäller de här frågorna. Så sent som i fredags blev det som sagt klart att det inte blir någon omfördelning från Sverige, och så sent som i måndags, det vill säga i går, presenterade regeringen politiska prioriteringar på EU-området. En av de prioriteringar som regeringen lyfte fram i går är att gemensamt fattade beslut om att stärka det befintliga systemet skyndsamt genomförs samt att Sverige blir föremål för omfördelning.

Jag tycker att det är lite märkligt, herr talman, att statsministern i fredags tyckte att det inte är något konstigt att vi avsäger oss möjligheten till omfördelning men i går sa att omfördelningen är en av de svenska prioriteringarna på EU-området.

Herr talman! På Europeiska rådet behandlades även miljö och klimat och ratificering av Parisavtalet. Jag skulle vilja fråga statsministern hur tidsplanen ser ut för EU:s ratificerande.

Herr talman! Ursäkta, men kan jag få höra frågan om ratificering igen?

Herr talman! Jag frågade statsministern om hur tidsplanen ser ut för EU:s ratificering av Parisavtalet.

Herr talman! Ursäkta, men eftersom detta inte berörs av den här rapporteringen har jag inte förberett det. Jag kan inte i huvudet exakt när det ska ratificeras. Det är lika bra att säga det direkt.

När det gäller omfördelningen är det inte klart. Vad som gäller nu är att de 54 000 som Ungern inte ville vara en del av står till förfogande. Ifall de 18 000 som finns i samarbete med UNHCR inte räcker för det här ändamålet finns 54 000 till. Vi vet ännu inte om de över huvud taget används, och därför kvarstår vår begäran hos EU-kommissionen - om de inte används ska vi kunna ha en del av dem. Därför tänker vi inte släppa det kravet. Kommissionen har lovat oss detta. Ännu har det inte kommit något förslag för att få ordning på den här svåra situationen. Vi har sagt: Okej, kan de göra nytta här prövar vi den vägen.

Herr talman! Statsministern har nu fått två eller tre frågor om vad Sverige kan göra för att bistå grekerna i att se till att det här avtalet verkligen fungerar i praktiken. Statsministern har försökt glida undan ett svar på frågan genom att säga att grekerna först måste klargöra vad de vill ha hjälp med.

Problemet är att grekerna behöver hjälp med allt. Allting brister. Det är för lite poliser, för lite asyltjänstemän och för lite av allt. Ett antal länder i Europa har tydligt klargjort vad de är beredda att bidra med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Tyskland har sagt att de är beredda att skicka 200 poliser. Frankrike likaså. Både Tyskland och Frankrike har sagt att de är beredda att skicka 100 asyltjänstemän var. Till och med Rumänien har deklarerat vad det är för typ av resurser de är beredda att skicka ned dit.

Ska avtalet med Turkiet verkligen fungera gäller det att alla länder tar sitt ansvar. Nu undflyr den svenska regeringen sitt ansvar. Stefan Löfven undflyr ansvaret här i kammaren och svarar inte på frågan vad det är svenska regeringen kan bistå med.

Herr talman! Jag ska igen läsa upp det jag sa i inledningsanförandet. Polismyndigheten och Kustbevakningen har redan erbjudit personella och materiella resurser till Frontex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förbereder insats. Migrationsverket ser just över hur man kan bidra. Förutsättningarna för att bidra analyseras löpande.

Nu gäller det framför allt den individuella prövningen som Grekland har bett om hjälp med och därutöver ordningsmakt och annat stöd. Det kan också gälla prefabricerade hus. Men det är ingen vits att alla länder skickar ned sitt och säger att nu gör vi det och det utan att det koordineras. Det är väl rimligt att vi ser över det.

Vi kan säga vad vi är beredda att bidra med. Det är precis det jag läste upp. Sedan måste man därnere säga: Om ni gör det, kan ni göra det, och ni göra det. Det gäller att inte alla kommer med samma insats, för då är det inte till stor hjälp.

Här krävs både att vara tydlig med vad vi kan bidra med och att se till att det koordineras så att det gör nytta där nere. Om Moderaterna vill göra någon inrikespolitisk poäng av detta får de göra det. Vi har från regeringens och myndigheternas sida varit tydliga om vad vi kan bidra med. Det måste faktiskt koordineras.

Herr talman! Det som Stefan Löfven precis läste upp här och som han sa inledningsvis är vad uppgörelsen handlar om. Det är vad alla andra europeiska länder har förpliktat sig att bidra med. Men Sverige är ett av de länder som inte specificerar vad det handlar om. Det är olyckligt.

Man får väldigt mycket känslan av att det är fråga om att regeringen försöker att glida undan ansvaret att verkligen dra sitt strå till stacken. Vi vet hur ansträngd den svenska poliskåren är här i Sverige. Vi vet hur ansträngt Migrationsverket är.

Det sätter bilden av att vi försöker att på alla möjliga sätt slippa undan att precisera vad det är vi vill bidra med. Om alla länder gör så kommer uppgörelsen att falla av samma anledning som vi var tvungna att träffa uppgörelsen. Det var för att Europas länder inte var tydliga med sitt ansvarstagande i att ta emot asylsökande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Det är en lite märklig argumentation från Fredrik Schulte. Han står och säger att vi vet hur ansträngt det nu är med polisen och hos andra. Är det då inte rimligt att polisen själv får avgöra vad den kan bidra med?

Vi har sagt att vi gärna bidrar med det Grekland behöver hjälp med i den individuella prövningen. Det kan innehålla både experter som gör själva prövningen och i ett senare skede också polisinsats. Men det gäller att myndigheten själv får avgöra vad den kan bistå med.

Det är inte så mycket mer att svara på. Vi har varit väldigt tydliga mot Grekland. Jag har själv till regeringschefen sagt att vi kommer att bistå. Vi håller på att analysera det. Vi har sagt vad det kan komma att vara. Men det är också viktigt att Grekland självt och de som arbetar därnere får koordinera det så att inte alla skickar samma grejer. Jag tror att det är en klok lösning.

Överläggningen var härmed avslutad.