Finansutskottets betänkande 1993/94:FIU16

Vissa strukturfrågor inom offentlig sektor

Innehåll

Sammanfattning
Motionerna
Utskottet
Hemställan
Reservationer

1993/94
FiU16

Sammanfattning

I betänkandet tar utskottet upp ett antal motionsyrkanden från
den allmänna motionstiden som berör det pågående
förändringsarbetet inom den offentliga sektorn. I motionerna
behandlas den statliga sektorns roll och uppgifter samt behovet
av konsekvensanalyser resp. utvärderingar i anslutning till
systemförändringarna inom den offentliga sektorn. Dessutom
ställs krav på såväl en statlig rationaliseringskommission som
en statlig avvecklingskommission. Utskottet avstyrker samtliga
motionsyrkanden.

I betänkandet ger utskottet dessutom sin syn på den
redovisning som regeringen på riksdagens begäran gör i
budgetpropositionen av organisations- och strukturförändringarna
inom den statliga sektorn.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer, två från
vardera Socialdemokraterna och Ny demokrati samt en
meningsyttring från Vänsterpartiet.

Motionerna

1993/94:Fi210 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att tillsätta en kommission för
rationalisering av verk och myndigheter, landsting och kommuner
samt övrig politisk administration.

1993/94:Fi502 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om analys av effekterna av olika "peng- och
checksystem".

1993/94:Fi506 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om staten som en förutsättning för
samhällsekonomisk utveckling.

1993/94:Fi507 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om privatisering av den gemensamma sektorn utan
samhällelig konsekvensanalys samt utveckling av olika
driftsformer inom den gemensamma sektorn.

1993/94:Fi508 av Ian Wachtmeister och Simon Liliedahl (nyd)
vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till inrättande
av en statlig avvecklingskommission för att i enlighet med vad i
motionen framförts föreslå regeringen i första hand avveckling
av statliga, kommunala, kooperativa, fackliga samt privata
monopol,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till inrättande
av en statlig rationaliseringskommission för att i enlighet med
vad som framförts i motionen ta initiativ till och ansvara för
att rationaliseringarna vid större statliga bolag och
myndigheter bedrivs på ett rationellt och professionellt sätt.

1993/94:Fi605 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avveckling och utveckling i statlig
verksamhet.

1993/94:So261 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en kartläggning angående
privatiseringens kostnader och effekter på den offentliga
sektorn bör göras.

Utskottet

Omprövning och förnyelse av offentlig sektor

I budgetpropositionen (prop. 1993/94:100 bil. 1 s. 53--69)
redovisar regeringen sin strategi för förnyelsen av den
offentliga sektorn. Som huvudfrågor för det förändringsarbete
som bedrivs anges sammanfattningsvis följande:

att fortlöpande ompröva statliga åtaganden,
att utveckla mål- och resultatstyrningen,
att utveckla den finansiella styrningen och höja den
ekonomiadministrativa kompetensen,
att utveckla samverkan och tydliggöra ansvarsfördelningen
mellan stat och kommun,
att renodla verksamhetsformerna för offentlig produktion,
att fullfölja bolagisering och privatisering av offentlig
verksamhet som kan bedrivas i konkurrens på marknaden,
att utveckla och förändra statsförvaltningens struktur och
arbetsformer inför ett ökat europeiskt samarbete,
att öka medborgarnas valfrihet och möjligheter till inflytande
och insyn i offentlig verksamhet.

Regeringen redogör i budgetpropositionen också för
hittillsvarande och planerade strukturförändringar inom
statsförvaltningen (bil. 8 s. 3--33). Som underlag för
avrapporteringen till riksdagen har Statskontoret på regeringens
uppdrag gjort en uppföljning av de viktigaste organisatoriska
och strukturella förändringarna inom statsförvaltningen från
1980 och framåt.

I Statskontorets uppdrag har också legat att genomföra den av
riksdagen våren 1991 begärda uppföljningen av det s.k.
Administrationsprogrammet (prop. 1990/91:150 del II, bet. FiU37,
rskr. 390). Målet med programmet var att minska kostnaderna för
den statliga administrationen med 10 % utan att verksamheternas
resultat försämrades. Den årliga nettobesparingen på
statsbudgeten skulle enligt beräkningarna bli ca 2 miljarder
kronor efter treårsperiodens slut. Uppföljningen visar enligt
vad som redovisas i propositionen att sparmålet i huvudsak
uppnås, även om vissa osäkerheter finns i det underlag som
ligger till grund för beräkningarna.

I likhet med vad som varit fallet under senare år anmäler
regeringen också de personalmässiga konsekvenserna av
strukturförändringarna inom den statliga verksamheten.

När det gäller inriktningen av det fortsatta arbetet anger
regeringen att det krävs ytterligare åtgärder för att förbättra
uppföljningen och styrningen av organisationsförändringarna. Det
sker mot bakgrund av de uttalanden som riksdagen gjorde våren
1993 i anslutning till behandlingen av Riksdagens revisorers
granskning av omstruktureringarna i statsförvaltningen åren
1991--1992 (bet. 1992/93:FiU17, rskr. 268). Där pekades på
betydande brister i såväl förberedelserna som genomförandet av
förändringarna. Regeringen anger nu att det behövs en
systematisk uppföljning av organisations- och
strukturförändringarna, att erfarenheterna av omställningar som
genomförts bör ställas samman för att möjliggöra bl.a. analyser
av omställningskostnaderna samt att det är viktigt att
systematiska produktivitetsjämförelser i statlig verksamhet
kommer till stånd.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att riksdagen genom
redovisningarna i budgetpropositionen getts en relativt ingående
information om ett antal viktiga strukturfrågor inom den
offentliga sektorn. För den statliga verksamheten är det enligt
utskottet av särskild vikt att riksdagen såsom huvudman får
möjlighet till en kontinuerlig och samlad uppföljning i
styrnings-, lednings- och organisationsfrågor.

Utskottet har inget att erinra mot vad som i propositionen
sägs med anledning av uppföljningen av det s.k.
Administrationsprogrammet eller mot de åtgärder som regeringen
avser att vidta för att åstadkomma en förbättrad styrning av
omstruktureringarna i statsförvaltningen. Enligt utskottets
mening är vidare den av regeringen aviserade systematiska
redovisningen av information om omställningarna i den statliga
verksamheten väl ägnad att förbättra såväl riksdagens som
regeringens möjligheter att följa förändringarna. Materialet bör
även kunna tjäna som utgångspunkt för kommande utvärderingar av
effekterna av förändringarna.

Den statliga sektorns roll

I motion Fi506 av Anders Nilsson m.fl. (s) sägs att det
behövs ett nytt perspektiv på och en samlad politik för den
statliga sektorns utveckling så att den kan användas för att
stärka Sveriges möjligheter inför framtiden. Den statliga
förvaltningen är samhällets viktiga administrativa
infrastruktur, som ger förutsättningar för att andra och annat
skall kunna utvecklas.

Motionärerna hävdar -- med hänvisning till 1993 års
nobelpristagare i ekonomi Douglass C. North -- att staten och de
samhälleliga institutionerna är av avgörande betydelse för den
ekonomiska tillväxten. Satsningar på sådana funktioner inom
myndigheterna som befrämjar tjänstesamhället har en minst lika
viktig roll för samhällsekonomins utveckling som t.ex.
satsningar på trafikens infrastruktur.

Enligt motionärerna är den statliga konsumtionen inte orsak
till krisen. Kostnaderna för den statliga förvaltningen har i
stort sett varit oförändrade sedan 1970-talet och motsvarade år
1992 ca 8,1 % av BNP. Riksdag och regering är också beroende av
en effektiv statsapparat och kunniga myndigheter för att nå de
resultat väljarna utlovats på olika områden.

I motion Fi605 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s)
understryks att det bland de anställda i statsförvaltningen
finns en bred insikt om nödvändigheten att förbättra och
förändra den statliga verksamheten. Ryckigheten i förändringarna
skapar dock på många håll osäkerhet i organisationen och minskat
engagemang i arbetet. De möjligheter att utveckla och förbättra
verksamheten som resultatorienteringen och fleråriga budgetramar
innebär tas därför inte till vara ordentligt.
Förbättringsarbetet blir därför inte så effektivt som önskvärt
vore.

Motionärerna pekar på att regeringen i budgetpropositionen
framhållit vikten av att myndighetscheferna engagerar och
entusiasmerar sina medarbetare, eftersom verksamhetens
effektivitet och förnyelse är beroende av detta. I motionen
begärs att regeringen snarast skall göra detta krav tydligt för
dem.

Utskottet kan i mycket instämma i vad som i motion Fi506 sägs
om betydelsen av en effektiv och väl fungerande statlig
förvaltning. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till vad som
anförs i årets finansplan i samband med att regeringen redogör
för sin syn på den offentliga sektorn och dess roll. Där
understryks att den offentliga sektorn är av stor betydelse för
en väl fungerande marknadsekonomi. Samtidigt betonas dock att
omfattningen av offentliga åtaganden måste kunna omprövas över
tiden efter utvecklingen av bl.a. inkomster, värderingar och
teknik.

Utskottet har med anledning av vad som anförs i motion Fi605
förståelse för att de omfattande förändringarna inom den
statliga sektorn kan innebära osäkerhet för de anställda på
samma sätt som förändringar på arbetsmarknaden i övrigt. Detta
kan givetvis i sin tur under en övergångstid påverka utfallet av
verksamheten. Det framgår av redovisningarna i
budgetpropositionen att regeringen är väl medveten om att
myndighetscheferna har en nyckelroll i arbetet med att förnya
och effektivisera den statliga sektorn. Regeringen fäster därför
stor vikt vid chefsförsörjningsfrågorna och ett omfattande
utvecklingsarbete bedrivs för närvarande. Utskottet vill också
peka på att regeringen nyligen i proposition 1993/94:185
redovisat förslag och bedömningar som rör ledningen av de
statliga förvaltningsmyndigheterna. En av utgångspunkterna för
förslagen är att ansvarsbilden såväl gentemot regeringen som
inåt i organisationen skall bli mer entydig.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi506 (s) och
Fi605 (s).

En statlig rationaliseringskommission

Enligt motion Fi508 av Ian Wachtmeister och Simon
Liliedahl (nyd) om den offentliga sektorn skall staten endast
bedriva sådan verksamhet som är absolut nödvändig. Antalet verk
och myndigheter måste kraftigt bantas genom nedläggning,
rationalisering och privatisering.

Motionärerna menar att det finns tre stora faromoment med en
offentlig sektor. Höga skatter skapar för det första skillnader
mellan vad som är privatekonomiskt och samhällsekonomiskt
lönsamt. För det andra har det visat sig omöjligt att bygga upp
lika effektiva prestations- och incitamentsrelaterade system
inom den offentliga sektorn som inom den privata. Det har
slutligen visat sig omöjligt att avgränsa den offentliga sektorn
effektivt på grund av hänsynstaganden till olika särintressen.

En rationaliseringskommission bör tillsättas eftersom det
visat sig svårt att få de offentliga monopolen att rationalisera
sig själva. I motionen hävdas att alla stora statliga och
kommunala företag har en rationaliseringspotential på minst
20 %. Företagsledarna har emellertid i många fall snarare
utsetts på politiska meriter än på företagsekonomiskt kunnande
och ledarförmåga. Dessutom har fackföreningarna med hjälp av LAS
varit motståndare till alla förändringar som betyder
nedskärningar samtidigt som styrelserna i allmänhet varit
politiskt tillsatta utan erfarenheter från drift av företag.

Rationaliseringskommissionen bör enligt motionens yrkande ta
initiativ till och ansvara för att rationaliseringarna vid
större statliga bolag och myndigheter bedrivs på ett rationellt
och professionellt sätt. I Ny demokratis partimotion Fi210
om den ekonomiska politiken förs även fram krav om en sådan
kommission.

Utskottet vill markera att en omprövning och förnyelse av den
offentliga sektorns olika system och institutioner ingår som en
väsentlig del i regeringens samlade politik. Som redovisas i
årets finansplan har betydande förändringar redan genomförts
eller pågår. Viktiga frågor i detta arbete är ett ökat
handlingsutrymme för den enskilde, en precisering av statens
roll inom olika samhällsområden, en stimulans av alternativ och
mångfald i t.ex. vård och omsorg samt att all verksamhet så
långt som möjligt utsätts för konkurrens. Utskottet vill också
erinra om att regeringen nyligen gett särskilda direktiv till
samtliga kommittéer m.m. (dir. 1994:23) med riktlinjer om att
det offentliga åtagandet skall prövas förutsättningslöst i
samband med utredningsarbetet.

Ett mått på omställningarna utgörs av utvecklingen av antalet
anställda. Inom regeringskansliet har under de tre senaste
budgetåren bedömningar gjorts av personalkonsekvenserna av de
pågående strukturförändringarna. Enligt dessa uppgifter var
antalet anställda inom statsförvaltningen den 1 september 1991,
1992 resp. 1993 ca 380 000, 360 000 resp. 312 000. Det
innebär således en minskning av antalet anställda med ca 68 000
(18 %) på två år.

Något behov av en särskild rationaliseringskommission ser inte
utskottet. Förnyelsen och effektiviseringen av den offentliga
sektorn är en prioriterad del av regeringens arbete och sker
bl.a. inom ramen för den årliga budgetprövningen. Som stabs- och
stödorgan till regeringen i rationaliseringsarbetet finns redan
Riksrevisionsverket och Statskontoret.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Fi210
(nyd) yrkande 3 och Fi508 (nyd) yrkande 2.

Konsekvensanalyser vid privatiseringar

Enligt motion Fi507 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) får
privatisering definitivt inte vara något självändamål utan skall
användas som ett medel för att om möjligt ge en bättre/billigare
service med bibehållen kvalitet, sekretess och rättssäkerhet.
Motionärerna menar att det alltid är nödvändigt att se över
olika verksamheter, så också de offentliga. Däremot är det
farligt att slå sönder väl fungerande system utan att först göra
ordentliga konsekvensanalyser.

I motionen hävdas att privatiseringar i dag genomdrivs trots
att konsekvenserna kan bli att verksamheten fördyras, får sämre
kvalitet, blir otillgängligare för brukarna samt svårare att
kontrollera och skapa inflytande i. Det sägs också att
privatiseringen i sig är huvudsyftet och att man genom denna
åtgärd ofta byter ett offentligt monopol mot ett privat. Inga
andra driftformer än rent privata prövas, vilket enligt
motionärerna är mycket olyckligt.

Andra frågor som tas upp i motionen gäller rättssäkerheten och
behovet av att utveckla olika alternativa driftformer inom den
gemensamma sektorn. Lagstiftningen rörande ansvar och ersättning
vid felbehandlingar sägs således vara svag, men hittills har
individen i viss mån skyddats genom det politiska systemet. I
samband med ökad privatisering inom sjukvården bör därför
lagstiftningen förändras för att förstärka patientens
rättssäkerhet. Motionärerna anser också att möjligheterna att
driva verksamhet i kooperativ form behöver förbättras och pekar
bl.a. på erfarenheter från Japan, Spanien och Kanada med
konsumentkooperativ hälso- och sjukvård.

Utskottet ser motionen främst som en plädering för ett
förbättrat beslutsunderlag i samband med att ställning tas till
förslag om privatiseringar av offentlig verksamhet eller till
alternativa driftsformer. Motionen tar i första hand sikte på
frågor som har anknytning till sjukvården.

Enligt utskottets mening finns det en växande medvetenhet om
betydelsen av väl underbyggda konsekvensanalyser i anslutning
till riksdagens egna ställningstaganden i olika frågor. Under
våren har flertalet utskott yttrat sig till
konstitutionsutskottet i detta ämne. Således underströk
finansutskottet i sitt yttrande (1993/94:FiU9y) betydelsen av
att propositionener så långt möjligt innehåller bedömningar av
de samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenserna av de
presenterade förslagen. Utskottet pekade också på att metoder
anpassade till den offentliga beslutsprocessen redan finns
utvecklade.

Av särskilt intresse i sammanhanget kan vara att notera att
socialutskottet i sitt yttrande (1993/94:SoU1y) konstaterade att
flertalet propositioner inom dess område numera har ett särskilt
avsnitt om kostnader och andra konsekvensanalyser. Analyserna
var dock enligt socialutskottet av skiftande kvalitet och skulle
kunna utvecklas ytterligare. Socialutskottet framhöll därför
vikten av att arbetet med att utveckla kostnads- och
konsekvensanalyserna fortsätter. Redovisningen i propositionerna
bör enligt socialutskottet göras så utförliga att utskottet kan
göra en reell bedömning av konsekvenserna av de framlagda
förslagen.

När det gäller alternativa driftsformer vill utskottet
särskilt peka på den beredning om den ideella sektorn (C 1993:A)
som tillsatts av regeringen. Beredningens arbete är inriktat på
att ge den ideella sektorn möjligheter att ta ett ökat ansvar
för olika verksamheter. Beredningen skall fortlöpande analysera
och utarbeta förslag om hur den ideella sektorn kan komplettera
eller tillhandahålla alternativ till offentligt drivna
verksamheter. Olika samverkansformer mellan offentlig, ideell
och privat sektor skall också belysas. Även de kooperativa
företagens roll i samband med omstruktureringarna i kommuner och
landsting är föremål för regeringens uppmärksamhet, bl.a. inom
ramen för Kooperativa rådets verksamhet.

Mot bakgrund av vad utskottet ovan anfört avstyrks motion
Fi507 (s).

Kartläggning och analys av privatiseringens kostnader och
effekter

I en partimotion från Vänsterpartiet -- motion So261 --
tas olika välfärdspolitiska frågor upp. I motionen ställs bl.a.
krav på att en kartläggning av privatiseringens kostnader och
effekter på den offentliga sektorn bör göras.

Motionärerna framhåller att regeringen starkt har gått in för
att genomdriva privatisering i stor skala inom områden som
tidigare dominerats av den offentliga sektorn. Inom skolområdet
har exempelvis närmare hundra privata skolor på grundskolenivå
godkänts under ett år. De privata skolorna får 85 % av vad de
kommunala skolorna får i genomsnitt per elev, utan att ha samma
skyldigheter som dessa. Detta innebär enligt vad som sägs i
motionen i praktiken att medel överförs från kommunala skolor
till privata. Merkostnaderna på grund av ökningen av privata
skolor uppges bara i Stockholm uppgå till 17 miljoner kronor och
i Malmö till 1--2 miljoner kronor. Även de reella kostnaderna
sägs öka genom att de privata skolorna har lyckats ta över en
större andel av medlen än vad deras uppgifter motiverar. En
viktig uppgift för regeringen bör enligt motionen vara att
kartlägga hur mycket resurser som tas från de "fattiga" och ges
till de rika.

Även i motion Fi502 av Inger Lundberg m.fl. (s) tas frågan
om effekterna och kostnaderna av privatiseringarna upp. Enligt
motionärerna är det angeläget att regeringen tar initiativ till
forskning och utvärdering av effekterna av systemförändringarna.
Berörda myndigheter bör ges i uppdrag att göra en djupanalys av
effekterna för de offentliga finanserna av de "peng- och
checksystem" som nu genomförs inom olika samhällsområden.

Motionärerna anser att det är förvånande att så litet av
analys genomförs av de samhällsekonomiska effekterna av de
omfattande systemförändringarna. Bland de frågor som bör
studeras märks effekterna på kostnaderna för och konsumtionen av
samhällelig service samt de fördelningspolitiska och
skattemässiga effekterna. I motionen hävdas att det -- oavsett
från vilka utgångspunkter man betraktar förändringarna -- borde
vara ett för alla partier gemensamt intresse att effekterna blir
så tydligt belysta som möjligt. Detta gäller också om man ser
förändringarna utifrån snäv kostnads- och effektivitetssynpunkt.

Utskottet anser att effekterna av nya och förändrade
verksamhetsformer alltid måste studeras och analyseras.
Samtidigt vill utskottet understryka att en del av de
förändringar som motionärerna tar upp har prövats under relativt
kort tid och att det därför är svårt att dra några säkra
slutsatser.

Utskottet noterar samtidigt att den kommunala tjänstesektorn
enligt Svenska kommunförbundet under de senaste åren har visat
på en tydlig produktivitetsförbättring. På många av de
viktigaste områdena har således volymen snarast ökat trots att
kostnaderna har minskat. Till detta torde avregleringen av de
specialdestinerade statsbidragen ha bidragit, en förändring som
bl.a. uppmuntrar till förändrade och lokalt anpassade
verksamhetsformer i kommunerna.

När det gäller framväxten av nya styr- och produktionsformer
för kommunal verksamhet har relativt omfattande studier gjorts i
anslutning till Lokaldemokratikommitténs arbete. Enligt
kommittén har de alternativa driftsformerna -- oavsett om
produktionen sker i egen regi eller med extern drift -- många
fördelar jämfört med traditionell verksamhet. Effektiviteten och
kostnadsmedvetandet ökar i regel i organisationen. Problemen
generellt sett med de flesta av de nya produktionsformerna --
t.ex. resultatenheter, entreprenader, föreningar eller
fristående skolor -- är å andra sidan bristen på uppföljnings-
och utvärderingssystem och kvalitetsmätningar. Kommuner och
landsting behöver därför enligt kommittén utveckla sådana system
för att få en god uppföljning av resultaten.

I Statskontorets uppgifter ingår att biträda med underlag för
omprövning, effektivisering och styrning av statlig eller
statligt finansierad verksamhet. Av budgetpropositionen framgår
att regeringen har för avsikt att uppdra åt Statskontoret att
systematiskt följa och dokumentera erfarenheterna av
omställningarna och nedskärningarna av den statliga
förvaltningen. Dessutom kan noteras att inom Statskontoret pågår
eller planeras utvärderingar av avregleringar och
privatiseringar inom ett antal områden.

En sammanställning av svenska erfarenheter av system för
valmöjligheter inom skola, barnomsorg, äldreomsorg och
primärvård kompletterad med internationella erfarenheter har på
Lokaldemokratikommitténs uppdrag utförts av Statskontoret (SOU
1993:47). En fortsatt och fördjupad studie angående den genom
rätten till s.k. skolpeng ökade valfriheten inom skolan
genomförs för närvarande av Statskontoret på uppdrag av ESO
(Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi). Där avses
främst effekterna för kostnader, resultat och segregation att
belysas.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi502 (s) och
So261 (v) yrkande 1.

En statlig avvecklingskommission

I motion Fi508 av Ian Wachtmeister och Simon Liliedahl
(nyd) förordas att riksdagen hos regeringen skall begära förslag
till inrättande av en statlig avvecklingskommission.
Kommissionen skall kritiskt granska alla monopol, såväl
statliga, kommunala, kooperativa, fackliga som privata. Kan ett
monopol av olika anledningar ej avvecklas skall i stället
möjligheterna till hopslagning eller bantning undersökas.

Utskottet kan inte tillstyrka att ett särskilt organ för
avveckling inrättas. Som utskottet anförde i anslutning till ett
liknande motionskrav från Ny demokrati vid föregående riksmöte
skulle ett sådant organ innebära nya utgifter och besvärande
gränsdragningsproblem. Utskottet vill samtidigt peka på att
regeringen vidtagit en rad åtgärder för att främja konkurrensen
inom olika sektorer. Det gäller t.ex. den nya konkurrenslagen,
lagen om offentlig upphandling och öppnandet för entreprenader i
kommunal verksamhet. De bolagiseringar och privatiseringar av
statlig och kommunal verksamhet som genomförts innebär också att
stora verksamhetsområden förts över till en konkurrensutsatt
miljö. Direktiv har vidare nyligen getts till samtliga
kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden
(dir. 1994:23). Enligt regeringens riktlinjer skall varje
utredning förutsättningslöst pröva om åtagandet bör vara en
offentlig angelägenhet.

Utskottet avstyrker med hänvisning till vad som anförts motion
Fi508 (nyd) yrkande 1.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den statliga sektorns roll
att riksdagen avslår motionerna
1993/94:Fi506 och
1993/94:Fi605,

2. beträffande en statlig rationaliseringskommission
att riksdagen avslår motionerna
1993/94:Fi508 yrkande 2 och
1993/94:Fi210 yrkande 3,
res. 1 (nyd)

3. beträffande konsekvensanalyser vid privatiseringar
att riksdagen avslår motion
1993/94:Fi507,
res. 2 (s)

4. beträffande kartläggning och analys av
privatiseringens kostnader och effekter
att riksdagen avslår motionerna
1993/94:So261 yrkande 1 och
1993/94:Fi502,
res. 3 (s)

5. beträffande en statlig avvecklingskommission
att riksdagen avslår motion
1993/94:Fi508 yrkande 1.
res. 4 (nyd)

Stockholm den 12 april 1994

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit:
Per-Ola Eriksson (c),
Roland Sundgren (s),
Lars Leijonborg (fp),
Lisbet Calner (s),
Tom Heyman (m),
Yvonne Sandberg-Fries (s),
Arne Kjörnsberg (s),
Roland Larsson (c),
Sonia Karlsson (s),

Lennart Hedquist (m),
Alf Egnerfors (s),
Christel Anderberg (m),
Marianne Carlström (s),
Dan Eriksson i Stockholm (nyd) och
Dan Ericsson i Kolmården (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

Reservationer

1. En statlig rationaliseringskommission (mom. 2)

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet vill" och på s. 6 slutar med "yrkande 2" bort ha
följande lydelse:

Utskottet vill peka på att vår offentliga sektor är störst i
Europa. Den finansieras i allt väsentligt med skattemedel,
vilket fört upp skattetrycket till svindlande höjder. Den
grundsyn som bör vara vägledande för det fortsatta
rationaliseringsarbetet måste vara att staten endast skall ägna
sig åt sådan verksamhet som är absolut nödvändig.

Utskottet delar därför det som anförs i motion Fi508 (nyd) om
att antalet verk och myndigheter kraftigt måste bantas. Det kan
ske såväl genom nedläggning som genom rationalisering och
privatisering. Den borgerliga regeringens insatser hittills har
inte varit tillräckligt kraftfulla. En särskild
rationaliseringskommission bör tillsättas såsom ansvarig för det
fortsatta arbetet. All erfarenhet visar att det är svårt att få
de offentliga monopolen att rationalisera sig själva.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Utskottet
tillstyrker motionerna Fi508 (nyd) yrkande 2 och Fi210 (nyd)
yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande en statlig rationaliseringskommission
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Fi508
yrkande 2 och 1993/94:Fi210 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Konsekvensanalyser vid privatiseringar (mom. 3)

Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne
Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet ser" och på s. 7 slutar med "Fi507 (s)" bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening pekas i motion Fi507 (s) på ett antal
viktiga frågor i anslutning till de privatiseringar som nu sker
på såväl statlig som kommunal nivå. Utskottet ser positivt på
att alternativa driftsformer prövas som ett komplement till
offentlig produktion. Utskottet vill dock peka på det väsentliga
i att begreppen privatisering och valfrihet hålls isär.

Utskottet menar att i många privatiseringsprojekt har
privatiseringen i sig varit huvudsyftet snarare än ökad
valfrihet eller ökad konkurrens. Privatiseringarna har drivits
igenom främst av ideologiska skäl utan ordentliga analyser i
förväg av konsekvenserna för kvalitet, kostnader, insyn och
demokratiskt inflytande. Till detta kommer att system för
kvalitetssäkring, uppföljning och utvärdering ofta inte har
utarbetats i samband med privatiseringarna. Det bekräftas också
i hög grad av de undersökningar som Lokaldemokratikommittén har
låtit utföra i kommunerna och landstingen och som redovisas i
slutbetänkandet Lokal demokrati i utveckling (SOU 1993:90).

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande konsekvensanalyser vid privatiseringar
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Fi507 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Kartläggning och analys av privatiseringens kostnader och
effekter (mom. 4)

Roland Sundgren, Lisbet Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne
Kjörnsberg, Sonia Karlsson, Alf Egnerfors och Marianne Carlström
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet anser" och på s. 9 slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det av stor vikt att kostnader och
andra effekter av de systemskiften som skett på flera av de ur
välfärdspolitisk synvinkel viktigaste områdena grundligt
studeras och analyseras. Det gäller inte minst de olika s.k.
peng- och checksystem som har införts inom sjukvård, omsorg och
skola.

Utskottet kan konstatera att flera av dessa förändringar har
beslutats och genomförts under stor brådska och med ett ofta
bristfälligt beslutsunderlag. Som framhålls i motion Fi502 (s)
borde det vara ett gemensamt intresse för alla partier att nu
följa upp och utvärdera dessa förändringar. Regeringen bör
därför ta initiativ till att ett brett forsknings- och
utredningsarbete genomförs.

Av särskilt intresse är hur kostnaderna för de olika
verksamheterna och för samhället totalt har utvecklats som en
följd av systemförändringarna samt de fördelningspolitiska
effekterna. Andra viktiga aspekter gäller de skattemässiga
effekterna samt hur kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken har
påverkats.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande kartläggning och analys av privatiseringens
kostnader och effekter
att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:So261
yrkande 1 och 1993/94:Fi502 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. En statlig avvecklingskommission (mom. 5)

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
med "Utskottet kan" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan i stora delar ställa sig bakom den allmänna
inriktningen för omprövning av den offentliga sektorn,
avreglering, ökad konkurrens och valfrihet samt privatisering
som regeringen redovisar i årets finansplan. Utskottet anser
emellertid att arbetet bör drivas med större kraft och att
bestämda och avläsbara mål bör sättas upp.

Utskottet förordar därför i likhet med motionärerna bakom
motion Fi508 (nyd) att en särskild avvecklingskommission bildas.
Den bör bestå av fristående experter. Kommissionens uppgift
skall vara att utreda och föreslå vilka myndigheter och
verksamheter som bör avvecklas samt administrera avvecklingen.
Den bör också medverka vid utförsäljning av all statlig egendom,
fastigheter och bolag som staten inte behöver äga.

Vad utskottet anfört bör av riksdagen ges regeringen till
känna. Utskottet tillstyrker motion Fi508 (nyd) yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande en statlig avvecklingskommission
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Fi508 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Vänsterpartiet anser -- vilket framgår av vår motion So261 --
att det är väsentligt att en kartläggning och analys nu görs av
privatiseringarnas kostnader och effekter. Vi menar också att
det är grundläggande att besluten om eventuella privatiseringar
föregås av ordentliga konsekvensanalyser.

Jag yrkar därför bifall till motion So261 (v) yrkande 1 samt
instämmer i reservationerna 2 och 3 som avgetts av
Socialdemokraternas företrädare i utskottet.

Innehåll

Sammanfattning1
Motionerna1
Utskottet2
Omprövning och förnyelse av offentlig sektor2
Den statliga sektorns roll4
En statlig rationaliseringskommission5
Konsekvensanalyser vid privatiseringar6
Kartläggning och analys av privatiseringens kostnader och
effekter7
En statlig avvecklingskommission9
Hemställan10

Reservationer

1. En statlig rationaliseringskommission (mom. 2) (nyd)11
2. Konsekvensanalyser vid privatiseringar (mom.  3) (s)11
3. Kartläggning och analys av privatiseringens kostnader och
  effekter (mom. 4) (s)12
4. En statlig avvecklingskommission (mom. 5) (nyd)12

Meningsyttring av suppleant (v)13

Vissa strukturfrågor inom offentlig sektor

Dela

Dokument