Konstitutionsutskottets betänkande
1989/90:KU24

Vissa frågor rörande riksdagens utskott

1989/90

KU24

Sammanfattning

I betänkandet behandlas två motioner från de allmänna motionstiderna
1988 och 1989 som tar upp vissa utskottsfrågor. Utskottet tar också
med utnyttjande av sin initiativrätt upp vissa frågor som rör ärendefördelningen
mellan utskotten. Konstitutionsutskottet har avstyrkt en
motion som rör utskottens åklagarroll och tillstyrkt den andra motionen
som rör ärendefördelningen mellan utskotten. Utskottet har vidare
föreslagit vissa andra ändringar i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser
i fråga om ärendefördelningen mellan vissa utskott. Ett lagförslag
har fogats till detta betänkande som bilaga 1. Till betänkandet har
också fogats yttranden från lagutskottet och näringsutskottet som bilagor
2—3.

Motionerna

1987/88:K305 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att förändra
riksdagsutskottens åklagarroll.

1988/89:K312 av Rolf Dahlberg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
sådan ändring av riksdagsordningens tilläggsbestämmelse 4.6.S att ärenden
rörande patent- och registreringsverket samt patentbesvärsrätten
skall beredas av lagutskottet fr.o.m. den 1 januari 1990.

Utskottet

1. Riksdagsutskottens åklagarroll
Motionen

I motion K305 från allmänna motionstiden 1988 av Bengt Harding
Olson (fjp) begärs en utredning med uppgift att förändra riksdagsutskottens
åklagarroll. I motionen erinras om den åtalsrätt gentemot
vissa tjänstemän och ledamöter i av riksdagen utsedda nämnder och
styrelser som tillkommer konstitutionsutskottet och vad gäller riksbanksfullmäktige
och riksdagens revisorer finansutskottet.

1 Riksdagen 1989190. 4 sami. Nr 24

Rättelse: S. 1 rad 15 Tillkommit: 1. 2—3. S. 8-10 Bilaga 2—3 bifogat

I motionen ges en redogörelse för allmän åklagares gängse åtalsprövningsförfarande.
Enligt motionären torde konstitutionsutskottets åklagarroll
kunna fungera oklanderligt om en tydlig arbets- och ansvarsfördelning
sker mellan utskottet och riksåklagaren. Riksåklagaren skulle
då ansvara för bevisvärderingen och rättsfrågan med bindande verkan
för utskottet. I de fall tillräckligt bevisbar brottslighet ansågs föreligga
skulle utskottet ensamt ansvara för lämplighetsprövningen i åtalsfrågan.

I motionen påpekas att denna ansvarsfördelning mellan utskottet
och riksåklagaren redan i dag torde kunna tillämpas informellt, men
för tydlighetens skull borde en sådan reglering direkt införas i riksdagsordningen
och rättegångsbalken.

Utskottets bedömning

Bestämmelser om åtal mot vissa angivna befattningshavare för brott
begånget i utövning av hans uppdrag eller tjänst ges i 9 kap. 8 §
riksdagsordningen. Där stadgas att sådant åtal endast får beslutas, vad
gäller fullmäktig i riksbanken eller någon av riksdagens revisorer, av
finansutskottet och, vad gäller ledamot av riksdagens förvaltningsstyrelse,
av riksdagens valprövningsnämnd eller av riksdagens besvärsnämnd
eller mot riksdagens ombudsman eller kammarsekreteraren, av konstitutionsutskottet.

Enligt 12 kap. 3 § regeringsformen har konstitutionsutskottet också
att besluta om åtal för brott i utövningen av statsrådstjänsten av den
som är eller har varit statsråd.

Enligt JO-instruktionen är ombudsman skyldig att väcka och utföra
åtal som riksdagsutskott beslutat om, dock ej om åtalsbeslutet avser
ombudsman. Ombudsman är även skyldig att biträda utskotten med
förundersökning.

Grundlagberedningen fann (SOU 1972:15 s. 207) att det inte borde
åligga ombudsmännen att göra något uttalande i åtalsfrågan. Beredningen
anslöt sig härvidlag till remissyttrandet från justitieombudsmannen
över författningsutredningens förslag (SOU 1965:34 s. 60). Utredningen
hade fört fram tanken att det skulle stadgas en skyldighet för
justitieombudsmannen att, då fråga uppkommit om förutsättningarna
för riksrättsåtal mot statsråd förelåg, på begäran tillhandagå konstitutionsutskottet
med dels sådan utredning i saken, som föregår vanligt
allmänt åtal, dels yttrande i frågan, huruvida den påstådda gärningen
innefattar ämbetsbrott av så grov beskaffenhet att för gärningen kunde
dömas till avsättning. Justitieombudsmannen förklarade sig vilja bestämt
avstyrka förslaget att JO skulle vara skyldig att, innan åtal
beslutats, uttala omdöme i sistnämnda hänseende. En grundläggande
princip borde vara att en JO ej skulle uttala att ämbetsbrott förelåg
med mindre han var beredd men också hade möjlighet få sin bedömning
rättshgen prövad av domstol.

Utskottet beslutade 1987 på grundval av en utredning av riksdagens
revisorer rörande en av justitieombudsmännens kostnader i samband
med vissa resor m.m. att uppdra åt riksåklagaren, eller den denne

1989/90:KU24

bestämde, att inleda förundersökning med anledning av de frågor som
aktualiserats i rapporten. Förundersökningen utfördes av byråchefen
Jan Danielsson vid riksåklagarämbetet. Riksåklagaren delgav ombudsmannen
i fråga misstanke om brott och offentlig försvarare förordnades.
När utredningen avslutats beslöt utskottet efter föredragning från
åklagaren att åtal inte skulle väckas, enär brott ej kunnat styrkas.
Ombudsmannen och hans försvarare hade därförinnan på egen begäran
företrätt inför utskottet.

Enligt utskottets mening gäller således redan i dag i huvudsak de
principer som tas upp i motionen i fråga om ansvarsfördelningen
mellan utskott och åklagare i samband med beslut rörande åtal.
Utskottet får också hänvisa till grundlagberedningens ställningstagande
i frågan om åliggande för justitieombudsman, som biträder utskott
med förundersökning, att uttala omdöme om ämbetsbrotts beskaffenhet.
Utskottet är mot den ovan angivna bakgrunden inte berett att
förorda en utredning av det slag som föreslås i motionen. Motion
1987/88:K305 avstyrks således.

2. Ärendefördelningen mellan riksdagens utskott
Motionen

I motion K312 av Rolf Dahlberg (m) påpekas att enligt nu gällande
regler om ärendefördelning mellan utskotten skall frågan om anslag
till patentverket och patentbesvärsnämnden handläggas av näringsutskottet.
Till näringsutskottets beredningsområde hör också lagen
(1977:729) om patentbesvärsrätten. Lagutskottet har å sin sida att
bereda lagstiftningsärenden angående bl.a. patent, varumärken, mönsterskydd,
namn och aktiebolag. Enligt motionärens mening finns det
starka skäl för att inte bara rena lagstiftningsfrågor utan också andra
ärenden som angår patentverket och patentbesvärsrätten bör tillhöra
lagutskottets beredningsområde.

Skrivelse från näringsutskottet

Näringsutskottet påpekar i en framställning att energifrågor inte nämns
bland de ämnesområden för utskotten som anges i riksdagsordningen.
Sedan mitten av 1970-talet har en ganska stor del av näringsutskottets
verksamhet gällt energifrågor. Detta har emellertid inte kommit till
uttryck i tilläggsbestämmelsen 4.6.14 om utskottets beredningsområde.
Näringsutskottet finner det önskvärt att så sker och förordar en förändring
av tilläggsbestämmelsen 4.6.14 i enlighet med bilagda förslag till
lag om ändring i riksdagsordningen.

1989/90: KU24

1* Riksdagen 1989190. 4 sami Nr 24

Bostadsutskottets ärenden

Utskottet har uppmärksammat att tilläggsbestämmelsen 4.6.16 i riksdagsordningen
innehåller en bestämmelse om att bostadsutskottet skall
bereda ärenden om länsförvaltningen med lokala skattemyndigheter
trots att dessa senare myndigheter inte längre har anknytning till
länsstyrelserna. Frågor om de lokala skattemyndigheterna bereds numera
av skatteutskottet.

Yttranden från lag- och näringsutskotten

Lagutskottet har i yttrande 1989/90:LUly med anledning av motion
K312 särskilt pekat på den fördel som ligger däri att spörsmål med
anknytning till patentväsendet och det industriella rättsskyddet i övrigt,
liksom aktiebolags- och namnbytesfrågor, kan bli föremål för en
sammanhållen sakbehandling och förordat att den begärda ändringen i
riksdagsordningen genomförs. I yttrandet föreslås att det sker genom
en ändring av tilläggsbestämmelsen 4.6.S i riksdagsordningen i enlighet
med det bilagda lagförslaget.

Näringsutskottet (1989/90:NU2y) har ingen erinran mot den av
lagutskottet föreslagna ändringen men finner det önskvärt att utskottet
även framgent kan beredas tillfälle medverka vid beredningen av
ärenden som gäller patent- och registreringsverkets roll som allmän
resurs för teknisk utveckling.

Utskottet

Utskottet, som tillstyrker motion K312, föreslår dessutom med utnyttjande
av sin initiativrätt att tilläggsbestämmelserna 4.6.14 och 4.6.16 i
riksdagsordningen ändras i enlighet med bifogat lagförslag. Någon
anledning att ändra motsvarande bestämmelse för skatteutskottets område
finns inte eftersom de lokala skattemyndigheterna redan innefattas
i de ärenden som finns angivna i tilläggsbestämmelsen 4.6.3 i
riksdagsordningen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riksdagsutskottens åklagarroll
att riksdagen avslår motion 1987/88:K305,

2. beträffande lagutskottets ärenden

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:K312 antar bifogat
förslag till lag om ändring av riksdagsordningen såvitt avser
tilläggsbestämmelsen 4.6.5,

3. beträffande näringsutskottets ärenden

att riksdagen antar bifogat förslag till lag om ändring i riksdagsordningen,
såvitt avser tilläggsbestämmelsen 4.6.14,

4. beträffande bostadsutskottets ärenden

att riksdagen antar bifogat förslag till lag om ändring av riksdagsordningen,
såvitt avser tilläggsbestämmelsen 4.6.16 i riksdagsordningen.

1989/90: KU24

Stockholm den 14 november 1989
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung
(s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c),
Sören Lekberg (s), Anita Modin (s), Torgny Larsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar
(vpk), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill Wåhlstedt
(s) och Stig Bertilsson (m).

1989/90:KU24

Förslag till
Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelserna 4.6.5, 4.6.14 och

4.6.16 i riksdagsordningen1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

4.i

Lagutskottet skall bereda ärenden
rörande äktenskaps-, föräldra,
ärvda-, handels-, jorda- eller utsökningsbalken
eller lagar som ersätter
eller anknyter till föreskrifter
i dessa balkar, i den mån ärendena
icke tillhör annat utskotts
beredning. Det skall vidare bereda
ärenden som gäller försäkringsavtalsrätt,
bolags- och föreningsrätt
med undantag för bostadsrätt, växel-
och checkrätt, skadeståndsrätt,
immaterialrätt, transporträtt,
konkursrätt, internationeli privaträtt
samt lagstiftning i andra ärenden
av allmänt privaträttslig beskaffenhet.
Utskottet skall även
bereda ärenden om konsumentskydd
samt exekutionsväsendet.

4 .<

Näringsutskottet skall bereda
ärenden om allmänna riktlinjer
för näringspolitiken och därmed
sammanhängande forskningsfrågor
samt ärenden om industri och
hantverk, handel, statlig företagsamhet,
pris- och konkurrensförhållanden
i näringslivet, kreditoch
fondväsendet och det affärsmässiga
försäkringsväsendet.

4.<

Bostadsutskottet skall bereda
ärenden om bostadspolitiken,
hyra, bostadsrätt, tomträtt, bebyggelseplanläggning,
byggnadsväsende!,
fysisk planering, expropriation,
fastighetsbildning och lantmäteriväsendet.
Det skall även bereda
ärenden om länsförvaltningen
med lokala

skattemyndigheter och rikets administrativa
indelning samt sådana
kommunfrågor som icke till -

Föreslagen lydelse

i.5

Lagutskottet skall bereda ärenden
rörande äktenskaps-, föräldra,
ärvda-, handels-, jorda- eller utsökningsbalken
eller lagar som ersätter
eller anknyter till föreskrifter
i dessa balkar, i den mån ärendena
icke tillhör annat utskotts
beredning. Det skall vidare bereda
ärenden som gäller försäkringsavtalsrätt,
bolags- och föreningsrätt
med undantag för bostadsrätt, växel-
och checkrätt, skadeståndsrätt,
immaterialrätt, transporträtt,
konkursrätt, internationell privaträtt
samt lagstiftning i andra ärenden
av allmänt privaträttslig beskaffenhet.
Utskottet skall även
bereda ärenden om konsumentskydd,
patent- och registreringsväsendet
samt utsökningsväsendet.

.14

Näringsutskottet skall bereda
ärenden om allmänna riktlinjer
för näringspolitiken och därmed
sammanhängande forskningsfrågor
samt ärenden om industri och
hantverk, handel,

energipolitik, statlig företagsamhet,
pris- och konkurrensförhållanden
i näringslivet, kredit- och fondväsendet
och det affärsmässiga försäkringsväsendet.

i.16

1989/90:KU24

Bilaga 1

hör något annat utskotts bered- 1989/90:KU24

ning~ Bilaga 1

Denna lag träder i kraft den 15 januari 1990.

1 Riksdagsordningen omtryckt 1988:1446.

Lagutskottets yttrande
1989/90:LUly

Överförande av ärenden angående patent- och
registreringsverket till lagutskottet

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har beslutat inhämta yttrande frän lagutskottet
över motion 1988/89:K312 av Rolf Dahlberg (m). I motionen yrkas att
riksdagen beslutar sådan ändring av riksdagsordningens tilläggsbestämmelse
4.6.5 att ärenden rörande patent- och registreringsverket samt
patentbesvärsrätten skall beredas av lagutskottet fr.o.m. den 1 januari
1990.

Lagutskottet får anföra följande.

I likhet med motionären anser utskottet att det finns starka skäl för
en överflyttning av ärenden rörande patent- och registreringsverket
samt patentbesvärsrätten till lagutskottets beredningsområde. Utskottet
vill härvidlag särskilt peka på den fördel som ligger däri att spörsmål
med anknytning till patentväsendet och det industriella rättsskyddet i
övrigt liksom aktiebolags- och namnbytes frågor kan bli föremål för en
sammanhållen sakbehandling i ett utskott och inte som för närvarande
måste delas mellan lagutskottet och näringsutskottet allteftersom ärendena
är av civilrättslig natur eller är av annan art. Då det stora flertalet
ärenden på de aktuella områdena angår den civilrättsliga lagstiftningen
och alltså redan tillhör lagutskottets beredningsområde är det naturligt
att lagutskottet får överta ansvaret för beredningen av också de andra
frågor som rör patentverkets och patentbesvärsrättens verksamhet och
som hittills handlagts av näringsutskottet. Lagutskottet förordar således
att den av motionären begärda ändringen i riksdagsordningen genomförs,
något som synes kunna ske genom att sista meningen i tilläggsbestämmelsen
4.6.5 ges följande lydelse: "Lagutskottet skall även bereda
ärenden om konsumentskydd, patent- och registreringsväsendet samt
utsökningsväsendet."

Stockholm den 10 oktober 1989
På lagutskottets vägnar

Lennart Andersson

Närvarande: Lennart Andersson (S), Owe Andréasson (s), Stig
G usta feson (s), Martin Olsson (c), Inger Hestvik (s). Allan Ekström
(m), Bengt Kronblad (s), Gunnar Thollander (s), Lena Boström (s),

1989/90.KU24

Bilaga 2

Ewy Möller (m), Bengt Harding Olson (fp), Stina Eliasson (c), Elisabeth
Persson (vpk), Elisabet Franzén (mp), Anita Jönsson (s), Charlotte
Cederschiöld (m) och Lola Björkquist (fp).

1989/90: KU24
Bilaga 2

Näringsutskottets yttrande
1989/90:NU2y

Överförande av ärenden angående patent- och
registreringsverket till lagutskottet

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har beslutat inhämta yttrande från näringsutskottet
över motion 1988/89:K312 av Rolf Dahlberg (m). I motionen
yrkas att riksdagen beslutar sådan ändring av riksdagsordningens
tilläggsbestämmelse 4.6.5 att ärenden rörande patent- och registreringsverket
samt patentbesvärsrätten skall beredas av lagutskottet fr.o.m.
den 1 januari 1990.

Näringsutskottet, som har tagit del av lagutskottets yttrande
(1989/90:LUly) i frågan, får anföra följande.

Näringsutskottet har gjort en återblick på de ärenden rörande patent-
och registreringsverket och patentbesvärsrätten som utskottet har
behandlat sedan sin tillkomst år 1971. Liksom lagutskottet finner
näringsutskottet att en överflyttning av sådana ärenden till lagutskottets
beredningsområde skulle kunna medföra vissa fördelar; åtgärden synes
också överensstämma med grunderna för ämnesfördelningen mellan
riksdagens utskott. Näringsutskottet har ingen erinran mot att tilläggsbestämmelsen
4.6.5 i riksdL. .ordningen ändras på det sätt som lagutskottet
har föreslagit.

En del av patent- och registreringsverkets verksamhet avser service
till uppfinnare m.fl. vid sidan av verkets lagreglerade uppgifter. Näringsutskottet
finner det önskvärt att utskottet framgent kan beredas
tillfälle att medverka vid beredningen av ärenden som gäller verkets
roll som allmän resurs för teknisk utveckling.

Stockholm den 19 oktober 1989
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s). Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s),
Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Inga-Britt
Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s). Gunnar Hökmark (m), Gudrun
Norberg (fp), Rolf L Nilson (vpk), Lars Norberg (mp), Leif
Marklund (s), Mats Lindberg (s), Sven-Åke Nygårds (s), Karin Falkmer
(m) och Kjell Ericsson (c).

1989/90: KU24

Bilaga 3

Vissa frågor rörande riksdagens utskott

Dela

Dokument