Fru talman! Det är i enighet konstitutionsutskottet överlämnar betänkandet KU18 Vissa frågor om sekretess när Justitiekanslern bevakar statens rätt.
Jag tänker ändå redogöra för en del överväganden i ärendet eftersom förslaget innebär en ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Förslaget bygger på avvägningar mellan offentlighet och sekretess, och utskottet har landat i att de överväganden regeringen lägger fram i propositionen motiverar de justeringar som föreslås.
Ett av syftena är att JK på ett fullgott sätt ska kunna ta till vara statens rätt i rättstvister under samma förutsättningar som andra myndigheter kan göra. Att förslaget tillkommit beror på att JK i en promemoria till regeringen lyft fram svårigheterna i framför allt skiljeförfaranden och mål i EU-domstolen.
Fru talman! Av detta skäl föreslås en ny sekretessbestämmelse för uppgifter som JK får eller tar fram med anledning av en rättstvist. På så sätt ska Sverige bättre kunna uppfylla åtaganden som följer av internationella avtal och av EU-rätten.
Jag yrkar härmed bifall till utskottets förslag.
Fru talman! Justitiekanslern har i dag ett flertal arbetsuppgifter, vilka alla kan sammanfattas ganska väl under benämningen statens jurist. Kortfattat handlar det om tillsyn över myndigheterna, frivillig skadereglering, åklagare vid tryck- och yttrandefrihetsbrott, tillsyn över advokaternas disciplinverksamhet, skydd för privatlivet, tillsyn över rättshjälpen, ombud för staten och rådgivare åt regeringen.
I uppgiften som statens ombud företräder Justitiekanslern staten i vissa rättegångar som rör statens rätt, främst skadeståndsmål. JK är alltid behörig att föra statens talan, men ofta ankommer detta på andra myndigheter, till exempel Skatteverket, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och Polismyndigheten.
Det finns ett starkt offentlighetsintresse i JK:s verksamhet. En viktig utgångspunkt är därför att just offentlighet som huvudregel råder. När JK företräder staten eller bistår regeringen med råd och utredningar i juridiska angelägenheter gäller sekretess endast i begränsad omfattning, vilket regleras i 42 kap. offentlighets- och sekretesslagen.
Fru talman! Den allmänna regel som möjliggör sekretess vid rättsliga tvister till skydd för det allmännas ställning som part är således inte i nuläget tillämplig i JK:s verksamhet. Det innebär också att allmänna regler om utrikessekretess inte är direkt tillämpliga i verksamheten.
För JK gäller i stället sekretess till skydd för statens rätt som part endast för uppgifter från enskilda. Också utrikessekretessen gäller endast uppgifter från enskilda och då endast om ett kvalificerat skaderekvisit är uppfyllt.
Fru talman! I propositionen framhåller regeringen att JK regelmässigt behöver utbyta uppgifter med berörda myndigheter inom ramen för en pågående rättstvist samt löpande göra övervägningar om sekretess.
Att Justitiekanslern kan bli skyldig att lämna ut uppgifter om rättsliga bedömningar och strategier i ett pågående mål försämrar statens möjligheter att tillvarata sin rätt i en tvist.
Med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse bör det därför enligt propositionen införas en ny 4 a § i 42 kap. offentlighets- och sekretesslagen som möjliggör sekretess om det kan antas att det allmännas ställning som part försämras om uppgiften röjs.
Den nya bestämmelsen bör enligt regeringen utformas så att den i huvudsak överensstämmer med vad som gäller när en annan myndighet än JK deltar i en rättstvist.
Utgångspunkten är således att uppgifterna är offentliga. Men i likhet med vad som gäller andra myndigheter bör sekretessen enligt de nya bestämmelserna upphöra när saken slutligen har avgjorts. Sekretess för en uppgift i en allmän handling ska då gälla i högst 20 år.
Ytterligare en aspekt är att JK saknar legala möjligheter att sekretessbelägga handlingar från motparten i samband med förlikningshandlingar, och då minskar dessutom förutsättningarna att nå uppgörelser i godo.
Sålunda är regeringens bedömning att regleringen behöver anpassas.
Det handlar också om att om uppgifterna röjs skulle det kunna påverka Sveriges förbindelser med EU-institutionerna och de berörda medlemsstaterna.
Utskottet ställer sig bakom regeringens överväganden och anser att riksdagen, utifrån de överväganden som gjorts, bör anta lagförslaget.