Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2007–2011

Herr talman! Den här kommentaren gäller en utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning mellan 2007 och 2011. Det var verkligen en turbulent period. Vårt intryck är emellertid att den statliga upplåningen och förvaltningen av statsskulden fungerat väl trots de oroliga ekonomiska tiderna. Statens finanser gick från ett överskott i början av perioden till ett underskott på grund av finanskrisen i mitten av perioden, och sedan blev det ett överskott igen 2011 på närmare 70 miljarder kronor. Riksgäldens verksamhet under utvärderingsperioden har varit bra. Verksamheten har följt utvecklingen för statsskuldsförvaltningen och legat i linje med målet för statsskuldsförvaltningen. Man byggde bland annat en lyckosam valutaposition under 2009, och den avslutades 2011. Det gav ett fantastiskt resultat på hela 8 miljarder för Sverige. Det är verkligen imponerande. Vi lyfter på hatten för Riksgälden. Generellt kan vi säga att regeringens riktlinjer bidragit till en lägre upplåningskostnad samtidigt som riskerna varit väl avvägda. Det är alltså mer än godkänt för alliansregeringen. I slutet av 2011 uppgick statsskulden till 1 108 miljarder kronor. Det är en minskning med 60 miljarder sedan 2007. Räknat i procent av bnp är Sverige nu nere på 32 procent. Högst var statsskulden i Sverige under 90-talskrisen. År 1994 var statsskulden uppe på hela 78 procent av bnp. Detta ska jämföras med de 27 länderna i Europa som år 2011 hade en statsskuld på hela 80 procent, och den har ökat sedan dess. Det är inte att undra på att det är oroligt i Europa. Redan 2010 hade till exempel Grekland en statsskuld på 140 procent av bnp. Vi kan konstatera att vi har haft en bra situation på skuldområdet under de här fem åren. Det är bara att gratulera alliansregeringen. Den har skött det här utmärkt. Jag yrkar bifall till förslaget i finansutskottets betänkande FiU30.