Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Ärade ledamöter! Två av våra kolleger har lämnat sitt uppdrag under hösten och tre lämnar sitt uppdrag i början av nästa år. Ulla Löfgren satt sin första period i riksdagen för Moderaterna 1994-1998. Hon valdes sedan in igen 2002. Ulla Löfgren verkade i flera utskott, senast som ledamot i trafikutskottet. Hon engagerade sig mycket i vägfrågor, särskilt enskilda vägar. Hon värnade om det lilla vägnätet i glesbygden. Hon var med en motion om att ta bort 50-öringen före sin tid. Nu överväger ju även Riksbanken detta. Ulla Löfgren har ett hjärta av guld, säger vi kolleger och vänner. Hon trappar nu ned i politiken men trappar upp sitt sociala engagemang och sitt arbete med hjälpverksamhet, bland annat till förmån för barnen i Lettland. Hon är i grunden byggnadsingenjör och har nu byggt sig ett nytt hus efter egna ritningar. Lars Lindén kom in i riksdagen för Kristdemokraterna 2002 och satt bland annat i näringsutskottet. Med sin långa bakgrund som småföretagare och med mottot att allt borde ha hänt i går drev han framför allt frågor om företagandets villkor och regler. En hjärtefråga är handel med rättvisemärkta produkter, Fair Trade. Han var faktiskt drivande för att riksdagens restaurang skulle få fler rättvisemärkta rätter på menyn. Lars Lindén längtade naturligtvis tillbaka till livet som småföretagare, och han har nu startat en butik med rättvisemärkta produkter i Stockholm. Lars-Ivar Ericson valdes in i riksdagen för Centerpartiet 2002. Han har som ledamot bland annat i socialutskottet med socialt patos arbetat särskilt för att äldre och personer med funktionsnedsättning ska få vård och omsorg och känna sig trygga. Lars-Ivar är kanske inte den högljudda politikern som står främst på barrikaderna, däremot är han ytterst arbetsam, klok, varm och eftertänksam. Han är en person som tänker på och värnar om sina medmänniskor. Lars-Ivar Ericson ska nu återgå till sitt arbete som präst i Svenska kyrkan. Ulf Sjösten valdes in för Moderaterna 2002. Han har engagerat sig framför allt i olika rättsfrågor, till exempel arbete mot droger, utbildning av fler poliser och situationen för de papperslösa immigranterna. Ulf Sjösten har ett starkt rättspatos och står stadigt när det blåser. Även infrastrukturfrågor ligger honom varmt om hjärtat, inte minst att få klart just riksväg 40 för att binda ihop Göteborg och Stockholm med motorväg via Borås. Kanske finns det ett samband med att han, liksom jag, gärna tar en tur på motorcykel. Ulf Sjösten är polis och har även arbetat för att få en polisskola till Borås. Han har nu börjat som chef inom Ekobrottsmyndigheten i Borås. Sven Gunnar Persson har en lång bakgrund inom rikspolitiken, bland annat som den först anställde på Kristdemokraternas kansli 1991, statssekreterare i Statsrådsberedningens samordningskansli 1991-1994 och partisekreterare 1994-2002, då han kom in i riksdagen. Sven Gunnar Persson är något av en generalist med brett intresse som har sysslat med det mesta inom politiken. Med mottot "Barnen först" har han arbetat för en familjepolitik som ger mer tid för barnen. Under sin tid i miljö- och jordbruksutskottet engagerade han sig i miljöfrågor, även detta mycket med tanke på kommande generationer. Han har, liksom jag själv, pendlat till Stockholm i många år. Pendlandet får nu sitt slut när han börjar ett spännande arbete som rektor för Oskarshamns folkhögskola. Jag vill å riksdagens vägnar tacka er för era arbetsinsatser i demokratins tjänst. (Applåder) Vi lämnar nu alla en arbetsfylld höst bakom oss, och jag hoppas att kammarens ärade ledamöter över helgerna inte enbart får möjlighet att diskutera finanskris, bilindustri och Lissabonfördrag utan också får en och annan ledig stund med andra samtalsämnen. Finanskrisen och de extra propositionerna och motionerna till följd av denna har inneburit extra arbete för många i huset och en extra belastning för kammaren. Det har även varit extra snabba behandlingar som har ställt stora krav på att maskineriet och samarbetet mellan partierna ska fungera, vilket det också har gjort. Vad gäller debatterna i kammaren har jag en känsla av att det finns en mycket stark trend mot kortare anföranden och väsentligt mer repliktid. Vi har fått en mycket debattglad kammare, vilket jag personligen är glad för. Jag har sedan jag tillträdde som talman även betonat vikten av insyn och öppenhet i riksdagsarbetet. Det var naturligtvis därför glädjande att Öppet hus, som vi hade i slutet av november, lockade ca 4 000 besökare i alla åldrar. Jag kan försäkra att talarstolarna var fulla av människor under den dagen. Öppet hus kan genomföras tack vare ett fint samarbete mellan ledamöter, partikanslier och förvaltning. Jag vill passa på att tacka alla som ställde upp och bidrog till en mycket lyckad dag i riksdagen och för alla dess besökare. Riksdagen beslutade den 20 november att godkänna Lissabonfördraget. 243 ledamöter röstade ja, och 39 röstade nej. Nu återstår Tjeckien, som troligen kommer att ratificera i början av nästa år, och Irland, där det nu finns en så kallad vägkarta för den fortsatta processen med ambitionen att ratificera före utgången av 2009. Förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet i EU har fortsatt under hösten, och det kommer att bli relativt intensivt under våren. Vi förbereder ett flertal parlamentariska konferenser på teman kopplade till ordförandeskapets prioriteringar, som vi är ense om, exempelvis miljö, klimatförändringar samt Östersjön. Det största arrangemang som riksdagen kommer att stå värd för är Cosacmötet i oktober, dit vi väntar runt 300 deltagare. Riksdagens miljöarbete går vidare. Under hösten har de interna miljörevisorerna intervjuat anställda i förvaltningen, och cheferna har genomfört miljöronder. Syftet har varit att se om förvaltningen uppfyller kraven i miljöledningssystemet och identifiera områden som behöver förbättras. Med resultaten från dessa som underlag går arbetet vidare med sikte på att en ISO-certifiering ska kunna ske under 2009. Ni har säkert märkt, ärade ledamöter, att det på Helgonät under Talarlistor numera går att se de första preliminära talarlistorna för varje kommande vecka. Jag betonar att de är preliminära; de är gjorda för att förbättra våra möjligheter att planera vår arbetsvecka. Jag vill avsluta med den stora och glädjande nyheten att riksdagens nya kaffekoppar äntligen har anlänt till kammaren. Det är, som ni märker, en djärvt grå färg som är avsedd för kammaren. Men det finns ett stort köpförråd med blå dekor för dem som absolut vill dricka ur dem hemma. Jag noterar, till min stora tillfredsställelse, att kaffekopparna är av testorlek för oss kaffemissbrukare. Vi har även startat processen för att minska kaffeköerna utanför kammaren, och vi tror oss ha passerat den stora barriären, riksdagsarkitekten, för en andra, snabbare kaffemaskin utöver delikatessmaskinen. (Applåder) Till sist vill jag tacka ledamöterna för det gångna året. Jag vill också tacka gruppledarna och övriga ledamöter i riksdagsstyrelsen som engagerat och konstruktivt tagit sig an de många problem som måste lösas i god anda för att vi ska kunna nå fram. Samarbetet bygger på att vi gemensamt och trots ibland väldigt olika uppfattningar strävar efter lösningar som är bra för riksdagen som helhet och som institution. Jag vill även rikta ett särskilt tack till kammarens personal och förvaltningen i övrigt med riksdagsdirektören i spetsen för ett gott stöd under det gångna året. Tack för ert idoga arbete med att riksdagen som institution kan fungera på bästa sätt och för era ansträngningar att underlätta för oss ledamöter i det dagliga arbetet! Med detta vill jag önska kammaren god jul och gott nytt år.