Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 5. Vi står också bakom vår andra reservation, men för tids vinnande har jag inget yrkande för den reservationen.

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Vi ska nu debattera den ekonomiska politiken för familjeområdet. Det är ett område som berör och omfattar miljontals människor i Sverige. Om du frågar en familj vad de har för lite av är många gånger svaret tid. Om du frågar vad som är viktigt är det att få möjlighet att bestämma själv med utgångspunkt i den egna familjesituationen.

Regeringens förslag på familjeområdet går i rakt motsatt riktning. Det handlar bland annat om regeringens förslag om ytterligare en kvoterad månad i föräldraförsäkringen, som innebär fler politiska pekpinnar och mindre vardagsmakt. Det handlar också om halvering av RUT-avdraget. Det är den reform som har skapat tusentals jobb för kvinnor och som har underlättat många familjers vardagspussel. Att regeringen också i sin budget föreslår att vi ska avskaffa jämställdhetsbonusen, den som skapar incitament för föräldrar att dela lika på ansvaret, är ytterligare ett exempel.

Att undanröja fördomar och strukturer som förhindrar ett jämställt samhälle är en fråga som Moderaterna tar på stort allvar. Där regeringen väljer vägar som tvång och kvotering väljer Moderaterna att skapa förutsättningar för föräldrar att själva ta ansvar och finna lösningar som passar just den egna familjen. Här går en tydlig skiljelinje mellan Moderaternas och regeringens familjepolitik.

Vi vill uppmuntra en jämnare fördelning av föräldrapenningdagarna mellan föräldrarna, vilket också kan bidra till en ökad jämställdhet även på arbetsmarknaden. Ett mer jämställt föräldraskap ser vi som en central del i arbetet med att minska sjukskrivningstalen bland kvinnor och att minska löneskillnaden mellan män och kvinnor. Vi föreslår att föräldrar uppmuntras till ett jämställt uttag av föräldradagar genom att förstärka jämställdhetsbonusen ytterligare. Vi vill skapa ekonomiska incitament för föräldrar att dela mer lika på föräldrapenningen.

Barnfamiljerna vill även i fortsättningen själva bestämma över sin familjesituation. Tyvärr väljer regeringen i stället att slopa jämställdhetsbonusen, som uppmuntrar till ett jämnare uttag - trots att riksdagen tidigare beslutat annorlunda.

Tillfällig föräldrapenning i samband med barns sjukdom, så kallad vab, innebär en extra utmaning för vardagspusslet för många familjer. Även om män tar ett större ansvar än tidigare är uttaget av så kallade vab-dagar långt ifrån jämställt. Vi vill därför tillsätta en utredning som ser över möjligheten att införa en jämställdhetsbonus för uttaget av vab-dagar för att skapa bättre ekonomiska förutsättningar att uppnå ett mer jämställt familjeansvar och stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Även här avvisar regeringen vårt förslag.

Vi anser att föräldraförsäkringen inte fullt ut är anpassad till dagens verklighet där familjer kan se mycket olika ut. Därför vill vi också se över möjligheten för fler att ta del av föräldraförsäkringen. Detta skulle underlätta för exempelvis stjärnfamiljer men även i andra familjekonstellationer som uppstår till följd av separationer. En sådan flexibilitet är naturligtvis viktig för att fler barn ska få omsorg av närstående vuxna.

Herr talman! I dag lever många barn med separerade föräldrar. De allra flesta föräldrarna fortsätter såklart att ta fullt ansvar för sina barn efter en skilsmässa eller en separation vad gäller både ekonomisk försörjning och andra åtaganden. Samtidigt är det för många, framför allt pappor, som inte tar sitt ekonomiska ansvar, och många ensamstående mammor får därför leva med mycket små ekonomiska marginaler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Fler föräldrar bör betala underhåll som motsvarar deras levnadsstandard. Ett av de största problemen med dagens modell är att underhållsstödets maximala belopp har kommit att uppfattas som normalnivå för vad som ska utgå i form av underhåll till ett barn. Detta trots att fyra av tio barn som i dag får fullt underhållsstöd egentligen har rätt till mer i underhåll om reglerna om underhållsbidrag skulle följas.

Moderaterna vill tillsätta en utredning med uppdrag att i grunden göra om dagens konstruktion med underhållsbidrag och underhållsstöd. Vi vill se ett system som är lättöverskådligt och förutsebart, minskar ekonomiska konflikter mellan föräldrarna, stärker ekonomin för ensamstående och ökar incitamenten för växelvis boende. I de fall där en förälder helt saknar inkomst eller har mycket låga inkomster ska även fortsättningsvis en garanterad lägstanivå utgå.

Herr talman! Vi kommer dock aldrig ifrån att den viktigaste åtgärden för att ge fler barn bättre förutsättningar för en god start i livet är en stark arbetslinje med en politik som leder till att fler föräldrar arbetar. Att vara utan arbete under en längre tid riskerar att leda till ett utanförskap som inte bara handlar om ekonomi.

Herr talman! I tider när vi behöver göra fler reformer för kvinnor på arbetsmarknaden gör regeringen det motsatta.

Att regeringen nu halverar RUT-avdraget, den reform som skapat tusentals jobb för kvinnor och som också underlättat många familjers vardagspussel, är ett steg i fel riktning.

Att regeringen i sin budget aviserat att man också tänker avskaffa jämställdhetsbonusen, den som skapar incitament för föräldrar att dela lika på ansvaret, är ett annat exempel.

Att regeringen höjer skatter och slopar reformer som gör det mer lönsamt att arbeta är också fel väg att gå om man vill öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Att minska lönsamheten i att gå till jobbet skapar inte större incitament för att jobba; det säger sig självt. Det är direkt skadligt och motverkar en jämställd arbetslinje och en jämställd familjepolitik.

(Applåder)

Herr talman! Moderaterna säger alltså nej till regeringens förslag om höjd grundnivå i föräldrapenningen, som är ett sätt att stärka ekonomin för de barnfamiljer som har lägst inkomster. Just den biten förvånar mig inte särskilt - fördelningspolitik har väl aldrig varit Moderaternas starkaste gren. Det finns annat inom utgiftsområde 12 som förbryllar desto mer, måste jag säga.

Moderaterna röstade nyligen för att behålla vårdnadsbidraget, som syftar till att föräldrar - oftast mammor - ska vara hemma efter föräldraledigheten med ett bidrag i stället för att arbeta. Jag får inte ihop det med vare sig en arbetslinje eller för den delen någon jämställdhetslinje.

Tina Ghasemi och Moderaterna argumenterar ofta och gärna för just jämställdhet. Ändå säger man nej till en tredje reserverad månad för vardera föräldern i föräldraförsäkringen trots att det bevisligen ökar jämställdheten i föräldraförsäkringen och bidrar till ett mer jämställt samhälle. I stället vill man utöka bonusbidraget trots att det hittills inte haft någon sådan effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Som sagt: I välfärds- och fördelningspolitiken är ambitionsskillnaderna mellan Socialdemokraterna och Moderaterna lika tydliga som alltid. I jämställdhetspolitiken är det mer otydligt vad Moderaterna egentligen vill åstadkomma.

Jag undrar: Är jämställdhet i familjepolitiken över huvud taget av intresse för Moderaterna, och vad är Moderaterna i så fall - utöver bonusar - beredda att ta till för att nå dit?

Herr talman! Jag kan försöka berätta hur det har sett ut historiskt, inte minst när det gäller föräldrapenningens grundnivå som Teresa tar upp. Det var nämligen alliansregeringen som senast höjde grundnivån. Det gjorde vi så sent som förra året, och vi höjde den rejält.

Vi gjorde också annat under mandatperioden. 2010 höjde vi flerbarnstillägget i barnbidraget. 2012 och 2014 höjde vi bostadsbidraget för barnfamiljer. Vid två tillfällen, 2012 och 2014, höjde vi dessutom det särskilda bidraget för hemmavarande barn. 2012 beviljade vi också bostadsbidrag för lägre bostadskostnader. 2014 höjde vi föräldrapenningens grundnivå från 180 kronor till 225 kronor.

Alliansregeringen satsade på ekonomiskt utsatta barnfamiljer i en tid av finanskris, skuldkris och den mest påtagliga finansiella krisen sedan 1930-talet. Detta var möjligt tack vare att vi förde en ansvarsfull politik med ordning och reda.

Teresa nämnde också den ytterligare öronmärkta månaden. Det är ju så att Moderaterna är ett parti som lyssnar på föräldrarna. En majoritet av barnfamiljerna i Sverige vill kunna bestämma över sin föräldraledighet.

Vi ser utmaningarna. Vi blundar inte för dem. Men i stället för att påtvinga en kvotering skapar vi incitament genom jämställdhetsbonusen där vi möjliggör för föräldrar att dela mer lika och utjämna de ekonomiska skillnaderna.

Herr talman! Tina Ghasemi lyfter fram jämställdheten som någonting eftersträvansvärt, uppfattar jag. Jag välkomnar det även om jag fortfarande känner mig något förbryllad över att man säger nej till de metoder som har varit effektfulla och ändamålsenliga, som har gett effekt, och i stället vidhåller de metoder som tvärtom inte har gett effekt för ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen.

Incitament, talar Tina Ghasemi om. Incitament är en sak, men när incitamentet inte fungerar undrar jag varför Moderaterna väljer att ta strid för en bonus som både kostar skattebetalarna en massa pengar och dessutom inte ger någon effekt. Ändå är det just detta som Moderaterna hänger upp sin jämställdhetspolitik på inom familjeområdet.

Jag tycker att det framstår som att Moderaterna något motvilligt dras in i en framtid som trots allt är lite mer jämställd än gårdagen och att de därför är nödda och tvungna att bitvis anpassa sin retorik. Men politiken saknas. Politiken för jämställdheten saknas, och politiken måste gå före i strävan efter resultat på jämställdhetsområdet. Den läxan har vi lärt oss många gånger. Jag kan bara hoppas att Moderaterna snart vill springa i kapp oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Herr talman! Teresa Carvalho nämner effekterna, vilka effekter de politiska förslagen har. Det är just det vi kritiserar regeringen för: Ni låter inte ens vissa av reformerna som alliansregeringen genomfört ha sin gilla gång.

De utvärderingar som har kommit som handlar om jämställdhetsbonusen - det gäller även Försäkringskassans egen utvärdering - visar på en informationsbrist. Det är alldeles för få föräldrar som känner till vilka effekter jämställdhetsbonusen har.

Ni väljer nu att avskaffa den, medan vi i stället väljer att förstärka den ytterligare. Det är två olika vägar att gå, och det är den prioritering som ni gör. Vi tror att innan man avskaffar en reform behöver man i alla fall göra en satsning på information i stället för att helt stänga den ute.

Teresa Carvalho talar om att Moderaterna inte är ett jämställt parti. Då vill jag fråga Socialdemokraterna om en annan reform: RUT-avdraget, som har underlättat så att framför allt kvinnor får mer tid i sin vardag. Den reformen väljer ni nu att halvera. Är inte det en jämställdhetsreform, om någon?

Vi tror inte på tvångslagstiftning. Där skiljer vi moderater oss från socialdemokratin. Vi tror inte på att tvinga människor. Vi tror på att skapa incitament, och det är också vad föräldrarna vill i den här frågan.

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag står bakom Sverigedemokraternas särskilda yttrande samt våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservationerna 3 och 10.

Barn- och familjepolitik är ett väldigt kärt och angeläget ämne för oss sverigedemokrater. Familjen är nationen i det lilla formatet, och nationen är familjen i det stora formatet. För en nationalist, det vill säga en människa som tror på varje folks rätt att vara herre i sitt eget hus, som tror på varje nations rätt att freda sin gräns och förvalta sina gemensamma tillgångar, dela plikter och rättigheter och så vidare, är parallellerna mellan nation och familj så självklara att de knappast behöver nämnas.

Jag har säkert sagt det förr, och jag kommer att säga det många gånger framöver: Familjen är hjärtats fosterland.

Välmående familjer är själva fundamentet för en välmående nation, för i välmående familjer fostras välmående barn. Det var främst barn jag tänkte prata om i dag. Jag tänkte prata om politik från barnets perspektiv. Vi gör sällan det, vi politiker. Vi diskuterar sällan utifrån barnens perspektiv. Det där stämmer inte, vi pratar hela tiden utifrån barnets perspektiv, kanske någon av er tänker. Men nej, vi gör inte det. Vi politiker pratar om barnperspektiv, men väldigt ofta ur ett vuxenperspektiv.

Herr talman! Sverigedemokraterna lanserade i Almedalen i år ett program för politik som rör barn ur just ett barnperspektiv, passande nog kallat Barnprogrammet, ej att förväxla med Bolibompa. Det är ett dokument med ett 50-tal förslag som förbättrar för Sveriges barn från tiden i mammans livmoder till den dagen barnet börjar skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Förslagen återfinns såklart också i partiets motioner för de många utgiftsområden som berörs, några i vårt utskott, några på andra ställen. Att utförligt redogöra för varje förslag i Barnprogrammet låter sig inte göras i ett sådant här sammanhang, och det är heller inte önskvärt, men jag tänkte ändå nämna några av punkterna.

Sverigedemokraterna vill stärka det juridiska skyddet för ofödda, stärka mödrars möjligheter till graviditetspenning, avkvotera föräldraförsäkringen, återinföra och stärka vårdnadsbidraget, minska barngrupperna i förskolan, avskaffa genuspedagogik och dylika ideologiskt betingade experiment med barn och slopa karensdagen för dem som arbetar inom förskolan för att motverka att sjukdomar sprids och för att skapa en bättre arbetssituation för såväl pedagoger som barn. Vidare vill vi höja matkvaliteten i barnomsorgen, främja uppkomsten av föräldrakooperativ, upprätta ett offentligt register över dömda pedofiler med hög återfallsrisk och så vidare.

Herr talman! När det gäller det betänkande vi debatterar i dag finns det ett par punkter som jag skulle vilja lyfta fram lite extra. Det gäller reservationerna 3 och 13.

Jag börjar med reservation 3. Sverigedemokraterna är för ett jämnare uttag av föräldraförsäkringen, men vi tycker att det är familjens rätt att själv bestämma hur de bäst löser sitt unika vardagspussel. Däremot tycker vi inte att det är önskvärt att en av föräldrarna, oftast den som tjänar minst, oftast modern, tar ett större ansvar för barn och hem av ekonomiska skäl.

Därför vill vi se en grundlig utredning om hur man skulle kunna forma en helt ny föräldraförsäkring som tar bort de ekonomiska skillnaderna kopplade till vem av föräldrarna som är hemma, det vill säga ett system där familjerna äger rätten att fördela dagarna hur de vill men utan att behöva ta hänsyn till ekonomiska faktorer.

Vad gäller reservation 13 välkomnar vi regeringens höjning av vårdnadsbidraget, men vi menar att det är orimligt att ett sådant viktigt belopp justeras med så långa och oförutsägbara mellanrum som det historiskt sett varit. Vi förordar därför en indexering av beloppet så att det på årsbasis kan kompensera för inflationen. Jag vill instämma i det som Tina Ghasemi sa rörande beloppets storlek, att det inte får bli en sorts standard för dem som inte använder sig av Försäkringskassan.

Herr talman! I det betänkande vi nu debatterar framgår att regeringen gjort bedömningen att den ekonomiska familjepolitiken har bidragit till att förbättra barnfamiljernas förutsättningar. Det är intressant, och man kan undra vad det beror på. Vi har hört Tina Ghasemi berätta om de olika åtgärder som alliansregeringen införde - bostadstillägget, flerbarnstillägget och grundbidraget till föräldraförsäkringen. Självklart har det bidragit till att barnfamiljerna fått det bättre. Speciellt har ensamstående kvinnor med flera barn fått det bättre. Det är bra.

I Centerpartiets budgetförslag tänker vi fortsätta på den utstakade linjen och göra det bättre för barnfamiljerna. Det handlar kort och gott om att medverka till att fler arbetar och att stödja de företag som vill anställa. Genom att sänka arbetsgivaravgiften för ungdomar så att de kan få sitt första jobb och komma in i yrkeslivet stöder vi dem i allra högsta grad. Det innebär att de också får högre föräldrapenning den dag de får barn.

Regeringen önskar ge gynnsamma förutsättningar och en god ekonomisk levnadsstandard för barnfamiljerna för att främja ett ökat barnafödande. Det tycker jag är oerhört bra. Om vi ser till att man får sitt första jobb blir man trygg och får ekonomiska förutsättningar för att också lättare kunna bilda familj.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Det är en beskrivning av skillnaden mellan den nuvarande regeringens och Centerpartiets förslag och synen på familjepolitiken. Vi vill alltså medverka till fler arbetstillfällen och till färre bidrag.

Nu föreslår regeringen att man ska höja garantinivån i föräldrapenningen. Dessutom vill man höja underhållsstödet. Det är bidrag, bidrag, bidrag. Vad ger det för signaler? Dessutom konstaterar regeringen att utrikes födda föräldrar också är i behov av ett högre garantibelopp i föräldraförsäkringen. Varför medverkar man då inte från regeringens sida till att behålla RUT-tjänster, där bland annat många kvinnor och utrikes födda arbetar? På så sätt kan fler komma in på arbetsmarknaden och därmed få en högre föräldraförsäkring. För mig och Centerpartiet är arbetslinjen oerhört viktig.

När det gäller underhållsstödet har vi redan debatterat det för ett par veckor sedan. Då tyckte vi inte att det var bra och föreslog en utredning, vilket också Tina Ghasemi tog upp. Det tycker vi naturligtvis även i dag hade varit bättre. Vi tycker att det behöver tas ett helhetsgrepp. Förenklingar och minskat regelkrångel är sådant som vi ska jobba för. Det gjorde vi under alliansregeringens tid, och det är viktigt även nu. I stället fortsätter regeringen att plottra på och krångla till det, och då är det också lättare att göra fel. Det är något som regeringen verkligen borde lyssna på. Det är faktiskt lätt att ändra sig.

Vårdbidraget, herr talman, utgår i det här sammanhanget till barn och ungdomar som har ett funktionshinder. Det förväntas öka, skriver regeringsföreträdarna i betänkandet.

Antalet barn och ungdomar i åldern 10-19 år med psykiska diagnoser blir fler, och man menar att bidraget kommer att öka. Men det står ingenting mer. Det står ingenting om vad man tänker göra åt det. Det oroar mig oerhört mycket. Det är väldigt allvarligt att man inte ens kommer med några förslag. Jag undrar naturligtvis: Vad tänker regeringen göra åt detta? Eller tänker man inte göra någonting?

Vi har hört att regeringen funderar på att avskaffa jämställdhetsbonusen. Kan man inte titta även på detta och komma tillbaka med ett förslag som ser till att vi ökar morötterna till föräldrar att dela föräldraledigheten i stället för att avskaffa den rätt upp och ned? Man menar att den inte är bra, och då kan man heller inte göra rätt, göra enkelt och alltså göra om. Vi ska naturligtvis också införa vab-bonus för vab-dagar.

Det förlängda barnbidraget nämns också i betänkandet, herr talman, men man är inte beredd att göra något där. Det handlar om ungdomar som går kvar i särskolan.

Studiehjälpsutredningen blev klar 2013, och man säger att man håller på att bearbeta den. I det sammanhanget vill jag ge ett tips till regeringen. Adriana Lender, den tidigare generaldirektören på Försäkringskassan, utredde aktivitetsersättningen, som vi pratade om i samband med det förra betänkandet. Det hänger ihop med förlängt barnbidrag till särskoleelever.

Titta på detta, koppla ihop det och gör något bra av det så att de ungdomar i särskolan som har funktionshinder också får stöd och hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Det är oerhört viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 11, där Centerpartiet föreslår att garantidagar och lägstanivådagar ska få ett enda namn och ett enda förslag och kunna tas ut under hela föräldraledigheten. Det är en del i regelförenklingen.

(Applåder)

Herr talman! Jag reagerade när Solveig Zander pratade om underhållsbidraget och samtidigt sa: Bidrag, bidrag och bidrag är det enda de har att komma med.

Underhållsstödet har inte höjts med mer än 100 kronor de senaste 20 åren. Senast det skedde var 2006. Det vi nu har varit med om att lägga fram är 300 kronors höjning per månad och barn. Det kommer dem som har det allra sämst ställt till del. Solveig Zander väljer att raljera över deras ekonomiska situation när vi vet att vi har haft en enormt stor barnfattigdom.

Solveig Zander väljer att ge sig på den gruppen, men att ge bidrag till de allra mest välbeställda verkar hon inte ha några som helst problem med. Det går alldeles utmärkt att se till att de som kan betala för sina egna bartendrar, poolrengöringar eller vad det nu kan vara får bidrag, bidrag och bidrag - de ska gärna ha det.

Herr talman! Jag känner inte en enda som får bidrag för poolrengöring, bartendrar och så, Rossana Dinamarca. Jag har aldrig hört att någon har det, men Rossana Dinamarca känner kanske flera stycken. Jag känner inte en enda - det måste jag uppriktigt säga. Men det var inte det viktigaste i sammanhanget.

Det viktigaste är underhållsstödet. Vi har sagt nej till det av det skälet att båda föräldrarna ska försörja sina barn utifrån sina ekonomiska förutsättningar. Det innebär att många pappor, för det är ofta de som tjänar mest, i dag inte betalar i den utsträckning som deras ekonomi medger. Det stöd som mammorna och kvinnorna får för de barn de har ansvar för ligger på samma nivå som underhållsstödet.

I stället kan vi se till att göra en utredning som tittar mer på hur papporna kan betala mer, vilket skulle göra minst 1 000 kronor för dem som har det sämst ställt. Det är mer än 300 kronor, men det vill inte den regering som Vänsterpartiet stöder medverka till. Varför vill ni inte det, Rossana Dinamarca, när ni vet att det skulle ge ett bättre bidrag till kvinnor och barn än vad höjningen med 300 kronor gör?

Herr talman! Någonstans handlar det ändå om att kunna garantera att barn får leva under bättre förhållanden. Jag tror inte att Solveig Zander är helt omedveten om den fattigdom som många barn befinner sig i.

Det är givetvis bra om man kan komma överens om att ge mer, men det måste finnas någon form av trygghet för dessa familjer. Det har varit väldigt eftersatt. Det är snart tio år sedan stödet höjdes, och vi tycker att det är dags nu.

När det gäller frågan om vilka som använder RUT-tjänster vill jag upplysa Solveig Zander om att hon kan gå igenom vad RUT-bidragen har gått till. Då kommer hon att hitta såväl bartendrar och poolrengöringar som en mängd andra saker. Jag tror inte att hon är helt omedveten om att det har rapporterats om detta. Jag känner inte så välbeställda människor att jag kan bada i deras pooler, men att det sker vet jag ändå genom att jag kan läsa mig till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Herr talman! Jag kan också läsa mig till vad RUT-avdragen används till. De används mycket av pensionärer som får hjälp med städning och så hemma. Jag tror inte att de har pooler eller bartendrar hemma, men vi läser förmodligen olika utvärderingar av RUT-tjänsterna. Men det har inte med den här saken att göra. Det viktigaste är att RUT bidrar till att fler personer kommer i arbete. Det gynnar barnfamiljerna i allra högsta grad.

Vi har föreslagit att man ska tillsätta en utredning som kan titta på vad underhållsbidraget kan ge, i stället för underhållsstödet till ensamstående föräldrar, som framför allt är kvinnor. Vi har inte höjt underhållsstödet. I stället har vi inriktat det på det som har varit mest riktat och givit mest effekt, det vill säga flerbarnstillägg, bostadstillägg och extra bostadstillägg när man har äldre barn som bor hemma.

Nu är det hög tid att se till att båda föräldrarna efter sin förmåga försörjer de barn som de har tillsammans. Där ska vi på alla sätt och vis se till att papporna medverkar till att ge ersättning.

Efter det att vi införde jobbskatteavdraget har männens inkomster ökat men inte kvinnornas på samma sätt.

(ROSSANA DINAMARCA (V): Tack!)

Ett skäl till det är att papporna inte betalar efter sin förmåga. De håller sig till underhållsstödet och lämnar inte ifrån sig det barnen har rätt till. Därför hoppas jag att ni kan bidra till att en utredning görs, för det gynnar jämställdheten.

Herr talman! Jag har en storebror som är fem år äldre än jag. När han föddes var det inte möjligt för vår pappa att vara hemma med honom och få ersättning för inkomstbortfallet. Det gick först året efter det att min bror föddes, 1975, för då infördes föräldraförsäkringen. Sedan dess har tack och lov mycket hänt. Samhället har utvecklats och förändrats, och det är i ljuset av det man ska se föräldraförsäkringen. Samhället förändras, och våra system ska följa med i dessa förändringar. Men tyvärr har inte de grundläggande strukturerna i föräldraförsäkringen förändrats i takt med samhällsutvecklingen.

Vi debatterar i dag ekonomisk trygghet för familjer och barn. Medan definitionen av vad ett barn är oftast är ganska självklar är definitionen av vad en familj är många gånger lite mer oklar. Vi har bonusfamilj och styvfamilj. Vi har ensamfamilj, singelfamilj, makalös familj, regnbågsfamilj, kärnfamilj, självvald familj, stjärnfamilj, storfamilj och utvidgad familj.

Från vissa håll låter det ibland som att det här med kärnfamilj, alltså mamma, pappa och barn, skulle vara det självklara, det naturliga, och att allt annat skulle vara avvikelse från det som har kommit allteftersom. Sanningen är att det inte stämmer. Den så kallade kärnfamiljen är en ganska ny konstruktion. Genom historien har vi snarare levt i storfamiljer på olika sätt, med släktingar och olika typer av tjänstefolk, drängar, pigor och annat löst folk som har funnits hemma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Kärnfamiljen är snarare ett symtom på urbaniseringen. När folk började flytta från landet in till städerna bodde man trängre, och storfamiljen fick inte plats. Mannen var oftast den som lättast fick jobb, och eftersom det inte fanns någon storfamilj där hemma som kunde ha hand om barnen var det kvinnan som fick göra det.

Tack och lov har familjestrukturerna förändrats och därmed också definitionen av vad en familj är. Hade föräldraförsäkringen kommit till i dag hade den med all säkerhet utformats på ett annat sätt än för fyrtio år sedan. Mycket av det som vi i dag anser vara självklart hade inte behövt debatteras över huvud taget, men vi hade förmodligen varit oense om en del ändå.

Vissa saker har ändå hänt. År 1994, 19 år efter det att föräldraförsäkringen infördes, kom den första öronmärkta månaden, på liberalt initiativ. År 2002 kom den andra, och nu kommer den tredje.

Föräldraförsäkringens utformning spelar en avgörande roll för barnens rätt till sina föräldrar men också för utvecklingen av jämställdheten på svensk arbetsmarknad. I grund och botten är framväxten av föräldraförsäkringen en viktig del av den svenska välfärden och ett fundament för kvinnors frigörelse.

Den ekonomiska ojämställdheten mellan män och kvinnor är utbredd. Till detta bidrar attityder, invanda könsroller och en könssegregerad arbetsmarknad. Men det är också tydligt att kvinnors relativt sett längre perioder av föräldraledighet verkar hämmande på löneutveckling och karriär. Liberalerna ser det och föreslår åtgärder för att ändra på den här ordningen. Både vikta månader och jämställdhetsbonusen är instrument i försäkringen som vi har introducerat för att öka jämställdheten i uttaget.

Vi är därför kritiska till att regeringen föreslår en avveckling av den ekonomiska stimulans för ökad jämställdhet som jämställdhetsbonusen innebär. Jämställdhetsbonusen bör utvecklas - inte avvecklas - som ett verktyg för ökad jämställdhet, där ett avskaffande av vårdnadsbidraget är ett annat.

Jag skulle också vilja slå ett slag för den motion som handlar om graviditetspenning för egenföretagare. Vi tycker att det behövs en utredning för att ta fram ett enhetligt regelverk för egenföretagares möjlighet till graviditetspenning. Det kan låta som en liten fråga, men den är ganska stor, för det är ett krångligt regelverk som regleras i flera lagar. Granskningen visar också att det är ganska stora skillnader i landet mellan vem som får och inte får ersättning, och det är inte rimligt att lagar och föreskrifter tolkas så olika.

Enligt Försäkringskassans bedömningsgrunder har du rätt till graviditetspenning endast om arbetsgivaren anser att du inte kan fortsätta arbeta i en riskfylld miljö. Problemet är att du som egenföretagare inte har någon arbetsgivare, för det är trots allt du själv. Därför behöver detta ses över.

Herr talman! Vi tycker att du ska mötas av samma förväntningar som förälder oavsett ditt kön. I dag tas en fjärdedel av föräldraledigheten ut av män och tre fjärdedelar av kvinnor. Barnfamiljer kan som sagt se ut på många olika sätt, och alla föräldrar ska ha möjlighet att kombinera förvärvsarbete och företagande med föräldraskap. Vi liberaler vill ha en modern, valfrihetsinriktad familjepolitik som ökar jämställdheten och uppmuntrar till arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Min bror föddes innan föräldraförsäkringen kom till. Förra året fick han i sin tur en son. Med den utvecklingstakt som vi har sett fram till i dag kommer kanske min brorsons generation att vara den där man delar föräldraförsäkringen 50-50. Men vi liberaler tycker att det finns skäl att skynda på detta lite grann. Det är trots allt ett tag kvar innan han förhoppningsvis får barn. Samhället kommer att fortsätta att utvecklas och förändras, och vi kommer att behöva fortsätta att utveckla och förändra våra system.

Jag yrkar bifall till reservation 7 under punkt 7. I övrigt hänvisar jag till Liberalernas särskilda yttrande.

(Applåder)

Herr talman! Det pågår - och har under ett antal årtionden pågått - en individualisering i samhället. Människor kan i dag på ett helt annat sätt än tidigare välja att utforma sina liv utifrån sina egna önskemål, värderingar och intressen.

Olika grupptillhörigheter och kollektiva förväntningar är inte på något sätt oviktiga. Men de tenderar att betyda allt mindre för de olika val som människor gör vad gäller exempelvis utbildning, yrke, familjebildning, religiös tillhörighet och politisk övertygelse.

I många avseenden är individualiseringen positiv. Den kan innebära att enskilda personers makt över sina egna liv ökar. Fler kan välja att gå sin egen väg genom livet. Allt fler kan förverkliga sina egna drömmar och livsmål.

Men det finns också avigsidor och risker med utvecklingen. Om individualiseringen leder till bräckligare och mindre stabila gemenskaper kan tilltron, tryggheten och sammanhållningen i samhället påverkas negativt.

Ett sätt att väga upp de mer negativa sidorna av individualiseringen är att föra en politik som stärker de nära relationerna, de små gemenskaperna, civilsamhället och familjerna.

I dag behandlar vi statsbudgetens utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Hur vi hanterar de drygt 87 miljarder kronor som är budgeterade på detta område för nästa år har stor betydelse för vilka förutsättningar vi ger familjerna att forma sin vardag. Det har i sin tur påverkan på våra barns och ungdomars uppväxtvillkor.

Herr talman! Barn och unga som växer upp i en trygg familjegemenskap får i allmänhet goda förutsättningar för att klara livets utmaningar. Naturligtvis finns det inga garantier för att allt ska gå väl bara för att man har vuxit upp i en välfungerande familj, men sannolikheten ökar betydligt.

Resultaten av den empiriska forskningen är nämligen tydliga. Barn som växer upp i instabila familjer har generellt lägre betyg i skolan, är mindre benägna att gå vidare till högre utbildningar och har lägre grad av psykiskt välbefinnande och större sannolikhet att hamna i arbetslöshet och utanförskap, jämfört med barn från mer stabila förhållanden.

Starka familjer gynnar med andra ord våra barn och unga. De är bra för samhället i stort, och de kommer på sikt också att stärka statskassan. En självklar målsättning för familjepolitiken borde med andra ord vara att ge så goda förutsättningar som möjligt för familjer att hålla samman och en stabil grund för så många föräldrar som möjligt att ge trygga uppväxtvillkor till sina barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Herr talman! Det finns en mångfald av familjeformer i dagens Sverige. Denna mångfald finns för att människor är olika och har olika egenskaper, erfarenheter och önskemål. Men alla har vi behov av en nära och kärleksfull gemenskap.

Olika familjer fyller i allt väsentligt samma funktion. De delar samma vardagsproblem, och det är inte familjeformen som avgör föräldrarnas ambition och förmåga att ge barnen en god uppväxt.

Barn har olika behov, och föräldrar har olika önskemål och gör olika prioriteringar. Men det är alltid föräldrarna som har det primära ansvaret för att avgöra vad som är bäst för deras barn och deras familj - inte staten eller kommunen.

Herr talman! Just denna insikt utgör grunden för Kristdemokraternas familjepolitik. Det är därför vi vill underlätta för familjer att lägga sitt eget livspussel och att välja att prioritera mer tid för barnen om de så önskar. Dessa val ska stödjas och inte motarbetas.

Syftet med vårdnadsbidraget och bakgrunden till att vi helt motsätter oss kvotering av föräldraförsäkringen samt anledningen till våra andra förslag till valfrihetsreformer inom barnomsorgen är just att barnen ska kunna få mer tid tillsammans med sina föräldrar men också att föräldrarna ska kunna utforma sina liv och sin vardag utifrån just sina förutsättningar.

Vi vill uppvärdera föräldraskapet och ge föräldrarna handlingsutrymme, men vi begär också att man tar ansvar för sin egen situation. Detta är viktigt, herr talman.

Till skillnad från regeringen värnar vi allas möjligheter att göra aktiva val snarare än det lika utfallet. Det innebär en acceptans för att resultatet inte alltid blir detsamma för alla barnfamiljer. Olika utfall kan bero på att förutsättningarna är olika. Men de kan också bero på att familjerna helt enkelt har gjort olika prioriteringar och val, som i slutändan leder till olika utfall eller på annat sätt får ekonomiska konsekvenser.

Tyvärr tvingas vi konstatera att den nuvarande regeringen har en helt annan grundsyn.

Herr talman! Ett för Kristdemokraterna prioriterat område inom familjepolitiken är att stödja de ekonomiskt sett mest utsatta barnfamiljerna. Här bör inriktningen på den generella politiken förstås vara att förbättra familjernas ekonomi genom bättre möjligheter till eget arbete och sparande, exempelvis genom skattesänkningar när det är möjligt.

Men i vår budget för nästa år har vi också flera förslag som riktar sig direkt till barnfamiljer med svag ekonomi. Vi föreslår att den barnrelaterade delen i bostadsbidraget höjs. Eftersom bostadsbidraget är ett inkomstprövat stöd är det just de barnfamiljer som har det sämst ställt, varav 70 procent är ensamstående med barn, som får del av förstärkningen. Vi föreslår också att grundnivån i föräldraförsäkringen höjs från 225 kronor per dag till 250 kronor per dag. Dessutom värnar vi fritidspengen. Statistiken visar att barn och unga i ekonomiskt utsatta familjer är underrepresenterade i organiserade fritidsverksamheter. Att regeringen väljer att slopa detta stöd är därför mycket olyckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Herr talman! Från Kristdemokraternas perspektiv för den sittande regeringen en mycket olycklig politik som tyvärr kommer att påverka landets familjer negativt, inklusive föräldrarnas förutsättningar att ge sina barn och ungdomar bästa möjliga start i livet. Dessvärre lär det, i individualiseringens tidevarv, på sikt påverka såväl hela samhället som vår ekonomi.

Som avslutning yrkar jag därför bifall till vår reservation 4. I övrigt hänvisar jag till vårt särskilda yttrande. Vi stöder förstås även våra övriga reservationer, men för tids vinnande avstår jag från att yrka bifall till dem här i kammaren.

(Applåder)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Många barnfamiljer lever i ett ständigt pusslande och kämpar många gånger med att få ihop bitarna till en helhet. Ekonomin är naturligtvis en viktig del i det. Över tid kan vi se trender som har påverkat barnfamiljernas ekonomiska situation, exempelvis att etableringsåldern på arbetsmarknaden har förskjutits, att anställningsvillkoren för unga har blivit alltmer otrygga och att arbetslösheten har bitit sig fast på en alldeles för hög nivå, även om den nu sjunker något.

I kombination med ökade klyftor i samhället har det blivit en högst angelägen och prioriterad uppgift att förbättra och förstärka situationen för landets ca 1,3 miljoner hushåll med barn. Det handlar i grunden om att alla barn ska ha trygga och goda uppväxtvillkor. Då måste vi naturligtvis till att börja med se till att fler kvinnor och män kommer i jobb och investera i skolan för en god kunskapsinhämtning och start i livet för alla. Men parallellt handlar det såklart mer specifikt om att förstärka de stödsystem som påverkar barnfamiljernas ekonomi, och det är som bekant den delen som vi debatterar här i dag.

Under många år har våra trygghetssystem och socialförsäkringar byggts upp och formats för att åstadkomma en solidarisk fördelning för att utjämna risker och kostnader mellan generationer, mellan dem som arbetar och dem som dessvärre för tillfället inte har ett arbete att gå till, mellan oss som är friska och dem som har haft oturen att drabbas av sjukdom, mellan kvinnor och män och mellan hushåll som har barn och sådana som inte har barn.

Fördelningspolitiken är alltså en central och träffsäker del av vår generella välfärdsmodell, och för barnfamiljernas inkomster spelar den många gånger en stor och viktig roll.

Ett viktigt perspektiv i den ekonomiska barn- och familjepolitiken är också att familjer ser olika ut och att samhällets stöd därför behöver organiseras modernt och flexibelt. Somliga barn växer upp med båda sina biologiska föräldrar. Andra bor i ombildade familjer eller i regnbågsfamiljer. En del bor med en ensamstående förälder, andra bor växelvis hos föräldrarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Ytterligare en naturlig utgångspunkt för mig och Socialdemokraterna i familjepolitiken är att föräldrarna tar ett gemensamt ansvar för barnen liksom för arbetet i hemmet. Vi vet att en hög sysselsättningsgrad bland kvinnor oerhört starkt bidrar till en stark samhällsekonomi och välfärd. Därför måste stödet till familjer också ta sin utgångspunkt i ett jämställt föräldraskap. Tyvärr har vi väldigt långt kvar till en jämställd arbetsmarknad och fördelning av det obetalda arbetet i hemmet. Men här har politiken å andra sidan ett viktigt styrinstrument i sina händer som faktiskt kan bidra till ökad jämställdhet. Det är viktigt att vi tar detta ansvar.

Därför är jag särskilt glad och stolt över det beslut som vi fattade i denna kammare för bara några veckor sedan om att reservera en tredje månad i föräldraförsäkringen för vardera föräldern, eftersom vi vet av tidigare erfarenheter att det är just denna typ av reformer som bidrar till ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen och som i sin tur faktiskt får effekt för ett mer jämställt arbetsliv och samhälle.

Den ekonomiska familjepolitiken är ett område där det händer mycket och där regeringen onekligen har hunnit leverera. Vi har, som sagt, redan hunnit debattera och besluta om en mer jämställd föräldraförsäkring, om att avskaffa vårdnadsbidraget och om att förbättra och förstärka underhållsstödet.

På bordet i dag har vi vidare förslag om att höja grundnivån i föräldrapenningen och att fastställa ett nytt mål för politiken på detta område som går hand i hand med de nyss nämnda reformer, som även de syftar till att stärka barnfamiljernas ekonomi och att främja ett jämställt föräldraskap.

En höjd grundnivå i föräldrapenningen, motsvarande 750 kronor i månaden, är en fördelningspolitiskt träffsäker åtgärd eftersom den stärker ekonomin för de hushåll med barn som har de lägsta inkomsterna och samtidigt underlättar för föräldrar som ännu inte har hunnit etablera sig tillräckligt stadigt på arbetsmarknaden för att uppfylla kraven för att få föräldrapenning på sjukpenningnivå.

Mer övergripande föreslås, som sagt, även ett nytt politiskt mål gällande ekonomisk trygghet för familjer och barn, utformat för att bidra till en ekonomisk levnadsstandard som är god för alla barnfamiljer och för att minska skillnaderna i villkoren mellan hushåll med barn och hushåll utan barn. Jag vill tillägga att detta är viktigt inte bara utifrån ett rättviseperspektiv, ur en fördelningspolitisk aspekt, utan det ger även mer gynnsamma förutsättningar för ett ökat barnafödande. Det är i sin tur nödvändigt för att vi ska klara av och faktiskt ha råd att bygga välfärden vidare också för nästkommande generationer.

Dessutom föreslås alltså politiken äntligen uttalat syfta till att bidra till ett mer jämställt föräldraskap.

Herr talman! Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forma sina liv och samhället. Därför är det för mig som socialdemokrat självklart att ett av målen med landets familjepolitik ska vara jämställdhet. Det är trots allt 2016 vi möter nu.

(Applåder)

Herr talman! Jag har tänkt ställa en fråga till Teresa Carvalho om föräldraförsäkringen. Jag vet att vi fattade beslut i den frågan här i riksdagen för några veckor sedan, men det är likväl en fråga som är aktuell i dagens budgetdebatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

I den här frågan driver regeringen en linje som går väldigt starkt emot folkviljan i Sverige. Det har förstås gjorts många opinionsundersökningar på detta, men den jag gärna hänvisar till är en Novusundersökning från april i år. Den visar att en överväldigande majoritet av befolkningen, 76 procent, anser att föräldrarna själva ska bestämma hur föräldraförsäkringen ska fördelas.

Försäkringskassan genomförde också en undersökning 2012 bland föräldrar som tagit del av föräldraförsäkringen. Man frågade om de har varit nöjda med den fördelning av föräldraledigheten de valde att göra i sina familjer, och det visade sig att 89 procent av kvinnorna och 85 procent av männen är nöjda med den egna fördelningen.

Någonting jag ser som bekymmersamt med regeringens linje, utöver att den går emot folkviljan, är att den riskerar att leda till mindre tid med föräldrarna för barnen. Regeringen aviserar till exempel i budgetpropositionen att det är lämpligt att stegvis reservera mer tid åt vardera vårdnadshavaren, så man kan anta att mer är att vänta. Detta kommer att leda till att föräldrarna tillbringar mindre tid med barnen. Därför vill jag fråga riksdagsledamot Teresa Carvalho om hon tycker att föräldrarna tillbringar för mycket tid med sina barn i dag.

Herr talman! Låt mig börja med att svara på frågan. Nej, jag tycker inte att man kan säga att föräldrar tillbringar för mycket tid med sina barn. Vi har en oerhört generös och flexibel föräldraförsäkring som jag tycker att det är viktigt att vi slår vakt om, samtidigt som vi justerar den så att den får ett mer jämställt utfall. Det finns mig veterligen inget som tyder på att just en tredje reserverad månad skulle få en sådan effekt, men precis som Aron Modig pekar på gör regeringen bedömningen att mer reserverad tid behöver införas stegvis.

Vad gäller folkviljan på området är jag väl medveten om de undersökningar Aron Modig hänvisar till, men just vad gäller jämställdhetsområdet tycker jag att det av den historia vi har bakom oss är oerhört tydligt att politiken behöver gå före för att få resultat här. Vi vet också att reserverad tid för vardera föräldern i föräldraförsäkringen har fungerat normerande; det har påverkat hur föräldrar ser på fördelningen av tiden hemma med sina barn, i positiv riktning. Jag är säker på att även en tredje månad kommer att få den effekten.

För mig som socialdemokrat är det en självklar utgångspunkt att stödet till familjer ska ta sin utgångspunkt i att föräldrar delar på ansvaret för barnen. Det är därför vi väljer att reservera mer tid för vardera föräldern. Det är ett smart sätt att få en bra försäkring att också bli jämställd.

Herr talman! Bland annat Inspektionen för socialförsäkringen, IFAU och Barnombudsmannen har betonat att ytterligare kvotering av föräldraförsäkringen riskerar att leda till att barnet sammantaget får kortare tid med föräldrarna.

Vi var inne på regeringens ambitioner vad gäller pappamånaderna - eller föräldramånaderna - och jag skulle säga att det finns flera signaler som tyder på att regeringen vill saker som kommer att leda till begränsningar av den tid föräldrarna tillbringar med sina barn. Jag vet att socialförsäkringsministern har uttalat sig negativt om den möjlighet som finns för föräldrar i dag att vara föräldralediga utan ersättning. Föräldraförsäkringens längd har också varit uppe till diskussion det senaste året, och då inte med utgångspunkten att den ska bli längre utan det motsatta, så att säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Det är uppenbart så att regeringen inte i första hand ser föräldraförsäkringen som ett instrument för familjerna och för barnen utan mer och mer som ett jämställdhetspolitiskt instrument man vill använda för att nå resultat och en viss fördelning på det jämställdhetspolitiska området.

Jag vill avslutningsvis fråga Teresa Carvalho: Vad är det som gör att regeringen tycker att majoriteten av svenska föräldrar gör felaktiga val i dag, trots att de gör valen på frivillig basis och trots att de allra flesta är väldigt nöjda med de val de gör? Hur tror Socialdemokraterna att en ytterligare kvotering av föräldraförsäkringen, alltså mer styrning ovanifrån, påverkar situationen i familjerna? Hur påverkar en sådan sak som ohälsa, till exempel?

Herr talman! Låt mig backa bandet sisådär 41 år. Det var då dagens föräldraförsäkring först såg dagens ljus. Det har hänt oerhört mycket under den tiden, inte minst på arbetsmarknaden. Vi har sett inte minst utbyggnaden av barnomsorgen och många andra reformer som har bidragit till att Sverige i dag är ett av de länder i världen som har högst deltagande på arbetsmarknaden när vi tittar på kvinnor.

Det är naturligtvis väldigt positivt, och utifrån det hittar jag nog inget bättre ord än "bedrövligt" för att det samtidigt ser så ojämställt ut på arbetsmarknaden. Här är föräldraförsäkringen en viktig del av ett större pussel. Att få ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen är inte den enda lösningen på den ojämställdhet vi fortfarande ser i vårt land i dag, men det är en väldigt viktig pusselbit.

Jag vill också påminna Aron Modig om att en majoritet av dagarna, trots det beslut vi nyligen fattade om att reservera ytterligare en månad för vardera föräldern i föräldraförsäkringen, är oreserverade. Det är fortfarande så att vår föräldraförsäkring är en av de mest flexibla försäkringar som finns. Det gäller inte bara jämfört med andra socialförsäkringar i vårt land, utan även jämfört med andra länder har vi en oerhört generös och flexibel föräldraförsäkring. Den ska vi slå vakt om, men det finns gott om svängutrymme för att också göra utfallet mer jämställt.

Aron Modig frågade varför det är viktigt med jämställdhet. Ja, svaret kanske kan sammanfattas med att vi nu möter 2016.

Herr talman! Förra året, 2014, fyllde föräldraförsäkringen i Sverige 40 år. Jag vet inte om det var någon som firade det just då, men nog hade det varit värt att firas.

Föräldraförsäkringen infördes 1974. Den var generell och totalt på 180 dagar. Under åren byggdes försäkringen ut, och i dag omfattar den 480 dagar. År 1995 infördes den första pappamånaden då vardera föräldern fick 30 dagar som inte kunde överlåtas till den andra. År 2002 lanserades den andra pappamånaden genom att de reserverade dagarna utökades till 60. Sedan dess har männens andel av dagar med föräldrapenning fördubblats. Det är naturligtvis bra, men männen tar fortfarande bara ut var fjärde dag. Nästan var femte pappa tar inte ut någon föräldrapenning alls. Det är naturligtvis mindre bra, av flera skäl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Det finns faktiskt forskning som visar att barn med två engagerade föräldrar generellt sett har mindre psykiska problem än i familjer där mamman tar allt ansvar. Men det är inte bara barnen som mår bra av närvarande fäder. Det finns även forskning som visar att fäderna själva mår bra av detta.

Vill man att föräldrarna ska dela mer på ansvaret under småbarnstiden och att pappor ska ta en större del av föräldraledigheten har de reserverade månaderna störst sannolikhet att ge en effekt på pappors uttag, enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen som publicerades 2012 - detta jämfört med till exempel jämställdhetsbonusen som inte alls har den effekten.

Att ytterligare en månad i föräldraförsäkringen reserveras till vardera föräldern är inte bara en reform som är bra för männen och barnen. Det är i lika stor utsträckning en reform som gynnar kvinnor.

En av de främsta orsakerna till att kvinnor har lägre livslön än män är att de deltar mindre i arbetslivet och i stället utför mer obetalt arbete. De är hemma längre med barnen och arbetar i större utsträckning deltid när barnen är små. Det kan påverka framtida löneutveckling, och det påverkar under alla omständigheter deras pensioner.

En extra månad som är reserverad för vardera föräldern betyder inte att vi är i mål på något sätt. Föräldraförsäkringen behöver reformeras för att fullt ut verka för jämställdhet och för att alla barn ska kunna bli vårdade av sina närstående vuxna.

Det var länge sedan som kärnfamiljen - mamma, pappa och barn - var den enda normen. I dag får omkring en tredjedel av alla barn uppleva att deras föräldrar separerar under deras uppväxt. Och allt fler barn växer upp i stjärnfamiljer med en ensamstående förälder, i en ombildad familj, med två mammor, med två pappor eller med flera vuxna. Föräldraförsäkringen möter inte dessa barns och familjers behov. En far- eller morförälder, en sambo eller partner som inte är barnets vårdnadshavare kan ha en lika viktig roll i barnens liv som en förälder. Kanske måste andra än de juridiska vårdnadshavarna kunna omfattas av föräldraförsäkringen, tycker vi.

Miljöpartiet tycker att det är mycket bra att en tredje månad reserveras för vardera föräldern, men vi vill på sikt att föräldraförsäkringen delas i tre delar, en del för vardera föräldern, en del som kan överlåtas till någon annan vuxen som står barnet nära och en del som kan delas mellan föräldrarna som de själva vill. Ett ytterligare steg för att anpassa lagstiftningen till den rådande verkligheten är också att utreda möjligheten att låta ett barn ha fler än två vårdnadshavare.

Herr talman! Organisationen Företagarna visade i en rapport i våras hur uttaget av föräldraledigheten hos föräldrar som driver eget företag skiljer sig från gruppen föräldrar i sin helhet. Skillnaden är särskilt märkbar när det gäller kvinnors uttag. Det är viktigt att människor inte tvekar inför att starta företag bara för att föräldraförsäkringen inte är modern nog att ta hänsyn till framför allt småföretagares behov när de har eller tänker skaffa barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Med detta sagt är jag glad över att regeringen nu gör en rejäl översyn av föräldraförsäkringen i alla dess delar i akt och mening att modernisera den.

De rödgröna partierna ser till att föräldrapenningens grundnivå höjs, vilket särskilt gagnar ekonomiskt utsatta barnfamiljer, inte minst unga föräldrar som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. Och den har en stor fördelningspolitisk träffsäkerhet. Detta tillsammans med beslutet om en höjning av underhållsstödet gör att denna regering på ganska kort tid har tagit viktiga steg för en förbättrad levnadsstandard för dessa familjer. Dessutom avser regeringen att analysera och överväga behovet av ytterligare lämpliga åtgärder för bostadsbidrag och underhållsstöd samt titta på regelförenklingar när det gäller barnbidrag och föräldraförsäkring.

Avslutningsvis, herr talman, kan jag konstatera att det inte går att säga annat än att den rödgröna regeringen prioriterar barnfamiljernas levnadsvillkor och ett modernt föräldraskap.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Jag vill inleda med att säga att jag tycker att det är olyckligt att socialförsäkringsministern inte längre är kvar här i debatten. Det här är ju frågor som berör miljontals barnfamiljer. Jag som tillhörande ett oppositionsparti hade önskat få ställa frågor till ansvarig minister i den här debatten. Men eftersom socialförsäkringsministern valt att stryka sig på talarlistan och lämna salen får jag se Rickard Persson som representant för regeringen och ställa mina frågor till honom.

Rickard Persson nämnde att regeringen är väldigt glad för att man nu kommer att se över hela föräldraförsäkringen. Vi har påtalat tidigare att vi från oppositionens sida tycker att det är beklagligt att vi i det här fallet inte får vara med i diskussionerna när man ska se över ett så otroligt viktigt område som föräldraförsäkringen som berör så många.

I en debatt som vi hade här för ett par veckor sedan sa ni i regeringspartierna att ni ska försöka se till att oppositionen kan få komma till tals, att ni ska ta in oppositionens synpunkter och att vi i någon form också ska kunna vara del av arbetsgruppen. Jag undrar då vad regeringen har för besked att ge till oss. Som jag har förstått det har arbetsgruppen redan börjat sitt arbete. Jag har hört att vissa organisationer redan har träffat socialförsäkringsministern.

Vad kan ni ge för besked till oss i oppositionen? Kommer vi att få vara med och ta del i arbetet med att se över hela föräldraförsäkringen?

Herr talman! Jag fick frågan om ni får delta i det här arbetet. Det är naturligtvis så att vi fortlöpande genomlyser, bereder och utreder en massa förändringar i socialförsäkringarna. Det kommer att finnas stora möjligheter för er att delta i diskussionen om föräldraförsäkringen. Men vi kan inte tillsätta en parlamentarisk utredning för varenda genomlysning av socialförsäkringar som vi gör. Vi har haft en jättestor parlamentarisk utredning om just socialförsäkringen, men det går inte att tillsätta sådana så fort vi genomlyser ett område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Ni kommer säkert att få delta i debatten och diskussionen på en mängd olika sätt, via utskottsarbete och på annat sätt. Det är vad jag kan svara. Vad ministern har sagt kan jag inte gå i god för här.

Herr talman! Det här svaret får mig att bli ännu mer bekymrad än vad jag var tidigare.

Det här är frågor som berör många. Rickard Persson säger att man inte kan tillsätta en parlamentarisk utredning för vart och vartannat område. Nej, men ett område som berör miljontals människor i Sverige bör ju rimligtvis ha en parlamentarisk utredning.

Om vi ska föra en seriös politik med långsiktiga spelregler, vilket jag tror är absolut nödvändigt på det här området, måste det till ett samtalsklimat som är bortom debatterna i kammaren och i utskottet. Alla vi som är riksdagsledamöter vet ju att samarbete och diskussioner sker på helt olika sätt beroende på forum, och kammaren är inte rätt forum för att hitta kompromisser om långsiktiga spelregler.

Jag hoppas att ni kan komma tillbaka och ge ett bättre besked, inte minst till Sveriges barnfamiljer. Risken är att senast 2018, när vi vinner valet, kommer vi att riva upp en del av de här förslagen för att göra om dem, och det är inte långsiktigt hållbart.

Du, Rickard Persson, nämnde också i ditt anförande ytterligare en kvoterad månad i föräldraförsäkringen, något som jag också skulle vilja hinna ta upp i mitt replikskifte. Du sa att ni vill gå ytterligare ett steg längre. Då är min fråga: Är det här regeringens besked? Kommer vi att få en tredelad föräldraförsäkring? Är det detta besked vi kan ge till barnfamiljerna i dag?

Herr talman! Låt mig ge ett kort och koncist svar på den sist ställda frågan: Nej, det är Miljöpartiet som vill detta.

Tina Ghasemi säger att när ni kommer till makten vid nästa val, vilket jag inte tror att ni gör, kommer ni att riva upp en massa reformer. Min motfråga blir: Kommer ni att tillsätta parlamentariska utredningar då?

När ni styrde och ställde med socialförsäkringen under de åtta år som ni satt i alliansregeringen och kom fram med en massa reformer och regeländringar, inte minst gällande Försäkringskassans arbete, tillsatte ni inte några parlamentariska utredningar. Oppositionen fick inte vara med i diskussionerna på något märkbart sätt. Eller hur?

Herr talman! Vi har hört Socialdemokraterna och nu Miljöpartiets Rickard Persson tala om att kvotering fungerar. Det är märkligt att skryta med att tvång fungerar. Det är klart att tvång fungerar. Man lutar sig mot utredningar som säger att detta fungerar och att det är det bästa sättet. Klart som ., höll jag på att säga, att tvång fungerar.

Det är i princip samma sak som att skära av sig huvudet för att man tycker att man har irriterande skäggväxt. Det är klart att det fungerar, men det är kanske inte det bästa sättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Herr talman! Jag vet inte om det var en fråga eller ett påstående.

Det är inget tvång. Jag ser det som en möjlighet. Varje gång vi har infört förmåner för föräldrarna att kunna vårda barnen genom föräldramånader, pappamånad och så vidare har det gett effekt. Det har visat sig över tid. Föräldrarna har tagit gemensamt ansvar för barnen, vilket har gagnat hela familjen: barnen, mamman och pappan.

Herr talman! Då är vi där igen: Det har effekt. Det är klart att det har effekt, för människor har inte råd att strunta i föräldraförsäkringen. Det är det som det handlar om. Då är det klart att det har effekt. Då stannar respektive förälder hemma den tid han eller hon måste. Det är inget konstigt. Fifty-fifty skulle också funka. Det skulle också ha effekt, för människor har inte råd att strunta i detta.

Det är inte ett stöd från staten. Det är familjernas egna pengar som familjerna betalar in med råge under sin livstid. Du, Rickard Persson, talar om det som ett verktyg och ett stöd som staten är snäll och ger till de familjer som behöver det - som om det vore statens pengar, men det är det inte. Det är förmätet.

Jag hör dessutom att tre månader inte räcker. Du redogjorde för er hållning, som är en tredelad föräldraförsäkring.

90 procent är emot kvotering över huvud taget, visar undersökningar. Jag tror att det riskerar att bli farligt för synen på politiker och på riksdagen om man flagrant struntar i den opinion som finns. Hur ser du på det?

Herr talman! Till skillnad från dig, Linus Bylund, hävdar jag att detta är ett stöd och i högsta grad för kvinnor. Över tid har vi sett hur orättvist vårdandet av barn har fördelats. Effekten av det har varit att kvinnor som vill komma ut på arbetsmarknaden inte har haft samma möjlighet eftersom männen har bestämt vem som ska vårda barnen. Därför är det i högsta grad ett stöd för kvinnor. Det har också gett effekt, vilket vi ser.

Ärade riksdag! I budgetförhandlingarna med regeringen har en av Vänsterpartiets prioriteringar varit att minska inkomstklyftan mellan kvinnor och män. Därför har höjt underhållsstöd varit en viktig fråga.

Det var därför en stor besvikelse när Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna fällde den rödgröna budgeten förra året eftersom den bland annat innehöll just höjt underhållsstöd. Det är ett stöd som de senaste 20 åren höjts med bara 100 kronor.

Men nu höjer vi det med 300 kronor i månaden per barn. För många barn och ensamstående föräldrar kommer det här att betyda mycket. Det är en grupp som har fått stå tillbaka under många år, och debatten om barnfattigdomen har pågått länge. Nu gör vi något som förbättrar många familjers ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Föräldraförsäkringen är den viktigaste nyckeln för att nå jämställdhet.

En individualiserad föräldraförsäkring är den reform som skulle göra mest för ökad jämställdhet mellan män och kvinnor vad gäller ekonomi, hälsa och möjligheter i arbetslivet.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. 15 år efter att ett par skaffat sitt första barn har deras skillnad i inkomst ökat med 35 procent. Det bottnar i att kvinnor har huvudansvar för barn och hem.

Med den takt män tar ut föräldradagar i dag kommer det att ta 50 år innan uttaget är jämställt. Vi har varken tid eller råd att vänta i 50 år innan uttaget av föräldraförsäkringen är jämställt. Staten kan inte fortsätta att bidra till en ojämställdhet som drabbar allas våra döttrar.

Vänsterpartiet inte längre ensamt om att inse att en individualisering av föräldraförsäkringen spelar en nyckelroll för jämställdheten. Utredningen Män och jämställdhet presenterades för snart två år sedan. Det var en utredning som tillsattes av den borgerliga regeringen. Utredaren slog fast att det allra viktigaste för jämställdhetsutvecklingen är en individualiserad föräldraförsäkring.

Tidigare huvudsekreteraren för Socialförsäkringsutredningen, Irene Wennemo, härledde också det ojämställda uttaget till att kvinnor är sjukskrivna i större utsträckning än män.

Det är nu tolv år sedan den andra pappamånaden infördes. Denna andra månad ökade uttaget med mindre än tio dagar i genomsnitt bland män. Med dagens takt kommer det som sagt att ta nära fem decennier innan vi uppnår ett jämställt uttag. Det är orimligt lång tid. Sett i backspegeln vet vi att det att reservera ytterligare en månad kommer att ge små effekter.

Kvinnors hela livssituation står på spel. Uttaget av föräldraförsäkringen påverkar kvinnors arbetsvillkor, löner, hälsa och pension. Som uttaget generellt ser ut i dag påverkas kvinnor negativt.

Regeringen har ambitioner att vara en feministisk regering. Det är bra och något vi har bidragit till. I den budget vi behandlar är det Vänsterpartiet som drivit igenom höjt underhållsstöd för ensamstående, pengar till förlossningsvården och kvinnojourerna, en stor satsning på fler anställda i äldreomsorgen och sänkt skatt för fattigpensionärer. Vi har äntligen avskaffat vårdnadsbidraget och jämställdhetsbonusen, som i bästa fall gav en marginell effekt på uttaget av föräldraförsäkringen.

Men en regering med ambition att vara feministisk måste också våga ta tag i de strukturella problemen, och föräldraförsäkringen spelar som sagt en nyckelroll.

Nu ruckas det på ordningen lite grann igen med en öronmärkning som ska få fler pappor att stanna hemma och få det ojämställda uttaget av dagar att bli lite mindre ojämställt.

Men Vänsterpartiet nöjer sig inte med en öronmärkning när det gäller föräldraförsäkringen. Det är dags för ett helhetsgrepp på vad ett jämställt föräldraskap faktiskt innebär.

Så länge tanken om valfrihet är en överordnad princip för kommande reformer kommer föräldraförsäkringen att fortsätta försvåra för arbetsgivare och fortsätta att låsa in föräldrar i daterade könsroller. Då räcker inte en tredje så kallad pappamånad särskilt långt.

Jag vet att båda regeringspartierna är medvetna om detta. Socialdemokraternas kongress beslutade så sent som i våras att föräldraförsäkringen ska individualiseras. Miljöpartiet drev i senaste valrörelsen kravet om tredelning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Vi vet alltså att inom S och MP finns en vilja att ta större kliv framåt. Det är angeläget att göra det. Vi kan inte öronmärka oss fram tolv år i taget. Det har vi inte tid med. Det har inte våra döttrar tid med.

Jag och Vänsterpartiet ser fram emot det fortsatta samarbetet med regeringen i översynen av föräldraförsäkringen för att stärka kvinnors livsvillkor och ekonomi. Jämställdhet handlar om att dela lika, inte lite grann lika utan helt enkelt lika.

Herr talman! Det är intressant att lyssna på Vänsterpartiet och deras förslag. Det finns endast ett enda sätt att komma till rätta med jämställdheten och uttaget av föräldraförsäkring. Jag undrar om det inte finns något annat sätt. Höjda löner skulle kunna vara ett sätt, och kanske fler arbetsgivare för kvinnor där de fick möjligheter att byta arbetsgivare och påverka sin arbetssituation. Att det skulle vara så är ingenting som Vänsterpartiet tänkt sig.

Jag måste i sammanhanget komma tillbaka till det replikskifte vi hade tidigare. Vi talade om RUT, pooltjänster och sådant. RUT är mest vanligt bland barnfamiljer och pensionärer, som jag sa. Dessutom vet vi att det mest vanliga är - jag skulle vilja säga till 99 procent - att de använder det till städning. Det dominerar när man tittar i statistiken.

Nu handlade det om barnfamiljerna. De får också del av RUT. Är det enda sättet att få ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen tvånget att dela lika? Skulle det inte kunna vara så att det också handlar om att höja löner för kvinnor och att de ska få en helt annan och bredare arbetsmarknad?

Vi i Vänsterpartiet har en rad förslag på hur vi ska öka jämställdheten och förbättra kvinnors villkor. Höjda löner, som Solveig Zander nämner, är bland annat en sådan sak. Det har ingått i de satsningar som vi har varit med och bidragit till i budgeten för att se till att minska klyftorna mellan män och kvinnor.

Rätt till heltid är en annan sådan viktig reform och sex timmars arbetsdag. Vänsterpartiet är med och driver det för fullt bland annat i Göteborg, och det går väldigt bra. Det gör att sjuktalen minskar och ger kvinnor bättre arbetsvillkor. Det finns många fler sätt att öka jämställdhet. Men det går inte att komma ifrån föräldraförsäkringen.

Det är inte något som bara Vänsterpartiet tycker. Den utredare som den förra borgerliga regeringen tillsatte, Svend Dahl, kom i Män och jämställdhet fram till att det är avgörande. Det handlar om föräldraförsäkringen och att den måste vara individualiserad. Irene Wennemo sa samma sak i Socialförsäkringsutredningen. Det är inte bara Vänsterpartiet som säger detta.

Även när man har tittat på pensionerna och att det är en så stor andel kvinnor som är fattigpensionärer härleder man det till det ojämställda uttaget av föräldraförsäkringen. Det är kvinnor som har haft ansvar för hem och barn.

Med alla dessa insikter och det vi vet om kan man inte som Solveig Zander fortsätta att blunda för det och säga: Vi gör någonting annat. Jämställdhetsbonusen hade i det närmaste noll effekt. Vi har försökt med alla de andra lösningarna. Nu är det dags att ha insikten att vi bör individualisera föräldraförsäkringen. Det är vad som nu måste göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Herr talman! Lönerna spelar en väldigt viktig roll i sammanhanget med uttag av föräldraförsäkringen. Jag undrar igen: Skulle det inte vara till fördel att satsa på kvinnor och kvinnligt företagande? Jag hörde alldeles nyss att ni från Vänsterpartiet tydligen hade varit med och förhandlat löner. Ni hade föreslagit att man skulle höja lönerna. Eller hörde jag fel?

Man säger från Vänsterpartiet att man har bidragit till att minska arbetstiden till sex timmar. Är det något som höjer löner för kvinnor? Det är bara inom offentliga sektorn. Ska kvinnor bara vara hänvisade till offentliga sektorn? Varför vill ni inte medverka till att vi får fler arbetsgivare för yrken inom den offentliga sektorn? När kvinnorna byter arbetsgivare får de verkligen upp lönerna.

Vi vet att löner men också arbetsvillkor har samband med hur uttaget av föräldraförsäkringen ser ut.

Det handlar om kvinnors arbetsvillkor, varför det i högre utsträckning är kvinnor som jobbar deltider, varför det är kvinnor som i högre utsträckning har osäkra anställningar och varför kvinnor är de som har lägre löner. Det har att göra med vem som förutsätts ha ansvar för hem och barn. Man kommer tillbaka till det. Vi måste ändå göra satsningar för att kvinnors löner ska komma i kapp.

Solveig Zander nämnde själv jobbskatteavdraget i det förra replikskiftet vi hade tillsammans. Hon säger själv att jobbskatteavdraget ledde till att klyftorna mellan mäns och kvinnors inkomster ökade. Det visar hur lite man driver på för jämställdhet från den borgerliga sidan.

Vi har varit med och bidragit. Vi vill minska de klyftorna. Vi har varit med och arbetat med budgeten när det gällt jobbskatteavdrag, underhållsstöd och en mängd andra frågor för att minska inkomstklyftorna mellan män och kvinnor.

Återigen: Det går inte att komma ifrån det som allt fler nu börjar inse. Föräldraförsäkringen och en individualiserad föräldraförsäkring än nyckeln för att vi ska kunna nå jämställdhet, inte lite jämställdhet eller lite mer jämställdhet utan jämställdhet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)