Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Herr talman! Sverige ska vara ett land som präglas av sammanhållning. Det ska vara ett land där den som till följd av sjukdom inte kan arbeta ska ha rätt till stöd och trygghet under sjukdomsperioden men också rätt till åtgärder inom vård och rehabilitering som ska göra det möjligt att återvända till arbetsplatsen så snabbt som möjligt. Denna målsättning ligger till grund för Moderaternas politik inom socialförsäkringsområdet. För Moderaterna är det självklart att samhällets insatser ska inriktas på att hjälpa människor tillbaka till arbetslivet.

En av effekterna av långvarig sjukfrånvaro visar sig vara stor även i nästa generation: Barn till föräldrar som är långtidssjukskrivna tenderar att själva bli sjukskrivna i högre grad än andra.

Sjukfrånvaron har ökat i Sverige under en längre tid. Nu ser vi dock en minskning statistiskt sett, och den är givetvis välkommen. Tyvärr finns det en grupp som detta inte gäller. Det är framför allt kvinnor, som fortfarande har höga sjukpenningtal, vilket är mycket oroande.

Det finns också andra stora utmaningar. Vi ser till exempel att andelen långvariga sjukfall fortsätter att öka, delvis som en konsekvens av att regeringen i strid mot samlad expertis och kompetens valde att avskaffa den bortre tidsgränsen. Därför anser Alliansen att denna tidsgräns snarast bör återinföras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Vi ser även att andelen startade sjukfall med psykiatriska diagnoser ökar i rasande fart. Av dessa utgörs de allra flesta fall av depression och ångestsyndrom. Psykisk ohälsa är ofta svår att definiera. Av det skälet anser vi att ett nytt spår i rehabiliteringskedjan behöver skapas. Det kan vara så att ett ombyte av arbetsuppgifter hos den arbetsgivare man har kan vara tillräckligt, och då är det inte rimligt att vänta i 90 dagar innan en prövning görs. Arbetsförmedlingen bör också kopplas in tidigt för att möjliggöra eventuellt byte av arbetsgivare eller bransch. Ett nytt spår för "arbetsbytare" bör skapas inom Arbetsförmedlingen.

Den ökande sjukfrånvaron är kostsam i flera hänseenden. Den är kostsam först och främst för individen, som måste leva med sin sjukdom och det lidande den orsakar. Den är också kostsam för samhället i form av utgifter för sjukpenning och sjukersättning och vård- och rehabiliteringsinsatser. Den tyngsta kostnaden - den som den enskilde individen måste bära - kan inte jag som politiker uttala mig om. Jag kan bara konstatera att lång sjukfrånvaro, utöver det lidande som sjukdomen i sig innebär, leder till ett såväl ekonomiskt som socialt utanförskap - ekonomiskt i form av sämre privatekonomi och socialt i form av färre sociala kontakter och utbyten i vardagen.

Däremot kan jag uttala mig om kostnaderna för samhället. Jag tvingas med tungt sinne konstatera att utgifterna för sjukfrånvaron har ökat under flera år. I år beräknas till exempel kostnaderna för sjukpenning och rehabilitering uppgå till runt 39 miljarder kronor. Detta kan jämföras med 2010, då motsvarande siffra var 20 ½ miljard.

Herr talman! Nuvarande regerings politik riskerar att undergräva statens ekonomi och utgör ett hot mot statsfinanserna under nästa lågkonjunktur. Moderaterna lägger därför fram en rad förslag som alla har syftet att återupprätta omställningstanken i sjukförsäkringen. Vi vill bland annat förstärka rehabiliteringskedjan och återinföra den bortre tidsgränsen, och vi vill att arbetsförmågan ska undersökas regelbundet.

Det är väl känt inom forskningen att regler och ersättningsnivåer påverkar sjukfrånvaron. Moderaterna föreslår därför att en ny karensdag ska införas dag 15. Den ska tillsammans med den första karensdagen utformas som ett karensavdrag. Vi föreslår även att sjukpenningen ska uppgå till 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten från dag 90 och till 70 procent från dag 365. Vi föreslår också avslag på det nya höjda inkomsttaket.

Herr talman! Många unga med funktionsnedsättning får inte den hjälp de behöver för att aktivera sig. De blir i stället inaktiva och hamnar allt längre bort från arbetsmarknaden. De ekonomiska trygghetssystem vi har måste alltid uppmuntra fler att gå från sjukdom till jobb och utbildning, för att få ett sammanhang, en mening och en egen försörjning.

Regeringen föreslår dock olika bidragshöjningar i stället. Vi säger därför nej till höjningen av garantinivån för sjuk- och aktivitetsersättningen och även till höjningen av hel inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning. Vi vill även avskaffa den automatiska rätten till förtidspension vid förlängd skolgång och den medföljande rätten till bostadstillägg.

Utifrån utvärderingarna av Försäkringskassans arbete med sjukförsäkringar tvingas vi alla konstatera att kontrollerna i rehabiliteringskedjan inte genomförs i tillfredsställande utsträckning. Många gånger utförs de inte alls, och i två av tre fall är de ofullständiga. Detta är allvarliga problem som framför allt drabbar de sjuka, som inte får den hjälp och det stöd de har rätt till. Det undergräver också förtroendet för sjukförsäkringen och får skadliga samhällsekonomiska effekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Moderaterna lägger därför fram en rad förslag som alla har syftet att återupprätta omställningstanken i sjukförsäkringen. Vi vill bland annat förstärka dagens rehabiliteringskedja så att den ska fungera som det är avsett. Det gäller framför allt att samtliga aktörer i sfären runt den sjukskrivne personen ska samarbeta. Nu verkar det ofta vara vattentäta skott dem emellan. Försäkringskassan, arbetsgivaren, hälso- och sjukvården och Arbetsförmedlingen måste samarbeta, och dessutom i ett tidigt skede.

Samtidigt ska arbetsförmågan undersökas regelbundet. Försäkringskassan bör redan vid dag 45 pröva arbetsförmågan mot andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren och vid dag 90 mot hela arbetsmarknaden.

Vidare vill vi, som jag tidigare har sagt, införa en särskild rehabiliteringskedja för lätta psykiska diagnoser med syfte att skapa bättre förutsättningar för återgång till arbete. Insatserna för denna grupp ska utföras av erfarna handläggare hos Försäkringskassan, vilka ska vara specialiserade på psykisk ohälsa.

I motioner lyfter vi även fram vikten av en god arbetsmiljö och föreslår därför riktade insatser för den psykosociala arbetsmiljön inom yrkesgrupper med hög sjukfrånvaro.

Försäkringskassan bör även få i uppdrag att granska vårdgivares sjukskrivningsbeteende. Vi anser att Försäkringskassans roll och de uppdrag den bör ha som samordnande aktör runt den sjukskrivne personen är avgörande i hela rehabiliteringskedjan. Dess organisation bör därför förstärkas, varför vi föreslår ökat anslag till Försäkringskassan.

Herr talman! Sverige ska vara ett land som präglas av sammanhållning. Genom Alliansens och Moderaternas reformförslag kan omställningstanken i sjukförsäkringen återupprättas. Människor som drabbas av sjukdom ska få all hjälp de behöver för att återvända till arbete och egen försörjning. Det skapar förutsättningar för ett bättre Sverige där alla människor kan få möjlighet att förverkliga sin potential.

Riksdagen beslutade den 22 november 2017 om ramarna för statsbudgetens utgiftsområden och om beräkning av statens inkomster. I motionen Vi tror på Sverige - Moderaternas budgetmotion för 2018 - presenterades Moderaternas budgetförslag och Alliansens riktlinjer för den ekonomiska politiken.

Jag yrkar bifall till reservation 12 och hänvisar i övrigt till vårt särskilda yttrande.

Herr talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 och även till Alliansens motion 3029 om stärkt rehabiliteringskedja, reservation 12. I vårt särskilda yttrande ger vi våra synpunkter på regeringens förslag och redovisar den anslagsfördelning och de förslag som Sverigedemokraterna presenterar i motion 2017/18:3611.

Herr talman! Inom utgiftsområde 10 hanteras ersättningar vid sjukdom och funktionsnedsättning samt administrationen av dessa. Det är ett angeläget område om ekonomisk trygghet då den egna arbetsförmågan försämras. Ett välfungerande system möjliggör dessutom återinträde på arbetsmarknaden, eller i vissa fall ett första inträde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Herr talman! Då och då kan vi i medierna läsa om människor som kommit under vård till följd av olycka eller sjukdom och som på grund av ett svårt sjukdomstillstånd inte har möjlighet att ta hand om det praktiska kring detta. Det handlar om att till exempel hantera räkningar eller anmäla sitt tillstånd till Försäkringskassan eller andra berörda myndigheter. Konsekvensen blir att den sjuke inte bara har en ofta lång och krävande återhämtning, utan också stora ekonomiska och administrativa bekymmer.

Detta handlar om en liten del av alla som blir akut sjuka, och i de allra flesta fall finns det anhöriga eller en så kallad god man som ombesörjer dylikt. Men så är det inte alltid. När en försäkrad har en svår sjukdom eller lider av sviterna efter en olycka bör Försäkringskassan ha rätt att utan den försäkrades samtycke inhämta uppgifter från hälso- och sjukvården. Regeringen bör se över om en sådan möjlighet kan införas för Försäkringskassan.

Herr talman! När det gäller Alliansens motion har vi sverigedemokrater en arbetsgrupp som arbetar med frågan om den bortre tidsgränsen. Det är en ytterst viktig och stor fråga som förtjänar att behandlas med största allvar. Men på grund av händelser som vi inte har kunnat förutse är detta viktiga arbete ännu pågående, och vårt färdiga förslag på reformer är ännu inte publicerat. Jag vill poängtera att Sverigedemokraternas modell för sjukförsäkringen inte kommer att vara en återgång till det svartvita utförsäkringssystem som fanns tidigare, men inte heller den för skattebetalarna extremt dyra modell med evighetssjukskrivningar som finns i dag.

Herr talman! Vi sverigedemokrater anser att Försäkringskassans kontroll över utbetalningar till vissa EU-medborgare brister, eftersom det saknas möjlighet att återkräva bidrag även om dessa har grundats på falska handlingar.

De flesta borde nog hålla med om att principen om lika inför lagen är sund. I dag fungerar det dock inte på det sättet inom alla samhällsområden. Reglerna bör därför ändras för att möjliggöra återkrav när bidrag betalats ut felaktigt baserat på falska handlingar. Vidare bör lagstiftningen ändras generellt för att undvika fusk.

I detta anförande instämde Heidi Karlsson (SD).

Herr talman! Många sjuka nekas i dag sjukpenning. Antalet avslag, liksom antalet överklaganden, har ökat tydligt de senaste åren. Enligt Försäkringskassans statistik har avslagen ökat kraftigt sedan 2015. I januari i år var andelen avslag 5,2 procent för kvinnor och 4,9 procent för män. Det är mer än en dubblering jämfört med 2015.

En viktig bidragande orsak är regeringens press på Försäkringskassan att verka för ett sänkt sjuktal. Det leder till fler avslag, vilket gör att det i statistiken ser ut som att de sjuka blir färre. Det har inte gjort människor friskare. Men det leder till en rad tragedier då sjuka människor nekas ersättning. Vi har kunnat läsa om människor som fått sälja sina möbler eller låna pengar av vänner för att klara av sådana basala saker som att köpa mat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Både TCO och LO har varit oerhört kritiska - för att inte säga förbannade - och berättat om hur fackmedlemmar och deras läkare vittnar om att Försäkringskassan allt oftare ifrågasätter läkarintyg och läkarens bedömning att den sjukskrivne saknar möjlighet att arbeta.

Alla kan bli sjuka och alla har därför intresse av en bra sjukförsäkring. Även den som aldrig själv blir långvarigt sjuk tjänar på att de som har oturen att drabbas har en rimlig ekonomisk situation och när det är möjligt får bra stöd att komma tillbaka till arbete. Att tvinga ut sjuka i fattigdom sliter isär samhället och är ett ovärdigt sätt att hantera människor.

Regeringen och Vänsterpartiet såg till att den bortre tidsgränsen i sjukpenningsystemet, den så kallade stupstocken, avskaffades i december 2015. Det var en mycket viktig del i att återupprätta en anständig sjukförsäkring. Men mycket återstår att göra innan vi har en trygg försäkring som garanterar att sjukdom inte också betyder fattigdom.

Sjukförsäkringen ska vara generös, så att medicinska insatser, rehabilitering och arbetsprövning kan pågå på ett individuellt anpassat sätt utan att ersättningen påverkas. I stället för dagens fasta tidsgränser vill Vänsterpartiet införa rättigheter för den sjuke att få stöd tillbaka till arbete.

Arbetsgivaren bör tvingas att ta sitt ansvar för rehabilitering. Trots att arbetsgivare redan i dag är skyldiga att delta i rehabilitering av en arbetstagare sker det alltför sällan, och därför bör det vara möjligt att ta ut sanktionsavgifter för de arbetsgivare som inte följer reglerna.

Herr talman! Kraven för att få sjukersättning är i dag orimligt hårda. Efter de skärpningar som har genomförts har Sverige numera de hårdaste kraven av alla OECD-länder för att bevilja sjukersättning, enligt Arbetsförmågeutredningens slutbetänkande.

Försäkringskassan själv gick nyligen ut och föreslog att det borde bli enklare att få sjukersättning.

Den ekonomiska standarden är betydligt lägre för gruppen med sjuk och aktivitetsersättning än för befolkningen i stort. Många människor tvingas ut i fattigdom och har svårt att klara sin ekonomi.

Ett problem för personer med sjuk- och aktivitetsersättning är möjligheterna till ideellt engagemang. Rätten att engagera sig ideellt utan att förlora sin ersättning är inte reglerad i lag. Det har förekommit att personer med sjukersättning avråds av Försäkringskassan att engagera sig ideellt, eftersom det riskerar att inkräkta på deras rätt till ersättning. Vänsterpartiet vill att det görs en översyn med syfte att i lag säkra rätten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning att engagera sig ideellt utan att det inkräktar på rätten till ersättning från sjukförsäkringen.

Avslag på sjukersättning påverkar pensionerna. Många människor - särskilt kvinnor och LO-medlemmar - orkar inte arbeta till 65 års ålder, men dagens hårda regler i sjukersättningen gör att de trots sin begränsade arbetsförmåga inte beviljas sjukersättning. För att ha något att leva på känner sig många som har hunnit fylla 61 år och därmed har rätt att ta ut sin ålderspension tvungna att göra just det.

Ju tidigare en person plockar ut pensionen desto lägre blir den. Följden blir att de här personerna livet ut får en lägre pension än om de hade tagit ut sin pension först vid 65 års ålder. Dessutom blir deras skatt högre än för andra pensionärer eftersom den pension som tas ut före det år en fyller 66 år beskattas högre. Sammantaget ökar detta risken för fattigdom

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 14.

Herr talman! Sjukförsäkringen ska gå in och hjälpa enskilda individer som blir sjuka, en kortare eller längre tid, och saknar arbetsförmåga. Sjukförsäkringen ska då ge dem trygghet och en möjlighet till försörjning under denna tid.

Sjukfrånvaron har nu börjat plana ut, men den har gjort det på en hög nivå samtidigt som vi ser att de långa sjukfallen ökar och blir längre.

Under fem års tid arbetade den parlamentariska socialförsäkringsutredningen med bland annat sjukförsäkringen. Ett förslag som utredningen kom fram till var att det skulle vara möjligt att ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen om den ersattes med avstämningar och insatser.

Regeringen verkar bara ha läst halva det förslaget. Man har tagit bort den bortre tidsgränsen, men man har inte ersatt den med något annat.

Låt mig vara väldigt tydlig så att ni inte missförstår mig. Vi liberaler tror inte att man blir frisk för att det finns en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen. Men vi vet att människor mår bra av att vara behövda, av att finnas i ett sammanhang och av att bli efterfrågade. Den bortre tidsgränsen var en fast avstämningspunkt där den sjukskrivne fick en ordentlig utredning - detta för att rätt insatser skulle sättas in till den enskilde med målet att återgå i arbete. Om utredningen kom fram till att det fortfarande saknades arbetsförmåga på grund av sjukdom fanns det en möjlighet till en ny sjukskrivningsperiod.

Nu ser vi hur fler och fler individer blir sjuka längre och längre. Till och med regeringen skriver att detta beror på att man har tagit bort den bortre tidsgränsen.

Om man har varit sjukskriven en längre tid har man oftast tappat tron på sin egen förmåga. Självförtroendet och självkänslan är dåliga. Som individ behöver man en knuff och en hjälpande hand för att våga tro på sig själv, tro på att man fortfarande har kvar sin yrkeskunskap och tro på att man fixar detta. Men nu är det många som inte längre får denna hjälp och detta stöd utan man låter dem återigen hamna utanför systemet.

Vi liberaler vill att alla ska få hjälp och stöd utifrån sina enskilda förutsättningar, och därför vill vi återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen.

Vi vet också att det även är viktigt med tidiga insatser och avstämningspunkter i sjukskrivningen - detta för att så fort som möjligt kunna återgå till arbetet igen. I dag har vi, som ni vet, en karensdag den första sjukskrivningsdagen. Vi vill också införa en karensdag den 15:e sjukskrivningsdagen, så att det blir en naturlig avstämningspunkt innan sjukpenningsansvaret går över till Försäkringskassan.

Herr talman! Jag vill också säga något kort om unga personer som behöver förlängd skolgång på grund av sitt funktionshinder. I dag får de aktivitetsersättning. Aktivitetsersättning är en form av sjukersättning - eller sjukpension, som man tidigare sa - som ges till personer under 29 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Många utredningar och rapporter visar att majoriteten av dem som får aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång aldrig lämnar systemet utan fortsätter att få aktivitetsersättning och sjukersättning resten av livet. De som tidigt i livet blir beroende av socialförsäkringssystemet kommer hela livet att ha en lägre ekonomisk standard än sina jämnåriga. Vi liberaler vill att de som har förlängd skolgång på grund av sitt funktionshinder ska få ersättning från studiemedelssystemet och inte från aktivitetsersättningen.

Herr talman! Härmed yrkar jag bifall till reservation 12 och hänvisar i övrigt till vårt särskilda yttrande.

Herr talman! När Försäkringskassan kom med sin senaste prognos i slutet av oktober innehöll den åtminstone försiktigt positiva uppgifter när det gäller kostnadsutvecklingen för sjukpenningen och för aktivitets- och sjukersättningen. Myndigheten skrev att prognoserna för dessa förmåner kan justeras ned jämfört med tidigare prognoser. Jag tycker att det är viktigt att säga detta eftersom utvecklingen under flera år har gått åt helt fel håll. Att vi nu ser en viss vändning ska dock inte tolkas som att vi inte står inför stora utmaningar framöver.

Kristdemokraternas utgångspunkt är att sjukförsäkringen ska vara trygg för den som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom. Den som kan återfå arbetsförmågan helt eller delvis ska samtidigt få hjälp och gott stöd för att åter komma i arbete. Allt annat utgör ett stort slöseri med både mänskliga och samhälleliga resurser.

Det finns tydliga risker med lång sjukfrånvaro. Det gäller en ökad risk för dels följdsjukdomar, dels social isolering och psykisk ohälsa. Rehabiliteringskedjan med dess tidsgränser och fastställda avstämningspunkter har bidragit till en sjukskrivningsprocess som präglas av mer aktivitet, tidigare insatser och tydligare regler. Därmed säkerställs att sjukskrivna får en kontinuerlig kontakt med Försäkringskassan och ett tidigt individuellt stöd. Allt detta är mycket viktigt för att den enskilde så snabbt som möjligt ska kunna återgå till arbete.

Försäkringskassan har på senare tid förstärkt sitt arbete med att genomföra individuella avstämningar i samband med tidsgränserna i rehabiliteringskedjan. Detta ser Kristdemokraterna som mycket positivt. Det här har lett till att fler sjukfall har avslutats under det första året. Det är tydligt att rehabiliteringskedjan har effekt på sjukskrivningarna, även om det såklart krävs insatser från flera håll.

Ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen ska erbjuda en ekonomisk trygghet. Samtidigt måste det finnas ekonomiska incitament att komma tillbaka till arbete. Av denna anledning avvisar Kristdemokraterna regeringens förslag om en höjning av taket i sjukförsäkringen.

Herr talman! Jag sa inledningsvis att vi på senare tid har sett en viss vändning på området. Under året har det så kallade sjukpenningtalet äntligen börjat minska. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. Under oktober låg det på 10,2 dagar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Enligt Försäkringskassans senaste rapport om sjukfrånvarons utveckling är den troligaste förklaringen till att utvecklingen vänt just att myndigheten har förstärkt arbetet med sjukskrivningsprocessen. Sedan detta inleddes har avslagen på initial ansökan om sjukpenning blivit vanligare. De bedömningar som ska göras vid rehabiliteringskedjans tidsgränser har gjorts i större utsträckning, och andelen av de bedömningar där sjukfallet avslutas har ökat.

Sammantaget innebär detta att sjukfallen på senare tid generellt har avslutats snabbare under det första sjukskrivningsåret. Så länge detta är ett resultat av en fungerande rehabiliteringskedja, snarare än av allt snävare bedömningar, är det naturligtvis positivt.

Herr talman! Samtidigt som sjukpenningtalet utvecklas i rätt riktning har dock de sjukfall som överstiger två år blivit fler och i genomsnitt längre än tidigare, vilket är en oroande utveckling. Det beror till viss del på att antalet startade sjukfall ökade fram till 2015 och att en minskande andel personer med sjukfall har beviljats sjukersättning sedan samma år.

Den oroande utvecklingen beror emellertid också på att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen har avskaffats och att utflödet från de långa sjukfallen i dag är mycket lågt. Enligt Försäkringskassan innebär detta att fler och fler personer framöver kommer att ha sammanhängande sjukskrivningsperioder på fem år eller längre. Den här utvecklingen måste brytas så att fler får chansen att komma tillbaka till arbetslivet med allt vad det innebär av sammanhang och gemenskap.

Herr talman! Med tanke på den utveckling vi ser av de långa sjukfallen är det extra märkligt att regeringen förra året valde att ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen och den arbetslivsinriktade introduktionen, ALI. Inför denna förändring var flera tunga remissinstanser kritiska. Försäkringskassan, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Arbetsförmedlingen, Inspektionen för socialförsäkringen och Saco påtalade alla att förändringarna riskerade att leda till ännu fler långa sjukfall.

Utöver detta påpekade IFAU och ISF att regeländringarna skulle minska incitamenten för både myndigheter och enskilda att låta kraftfulla resurser sättas in för att möjliggöra återgång till arbete.

Till detta kan läggas att Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi under 2015 skrev följande om den bortre tidsgränsen i sin rapport Sjukskrivningarnas anatomi:

"För en långsiktigt stabil sjukfrånvaro är en bortre tidsgräns en central komponent. Genom den skickas en signal om att en sjukskrivning inte kan pågå för evigt vilket skapar drivkrafter för alla inblandade aktörer att agera för att hitta en lösning innan den bortre tidsgränsen nås. - - - Forskningen inom såväl sjuk- som den angränsande arbetslöshetsförsäkringen är tydlig såtillvida att tidsgränser (och kontroll i vidare mening) minskar användningen av försäkringen både direkt, via tidsgränsen i sig, och indirekt via ökade drivkrafter att avsluta ersättningsperioden innan tidsgränsen."

Om man lyssnar till detta är det inte svårt att förstå att Sverige väl är det enda land i världen som saknar en bortre tidsgräns i sin sjukförsäkring. Kristdemokraterna anser att den bortre tidsgränsen och den arbetslivsinriktade introduktionen snarast bör återinföras. Det är inte värdigt Sverige att under så lång tid lämna människor därhän i sjukförsäkringen utan att verkligen göra allt för att ge stöd och drivkrafter så att en återgång i arbete möjliggörs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Herr talman! Många arbetsgivare, framför allt mindre företag, har svårt att leva upp till de skyldigheter och förväntningar som ställs på dem med nuvarande regler. Inte sällan saknas tillgång till adekvat professionell rådgivning i rehabiliteringsfrågor. Denna brist försvårar förebyggande insatser på arbetsplatserna, tidig upptäckt och en effektiv planering av rehabiliteringsinsatserna.

Det bidrag för arbetsplatsnära stöd som arbetsgivare kan söka och få sedan 2014 svarar delvis upp mot detta problem. Bidraget ska gå till köp av utredande insatser för arbetstagare som har eller riskerar att få nedsatt arbetsförmåga.

Då Försäkringskassan nyligen gjorde en utvärdering av detta stöd framkom dock att huvuddelen av de arbetsgivare som beviljades bidrag hade minst 200 anställda. Små företag utgjorde samtidigt bara 3 procent av dem som beviljades detta arbetsplatsnära stöd.

Regeringen har sedan dess meddelat att det arbetsplatsnära stödet från och med nästa år ska utökas och, utöver utredande insatser, även omfatta planering, genomförande och uppföljning av anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder.

Kristdemokraterna är positiva till detta. Men vi vill vid sidan om ett vidareutvecklat stöd även prova en modell med arbetsplatsrådgivare, anställda av Försäkringskassan eller annan lämplig myndighet. Dessa ska kunna utgöra ett stöd såväl i arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet generellt sett som i enskilda rehabiliteringsfall.

Genom detta stöd skulle arbetsgivarnas kunskap om arbetsmiljölagens krav på arbetsanpassning och rehabilitering öka liksom deras kunskaper om hur rehabilitering går till i praktiken. Då skulle den arbetslivsinriktade rehabiliteringen ännu bättre kunna integreras med det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Eftersom varken någon formell ansökan eller egen ekonomisk insats skulle krävas med detta stöd skulle det sannolikt också vara betydligt mer attraktivt bland mindre arbetsgivare än både den nuvarande och den vidareutvecklade modellen av det arbetsplatsnära stödet.

Resultatet av pilotprojektet bör följas upp och utvärderas. Om slutsatserna i en sådan utvärdering är positiva bör initiativen på sikt utvidgas till hela landet.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till Alliansens gemensamma reservation 12. I övrigt hänvisar jag till Kristdemokraternas särskilda yttrande i betänkandet.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Det är ganska troligt att många av oss kommer att drabbas av ohälsa på grund av sjukdomar eller skador i någon form under våra liv. När vi drabbas måste vi veta att samhället bistår oss i att bli så friska som möjligt genom vård och omsorg.

Naturligtvis har vården en stor del i detta, men en annan viktig del är våra sjukförsäkringar. Vilken ekonomisk trygghet ska vi ha när arbetsförmågan blir förändrad eller nedsatt på grund av sjukdom? Vilken hjälp och vilket stöd ska vi få för att kunna komma tillbaka till arbete och egen försörjning? Försäkringen måste vara tydlig, begriplig och förutsägbar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Sedan den här regeringen tillträdde har vi från start idogt arbetat med att på olika sätt förändra och förbättra sjukförsäkringen. Färre sjukskrivningsdagar var och är målet, men inte genom att försämra försäkringen eller att sänka sjuktal genom att dra in sjukpenning eller ersättning. Nej, vårt arbete har hela tiden handlat om att angripa orsakerna till ohälsan, att minimera ohälsan och att vidta åtgärder för att människor ska få rehabilitering och kunna arbeta trots sin ohälsa. Vi har angripit orsakerna på alla fronter.

Hösten 2015 presenterades ett brett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Detta har vi följt upp med ytterligare insatser och åtgärder. Vi har sammanlagt sjösatt ett trettiotal åtgärder som riktar sig till inblandade aktörer i sjukskrivningsprocessen: Försäkringskassan, hälso och sjukvården, arbetsgivare och individer.

Det har skrivits tre avsiktsförklaringar med parterna, ett på området stat, ett på området kommuner och landsting och ett på det privata området. Alla avsiktsförklaringar är lite olika, men samtliga har ett klart och tydligt mål: hälsosamma arbetsplatser och minskad sjukskrivning. Det här följer vi ständigt upp i vår samling för friska arbetsplatser. När olika aktörer samarbetar blir det bättre. Men det är ingen quickfix. Det är inga engångsinsatser, utan det är hela tiden pågående processer.

Herr talman! Den bästa rehabiliteringen är den som aldrig behövs. Därför har många av våra åtgärder inriktats på det förebyggande arbetet för en bra och sund arbetsmiljö. Detta har kompletterats med olika insatser bland annat på arbetsmiljöområdet. Till exempel byggs det upp en ny arbetsmiljömyndighet i ruinerna efter de borgerliga årens raserande av det mesta som handlade om arbetsmiljö.

Vi ser prognoser som visar att alla de åtgärder vi vidtagit börjar få effekt. Vårt mål är naturligtvis att människor som kan arbeta också ska arbeta. Om det råder ingen tvekan.

För ett och ett halvt år sedan togs den psykosociala arbetsmiljön in i arbetsmiljölagen. Det var viktigt, för vi ser att just de psykiska sjukdomarna ökat, främst bland kvinnor men nu även bland männen. De som drabbas har inte sällan ett psykiskt påfrestande arbete eller en stressig arbetssituation.

Visst, allt kan inte hänföras till arbetet, men det viktiga är ju summan av kardemumman. Livet i övrigt i kombination med ett pressande och stressigt arbete kan få bägaren att rinna över. Egentligen är det oväsentligt vad som är vad. Det viktiga är ju att vi klarar rehabiliteringen och ger det stöd och den hjälp som behövs för att man ska komma tillbaka till hälsa och arbete.

Herr talman! Jag har nu nämnt lite om vad vi har gjort och ska nu gå över till det vi föreslår framöver.

Vi har ett förslag om förstärkt rehabilitering för återgång i arbete. Kort innebär det att arbetsgivare blir skyldiga att tillsammans med den anställde efter 30 dagars sjukskrivning ta fram en plan för återgång i arbete. Arbetsgivaren får bättre möjligheter till stöd för anpassnings- och rehabåtgärder genom att det arbetsplatsnära stödet utvidgas och genom att ett ekonomiskt bidrag ska kunna lämnas med upp till 10 000 kronor per arbetstagare. Det är här det är så viktigt att det fungerar på arbetsplatserna och att arbetsgivaren är med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Vi har redan infört rehabiliteringskoordinatorer, och de finns i dag i de flesta landsting. De har visat sig fungera bra som ett stöd mellan vård och arbetsgivare för den enskilde. Nu vill vi permanenta detta som en yrkeskategori.

Vi har sett över hur samverkan mellan Försäkringskassan och hälsovården kan utformas bättre och hur dialogerna kan bli bättre. Vi ser att försäkringsskyddet har urholkats och behöver stärkas. Därför föreslår vi att taket i sjukförsäkringen höjs den 1 juli med ett halvt prisbasbelopp.

Vi föreslår att Försäkringskassan inte ska få avgöra ett pågående ärende om sjukpenning till den enskildes nackdel utan att den enskilde har underrättats och haft möjlighet att yttra sig. Enkelt uttryckt: Det blir ingen indragen sjukpenning för tid som har varit, om det inte är helt klart att ersättningsrätt inte föreligger.

Vi har också redan aviserat att vi under 2018 kommer med ett förslag om att ersätta karensdagen med ett karensavdrag, något som kommer att utjämna de orättvisa skillnaderna i karensen när det gäller personer som jobbar dagtid gentemot dem som jobbar natt och andra obekväma arbetstider.

Vi har mycket på gång. Arbetet för förändringar avstannar inte.

Herr talman! Sjukförsäkringen är en inkomstbortfallsförsäkring som ska vara trygg och förutsägbar när arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Vi har gjort många förbättringar och vidtagit många åtgärder, men vi har tyvärr också blivit varse sådant som inte fungerar.

Det fanns brister i det regelverk och den lagstiftning som sjösattes under den borgerliga regeringen. Bristerna var inte tydliga då, men de har blivit tydligare efter hand när vi har tillskjutit Försäkringskassan resurser för att de ska klara sina handläggningstider.

Försäkringskassan bedömer i dag arbetsförmågan utifrån en fiktiv arbetsmarknad med medicinska krav utan hänsyn till vilka konkreta arbeten som den enskilde kan klara av. Arbetsförmågebedömningen sker inte mot normalt förekommande arbete, utan i stället prövas den försäkrades medicinska förutsättningar för arbete.

Det här är lite konstigt. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande från 2008 definierat normalt förekommande arbete som arbete som är vanligt på arbetsmarknaden och där den försäkrades arbetsförmåga ska kunna tas till vara i full eller närmast full omfattning. Arbetet ska innebära krav på normal prestation och ska inte kräva någon anpassning annat än i ringa omfattning, enligt domstolen.

Enligt mitt förmenande har vi här en myndighet som inte följer ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen, vilket är väldigt konstigt. Det finns inte heller några harmoniserade tolkningar mellan Försäkringskassan och andra instanser när det gäller arbetsförmågan.

Det andra problemet handlar om särskilda skäl. Sedan en lagändring i juli 2008 används särskilda skäl knappt eller aldrig. Det får mycket konstiga konsekvenser för den enskilde, som tvingas upphöra med sin sjukpenning mitt under pågående medicinsk rehabilitering i väntan på operation eller behandling. Vi har fått många vittnesmål om att detta inte fungerar.

Det finns flera motioner i detta betänkande som tar upp dessa problem. Frågan är om sjukförsäkringen är så förutsägbar när det gäller normalt förekommande arbete och om försäkringen är trygg när det inte längre tas hänsyn till särskilda skäl som till exempel pågående rehabilitering. Vi delar motionärernas oro över att arbetsförmågan bedöms utifrån felaktiga grunder och finner det nödvändigt att arbetsförmågebegreppet kopplat till normalt förekommande arbete ses över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

En översyn av regelverket och tillämpningen måste genomföras så snart som möjligt. Bedömningen vid 180-dagarsgränsen bör särskilt belysas, och regeringen bör snarast återkomma med förslag på åtgärder som gäller bedömningen kopplat till normalt förekommande arbete.

Vi ser också ett behov av att man gör en översyn av hur och när de här särskilda reglerna kan användas. Det kanske också skulle vara möjligt att använda dem när det gäller ålder när en person är 63 ½ år eller något sådant.

Glädjande nog kan jag säga att det redan pågår ett sådant arbete i regeringen. Jag ser fram emot att det kan presenteras redan under våren.

Vi socialdemokrater anser inte att någon blir frisk för att man skrämmer honom eller henne med fler karensdagar eller utförsäkringar som sker enbart ur tidsaspekter.

Herr talman! Tack för redogörelsen för hur ni tänker arbeta med sjukförsäkringarna. Det är i varje fall en sak som vi gemensamt är överens om. Det är att vi vill förbättra för de sjukskrivna att komma tillbaka i arbete och få ett drägligt liv. Vi har dock helt olika syn på hur det ska gå till.

Det finns en stor skiljelinje mellan oss, och det är den bortre tidsgränsen. Det är ganska märkligt och ofattbart att ni inte ser sammanhanget - att de ökande långa sjukskrivningsperioderna som nu kommit sammanfaller med att ni tog bort den bortre tidsgränsen.

Det finns så många utredningar som visar på det sammanhanget mellan bortre tidsgräns och långa sjukskrivningar. Vi har hört flera här, Emma Carlsson Löfdahl och Aron Modig, som också har tagit upp bevisen för att det är en drivkraft att ha gränsen.

Jag vill därför ställa en rak fråga till dig. Med facit i hand, när man ser hur den långa sjukskrivningen ökar dramatiskt, tänker ni återinföra den bortre tidsgränsen när ni nu ser resultatet av det ni har genomfört?

Herr talman! Svaret är enkelt: Nej. Anledningen är att vi inte anser att den bortre tidsgränsen fyllde en funktion när det handlar om att dra in sjukpenning för sjuka personer och personer med arbetsoförmåga. Det hjälpte inte.

Däremot satsar vi stort på de förebyggande åtgärderna, så att vi på sikt kanske kommer att kunna slippa ett flertal av de långa sjukfallen. Den bortre tidsgränsen hade inte någon funktion i detta. Vi såg att personer utförsäkrades och kom tillbaka, utförsäkrades och kom tillbaka, både en, två och tre gånger.

Herr talman! Dessa saker talar inte emot varandra. Självfallet vill vi alla göra insatser så att det inte blir långa sjukskrivningar, och alla insatser som kan göras där är verkligen bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Försäkringskassan har själv konstaterat att antalet långa sjukfall minskade dramatiskt från en månad till nästa när tidsgränsen infördes. Det är inte så att människor blev friska. Det var att hela kedjan satte igång och arbetade på ett annorlunda sätt.

Det fick just den effekten att människor kom tillbaka i arbete. De blev inte friskare. Det var bara det att man såg möjligheterna på ett nytt sätt. Den effektiviteten innebar också enormt klirr i kassan för staten.

Herr talman! Jag kan konstatera att sedan vi tillträdde har vi tillskjutit resurser till Försäkringskassan, så att den kan göra sitt arbete i tid. Den hann inte gör det under er tid. Jag undrar varför.

I dag gör man enligt den senaste rapporten 80 procent av bedömningarna i 180-dagarsärenden. På er dit var det 50 procent eller därunder. Nu har man mer resurser att göra de tidiga bedömningarna.

Det är där vi ska sätta in resurserna från dag ett. Hur ska vi kunna hjälpa den enskilde tillbaka till arbete på ett bra sätt utan att hota med indragen sjukpenning och utan att göra människan fattigare? Den ska ha hjälp och stöd.

Vi har sjösatt en mängd åtgärder för att vi ska kunna jobba förebyggande före sjukskrivning och ha aktiva åtgärder under sjukskrivning. I min och Socialdemokraternas värld finns inte den bortre parentesen som ett sätt till rehabilitering och återgång i arbete.

Herr talman! Sjukförsäkringen utgör en central del av vårt trygghetssystem. Det är viktigt att allmänheten har förtroende för försäkringen och Försäkringskassan som myndighet.

Vi har alla sett och hört debatten om sjukförsäkringen den senaste tiden, där medierna har beskrivit fall där människor upplevt sig ha kommit i kläm och mist sin ersättning. I ett system där man hanterar miljoner ärenden varje år är det ofrånkomligt att det förekommer felaktiga bedömningar och beslut, vilket självklart får stora personliga konsekvenser för den individ som drabbas.

Det är också så att ofta speglas inte hela bilden i medierna av ett komplext system som sjukförsäkringen. I debatten förekommer också rena missförstånd. Det gäller till exempel vilken roll de försäkringsmedicinska rådgivarna, populärt kallat försäkringsläkarna, har. Uppfattningen är att Försäkringskassan ska bedöma om en person är sjuk eller inte, vilket inte är fallet. Försäkringskassan ska bedöma om en person har arbetsförmåga, trots att den är sjuk eller har en funktionsnedsättning.

Det är också så att de flesta inte får avslag på sina ersättningskrav. Till exempel får 97 procent sin sjukpenning beviljad när de ansöker den första sjukperioden. Det beskrivs heller inte i medierna att om rehabiliteringskedjan ska fungera måste andra aktörer som till exempel Arbetsförmedlingen, sjukvården och inte minst arbetsgivaren ta sin del av ansvaret.

Emellertid är systemet som nämnts inte perfekt, och det finns anledning att se över det och göra berättigade justeringar. Några saker har redan nämnts här i debatten.

Begreppet "normalt förekommande arbete" behöver ses över. Det är inte rimligt att bedöma arbetsförmågan mot en fiktiv arbetsmarknad som bara finns i teorin och inte i verkligheten. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens olika uppfattningar om vad som är ett normalt förekommande arbete är sedan länge ett känt problem. De är inte överens om begreppet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Utskottet uttalar också att den så kallade 180-dagarsbedömningen särskilt ska belysas kopplat till nämnda begrepp samt tillämpningen av särskilda skäl, till exempel vid pågående medicinsk rehabilitering. Det är ytterst angelägna analyser av hur sjukförsäkringen fungerar i praktiken. Därutöver behöver vi också ge politiska signaler och instruktioner om att rehabiliteringskedjan med relevanta insatser ska fungera och att stödet till den enskilde måste bli bättre.

Ett antal åtgärder har redan vidtagits för att förbättra sjukförsäkringssystemet men också för att motverka sjukskrivningar. Ett omfattande åtgärdsprogram mot ohälsa i arbetslivet rullar på. Det finns en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, och pengar för det har också anslagits.

Arbetsgivaren får ett utökat ansvar för långtidssjuka, där en plan för återgång i arbete ska upprättas. Denna skyldighet kombineras med ett utvidgat statligt stöd för arbetsplatsinriktade rehabiliteringsåtgärder där inte minst företagshälsovården får en ökad betydelse. Det tycker jag är jättebra. Det är något som Miljöpartiet har drivit länge. Jag vill särskilt framhålla att vi nu kommer att permanenta rehabiliteringskoordinatorerna ute i vården. Det kommer att stödja både själva sjukskrivningsprocessen och rehabiliteringskedjan.

Det finns som bekant ett liv utanför storstäderna. Vi stärker nu den lokala närvaron genom tio nya servicekontor ute i landet. Det är jättebra.

Herr talman! Nyligen kom Inspektionen för socialförsäkringar med en rapport som visar på komplexiteten i arbetet som Försäkringskassans sjukpenningshandläggare har. Det är ett omfattande regelverk som handläggaren ska vara uppdaterad på. De ska vara både stödjande och ta individuella hänsyn samtidigt som de ska hantera regelverket korrekt och enhetligt, där de ska utreda och ibland rent av ifrågasätta rätten till ersättning.

Därutöver ska handläggaren balansera andra aktörers krav, till exempel sjukvården och Arbetsförmedlingen, som har andra uppdrag och andra mål med sin verksamhet. Handläggarna arbetar ofta i en kontext av begränsade resurser, vilket ställer krav på att de ska kunna prioritera mellan olika målsättningar när det inte är möjligt att uppfylla alla. Det är klart att allt detta kan leda till stress. I rapporten talas det också om handläggarnas upplevelser av otillräcklighet.

Det jag har beskrivit nu är säkert en förklaring till den relativt höga sjukfrånvaron på Försäkringskassan. Myndigheten har svårt att för denna personalkategori erbjuda en rimlig arbetssituation, en generellt attraktiv psykosocial arbetsmiljö och även attraktiva löner som står i paritet med arbetsuppgifterna. Detta leder också till en högre personalomsättning än vad som kunde ha varit fallet.

Det säger sig självt att det finns en viss orimlighet - även om det troligen inte är unikt för just Försäkringskassan utan berör den offentliga sektorn mer allmänt - i att personal som själv känner sig stressad och där måendet inte alltid är på topp ska möta sjuka personer och deras berättelser om ett dåligt mående. Även om handläggarna är både professionella och uthålliga finns det naturligtvis gränser. Här ligger också utmaningen för myndigheten att behålla och rekrytera personal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Aktivitetsersättningen för unga långtidssjuka och funktionsnedsatta har flera gånger varit uppe i utskottet, där det konstaterats att det finns brister just i fråga om aktiviteter och rehabiliteringsåtgärder för unga personer. Jag tycker att de finansiella samordningsförbunden, Finsam, ska nyttjas bättre i detta sammanhang. Regeringen har också sagt att unga ska prioriteras i Finsam.

Den rödgröna regeringen förbättrar de ekonomiska villkoren för dem som är sjukskrivna eller har sjuk- och aktivitetsersättning. Taket i sjukförsäkringen höjs. Garantinivåerna, det vill säga golvet, i sjuk- och aktivitetsersättningen höjs. Här blir det också en skattereduktion. Bostadstillägget höjs. Det blir bättre försäkringsvillkor för företagare som är i uppbyggnadsskedet. Särskilt glad är jag och Miljöpartiet över det som vi har drivit länge. Från och med juli 2018 blir det nämligen möjligt för studerande att vara halvt sjukskrivna. Tidigare har det bara varit möjligt för dem att vara helt sjukskrivna. Även studenter som inte uppbär studiemedel ska kunna behålla sin sjukpenninggrundande inkomst, vilket också stärker tryggheten vid sjukdom för studenterna.

Herr talman! Ingen väljer frivilligt att vara sjuk eller att ha en funktionsnedsättning. Våra trygghetssystem, inte minst sjukförsäkringen, måste vara utformade så att de garanterar åtminstone en dräglig levnadsnivå i stället för en relativ fattigdom. Den rödgröna regeringen har återigen lagt fram en budget som tar ytterligare steg mot detta nödvändiga mål.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Herr talman! Sverigedemokraterna har i dag återigen visat att de ställer sig på borgerlighetens sida. Ni har yrkat bifall till en borgerlig reservation som stöder en bortre tidsgräns. Det är vad ni har gjort. Det är bra att ni tydligt visar för befolkningen var ni står i denna fråga. Det är ingenting som ni har sagt i utskottet tidigare. Men det är bra att det blir tydligt vilka alternativen i svensk politik är.

Jag skulle vilja fråga er i Sverigedemokraterna - ni har faktiskt möjlighet att begära replik efter mitt anförande - om ni är medvetna om att ni genom att ni yrkar bifall till borgarnas reservation faktiskt står för att införa en bortre tidsgräns igen. Vilka är era motiv till detta?

Herr talman! Det vi i dag debatterar är ett utgiftsområde som består av många olika delar. Vi har nu talat väldigt mycket om sjukförsäkring. Jag skulle vilja nämna några delar i betänkandet som är lite mindre men ack så viktiga.

En åtgärd är förstärkningarna av skyddet av sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Denna budget innebär skydd av SGI i väntan på Försäkringskassans beslut under den period som man faktiskt nu även kan få sjukpenning, som Kerstin berättade om.

Det pågår också ett arbete med att stärka SGI-skyddet för dem som studerar. Vi återkommer med förslag om det till riksdagen. Det är viktigt att människor kan känna sig trygga i att gå från arbete till studier och att vi på det sättet försöker underlätta för omställning och karriärväxling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

En annan grupp, som det arbetas vidare med förbättringar för, är egenföretagare. Det handlar om tryggheten för dem i att ha en sjukpenninggrundande inkomst. Vi behöver förbättra trygghetssystemen för egenföretagare. Regeringen kommer att återkomma med förslag också på det området.

En grupp som vi behöver belysa är gruppen kombinatörer. På landsbygden, till exempel Orsa, som jag kommer från, är en stor del av företagarna kombinatörer. Det är ett sätt att våga starta företag: att samtidigt ha en anställning kvar. Det är en viktig grupp att belysa.

Den ekonomiska tryggheten behöver också stärkas för personer med aktivitets- och sjukersättning. Vi höjde garantinivåerna i juli i år. Det är positivt att det med denna budget kommer ytterligare höjningar från juli 2018. Förutom det finns det i budgeten höjt bostadstillägg för dem som har aktivitets- och sjukersättning, redan från januari 2018.

Detta är grupper som ofta lever under ganska knappa ekonomiska förhållanden. Därför är varje höjning en oerhört viktig insats för de människor som på grund av sina sjukdomar eller funktionshinder inte kan delta på arbetsmarknaden fullt ut. Reglerna för möjligheten att få sjukersättning är också någonting som det jobbas vidare med.

Det sista området som jag vill nämna är Finsam, finansiell samordning. De finansiella samordningsförbunden runt om i landet utför ett oerhört viktigt arbete med att, genom de medel de har, skapa möjligheter för fler människor som står långt ifrån arbetsmarknaden att komma tillbaka till arbetslivet steg för steg. De bidrar även till att skapa strukturer för samverkan mellan myndigheter. Det är glädjande att antalet förbund ökar och att fler därigenom får möjlighet att ta sina första steg.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till förslaget i socialförsäkringsutskottets betänkande.

Herr talman! Många problem har lyfts fram i debatten i dag. Jag får en närmast Kafkaliknande känsla av beskrivningarna av den snåriga kontrollapparaten för dem av oss som har råkat bli sjuka. Jag tycker att man kan bli matt för mindre. Jag tycker också, med all respekt, att debatten, som jag har uppfattat den, är snubblande nära att landa i det begrepp som organisationsprofessor Mats Alvesson kallar funktionell dumhet. Det betyder, enligt professor Alvesson, frånvaro av kritisk reflektion och ett tillstånd präglat av enhet och konsensus som får medarbetarna i en organisation att undvika att ifrågasätta beslut, strukturer och visioner. Alvesson menar att detta paradoxalt nog ibland kan bidra till att öka produktiviteten i ett företag eller en organisation på kort sikt. Men på lång sikt kan det bli dess fall.

Jag tänker på låsningen att arbetslinjen, och endast arbetslinjen, är lösningen på alla problem och den enda tänkbara vägen. Om jag har missuppfattat något blir jag överlycklig om ni rättar mig. Men arbetslinjen har kommit till vägs ände. Vi har en situation som är helt ovärdig ett samhälle som vårt. Det är ett rikt samhälle, där människor faktiskt inte får ersättning när de är sjuka av den gemensamma försäkring som vi alla betalar till. Detta är helt onödigt. Det är klart att det finns pengar om man så vill för att människor ska slippa otrygghet och fattigdom när de redan är i ett utsatt läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Nu tänkte jag tala om basinkomst, som en lösning på detta. Det är ett förslag som innehåller nytänkande. Det gäller givetvis inte bara i de lägen då man blir sjuk utan även när man blir arbetslös och i livet i stort. Motionen har dock hamnat i det här betänkandet, som handlar om sjukförsäkring, och det är därför jag tar upp det nu.

Vi har en helt ohållbar situation. Många människor i Sverige är utanför socialförsäkringarna trots att de har gjort allt som samhället kräver av dem och försökt göra sig anställbara, ett för övrigt gräsligt uttryck, tycker jag. Prekariatet växer. Människor har osäkra anställningar och lever väldigt osäkert i hela sitt liv, för de vet ju inte om de har försörjning nästa dag eller inte.

Vi har automatiseringen. Det behövs allt mindre mänskligt arbete på allt fler områden i samhället. Robotarna tar över. Det är naturligtvis någonting bra, givet att vi ser till att frukterna av automatiseringen kommer alla till godo.

Vi har ökande sociala och ekonomiska klyftor och en skenande miljöförstöring. Därför måste vi tänka nytt och inte fastna i ett slags funktionell dumhet. Det är ingen naturlag att försörjning kopplas till just lönearbete. Det är heller inte så att lönearbete är hela livet. Lönearbete är bara en del av arbetet, och arbetet är bara en del av livet.

Villkorslös basinkomst skulle alltså kunna lösa en mängd problem i samhället och göra livet bättre för oss alla, skulle jag vilja säga. En sådan basinkomst är just trygg och förutsägbar, vilket många har lyft upp att sjukförsäkringen ska vara - fast det är den ju inte.

Det skulle alltså handla om att pengar regelbundet och utan villkor betalas ut till varje individ på en nivå som garanterar att basbehoven fylls. Var den nivån skulle ligga är naturligtvis någonting som kräver mer utredning och diskussion.

Vad motiverar då en sådan stor förändring? Det handlar om frihet, ekonomisk säkerhet, trygghet, förutsägbarhet, minskad fattigdom och social rättvisa.

Man kan se villkorslös basinkomst som en rättighet, och det har man gjort genom historien ända sedan upplysningstiden. Filosofen Thomas Paine menade till exempel att vi har alla rätt till naturens frukter och vårt gemensamma kulturarv, eftersom alla som har varit före oss har varit med och skapat det. Människan har lika värde, och i naturens fall finns den ju bara där till oss alla.

Sverige har också undertecknat FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. En villkorslös basinkomst till alla skulle vara ett sätt att uppfylla konventionens krav på att alla ska ha rätt att leva ett värdigt liv utifrån landets förutsättningar. Det handlar alltså om människors lika värde i praktiken och inte bara i ord.

Frihet: att få en villkorslös basinkomst skulle befria människor från rädsla för fattigdom och från förmynderi, vilket ju verkligen är fallet vad gäller sjukförsäkringen. Det skulle också ge frihet att utveckla sig personligt, att delta i samhällslivet och att vara aktiv i demokratin.

Det krävs faktiskt trygghet i att man till exempel vet att man kan äta för att man ska kunna engagera sig och komma till sin rätt. Man kanske vill starta företag. Man kanske vill vårda anhöriga. Man kanske vill delta i föreningslivet. Då måste man ha sina basbehov fyllda först.

Det skulle också innebära en frihet att säga nej såväl till lönearbete på dåliga villkor som till en dålig relation, om man är beroende av någon ekonomiskt men inte kan ta sig loss. Varför ska den friheten vara förbehållen människor som har ärvt pengar eller vunnit på lotteri eller börsen? Varför ska bara de vara fria att styra sitt liv och sitt öde?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Social rättvisa: Självklart skulle man kunna minska klyftor gällande inkomster och förmögenhet om alla fick en grundplåt att leva på. Det skulle vara en likabehandling av människor som verkligen skulle behövas nu. Vi kan ju alla bli sjuka och arbetslösa.

Det här är inte något som gäller dem eller någon annan. Det är inte dem och vi, utan det här gäller oss alla. Det är därför basinkomsten bör vara universell, precis som barnbidraget. Det är även vara ett sätt att myndigförklara människor. Det kunde också vara effektivt i och med att man skulle kunna eliminera kontrollapparaten, som faktiskt är ganska kostsam.

Vad skulle kunna hända? Det här är ingen utopi; det finns ganska mycket erfarenhet runt om i världen, exempelvis från Indien, Namibia, USA och Kanada.

En intressant sak, när vi diskuterar det här betänkandet om ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning är att människor som har fått även en liten summa pengar i handen har fått bättre hälsa. I Indien gjorde man försök i ett antal fattiga byar där alla fick en liten summa pengar i handen. Människor hade då råd att köpa mat, att köpa medicin och att investera i till exempel symaskiner för att kunna försörja sig på sikt. De kunde även investera i toaletter så att de slapp bli sjuka av smutsigt vatten.

Då kan vi förstås säga att Indien är ett fattigt land och att det inte är jämförbart med Sverige. Men USA är definitivt ett västland, och på 70talet gjorde man försök i flera städer i USA och Kanada med ett liknande system. Ett av resultaten var just att människor fick bättre hälsa.

Skulle folk sluta jobba? Nej, det gör man inte. Tvärtom, till exempel i Indien och Namibia fick man mer kraft att jobba. Man började jobba mer när man var mätt, och man kunde också starta företag.

I USA sågs en liten nedgång av lönearbetet, men det berodde mest på att ungdomar som arbetade för att försörja sig när de gick i gymnasiet kunde sluta jobba och i stället fokusera på studierna. Fler tog examen, och det var ju en väldigt bra effekt. På samma sätt lönearbetade småbarnsmammor något mindre och ägnade sig i stället åt att ta hand om sina barn.

Kommer inte folk att vara ansvarslösa? De fattiga kommer väl inte att använda pengarna på någonting bra. Kommer de inte att slösa bort dem på alkohol och tobak? Detta är vanliga invändningar, men det har visat sig att det är tvärtom: Man använder pengar till mat och medicin och inte så mycket till alkohol och tobak - kanske för att man är mindre förtvivlad när man inte behöver bekymra sig för försörjningen.

Det finns ett ganska fantastiskt exempel från Sierra Leone, ett urfattigt land, där alkoholiserade, missbrukande småförbrytare fick en liten summa pengar. Vad hände? Det visade sig att de inte köpte mer alkohol och droger, utan de köpte i stället mat, mediciner och kläder. Om de fixar det här skulle kanske vi alla göra det.

Det finns ett exempel från Blekinge - jag undrar om det har hänt någonting mer på den fronten - där en psykolog som heter Alain Topor för några år sedan gjorde ett försök med en grupp långtidssjuka människor. De hade psykiska diagnoser och, vad jag förstår, eländiga liv. Under nio månader fick de 500 kronor var i månaden att använda på precis vad de ville.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Det visade sig att de blev friskare och behövde mindre vård, därför att många av deras problem nog egentligen berodde på att de var fattiga. De var ensamma, men de hade inte råd att bjuda sina vänner på en kopp kaffe. De hade i vissa fall dålig kondition, men de hade inga träningsskor. Någon sparade och köpte träningsskor och kunde börja springa och så vidare.

Tänk om det ibland är mycket enklare än vad vi tror! Varför krångla till det så förtvivlat? Varför laga och lappa i det här Kafkaliknande kontrollsystemet?

Om vi vågade göra det här alexanderhugget och faktiskt införa en villkorslös basinkomst skulle så mycket gott kunna komma ut av det. Givetvis handlar det inte om att ersätta alla socialförsäkringar, för har man behov av rehabilitering och andra speciella behov måste pengar finnas för det. Men så mycket som skulle kunna lösas upp ändå! Så mycket skulle kunna bli bättre om vi kunde ha förtroende och lita på att människor förstår sitt eget bästa och vet vad de behöver.

Jag skulle kunna tala väldigt mycket mer om de försök som har gjorts ute i världen och de goda resultat som har visat sig, men tiden har redan runnit i väg.

Jag vill bara säga att även vi i Sverige har ett ansvar för att våga tänka i de här banorna. Ute i världen är det här stort, och även i Sverige, utanför riksdagshuset, diskuteras detta. Man har börjat med eller planerar olika försök med villkorslös basinkomst i Finland, Nederländerna, Kanada och Frankrike. I Skottland säger en kommunstyrelseledamot för Labour att det uttryckligen handlar om att utrota den rädsla som drabbar människor som är fattiga och beroende av något slags social hjälp. Senaten i Kalifornien har föreslagit en nationell koldioxidskatt som kan betalas tillbaka till invånarna och därmed öka tryggheten.

Varför ska inte vi tänka så? I Schweiz var det en folkomröstning i juni 2016 om att införa en villkorslös basinkomst på en ganska hög nivå. Av den knappa hälft som gick och röstade var det ungefär 23 procent som röstade för. Det här är intressant. Efteråt ställdes frågan om röstresultatet var slutet. Svaret var att man såg det som början på en process. Ett samtal och en debatt hade kommit igång, och det kommer nog fler folkomröstningar.

Det är precis vad jag önskar med den motion som jag och några till har väckt. Den behandlas i betänkandet. Vi behöver prata om hur en villkorslös basinkomst kan införas till alla i Sverige. Det nuvarande systemet fungerar inte. Det handlar i grund och botten om människosyn, om vad som är viktigt, vad som är värdefullt, vem vi ska lita på, vem som ska ha makt och vem som ska ha frihet.

Med detta vill jag passa på och önska alla en god jul. Jag vill även rekommendera lite julläsning. Basic Income: A Guide for the Open-Minded, Basinkomst: En guide för de öppet sinnade, av professor Guy Standing. Det är en bok som jag varmt rekommenderar. Ni kommer att bli glada och inspirerade om ni tar er tid att läsa denna, vågar jag lova.

(TALMANNEN: Jag vill för protokollets skull notera att den använda talartiden överskred med 75 procent den anmälda talartiden.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Herr talman! Med regeringens politik i denna fråga växer utanförskapet. Men innan jag går in ytterligare på denna fråga, herr talman, vill jag yrka bifall till Alliansens reservation 12 om den bortre gränsen och Centerpartiets reservation 6. Samtidigt hänvisar jag till vårt särskilda yttrande.

Alla som kan jobba ska jobba. Så skrev regeringen i sina budgetsatsningar. Men i dag blir fler sjukskrivna, samtidigt som ansökningarna om sjukersättning avslås som aldrig förr. Regeringen försöker sänka sjuktalen genom att neka människor ersättning. Det är inte bara oansvarigt utan också omänskligt.

Människor glöms bort. De är för sjuka för att arbeta enligt läkarna, för friska enligt Försäkringskassan och inte arbetsföra enligt Arbetsförmedlingen. De lämnas helt enkelt utanför systemet. Det är människor som egentligen skulle kunna arbeta bara de fick stöd och hjälp.

Försäkringskassan avslår ansökningarna om sjukersättning. Avslagen av pågående sjukfall - lyssna nu - är på en högre nivå än vad de var 2009. Detta sker i Socialdemokraternas Sverige år 2017. Försäkringskassan har regeringens uppdrag, som alla vet, att minska kostnaderna för sjukskrivningarna. Läkarnas sjukintyg ifrågasätts, och patienterna nekas ersättning på tveksamma grunder. Ofta handlar det om diagnosen psykisk ohälsa.

Försäkringskassan har i dag en utredningsskyldighet och ett samordningsansvar, vilket Försäkringskassan faktiskt inte uppfyller. Enligt Inspektionen för socialförsäkringen håller endast en tredjedel av ärendebedömningarna vid 90 dagar, det vill säga vid tre månader, tillräcklig kvalitet. Man får alltså avslag, och naturligtvis också förlängd sjukskrivning, på oriktiga grunder. Båda de anledningarna är katastrof. Tre månader är för länge att vara sjukskriven om man kan få hjälp, eller om man kan få förlängd sjukskrivning och hjälp.

Herr talman! Detta betyder att människor med sjukdom och nedsatt arbetsförmåga stängs ute, när samhället i själva verket ska hjälpa till så att andelen av befolkningen som arbetar ökar. Därför vill jag, och givetvis Centerpartiet, förstärka rehabiliteringen. Det är A och O med tidiga insatser, täta uppföljningar och avstämningsmöten med den sjukskrivne, arbetsgivaren, Försäkringskassan och läkaren. Det förekommer inte i dag. Det förekommer i mycket liten omfattning.

Centerpartiet vill också se en kortare första sjukskrivningsperiod. Den vanligaste sjukskrivningsperioden i dag är en månad. Den ska givetvis kortas. Tre månader, 90 dagar, som jag nämnde nyss är alldeles för lång tid. Det behövs därför fler deltids- än heltidssjukskrivningar och större flexibilitet vid återgång i arbete.

Med flexibilitet menar jag följande. När man ska återgå i arbete efter en tids sjukdom är man givetvis lite stressad och orolig. Det är inte konstigt. Det viktiga är då att arbetsförmågan hos personerna prövas. Det kan variera vecka för vecka. Därför behövs lösningar för en successiv återgång i arbete för den som är sjukskriven. Personen i fråga måste prövas för hur mycket denne kan arbeta. Det är inte möjligt i dag!

Det viktigaste är att man ska kunna arbeta i någon form och bryta isoleringen från utanförskapet. Att snabbare komma tillbaka till arbetet, få in en fot på arbetsmarknaden, är betydligt bättre än att ha båda fötterna utanför. Flexibiliteten är viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Centerpartiet föreslår också att vi ska införa den bortre gränsen. Nu förväntar sig regeringen också i det sammanhanget att de långvariga sjukskrivningarna ska bli fler. Var det det man ville uppnå, det vill säga att människor ska hamna längre ifrån arbetsmarknaden? Där borde man tänka efter och ändra. Det är fel.

Den bortre gränsen är oerhört viktig, så att människor inte lämnas utan kontakt. De ska få uppföljning, stöd och hjälp. Vid den bortre gränsen ska den sjukskrivne prövas mot arbetsmarknaden för att finna ett lämpligt arbete på hel- eller deltid. Den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta alls ska naturligtvis då ha en ersättning eller vård och rehabilitering. Men den bortre gränsen är oerhört viktig för att människor inte ska lämnas i tomma intet.

Det behövs också en bättre sjukförsäkring för företagare. Där finns också dåligt med förslag från regeringens sida. Vi behöver medverka till att man kan ha sitt arbete kvar och samtidigt starta ett företag. Det är viktigt ur jämställdhetssynpunkt eftersom det är så kvinnor gör. De vågar inte starta företag eftersom det handlar om vilken sjukpenning de kan få. Detta måste man göra något åt. Det är viktigt, anser vi i Centerpartiet.

Med dessa förslag får man en tryggare och bättre sjukförsäkring. Sjuktalen sänks genom att människor får hjälp tillbaka till arbetslivet. Men regeringen säger att man på det utgiftsområdet har nått måluppfyllelsen. Ja, men med metoder och medel som är oansvariga och omänskliga när människor utförsäkras och nekas sjukersättning.

Om man gör som vi i Centerpartiet föreslår kommer också fler in i värmen och får ett mänskligare omhändertagande.

Herr talman! Solveig Zander säger att med regeringens politik växer utanförskapet. Jag skulle vilja säga att det är politisk retorik när den är som sämst. Det är betydligt fler i jobb nu än när ni styrde Sverige.

Det låter på Solveig Zander som att alla avslag nu beror på regeringen. Jag tycker att det är lite märklig politisk retorik. I själva verket är det ju till stora delar er lagstiftning som vi fortfarande lever med inom sjukförsäkringen, och det är någonting som vi behöver åtgärda. Det räckte inte att vi tog bort den bortre parentesen. Vi behöver ytterligare förbättra den lagstiftning som ni införde för att skapa en trygg och förutsägbar försäkring, precis som Kerstin Nilsson framförde.

Solveig Zander tog upp företagare. Vi har sagt att det kommer förslag på förbättringar för företagarna inom trygghetsförsäkringarna.

Herr talman! Det är fler i arbete. Jag önskar att jag kunde säga att det beror på regeringens sätt att styra sjukförsäkringen. Men så är det inte, och det vet vi. Det beror ju på att vi har en betydligt bättre arbetsmarknad i dag än vi hade under de sista åren av alliansregeringens styre. Det kan ni inte ta åt er äran för i det här hänseendet.

När det gäller att skylla på att sjukförsäkringen är dålig och inte hanteras rätt: Vem är det som styr myndigheten Försäkringskassan? Alla vet ju att det är regeringen som styr myndigheten och ska medverka till att den hanterar ärendena rätt. Det är självklart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Den sista punkten kommer jag inte riktigt ihåg, måste jag vara ärlig och erkänna. Jo, den handlade om företagen. "Det kommer", säger Socialdemokraterna. Jag har hört mycket som ska komma. Vi hade en parlamentarisk socialförsäkringsutredning som hade flera konkreta förslag som man hade kunnat ta itu med första dagen när man bildade regering. Det gjorde man inte. Många av de förslagen är fortfarande ogenomförda, så att "det kommer" har jag mycket svårt att lita på.

När ni själva säger om den bortre gränsen att ni tror att fler kommer att få en längre sjukskrivning, tycker ni då från regeringens sida att ni har lyckats med att stödja och hjälpa människor att komma tillbaka till arbetslivet?

Herr talman! Det är märkligt att när det går bra för Sverige när ni styr är det tack vare er, men när det går bra för Sverige när vi styr har vi tydligen ingenting över huvud taget med det att göra. Då bygger ingenting på politiken. Märkligt resonemang.

När det gäller den bortre parentesen är vårt synsätt detta: Man blir inte frisk för att man blir fattig. Sammanhållning skapas inte av att man försämrar för dem med låga ersättningar och gör skattesänkningar som gynnar dem som tjänar mest. Det skapar i stället klyftor. Det skapar ingen sammanhållning. Det skapar ojämlikhet. Samhällen med hög ojämlikhet och stora klyftor är inte trygga samhällen - tvärtom. Det skapar otrygghet. Vi kan väl konstatera att ideologiskt står vi långt ifrån varandra i de här frågorna.

När det gäller de förslag som kommer att komma är det utifrån just den utredning som har gjorts.

Herr talman! Ja, vi står verkligen långt ifrån varandra i det här avseendet. Man blir inte frisk av att man inte får några pengar, nej. Det var ju precis det jag sa.

Det man gör nu är att man avslår ansökningar om sjukersättning, om sjukpenning. Det betyder att de som får avslag står utan ersättning, och vem i dagens Sverige kan leva utan pengar?

Visst handlar det om att man ska få hjälp och stöd. Det är det vi vill göra från Centerpartiets sida - vi vill medverka till att människor får hjälp och stöd att komma tillbaka till ett arbete. Det är då man får inkomster, och det är då man kommer med i gemenskapen.

Att höja bidragen, alla de bidrag som ni nu ska höja, betyder det att människor kommer tillbaka till arbetet snabbare? Nej, definitivt inte! Vi står oerhört långt ifrån varandra i det här sammanhanget.

När det gäller att slå sig för bröstet och säga att när ni styr eller inte styr går det bra eller dåligt vet vi ju alla att konjunkturerna går upp och ned. Vi vet att det är betydligt lättare att få arbete i dag, när det är högkonjunktur. Men Gud förbjude att det på något sätt viker nedåt igen! Det vore förödande.

Vi måste på alla sätt jobba på att få människor att medverka till att de kommer in i jobb. Det är det som är det viktiga. Då står ingen utanför. Att styra åt det hållet kan vilken regering som helst göra. Det gjorde vi under Alliansens tid, och det tänker Centerpartiet fortsätta göra efter nästa val. Det kan jag lova.

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)