Trädgårdsnäring, m.m.

Fru talman! I miljö- och jordbruksutskottets be- tänkande nr 17 behandlas ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden åren 1999, 2000 och 2001 om trädgårdsnäringen och dess förutsättningar. Eftersom vår motion 2001/02:Sk417 om yrkes- mässig trädgårdsodling av formella skäl har, vilket vi beklagar, remitterats till skatteutskottet och socialför- säkringsutskottet, har våra förslag om förbättrade villkor för trädgårdsnäringen inte behandlats i detta betänkande. Mot den bakgrunden har vi valt att i reservation 1 ansluta oss till Kristdemokraternas mo- tion i de delar där den överensstämmer med våra förslag. Vi hade givetvis föredragit att våra förslag hade fått en övergripande behandling i miljö- och jord- bruksutskottet, men så har denna gång icke varit möjligt. Vi kommer dock nära att följa frågan om trädgårdsodlingens konkurrensförhållanden och kommer att i andra sammanhang ta upp frågor om bl.a. sänkt skatt på diesel och avskaffande av skatten på handelsgödsel och i övrigt kostnadsnackdelar som drabbar svensk trädgårdsnäring i förhållande till and- ra EU-länder. I reservation nr 1 framhålls att regeringen skynd- samt bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär ett rättvisare beskattningssystem och en med andra EU-länder mer jämlik beskattningsnivå. Rege- ringen bör även, menar vi, återkomma med förslag som syftar till lägre arbetsgivar- och socialavgifter för säsongsanställd personal samt möjlighet för företag med säsongssysselsättning att utnyttja den tidigare beslutade nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. Vi anser också att man när man ska utarbeta det nya landsbygdsprogrammet bör uppmärksamma träd- gårdsnäringens konkurrensförutsättningar. Jag yrkar bifall till reservation nr 1. Man kan konstatera att konkurrenssituationen ef- ter den svenska anslutningen till EU har skärpts be- tydligt. Jämförande studier som gjordes redan 1997 i den mycket diskuterade utredningen Livsmedelsstra- tegi för Sverige visade att produktionsskatter utgör en betydande negativ konkurrensfaktor, som belastar de svenska trädgårdsföretagen i långt högre grad än produktionen i konkurrentländerna. Den svenska trädgårdsproduktionen är omfattan- de. Den berör 3 200 företag med ett produktionsvärde om 2 ½ miljard. Utländsk konkurrens ställer givetvis höga krav på den svenska produktionens effektivitet och rationalitet och förutsätter att vi har kvalitetsmäs- sigt bra produkter. Det gör också att man är väldigt beroende av att få rättvisa konkurrensvillkor. Det är ett besvärande faktum att regeringen ännu inte har verkställt den uppgörelse med jordbruket som träffades i samband med budgetpropositionen för år 2001 och som riksdagen stadfäst genom en återföring av skatterna på handelsgödsel och bekämpningsme- del. Det är beklagligt att regeringen i den nu gällande budgeten inte har kunnat komma till skott. Det finns inga förslag om en sänkning av dieselskatten på jord- brukets och trädgårdsnäringens arbetsmaskiner. Det- samma gäller inom skogsområdet. Vi menar att detta är allvarligt och att man borde kunna begära en snabbare handläggning av de här ur konkurrenssynpunkt mycket viktiga frågorna. Det är inte acceptabelt att under en följd av år ständigt hän- visa till utredningar som pågår om den snedvridna konkurrensen. Vi vet ju att i och med att man i praktiken inte kan göra något åt detta urholkas möjligheterna för denna näringsgren. Detta är allvarligt i dag. Långsiktigt kan det också vara mycket allvarligt. Regeringen aviserade också i samband med av- lämnandet av budgetpropositionen redan hösten 2000 och vid sidan om denna, i en uppgörelse med jord- bruket, beslutet att anpassa en del av jordbrukets särskatter. Men där har inte mycket hänt. En viktig faktor i samband med EU- medlemskapet var ju strävan att uppnå konkurrens- neutralitet mellan de olika länderna i gemenskapen. Inom trädgårdsnäringen finns det fortfarande en kon- kurrenssnedvridning på olika sätt. T.ex. ser vi det som självklart att trädgårdsnäringens särskatter och växthusodlingens skatter på bränsle för uppvärmning blir rättvist behandlade så att man kan jämföra med andra EU-länder. Regeringen måste, menar vi, utifrån en helhetssyn verka för konkurrensneutralitet. Frågan är: När får vi se dessa nödvändiga åtgärder förverkligade? Vi föreslår redan nu en sänkning av dieselskatten till 53 öre per liter dieselolja. Vi föreslår också ett avskaffande av kväveskatten på handelsgödsel. Fru talman! Jag yrkar alltså bifall till reservation nr 1.

Fru talman! De flesta som har tillgång till någon mark odlar något, antingen för att äta eller för att skåda eller enbart för nöjet att känna närheten med jorden, växtkraften och livskraften samt för att känna en annan dimension i livet. För många människor är kolonilotter, odlingslot- ter, något som skapar ett socialt kontaktnät samt en växande gemenskap i dubbel bemärkelse. Därför känns det bra att vi i utskottet i detta betänkande är eniga om koloniträdgårdarnas stora betydelse för människors hälsa och rekreation samt om vikten av att människor i våra tätorter ges möjlighet att på sin fritid bedriva odling. Detta var vi även överens om i den tidigare be- slutade propositionen om förslag till delmål och åt- gärdsstrategier för de 15 nationella miljökvalitetsmå- len. Där poängterades att man skulle värna behovet av lokal odling. Nu är det inte alla kommuner som är så bra på detta. Man ordnar kanske odlingslotter i ett område som man just då inte har någon plan för eller där man inte har behov av marken just då. Men några år sena- re, när kolonilottsägarna, brukarna, odlat upp sin lott och kanske byggt sin lilla koja eller sitt krypin, kom- mer kommunen och säger: Nu får ni flytta över, för vi behöver denna mark till annan verksamhet. Därför är det av vikt att kommunerna verkligen planerar in odlingsområdena, kolonilottsområdena, just för detta ändamål. De ska inte riskera att så att säga hänga i luften. De har en väsentlig betydelse. Det gäller både för människan och för växt- och djur- livet i områdena, som förhoppningsvis planeras in nära bostadsområdena. Vi vill alltså poängtera de sociala, ekologiska och kulturella funktionerna vad gäller dessa områden. I detta betänkande har vi ett särskilt yttrande där vi tar upp vikten av att Sverige gentemot EU verkar för att beakta fritidsodlarnas behov av konsument- skydd och konsumentinformation med hänsyn till de klimatiska förhållandena. Det gör vi därför att efter EU-inträdet har tillgången till och kvaliteten på köksväxtsfröer förändrats. Tidigare var det tillåtet att sälja småförpackningar av fröer som inte fanns med på den officiella frölistan. Det mesta är nu förbjudet, med vissa undantag. Man kan alltså inte få köpa fröer från länder som Japan och Kanada - fröer som är anpassade till vårt klimat och alltså härdiga. Men vi får gärna i stället köpa fröer som godkänts av EU och som finns med på EU:s sortlista för något annat EU-land - ett land med ett klimat som är helt annorlunda jämfört med vårt. Detta tycker vi är orimligt. Det borde finnas krav på att våra extrema klimatförhållanden beaktas vid utformningen av varuinformation och marknadsfö- ringsregler. Vi vill ha tillbaka det tidigare goda kon- sumentskyddet. Fru talman! Vi anser att användningen av gene- tiskt modifierade växter i jordbruket måste omgärdas med hårda regler. Det får inte vara så att en växt som på konstlad väg har getts en viss resistens odlas på ett sådant sätt att den riskerar att sprida sina konstlade egenskaper till vilt levande växter i närheten. Därför är särhållningsprincipen mycket viktig. Det innebär att det är viktigt att det finns ett övervakningssystem för de växter som godkänts för odling i jordbruket. Därför yrkar jag bifall till reservation nr 4. (forts. 11 §) Ajournering Kammaren beslutade kl. 16.51 på förslag av tal- mannen att ajournera förhandlingarna till kl. 17.00 då dagens votering skulle äga rum. Återupptagna förhandlingar Förhandlingarna återupptogs kl. 17.00.

Fru talman! I dagens betänkande finns det två re- servationer som bl.a. vi kristdemokrater står bakom. Den första reservationen tar upp trädgårdsnäring- ens konkurrensförutsättningar och frågan om näring- ens energibeskattning, vilket i sig kan låta ganska tråkigt och tekniskt. Det är förvisso tekniskt, men i praktiken handlar det om ifall vi även fortsättningsvis ska kunna äta inhemskt producerade tomater och andra grönsaker. Och något missvisande kan det synas som att växthusodlingen medges en betydande skattenedsätt- ning på bränsle för uppvärmning. Man ska då vara klar över att de svenska skattenivåerna både på ener- giskatt och på koldioxidskatt tillhör de högsta i Euro- pa. Svenska växthusodlare erlägger i dag individuellt beräknade koldioxidskatter beroende på omsättning och energiförbrukning enligt den s.k. 0,8- procentsregeln. Detta innebär att skatten på t.ex. eld- ningsolja 1 kan variera mellan 210 och 535 kr per kubikmeter. En jämförelse med den danska växthusodlingen, som är en av de främsta konkurrenterna på den svenska marknaden, visar att man där erlägger en generell skatt på endast 10 kr per kubikmeter. Det är självklart att detta innebär betydande skillnader i konkurrensförutsättningar, särskilt som energi är en av de större kostnadsposterna i växthusodlingen. Det svenska skattenedsättningssystemet för växt- husodlingen innebär också att interna konkurrensef- fekter skapas mellan svenska företag. Riksdagen har tidigare beslutat att Sverige ska tillämpa gemenska- pens mineraloljedirektiv med en minimiskatt för koldioxidutsläpp som där fastställts till 16 kr per kubikmeter. Det är uppenbart av vad jag tidigare anfört att detta direktiv inte tillämpas i Danmark och inte heller i de flesta andra EU-länder. Systemet innebär också för den svenska växthu- sodlingen att företag med oljeuppvärmning beskattas väsentligt högre än företag som råkar ligga i natur- gasnätets sträckning. Företag som eldar med naturgas kan därmed utnyttja den fulla skattenedsättningsef- fekten av 0,8-procentsregeln, vilket oljeanvändande företag alltså inte kan. Konkret innebär detta att ett växthusföretag med oljeuppvärmning erlägger unge- fär dubbelt så mycket koldioxidskatt som ett företag med naturgasuppvärmning. Då de senare dessutom har förutsättningar att utnyttja koldioxiden i avgaser- na för gödsling i växthus har dessa ytterligare kost- nadsfördelar. Det måste också vara fel att basera en beskattning på företagens omsättning, vilket sker i dag. Ett före- tag med höga ingångsvärden i produktion, t.ex. för plantmaterial, beskattas efter detta värde som inte på något sätt behöver vara relaterat till företagets lön- samhet. Detta är missförhållanden i beskattningen för växthusodlingen som påpekats för regeringen och riksdagen i flera år. Jag skulle vilja fråga Kaj Larsson hur han ser på just det problem som trädgårdsnäring- en faktiskt har när det t.ex. gäller 0,8-procentsregeln. Jag vet om att en utredning tittar på detta, men jag skulle ändå vilja höra hur Kaj Larsson principiellt ser på detta och att han inte bara refererar till att utred- ningen, vilken jag hoppas på, när den slutredovisas vid årsskiftet, kommer att landa i förslag som rättar till den här snedvridningen. Fru talman! Vi har i vår motion även tagit upp frågan om ett nationellt stöd för ekologisk odling i växthus. I det nationella programmet för landsbygds- utveckling för perioden 2000-2006 har stödet till resurshållande konventionell odling tagits bort. I programmet finns inte heller möjlighet till stöd vid övergång till ekologisk växthusproduktion. Vi bekla- gar denna brist i programmet eftersom vi i stödet till ekoodling sett en möjlighet till stora miljövinster för samhället och i ett ekologiskt växthusodlingsstöd sett ett starkt incitament för branschen att ta ett viktigt steg i en ekologisk riktning. Utskottsmajoriteten skriver i utskottsbetänkandet att ökad ekologisk uthållighet ska främjas. Varför är ni då inte beredda att bifalla vårt krav på ett nationellt stöd för ekologisk odling i växthus? Det skulle jag vilja ha svar på från samtliga majoritetsföreträdare här i dag. Vi kristdemokrater anser således att miljöstöden i landsbygdsprogrammet ska byggas ut med ett natio- nellt stöd för ekologisk odling i växthus. Fru talman! Därmed vill också jag yrka bifall till reservation nr 1.

Fru talman! I betänkandet Trädgårdsnäring m.m. behandlas ett antal motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna åren 1999, 2000 och 2001 om träd- gårdsnäring och därtill om växtskydd. Jag tänker, fru talman, uppehålla mig vid den sistnämnda frågan och då närmare bestämt vid gentekniken. Gentekniken är en mycket stor och viktig fråga på livsmedelsområdet i dag bland konsumenterna. Både bland våra svenska konsumenter och bland konsu- menter i andra länder finns ibland en stor skepsis och kanske t.o.m. en rädsla för vad den nya tekniken kan innebära och innehålla. Denna skepsis och rädsla måste vi, tycker jag, ta på allvar. En utveckling med skeptiska konsumenter gynnar varken lantbruket, trädgårdsnäringen eller livsmedelssektorn totalt sett. I Centerpartiet anser vi emellertid att gen- och bi- otekniken har en stor potential. Den moderna tekni- ken kan tillsammans med och i symbios med t.ex. informationstekniken forma nya resurseffektiva och hållbara lösningar. Vi kan lära oss av naturens egna metoder och kan- ske ersätta miljöskadliga ämnen eller resurskrävande mekaniska processer. Växtförädling, nya kretslopp- sanpassade material och hållbara energiprocesser är exempel på områden där gentekniken redan är och kan bli ett viktigt instrument. Men, fru talman, användningen av genmodifiera- de växter i jordbruket och trädgårdsnäringen måste omgärdas av strikta regler. En växt som har fått egen- skaper som ger bättre möjligheter till överlevnad, t.ex. insektsresistens, måste odlas på sådant sätt att den inte får möjlighet att sprida dessa egenskaper till vilt levande material och växter. Principen om särhållning tycker jag är mycket viktig och måste värnas. Det är därför mycket ange- läget att forma och bygga upp övervakningssystem för att det nya materialet ska kunna användas och godkännas för odling inom trädgårdsnäringen och jordbruket. Jag vill med anledning, fru talman, av det anförda yrka bifall till reservation nr 4.

Fru talman! Vi i Miljöpartiet vill värna trädgårds- odlingen av flera olika skäl. En orsak är hälsa och rekreation, och Vänsterpartiet pratade här tidigare föredömligt om kolonilotter. Det finns en stor till- fredsställelse över att ha en egen produktion av de råvaror som man behöver för sin överlevnad, i alla fall en del av dessa, och naturligtvis också för att det är en viktig produktion av råvaror som sker inom trädgårdsodlingen även för kommersiellt syfte. Vi anser att det är viktigt att man gynnar en över- gång till en ekologisk trädgårdsodling, precis som vi anser när det gäller jordbruket i stort. Miljöpartiets förslag som behandlas i det här be- tänkandet handlar om ekologisk grönsaksodling och kompetensutveckling. Det finns ju ett mål som riksdagen har satt upp om att den ekologiska produktionen av jordbrukspro- dukter ska öka rejält framöver. Det är även Miljöpar- tiets mål. Vi vill även sätta upp mer långsiktiga mål för detta. I dag håller den svenska frilandsodlingen av grön- saker och även växthusproduktion av ekologiska grönsaker på att konkurreras ut av ekologiska produ- center i andra länder. En av orsakerna är bristen på kvalificerad rådgivning till dessa odlare. Vi har därför föreslagit att regelverket för KULM-verksamheten ska ändras. KULM står alltså för kompetensutveck- ling av lantbrukare inom miljöområdet. Därmed vill jag yrka bifall till vår reservation nr 2. Vi stöder också en reservation från Centerpartiet som handlar om GMO och strikta regler vid utsätt- ning av genetiskt modifierade organismer i odlings- landskapet. Här vill jag bara påpeka att utgångs- punkten för Miljöpartiets bestämda uppfattning när det gäller genetiskt modifierade organismer är att man ska ha ett moratorium mot all utplantering av dessa, därför att det är det enda sättet i dag att garan- tera att dessa gener inte sprids till vilda arter som kan vara besläktade med de arter som odlas på jord- bruksmark. Det är därför oerhört viktigt att man gör vad man kan för att sträva efter att minska riskerna. Även om vi vill ha ett moratorium, anser vi att det är viktigt att även stödja andra åtgärder som kan gå lite grann i riktning mot ett moratorium. Reglerna för utsättning av GMO är i dag långt ifrån tillräckliga för att garantera att dessa gener inte sprids. Garantera kan man aldrig göra, men riskerna är i dag alldeles för höga som vi ser det. Därför har vi valt att stödja den här reservationen från Centerparti- et. När det gäller Caroline Hagströms fråga här tidi- gare om ett nationellt stöd för ekologisk odling i växthus pågår det en översyn av användningen av medlen i miljö- och landsbygdsprogrammet just nu. Därför kan jag inte svara exakt på frågan, utan vi får arbeta vidare med detta. Vår utgångspunkt är natur- ligtvis att man så mycket som möjligt ska stödja all form av ekologisk odling på ett rättvist sätt.

Fru talman! Trädgårdsnäringen är viktig ur flera synpunkter. Den har stor betydelse som producent av viktiga och nyttiga livsmedel. Den har också stor betydelse som sysselsättning på många orter i vårt land och är dessutom en utpräglad småföretags- bransch. Jag tror att alla politiska partier som är verk- samma här i riksdagen delar denna uppfattning. Jag tror också att alla partiers vilja är att trädgårdsnäring- en ska finnas kvar i vårt land och inte konkurreras ut av produkter från andra länder. Om vi nu har denna gemensamma syn, vad var det då som politiskt skilde oss åt när vi i utskottet behandlade motioner om trädgårdsnäringen från all- männa motionstiden? Meningsskillnaderna har ju resulterat i fyra reservationer från oppositionen. När jag läser innehållet i reservationerna och lyssnar till debatten här i dag säger man från Moderaterna, kd och c att trädgårdsnäringens konkurrensförutsättning- ar måste förbättras. Som alla känner till regleras träd- gårdsnäringens ekonomiska villkor genom en rad bestämmelser inom landet och inom EU. Precis som inom jordbruk och andra näringar kan vi inte ge bi- drag och ekonomiska förstärkningar hur som helst utan måste acceptera EU:s regelverk. I det nuvarande miljö- och landsbygdsprogram- met, som är godkänt av EU och som gäller för åren 2000-2006, ingår miljöstöd, kompensationsbidrag, kompetensutveckling, vidareförädlingsstöd och pro- jektstöd för utveckling av landsbygden. Dessa stöd- möjligheter kan också utnyttjas av trädgårdsnäringen. Därutöver har regeringen också avsatt fem miljoner kronor i budgeten för år 2001 för en trädgårdsfond. I årets budget sker en avsättning på två miljoner kro- nor. Därutöver kommer mer medel till fonden vid återföringen av handelsgödselmedel. Enligt gjord överenskommelse ska 10 % av avgifterna kollektivt tillfalla LRF/TRF. Det blir ca 35 miljoner kronor. Av dessa medel kommer ca 6 miljoner TRF till godo, som också ska täcka potatisodlarnas önskemål om medel. Hur uppdelningen kommer att ske mellan fonden och potatisodlarnas önskemål överlåts till näringen att bestämma. Det innebär med andra ord att fondens sju miljoner kommer att öka ytterligare samt att medel ställs till förfogande för potatisodlingen. Inom Regeringskansliet arbetar man med att ut- veckla formerna för fonden och hur stödet ska använ- das. Huvudsyftet är att medlen ska användas för forskning och utvecklingsverksamhet inom träd- gårdsnäringen. Trädgårdsnäringen ges genom kollektiva insatser, möjlighet till bättre kunskapsunderlag och individuell kompetenshöjning, stimulans till att rationellt och strukturellt stärka sin position på marknaden. Detta gäller naturligtvis under förutsättning att trädgårdsnä- ringsfonden godkänns som statligt stöd av kommis- sionen, men detta beräknas ju ske nu under våren. Vårt kyliga klimat i Norden jämfört med Sydeu- ropa gör att växthusodlingen i Sverige har sämre konkurrensmöjligheter eftersom produktionen kräver mer energi. Av den anledningen ansåg regeringen att det var viktigt att växthusnäringen ingår i översynen av reglerna för energiskatter. Detta uppdrag pågår och ska redovisas den 1 december i år. Till Caroline Hagström vill jag därför säga att jag inte kommer att ge något annat besked här i eftermiddag när det gäller den frågan. Men jag kan bolla en fråga tillbaka till Caroline Hagström: Fråga ert eget parti hur ni ställer er! Har man lyssnat på debatten i eftermiddag så har det stått företrädare från ert parti och sagt att man ska höja skatten medan Caroline Hagström vill sänka den. Det ställs också krav i reservation 1 på att det ska vara lägre arbetsgivar- och socialavgifter för säsongs- anställd personal. Detta har ju avstyrkts av socialför- säkringsutskottet. En nedsättning av socialavgifterna med 5 % har skett tidigare, och det innebär en viss lättnad för företag med säsongsanställd personal. En annan förändring som också får räknas som positiv för näringen gäller tiden för arbetstillstånd för sä- songsanställd personal. Den har ökat från tre månader till sju månader och gäller nu från den 1 april till den 1 november. Som svar till Vänsterpartiet angående dess krav på ett övervakningssystem för genetiskt modifierade växter som godkänts för odling i jordbruket vill jag säga följande: Det finns ingen teknik i vårt land som är omgärdad av så många lagar och bestämmelser som gentekniken. Vi har i dag ingen konventionell odling i Sverige utan endast försöksodlingar, och dessa är både övervakade och skyddade på ett absolut bra sätt. Fru talman! Jag inledde med att säga att träd- gårdsnäringen är en viktig näring för vårt land. Därför följer vi socialdemokrater näringens utveckling med stor uppmärksamhet. Självklart är vi också beredda att göra förändringar om vi bedömer detta som nöd- vändigt för utvecklingen. De åtgärder som vidtagits, och som jag har beskrivit här, är bevis på att vi nog- grant följer näringens utveckling och konkurrenssitu- ation. Jag yrkar bifall till miljö- och jordbruksutskottets förslag i betänkandet MJU17 och avslag på reserva- tionerna.

Fru talman! Jag kan försäkra Kaj Larsson om att några skattehöjningar har vi inte motionerat om. Jag vet inte var Kaj Larsson har fått det ifrån. Jag har suttit här i kammaren och lyssnat på det mesta i dag, och jag har inte hört någon från mitt parti säga att vi ska höja några skatter. Vi har dessutom i vårt budge- talternativ avsatt 20 miljoner kronor som näringen själv anser att den behöver just för kompensation, som Kaj Larsson själv sade, för de högre kostnader vi har i Sverige. Kaj Larsson säger vidare att han inte vill ge något besked mer än att det finns en utredning. Jag förstår att det kan vara problematiskt. Däremot frågade jag om Kaj Larssons principiella inställning när det gäller t.ex. regeln om 0,8 % och de problem som den kan innebära för den här näringen. Jag skulle vilja ha ett svar på det. Sedan säger också Kaj Larsson att man inte kan ge nationella stöd hur som helst utan erkännande från EU. Det vet jag också, det är helt riktigt. Det ska först notifieras, och därefter kan det godkännas av EU. Men samtidigt är det också så, Kaj Larsson, att om vi inte notifierar kan vi heller aldrig få ett godkännande. Vi måste ju försöka. Det var därför min fråga till bl.a. Kaj Larsson var: Är Kaj Larsson beredd att stödja ett sådant förslag som det vi har när det gäller ett natio- nellt stöd till ekologisk växthusodling eftersom det faktiskt står i betänkandet från majoritetens sida att vi ska gynna ekologisk produktion?

Fru talman! Först och främst, Caroline Hagström: Läs protokollet från debatten i eftermiddag och vad ordföranden har sagt i debatten. Detta om energis- katterna. När det gäller den ekologiska odlingen i växthus vet jag att det pågår ett arbete. Man tittar på det. Jag vet också att trädgårdsnäringen har begärt uppvakt- ning om de här bitarna. Det problem som kvarstår gäller ju hur man ska räkna ut bidraget om man ska ha det. Inom ekologisk odling kan man t.ex. inte räkna hektar. Man får börja räkna kvadratmeter i stället. Det är inte så enkelt att införa sådana här sys- tem. Men, som sagt var: Det arbetas med det. Energiskatterna och min principiella inställning om dem uttalar jag mig inte om i dag. Jag avvaktar den utredning som kommer.

Fru talman! De gläder mig i alla fall att Kaj Lars- son har en positiv inställning. Sedan får vi väl hoppas att den håller hela vägen. När det gäller de nationella stöden är vi ju ett av de få länder i EU som faktiskt inte ger ett nationellt stöd till just ekologisk odling i växthus. Där kan man faktiskt kika på hur de andra länderna har löst just denna problematik. Så svårt kan det kanske inte vara. Men, fru talman, jag nöjer mig med detta för da- gen och hoppas att det här innebär att Kaj Larsson ändå kommer att försöka verka för att vi ska få till stånd ett nationellt stöd för ekologisk växthusodling.

Fru talman! Jag har absolut ingenting emot det om det går att införa, men jag ser problemen framför mig. Det är som sagt inte så enkelt att införa sådana sys- tem. Det är inte bara fråga om att införa det. Man ska kontrollera det också. Jag tror inte att detta är någon större fråga för trädgårdsnäringen i Sverige.

Fru talman! Kaj Larsson säger att trädgårdsnä- ringen Han tror också att vi är överens om detta, och det är vi självfallet. Men hur är det då med förutsättningarna för att denna näring ska kunna motsvara förväntningarna i framtiden? Vi upplever ju att det fortfarande är stora skillnader när det gäller konkurrenssnedvridningar. Kaj Larsson tog också upp detta med arbetsgivar- avgifterna och att man i socialförsäkringsutskottet yrkat avslag på den motionen. Det skulle vara intres- sant att höra vad Kaj Larsson själv anser om detta. Det måste väl ändå vara rimligt att man har sådana möjligheter att man kan skörda den produktion som blir. Ibland har vi ju problem med det. Det vet Kaj Larsson mycket väl. Även om tiden för utländsk arbetskraft nu har utsträckts är det inte tillfyllest. Sedan har vi frågan om dieselskatten. Jag skulle gärna vilja höra Kaj Larssons uppfattning om den. Den bidrar ju nämligen i mycket hög grad till att snedvrida konkurrensförutsättningarna, inte minst när det gäller den fältmässiga trädgårdsodlingen.

Fru talman! Ingvar Eriksson talade om stora skill- nader mellan länderna. Här ska man naturligtvis, liksom i andra sammanhang, räkna in det totala. Jag vet sedan tidigare debatter med Ingvar Eriks- son att han vill göra gällande att vi alltid är missgyn- nade i Sverige. Han glömmer att titta på de fördelar som finns här också. Jag tror att man också här ska vara försiktig med att gå in och kompensera på något speciellt sätt. Jag tror att det kan vålla problem. Jag är inte beredd att i dag säga att detta ska och bör ske.

Fru talman! Jag förstår att Kaj Larsson som van- ligt inte är beredd att vidta några ytterligare åtgärder. Det allvarliga är att han inte riktigt inser att det fortfa- rande råder betydande skillnader när det gäller kon- kurrensförutsättningar. Det är mycket allvarligt ur näringens synpunkt. Vi vet att detta har dokumenterats i utredningen En livsmedelsstrategi för Sverige, som lades fram 1997. Det har gått många år sedan dess. De föränd- ringar som har skett är väldigt små i förhållande till vad den utredningen föreslog. Det skulle vara intressant att höra om Kaj Larsson delar denna uppfattning och ambitionen att åstad- komma jämställdhet när det gäller konkurrensförut- sättningarna. Vi måste ju ha en gemensam vettig inställning i Sveriges riksdag. Jag hoppas vi kan vara överens om detta.

Fru talman! Än en gång, Ingvar Eriksson: Det finns många andra aspekter man ska väga in. Man ska inte bara titta på en enda sak och säga att det är felak- tigt och att det snedvrider konkurrenssituationen. Jag har här i kväll belyst vad vi har gjort och vad som håller på att göras för trädgårdsnäringen. Jag tycker att det som sker är positivt. När det gäller energiskatt osv. har ju regeringen också tagit hänsyn till trädgårdsnäringen. Jag anser att vi från socialdemokratisk sida verk- ligen har uppmärksammat trädgårdsnäringen, och vi följer noggrant utvecklingen. Ingvar Eriksson behö- ver inte vara så bekymrad.

Fru talman! Jag blev lite bekymrad av Kaj Lars- sons tvärsäkra uttalanden om säkerheten i de svenska försöksodlingarna med genetiskt modifierade orga- nismer. Det stämmer att det är just försöksodlingar, även om de i och för sig har ett tydligt kommersiellt syfte. Socialdemokraterna brukar ju ofta fästa stort all- var vid vad man säger från EU. Efter vad jag har förstått kommer EU ganska snart att kräva att man ganska radikalt ändrar de säkerhetsregler som gäller just dessa försöksodlingar och t.ex. ökar säkerhetsav- ståndet till näraliggande odlingar med en tiopotens eller något liknande. Jag tror inte att man ska vara så tvärsäker på att den säkerhet som i dag råder kring dessa odlingar är tillräcklig ens ur en socialdemokratisk synvinkel. Den är definitivt inte tillräcklig ur en miljöpartistisk syn- vinkel.

Fru talman! Det är möjligt att EU ändrar reglerna, och eftersom vi tillhör gemenskapen får vi naturligt- vis följa det. Eftersom jag också sitter i Gentekniknämnden har jag noggrant följt vad som sker på försöksodlingarna ute i landet. De avstånd som finns i dag är såvitt jag har fått veta enligt forskarna ganska säkra avstånd. Men visst kan det förflyttas partiklar med vind osv., så jag vill inte uppfattas som tvärsäker. Om forskare och EU kommer med bestämmelser om att avstånden ska ökas ska vi självklart göra det.

Fru talman! Det är nu fjärde gången vi motionerar om koloniträdgårdar och lokal odling, med förhopp- ning om att droppen så småningom ska urholka ste- nen. Vi vill att den här viktiga folkrörelsen får den uppmärksamhet och det stöd den förtjänar. Repre- sentanter från Byggnads och S-kvinnor har även på detta område samarbetat och inte endast inom det sociala och bostadspolitiska området. Vid riksdagsbehandlingen av våra tidigare motio- ner på samma tema tyckte vi att riksdagen rörde sig ett steg i rätt riktning då man instämde i våra syn- punkter om koloniträdgårdarnas betydelse för männi- skors hälsa och rekreation och vikten av att männi- skorna i våra tätorter ges möjlighet att bedriva odling på sin fritid. Tyvärr avvisades då vårt andra yrkande om att det bör skrivas in i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö att koloniträdgårdar behövs för att tillgodose behovet av lokal odling. Argumentet för att avvisa vårt yrkande var att vi skulle avvakta propositionen om miljökvalitetsmålen - en proposition som vi tyck- er i det avseendet blev en besvikelse. Men jag ska försöka vara lite positiv. Nu nämns i alla fall lokal odling under delmålen för en god lokal miljö i propositionen. Som skåning behöver jag bara fara över sundet till Danmark för att hitta en annan inställning till kolo- niträdgårdar. Där lagstiftade man för snart ett år se- dan om regler som säkrar markanvändningen i be- fintliga koloniträdgårdsområden och främjar att nya koloniträdgårdsområden anläggs. Även om jag inte är säker på att lagstiftning är den bästa vägen att gå, har det danska Folketinget ändå valt en väg som vi borde också överväga här i Sverige. Jag tycker att en av våra viktigaste uppgifter som politiker är att påverka attityder. Förutom opinions- bildning och lagstiftning knyter vi starka förhopp- ningar till att det går att få berörda myndigheter och kommuner att samarbeta bättre med den organiserade koloniträdgårdsrörelsen, så att vi gemensamt kan hjälpas åt att tillgodose behovet koloniträdgårdar och odlingslotter i våra tätorter. Fru talman! Frågan är hur målet ska uppnås. Mil- jömålskommittén berörde inte frågan, och det gjorde inte heller regeringen i sin proposition om hur miljö- målen ska uppnås. Jag har försökt att finna uppdaterat material från olika håll, men jag har ej lyckats. En 25 år gammal publikation från dåvarande Sta- tens planverk, nuvarande Boverket, finns inom områ- det. Movium-sekretariatet, som utskottet upprepade gånger har hänvisat till när det gäller koloniträdgår- dar, borde har mera att komma med. 1988 gav dåvarande Lantbruksstyrelsen, en statlig myndighet, ut en liten publikation med syfte och engagemang för att få fram fler koloniträdgårdar och odlingslotter. På den tiden var det ett uttalat rekrea- tionspolitiskt mål och i första hand en kommunal uppgift att skapa förutsättningar för odlingslotter, koloniträdgårdar och stadsnära fritidsbebyggelse. Då anlades också ett stort antal nya koloniområden. Nu verkar kommunerna i stället börja se befintliga kolo- niområden som lämplig mark för bostadsbyggande. Det finns exempel på det. Fru talman! I dag har vi ett trädgårdsintresse i vårt land utan motstycke i modern tid. Fritidsodlingens samhällsnytta är bättre dokumenterad än någonsin tidigare. Nu är det viktigt att statsmakterna tydligare markerar behovet av lokal odling och koloniträdgår- dar för alla dem som inte har råd eller lust att köpa ett hus för flera miljoner kronor. Det är alltså dags att markera och att redovisa vil- ket ansvar kommunerna bör ta och hur de statliga myndigheterna kan medverka med råd och anvisning- ar, i samråd med den organiserade koloniträdgårdsrö- relsen. Även om vi motionärer tycker att det går på tok för sakta hoppas jag att vi nu steg för steg rör oss i rätt riktning. Och vi kommer definitivt att fortsätta slåss för koloniträdgårdarna och den lokala odlingen, och det är glädjande att det är många som under åren genom motionsyrkanden har engagerat sig i dessa viktiga frågor. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkan- de.

Fru talman! Jag delar till fullo Ronny Olanders åsikter om koloniträdgårdarnas betydelse i vårt sam- hälle. De är viktiga för människors hälsa, rekreation och avkoppling och de ger också många människor möjligheter att träffas och umgås. Detta ger en social tillfredsställelse. Ronny Olander säger att propositionen om mil- jökvalitetsmålen blev en besvikelse. Då vill jag peka på vår skrivning i betänkandet på s. 8. Jag citerar några rader: "Som ett av delmålen under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö fastställdes hösten 2001 att natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god lokal tillgänglighet skall värnas så att beho- vet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses." Det är Boverket som har det övergripande ansva- ret för programmet och strategierna, och även kom- muner och länsstyrelse. Trots att vi nu har samma uppfattning om koloniträdgårdarnas stora betydelse så är jag av uppfattningen att miljö- och jordbruksut- skottet för närvarande inte kan åstadkomma mer. Instrumentet finns, och nu gäller det att använda det. Kommer Ronny Olander på något mer konkret som utskottet och riksdagen kan göra så är vi natur- ligtvis intresserade av att få veta det. En sak är ju ändå gemensam: Koloniträdgårdarna är viktiga för vårt samhälles byggande.

Fru talman! Jag tackar för den positiva tolkning som Kaj Larsson, som är föredragande från utskottets sida, gör. Som jag sade i mitt anförande var vi be- svikna just i den här delen. Vi trodde att vi skulle komma en bit längre. Det är väl så när man vill göra mycket - då kan man också känna en besvikelse. Men det har också under åren känts som om vi rör oss i rätt riktning, men att vi kanske skulle försöka vara något skarpare när det gäller att säkerställa koloniträdgår- darnas utveckling och den lokala odlingen. Samtidigt är det rätt att vi inte kan styra Boverket härifrån. Men jag tror precis som många andra att Boverket följer vårt riksdagsarbete mycket noga och därigenom också kanske gör nya ansatser inom om- rådet. Som sagt var yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.