Tillträde till genetiska resurser m.m.

EU-kommissionen har lämnat ett förslag om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid resursernas användning i EU. Utgångspunkten för förslaget är en FN-konvention om biologisk mångfald. Konventionen anger att alla parter är skyldiga att underlätta tillträdet till genetiska resurser. Parterna är dessutom skyldiga att dela resultaten av forskning och utveckling och nyttan av kommersiell eller annan användning med den part som tillhandahåller genetiska resurser. Parterna i konventionen antog 2010 det så kallade Nagoyaprotokollet som utvidgar konventionens generella ram. EU och de flesta EU-länder har undertecknat protokollet. Huvudsyftet med EU-kommissionens förslag är de åtaganden som genomförandet av protokollet innebär.

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat kommissionens förslag. Utskottet anser att det är motiverat att i en EU-förordning reglera att användarna följer Nagoyaprotokollet. En harmonisering skapar enkelhet för användare.

Tillträde till genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser är en suverän rättighet för stater. Utskottet anser att detta förhållande ska kvarstå. Lagstiftning om tillträde till genetiska resurser bör därför kvarstå hos EU-länderna. Utskottet anser att lagförslaget i dess nuvarande utformning inte utesluter en överföring av lagstiftningskompetens till EU inom detta område.

Kommissionen föreslår också en EU-plattform för att effektivisera villkoren för tillträde i EU-länderna. Förslaget om en plattform är ett frivilligt åtagande för länderna. Plattformen ska kunna ge icke-bindande rådgivning, vägledning eller yttrande i olika frågor. Endast två EU-länder har infört lagstiftning om tillträde till sina genetiska resurser. Utskottet anser att det är en onödig och oproportionerlig åtgärd att inrätta en EU-plattform som syftar till att strama upp och diskutera EU-ländernas lagstiftning. Förslaget kan ses som ett inledande steg till en EU-harmoniserad lagstiftning. Lagstiftningskompetensen bör även inom detta område vara kvar hos EU-länderna.

Utskottet anser därmed att EU-kommissionens förslag i sin nuvarande utformning strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den ska EU vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vare sig på central nivå eller på regional och lokal nivå, och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. Riksdagen skickade på utskottets förslag ett så kallat motiverat yttrande till EU.