Herr talman! Vi ska nu debattera betänkande JuU20 om tilläggsavgift i domstol. I betänkandet avser man att genomföra en höjning av avgifterna till de allmänna domstolarna. De befintliga avgiftsnivåerna för de summariska förfarandena för betalningsföreläggande eller handräckning respektive administrativ hävning av firma eller varumärke är betydligt lägre än vad de nya avgifterna i de allmänna domstolarna kommer att vara. För att motverka att de summariska förfarandena används för att kringgå en högre ansökningsavgift i domstol anser regeringen i den proposition som finns in betänkandet att en tilläggsavgift bör tas ut av tingsrätten när ett mål överlämnats dit. Det föreslås att tingsrätten ska avvisa ett mål om avgiften inte betalas. Vidare föreslås att tilläggsavgiften ska kunna ersättas som en rättegångskostnad och att den som beviljats rättshjälp inte ska betala tilläggsavgiften. Regeringen avser att i en förordning återkomma med de nivåer man kommer att hamna på. Det presenteras inte här utan kommer senare i en förordning. Det är möjligt att nästa talare kommer att presentera det - vi får avvakta och se. Det är tänkt att detta ska träda i kraft den 1 juli 2014. Vi socialdemokrater har inget emot de lagförslag som lämnas i propositionen. De är en följd av avgiftsförändringarna. Enligt propositionen är domstolsavgifterna i ett europeiskt perspektiv ganska låga. Efter ett möte på Domstolsverkets insynsråd kan jag konstatera att avgifterna har legat stilla utan att justeras i upp till 15 år. Därför kan det finnas skäl att se över dem. Det som är lite oroande är att vi i dag inte vet vad avgifterna kommer att bli eller hur mycket de ska höjas, men en fingervisning finns i Domstolsverkets framtagna rapport Ansöknings- och kungörandeavgifter vid allmän domstol . Avgiften för tvistemål är just nu 450 kronor. Domstolsverkets förslag innebär att den kan bli uppåt 2 850 kronor. Det har även kommit kritik om att kostnaderna för de nya avgifterna kan komma att överstiga tvistemålets värde. Man kan föreställa sig att för en del människor blir avgiften så hög att vederbörande avstår från att driva en fråga i domstol. När regeringen nu kommer att genomföra förändringarna och höja avgifterna är det därför viktigt att hänsyn tas så att medborgarnas grundläggande rätt till domstolsprövning inte försvagas. Vi menar därför att det är oerhört viktigt att en uppföljning sker efter ett år för att analysera avgiftsökningarna. Jag yrkar bifall till den reservation under punkt 2 som vi socialdemokrater har skrivit tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Herr talman! Sverige har ingen tradition av att ha höga avgifter i domstol, tvärtom. Man kan till och med säga att detta har manifesterats de senaste 20 åren genom att vi inte har höjt avgifterna i domstol en enda gång. Propositionen är ingen kursändring i den frågan. Vi ska ha ett domstolväsen där tillgängligheten är hög och inte hindras av höga avgifter. Den svenska traditionen med låga avgifter i domstol skiljer sig markant från Europa. Vi är det land som har i särklass lägst avgifter, bortsett från två länder i Europa som över huvud taget inte tar ut avgifter för olika förfaranden i domstol. I dag motsvarar de svenska avgifterna i domstol 0,8 procent av domstolarnas kostnader. Om man jämför ur ett nordiskt perspektiv är motsvarande siffra i Norge 10 ½ procent, i Finland 13 procent och i Danmark 44 procent. Även om vi kommer att justera upp avgifter i domstol kommer vi alltså fortfarande att ligga i bottenligan när det gäller avgifter. Förutom att man har högre avgifter i domstol i våra nordiska grannländer tillkommer många gånger andra avgifter såsom överklagandeavgifter, expedieringsavgifter och kungörandeavgifter. Det har vi inte i Sverige. I ett europeiskt perspektiv ligger avgifternas del av domstolens totala kostnader i snitt på knappt 30 procent. Om man går på extremen och det land som har högst avgifter finansieras domstolskostnaden där med hela 77 procent. Sverige sticker verkligen ut och kommer att fortsätta att göra det även i fortsättningen. Man kan diskutera varför man ska ha avgifter. Det är klart att det inte är något stort sätt att finansiera Domstolsverkets kostnader. Vi menar dock att det är viktigt att avgifterna inte är så höga att man avskräcker människor från att söka sig till domstol men heller inte så låga att kostnaden blir försumbar. Avgifterna ska vara ett styrmedel. Herr talman! Ett enigt utskott står bakom att avgiftshöjningen ska ske, men som föregående talare sade har kostnaderna inte blivit presenterade ännu. Det kommer att göras i en förordning längre fram. Skälet till avgiftshöjningen är, som vi var inne på, att vi har en väldigt låg nivå. Det aviserades även i den förra budgetpropositionen, BP 13, att vi har låga nivåer och att de inte har blivit uppskrivna sedan 1995. I den förra budgetpropositionen påtalade regeringen också att man ska höja avgifterna men att dessa självfallet ska bestämmas så att de inte riskerar att komma i konflikt med rätten till domstolsprövning. De nya avgifterna har remissbehandlats. Under behandlingen framkom en del synpunkter bland annat på avgifterna för förenklade tvistemål. Min erfarenhet är att regeringen har lyssnat in dessa synpunkter. Det är också helt i linje med det vi har sagt. Det ska vara en sådan hantering att man inte ska förhindra att människor söker domstol. Men det ska inte heller vara så låga avgifter att det blir helt försumbart. Man kan också konstatera att vissa av de avgiftshöjningar som Domstolsverket föreslår är så pass låga att de inte ens når upp till vad en normal indexering av kostnad skulle göra. Jag tror att det finns en väldigt liten oro från oppositionen över att de kommande avgifterna ska bli så pass höga att det kommer att äventyra rätten till domstolsprövning. Med detta, herr talman, vill jag yrka avslag på motionen och bifall till förslaget i betänkandet. (Applåder)