Subsidiaritetsprövning av EU-kommissionens förslag till direktiv om energieffektivitet

Riksdagen sände ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, Europeiska rådets och EU-kommissionens ordförande. Av det motiverade yttrandet framgår att riksdagen anser att EU-kommissionens förslag om energieffektivitet strider mot EU:s subsidiaritetsprincip, även kallad närhetsprincipen. Enligt den ska beslut inom EU tas på den nivå där det är effektivast och så nära medborgarna som möjligt. EU-kommissionens förslag till direktiv innehåller olika typer av åtgärder för ökad energieffektivitet inom den offentliga sektorn, hushåll, service och industri samt inom sektorerna för energiomvandling och energiöverföring. Syftet med förslagen är att försäkra sig om att EU når det mål man tidigare satt upp om att minska energiförbrukningen med 20 procent fram till 2020. Riksdagen konstaterar att förslaget är mycket brett och innehåller flera långtgående förslag till åtgärder. Riksdagen har i grunden en förståelse för detta eftersom det finns en risk för att EU inte kommer att nå målet om energibesparing. Men riksdagen anser samtidigt att flera av de åtgärder som EU-kommissionen föreslår strider mot EU:s subsidiaritetsprincip. Bland annat föreslår EU-kommissionen att offentligt ägda byggnader som är större än 250 kvadratmeter ska renoveras i en takt av 3 procent per år tills de uppfyller en miniminivå för energieffektivitet. Kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla ska främjas genom nationella värme- och kylplaner. Riksdagen anser inte att det är acceptabelt att målen uppfylls genom detaljerad administrativ styrning på EU-nivå som inte är anpassade till lokala och regionala förhållanden. Här gör riksdagen en annan bedömning är regeringen, som inte anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.