Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv

Herr talman! Jag har många bra minnen från ganska många olika praktiker som jag har haft. Min allra första var i den lokala bokaffären i Lidingö centrum mitt under den stora årliga bokrean. Det var väldigt mycket att göra och riktigt kul. Jag fick inte stå i kassan, och jag fick inte jobba natt när bokrean började. Men jag fick stapla, bära, sortera och sätta på enorma mängder prislappar på all litteratur.

Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv

Ett av mina första jobb fick jag tack vare det som jag kunde visa upp att jag hade gjort under två veckors prao. Det var ett jobb som på flera sätt också gjorde det enklare för mig att få mitt andra jobb. På sätt och vis kan man säga att det har fått mig hit där jag är i dag som riksdagsledamot. Jag praoade nämligen på Moderata ungdomsförbundets centrala kansli. Jag fick rensa, kopiera handlingar, sammanställa pressklipp och registrera en mängd medlemmar. Jag var där tidigt, och jag gick hem relativt sent.

Jag fick vänner som jag har kvar för livet.

I dag ska vi debattera och votera om den proposition som regeringen har lagt fram, som mestadels handlar om just prao. Propositionen heter Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv.

Titeln låter väldigt bra, tycker jag, för vi skulle verkligen behöva en stärkt koppling mellan skola och arbetsliv. Tyvärr räcker det inte med fina ord i en titel. Jag, och vi från Moderaterna, tror att denna proposition tyvärr riskerar att bli ett tomt slag i luften.

Regeringen vill i sitt förslag att alla elever i årskurserna 8 och 9 ska ha minst tio dagars prao. Man vill också reglera att det i de kontrakt som skrivs för elever som går en gymnasielärlingsutbildning redan i förväg ska skrivas in när eleverna ska ha sin arbetsplatsförlagda utbildning, APL.

Vi från Moderaternas och Alliansens sida ser några problem och nackdelar med detta.

För det första tror vi att det riskerar att bli för fyrkantigt om man i förväg i detalj behöver specificera exakt vilka tider en elev ska ha APL. Om detta görs för tidigt och om man behöver skriva ut exakta tider och klockslag redan vid denna kontakt finns risken att dessa APL-tillfällen inte blir av.

Vi tror att det vore bättre med en lite mer flexibel lagstiftning, där det självklart ska vara så att alla har rätt till den arbetsplatsförlagda tid som de ska ha men där man inte i förväg i detalj behöver ha bestämt exakt vilka tider det ska röra sig om. Vi känner en oro för detta och har därför en reservation om det.

För det andra: Prao är mycket bra - det vet jag som sagt själv - men det är inte det enda sättet att lära sig arbetslivsorientering. Vi har besökt många skolor som i dag jobbar mer med studiebesök som ett komplement eller ett alternativ till prao.

För det tredje, vilket har att göra med det som jag just sa, är detta något som skolorna gör för att det i dag är väldigt svårt att hitta bra praoplatser. Många företag - och även skolor - är rädda för att inte kunna leva upp till de säkerhetskrav som bland andra Arbetsmiljöverket ställer. Många skolor får också hård kritik för att de inte kan garantera att alla platser är säkra för eleverna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv

Det gör att det blir orimligt att ställa krav på minst tio dagars prao i en situation då detta kanske inte kan bli av och då det kanske är helt omöjligt att fixa dessa platser. Att kunna göra det kräver enormt mycket tid och administration från redan hårt belastade lärare.

Vi från Alliansen har gjort prioriteringen att detta inte är det som våra lärare och skolor främst ska lägga mycket tid på. Det är viktigt och bra, men det finns också andra sätt att göra detta.

Man måste framför allt se över och röja undan dessa hinder innan man kommer med skarp lagstiftning. Vi önskar att man hade gjort det från första början. Regeringen hade också kunnat göra det, men tyvärr har man inte gjort så.

Vad gäller de praktikplatser som jag själv har haft tror jag inte att jag hade kunnat arbeta på dessa platser i dag, och om jag hade gjort det hade det med största sannolikhet inte varit lagligt.

Jag jobbade mer än sex timmar - det får man inte. Jag bar tungt - det får man inte. Jag bar dessutom repetitivt - det får man definitivt inte. Jag tror inte att jag fick någon genomgång av brandskyddsregler och andra säkerhetsföreskrifter. Jag stod inte i kassan - det fick jag inte - men jag fick testa. Det får man definitivt inte göra som 14-åring.

Den typ av prao som många gånger är viktig och som ger effekt går inte att få till i dagens system. Detta behöver vi rätta till först, och därför har vi tyvärr behövt yrka bifall till våra reservationer. Jag önskar att vi inte hade behövt göra det och att vi i stället hade kunnat stå eniga bakom detta förslag, för i grunden är vi överens om att vi behöver en mycket starkare koppling mellan arbetsliv och skola.

(Applåder)

Herr talman! Alla elever ska kunna ha förutsättningar att göra välgrundade val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. För att kunna göra kloka val och själv välja sin framtid behöver man ha kunskap och ha getts möjlighet att prova på. Bara så kan man ges reell frihet att välja.

Propositionen vi debatterar i dag heter Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv, och nu stärker vi likvärdigheten och friheten genom att införa obligatorisk prao i årskurserna 8 och 9.

Jag vill yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på reservationerna.

Herr talman! Att samverkan med arbetslivet ska ske framgår redan i dag både i förordningen och i läroplanen för grundskolan. Det förekommer, som föregående talare sa, en hel del studiebesök, entreprenörskapsprojekt, besök i skolan av branscher och så vidare.

Centralt för allt detta är att vi har en väl fungerande studie- och yrkesvägledning. Skolor som har ett bra och väl utvecklat arbete med SYV bidrar till elevernas frihet och möjligheter. Därför är det glädjande att regeringen har tillsatt en utredning för att stärka och utveckla studie- och yrkesvägledningen. Utredningen kommer att presenteras i oktober.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv

En viktig del för att ge eleverna möjlighet att få kunskap om vidare studier är prao - praktisk arbetslivsorientering. Därför har fler än åtta av tio skolor i praktisk mening behållit prao sedan 90-talet, även om det varierar i omfattning.

Ur ett likvärdighetsperspektiv är det angeläget att tillgången till prao förbättras, så att alla elever får möjligheter till konkreta och verkliga kontakter med arbetslivet.

Jag som socialdemokrat är övertygad om att obligatorisk prao för alla elever har en positiv betydelse, medan borgerligheten är ängslig, eller orolig, som Ida Drougge sa.

Även jag tänker ta mig friheten att berätta om min egen prao, på Humlegården i Vingåker. Redan i åttan, och senare även i nian, fick jag möjlighet att upptäcka att arbete i äldreomsorgen är världens bästa och roligaste jobb.

Det som också var bra var att föreståndaren fick en chans att upptäcka mig. Jag fick sommarjobb i äldreomsorgen och var en av de yngsta som någonsin har jobbat i äldreomsorgen i Vingåker.

Han fick i och för sig göra en plan och anpassa mina arbetstider, men jag lovar att både jag och brukarna, eller vad man nu ska kalla dessa äldre människor, hade en underbar sommar med utflykter och aktiviteter. Vi åkte till Svampen i Örebro och åt pommes frites och korv. Jag glömmer det aldrig - de hade aldrig sett pommes frites förut. Det var skitbra - ursäkta att jag svär!

Jag fick möjligheten att prova på något som jag tidigare inte haft någon erfarenhet av. Det var bra för mig, och det har varit bra för tusentals andra. Det gick då, och det går nu, 40 år senare - det är inte klokt!

Det är förstås väldigt viktigt att garantera elevernas säkerhet under praoperioden. Arbetsmiljöverket har föreskrifter om arbetsmiljön för minderåriga. Skolverket tillhandahåller dessutom stöd och information om vad detta innebär för minderåriga i arbetslivet.

Alliansen reserverar sig och vill utreda frågan. Det behövs ingen utredning. Vi har hållit på med detta i hundra år, minst. 80-90 procent av skolorna erbjuder möjligheten redan i dag, som jag sa.

Det finns dock en bilaga i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2012:3, som helt förbjuder riskfyllda arbetsuppgifter för minderåriga men tillåter andra om man har handledning. Det som är förbjudet är bland annat att utsättas för exponering av trädamm över gränsvärdet, arbete som kan medföra risk för kontakt med smittämnen, arbete med asbest, dykeriarbete, arbete med transport av pengar och bevakningsarbete.

Prao innebär självklart inte att man kan prova alla typer av jobb och alla arbetsuppgifter. Därför är jag positiv till att man i andra hand kan få möjlighet att erbjuda prao på ett yrkesprogram.

Jag vill berätta om ett sätt som man jobbar på i Katrineholm på Ellwynska vård- och omsorgscollege. I samarbete med kommunens vård- och omsorgsförvaltning arrangerar de sommarkurser för elever i årskurs 8. Under fem dagar får de unga eleverna en introduktion i yrket med både teori och arbetsplatsbesök. De får träffa vårdhundar, räddningstjänst och ambulanspersonal. De får även jobbskugga personal som är ute på ordinarie arbeten. Det är ett sätt att prova.

I dag är skolans vård- och omsorgsprogram det program som har flest sökande i upptagningsområdet, och ungefär 30 procent av dem är killar. Jag tror att en stor del av hemligheten bakom det höga söktrycket inför den senaste höstterminen var att de hade så många behöriga förstahandssökande. Samverkan mellan grundskolan och gymnasieskolan är central på många olika sätt, och det här är ett.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv

Nu ska jag gå över till att tala om den del i propositionen som handlar om utbildningskontrakt i lärlingsutbildningen. Vi föreslår att det även ska anges vilken tid utbildningen som lärling ska genomföras.

Den borgerliga regeringen införde lagen om gymnasial lärlingsutbildning och senare också lagen om lärlingsanställning. Då sa man att man skulle återkomma i en förordning, då man ansåg att det var viktigt att tidsomfattningen var tydlig för både elev och företag. Det var klokt resonerat. Självklart ska det vara tydliggjort för skola, lärlingselever och företag vad som förväntas för att lära sig ett jobb. Att inte specificera hur många timmar lärlingen ska vara på arbetsplatsen är flum. Därför blir jag otroligt förvånad över att de borgerliga nu helt plötsligt är emot detta. Jag kan inte tolka det på något annat sätt än att borgerligheten inte tycker att alla elever ska ha rätt till ett schema - eller? För mig är det i alla fall självklart att man ska ha rätt till ett schema och tydliga krav, oavsett om lärandet sker i skolan eller i arbetslivet. Dessutom tydliggör det elevens arbetsrättsliga ställning på arbetsplatsen.

Jag återgår nu till att berätta om mig själv för att förtydliga vad jag menar. När jag gick på vårdskolan för att bli undersköterska praktiserade jag måndag-fredag dagtid. Ibland jobbade jag på helger och lov och fick betalt. Det var tydligt för mig när jag jobbade under påsken, då jag fick lön.

För oss socialdemokrater ska det vara tydligt att det som inte är en del av utbildningen inte heller ska ingå i ett utbildningskontrakt utan i ett anställningskontrakt.

(Applåder)

Herr talman! Jag ska börja med att tydliggöra vilken reservation jag yrkar bifall till, nämligen reservation 2 som samtliga allianspartier ställt sig bakom. Vi behöver därför inte votera under alla punkter.

Jag vill också tacka Caroline Helmersson för att hon tar upp två bra saker, först ett förslag i propositionen Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv som vi från moderat håll har drivit länge. Att det blir verklighet tycker vi är bra. Det andra är att man nu också tar upp detta med studie-och yrkesvägledning i den utredning som ligger. Det ska i slutet på mars, tror jag, komma ett pm om det, och det ser jag fram emot att läsa.

Det är också bra att regeringen har valt att fortsätta med det SYV-lyft som den förra alliansregeringen införde. Men jag tycker att det är lite synd att Caroline Helmersson Olsson lite grann misstänkliggör våra intentioner med vår reservation om gymnasielärlingsutbildning. Du säger lite grann också emot dig själv när du pekar på att vi i en förordning tidigare har tryckt på att det är viktigt med ett tydligt schema. Självklart ska elever ha ett schema när de börjar skolan. Frågan är när i tid de exakta tiderna ska vara fastlagda. Det är på den punkten vi är oroliga. Men regeringen får gärna motbevisa oss.

Låt det här funka! Då blir vi självklart nöjda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv

Herr talman! Jag tackar för möjligheten att fortsätta diskutera det här.

Utskottets utvärdering och uppföljning av SYV kommer i mars, och regeringens utredning kommer i oktober. Här har vi verkligen haft en samsyn.

Det här är jätteviktigt, så vi kommer naturligtvis att göra allt för att det ska fungera. Ida Drougge talar om att det kommer att bli så krångligt med utbildningskontrakten, men de finns ju redan i dag. Det ska bara tydliggöras vad som är arbete och vad som är utbildning. Det tror jag inte att man behöver vara så orolig för, för det funkar faktiskt rätt bra redan i dag.

Jag uppfattade inte någon mer fråga direkt. Men då kan jag ta tillfället i akt att ställa en fråga till Ida Drougge. Ni vill utreda de minderårigas arbetsmiljöföreskrifter. Vad exakt är det som ni känner att ni behöver titta vidare på i AFS 2012:3? Ida Drougge tog en del exempel på vad man inte får göra som prao. Jag hittar dem inte i arbetsmiljöförskrifterna. Vad vill ni utreda?

Herr talman! Många skolor, de allra flesta, skickar med diverse papper och blanketter till arbetsgivare när eleverna själva ansöker om prao. Där finns det ganska tydliga instruktioner om vad man som arbetsgivare måste säkra upp innan praon påbörjas och under praon.

Jag vet inte om Caroline Helmersson Olsson själv har tagit emot praktikanter här i riksdagen. Men jag har tagit emot praktikanter både här och på många andra arbetsplatser. Lite beroende på skola och arbetsplats kan de där instruktionerna göra att det känns nästan omöjligt att ta emot en praoelev. Instruktioner följer skolorna för att de ska vara säkra på att de har gjort sitt. De ska egentligen också göra ett besök på arbetsplatsen innan och själva godkänna miljön för att kunna garantera den. Det har jag aldrig varit med om när jag har tagit emot praoelever. Arbetsmiljöverket kritiserar också många skolor för att de inte gör besök på arbetsplatserna.

Det är lätt att det inte alls blir likvärdigt, eftersom eleverna i de flesta fall själva måste ordna sin prao. Ofta får de platsen via kontakter som deras föräldrar har. Då skulle man kunna säga att det ökar den ojämställdhet som finns redan från början. Om eleverna har föräldrar som har akademisk bakgrund besöker de i större utsträckning en sådan arbetsplats, och om de inte har det besöker de andra typer av arbetsplatser.

Vi tycker att det är viktigt att skolorna tar ett ansvar i dessa situationer, och det sker inte i dag.

Det är inte sant att 80 procent av alla elever har prao i dag. Kanske har 80 procent möjlighet att själva söka och ordna prao, men det är inte samma sak.

Herr talman! Nej, exakt, och precis därför lägger vi fram denna proposition - för att det ska bli likvärdigt och för att eleverna inte ska behöva gå till sina föräldrar. Det är exakt så som du beskrev, Ida Drougge, och därför stärker vi detta.

Jag kan inte svara för alla blanketter, men när det gäller riskbedömningen av arbetsplatserna har både skolhuvudmännen och praktikgivarna ett ansvar. Det ingår i det systematiska arbetsmiljöarbete som alla arbetsplatser ska göra. Det är inte på individuell nivå, men det kan vara så att skolan gör ett besök för att försäkra sig om att den har gjort sin del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv

Jag tycker att detta blir bra.

Herr talman! Vi står självklart bakom vårt särskilda yttrande.

En stärkt koppling mellan utbildning och arbetsliv är något vi har förespråkat länge på olika sätt. Vi har i dag problem med att elever väljer yrken där det snarast råder ett överskott på arbetskraft och alltför få väljer yrken där det råder en skriande brist på arbetskraft.

Detta är ett stort problem för vårt land, och en obligatorisk prao är ett litet steg på vägen för att åtminstone ge eleverna en chans att se verkligheten bakom vissa yrken. Många fler åtgärder behövs självklart för att fylla luckorna på de områden där det råder arbetskraftsbrist.

Det är också viktigt, vilket påpekas i förslaget, att det är skolans uppgift att ordna med praktikplatser, inte föräldrarnas. Det innebär inte att inte någon förälder kan hjälpa till när det är passande och praktiskt, men ansvaret ska ligga på skolan.

Många säger att hindret för att skaffa praktikplatser är de regler som omgärdar prao. Men läser man det regelverk som till exempel presenteras i betänkandet ser man att det verkar ganska rimligt, så det är en del som talar för att det är tolkningen av reglerna som är inadekvat. Jag har pratat med arbetsgivare som skulle kunna ta emot praoelever, men de skyller på att regelverket sätter käppar i hjulet.

Jag hoppas att regeringen inte känner någon prestige i denna fråga utan kan se över problemet, om man nu vill ha bra praktikplatser till alla elever. I övrigt har vi inget att anföra mot förslaget.

När jag och andra här gick i skolan var det obligatorisk prao, och det var inget märkvärdigt med det. Det som fungerade förr måste kunna fungera i dag. Det hände väl att någon skadade sig på en prao, men vad jag minns var det extremt ovanligt. Vi kan ju inte ha hundraprocentiga garantier för alla verksamheter. Då får vi ju lägga ned allt.

Vi har alltså kommit dit i dag att vi börjar plocka tillbaka sådant vi hade förr i skolan. Det är eftertänksamhetens kranka blekhet. Med lite självkritik borde vi kanske erkänna att vi har genomfört reformer lite väl snabbt och ogenomtänkt under en period. De som byggde upp enhetsskolan en gång i tiden var inga idioter, och de som styr skolan i dag är inga genier jämfört med gårdagens makthavare.

I detta anförande instämde Crister Spets (SD).

Herr talman! Jag är ingen replikör, och jag gillar inte att stå här. Men jag var tvungen att ta replik, för jag måste få ett förtydligande från Robert Stenkvist.

Stenkvist talade om tolkningar av reglerna. Men i ert särskilda yttrande står det att gällande arbetsmarknadsregler gör det svårt för företag att ta emot elever och att ni därför ser ett behov av regelförenklingar.

(ROBERT STENKVIST (SD): Precis.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv

Vad exakt i arbetsmiljölagen eller föreskrifterna vill Robert Stenkvist och Sverigedemokraterna ändra?

Herr talman! Om det föreligger problem med arbetsmarknadsreglerna måste dessa ses över, och det finns säkert något problem med arbetsmarknadsreglerna.

Men som jag sa i talarstolen finns det problem med tolkningen. I förmiddags läste jag en artikel om prao i tidningen Arbetsliv, och det stod mycket utförligt om de regler som finns. De är inte så olika de regler som fanns när jag gjorde prao en gång i tiden, men det är klart att vissa saker är annorlunda.

Det stod också mycket utförligt om hur skolor misstolkar att de ska försäkra sig om att arbetsplatserna är säkra. Många rektorer tror att skolorna själva måste kolla att arbetsplatserna är säkra, men så är det inte. Detta utgör ett hinder och handlar om att man har tolkat reglerna fel.

Nu blir det prestige i detta, precis som jag sa i mitt anförande. Om det finns regler som går för långt och som hindrar prao, varför inte prestigelöst se över dem? Om det finns problem får man ändra regeln. Om skolorna tolkar reglerna fel får Skolverket informera skolorna om vad som gäller. Jag ser inga konstigheter i det.

Herr talman! Vi har ett väldigt bra system för detta i Sverige. Vi kallar det för den svenska modellen, och det är parterna som tillsammans kommer fram till olika arbetsmarknadsregler grundat på lagar som vi stiftar i riksdagen. Det handlar inte om prestige, utan det är en mycket framgångsrik modell vi har.

Jag vet att Sverigedemokraterna vill rubba och rucka på arbetstagarnas möjligheter och att ni vill göra saker och ting i arbetsmarknadsreglerna. Men att det även gäller minderåriga barn på högstadiet - det handlar om en arbetsmiljölag och en föreskrift - var en intressant upplysning.

(Applåder)

Herr talman! Men snälla nån! Vi vill att det inte ska finnas hinder för att få ut eleverna på praktikplatser. Detta har inget med arbetsmarknadens regler i övrigt att göra. Vi har inte haft en tanke på det. Det här är inte seriöst.

Vi vill att eleverna ska få tillfälle att komma ut på praktikplatser, och när vi pratat med en del arbetsgivare har de sagt att de vill ta emot praktikelever men att reglerna är lite för kinkiga. Vi har också läst reglerna och kollat vad olika instanser säger, och det verkar som att skolorna misstolkar reglerna.

Att vi vill ändra arbetsmarknadens regler har över huvud taget inget med detta att göra. Vi har inte haft en tanke på det. Jag tycker att det är konstigt att applådera en sådan replik, om vi ska vara seriösa. Vi går visserligen in i en valrörelse, men vi ska ändå inte ta ut svängarna för mycket.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)