Skyddsåtgärder för trafikuppgifter lagrade för brottsbekämpande ändamål

Fru talman! I dag ska vi debattera justitieutskottets betänkande 26 som rör skyddsåtgärder för trafikuppgifter lagrade för brottsbekämpande ändamål. Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservationen i betänkandet. I betänkandet föreslås riksdagen godkänna de av regeringen föreslagna föreskrifterna för datalagringsdirektivet. Även ett utskottsinitiativ som har förts fram av de borgerliga partierna och Socialdemokraterna behandlas. De vill förändra ett tidigare riksdagsbeslut om att föreskrifterna till datalagringsdirektivet ska underställas riksdagen så att beslut om dem i fortsättningen inte ska fattas av riksdagen. I sitt yttrande till justitieutskottet våren 2011 anförde konstitutionsutskottet att det finns anledning för riksdagen att behålla en kontroll över hur reglerna på området utformas även något mer i detalj eftersom föreskrifterna kan få betydelse för hur stort intrång som kommer att ske i enskildas personliga integritet. Justitieutskottet ställde sig vid ärendets slutliga behandling våren 2012 bakom konstitutionsutskottets ställningstagande om att det är viktigt att föreskrifterna ska underställas riksdagen. Nu är de borgerliga partierna och Socialdemokraterna överens om att riva upp det tidigare beslutet, vilket vi starkt motsätter oss. Anledningen till att datalagringsdirektivets föreskrifter ska underställas riksdagen handlar om att själva integritetsintrånget sker i föreskrifterna - eller som det är formulerat i ett välbekant uttryck: Djävulen finns i detaljerna. Om inte föreskrifterna är underställda riksdagen blir det enklare för regeringen att genomföra förändringar som skulle innebära ett större intrång i enskildas personliga integritet. Jag kan inte se att det sedan riksdagens beslut den 21 mars i år har tillkommit någon som helst omständighet som medför skäl till att nu göra en annan bedömning. Att inte underställa riksdagen föreskrifterna gör det enklare att ändra dem och försvårar den parlamentariska insynen. Tyvärr drivs alltmer övervakningslagstiftning igenom i Sveriges riksdag. Datalagringsdirektivet innebär att operatörer tvingas masslagra information om medborgare. FRA-lagen möjliggör signalspaning av medborgares kommunikation. Det är något som nu även polisen och Säpo kommer att få ta del av. Trots att Sverige under arabiska våren har stött medborgaraktivisters rätt att kommunicera anonymt i länder i Nordeuropa agerar Sverige tvärtemot dessa principer mot sina egna medborgare. Det verkar inte finnas någon hejd på hur långt man kan gå i att övervaka egna medborgare. Den utvecklingen skrämmer mig. Det är ingen nyhet att staten inte alltid är god, att lagrad information kan läcka eller säljas och att all övervakning historiskt har missbrukats. Inte minst i tider då Socialdemokraterna och de borgerliga har enats om alltmer övervakning finns anledning att förhålla sig skeptisk till den sortens uppluckring av integritetsskyddet. Jag anser därför att bestämmelsen i 6 kap. 3 § tredje stycket lagen om elektronisk kommunikation ska finnas kvar. (Applåder) I detta anförande instämde Lena Olsson (V).

Fru talman! Justitieutskottets betänkande nr 26 handlar om skyddsåtgärder för trafikuppgifter lagrade för brottsbekämpande ändamål. Ärendet gäller att riksdagen ska godkänna datalagringsdirektivet och en proposition om trafikuppgifter lagrade för brottsbekämpande ändamål. Jag vill inleda med att instämma helt i det Maria Ferm sade i sitt anförande. Många beslut har fattats i kammaren i frågor som rör integritetsintrång. Jag deltog inte i den senaste debatten om frågor om kommunikation i ärenden som rör brottsbekämpning, men jag kunde höra i debatten att det handlar om att komma åt den grova organiserade brottsligheten. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill också detta, men vi anser att det finns andra vågskålar att titta i. Hur stor nytta gör sådana stora integritetsintrång? Alliansens representanter säger ofta i talarstolen att de vill komma åt den grova kriminaliteten. När det gäller den senast antagna propositionen framkommer det i protokollet att det inte handlar om grova brott utan snarare om bötesbrott. Jag tycker också att man måste rannsaka sig själv. Man pratar stort, vitt och brett om att man ska värna den personliga integriteten. Då måste vi reagera, som vi har gjort nu, eftersom den här frågan är så stor för Vänsterpartiet. Ändringar i föreskrifter och förordningar ska underställas riksdagen. Integriteten är så viktig, och den har blivit överkörd så många gånger. Det övervakningssamhälle vi har i dag finns det inget motstycke till - och det kanske kommer mer. Jag frågar mig: Till vilken nytta? Hur mycket har det kostat? Jag yrkar bifall till reservationen som vi har gemensamt med MP. Jag vill också säga i sammanhanget att det är ovanligt att föreskrifter och förordningar underställs riksdagen, men det förekommer redan i dagsläget. Jag tycker att integritetsintrånget nu är så stort att föreskrifter och förordningar som läggs fram ska underställas riksdagen för beslut.

Fru talman! Det är fjärde gången på drygt ett år som vi ska debattera det så kallade datalagringsdirektivet. Denna gång är det, som tidigare talare har sagt, med anledning av den proposition som regeringen har lagt fram om regeringens föreskrifter om skyddsåtgärder för trafikuppgifter lagrade för brottsbekämpande ändamål. I samband med att propositionen om datalagringsdirektivet behandlades första gången våren 2011 beslutade riksdagen att regeringens föreskrifter skulle underställas riksdagen. Därför har regeringen återkommit till riksdagen med en proposition om underställande av regeringens föreskrifter om skyddsåtgärder för trafikuppgifter. Jag kan konstatera att ingen motion har väckts i detta ärende, och ett enigt justitieutskott föreslår riksdagen att godkänna föreskrifterna om skyddsåtgärder och anse att de skyddar i tillfredsställande grad. Till detta föreslår också justitieutskottet via ett utskottsinitiativ att bestämmelsen om underställande i 6 kap. 3 a § tredje stycket lagen om elektronisk kommunikation upphävs. Frågan om upphävande av underställandet har behandlats av konstitutionsutskottet, som konstaterade att behovet för riksdagen att kontrollera eventuella ändringar av dessa föreskrifter inte anses vara så stort att det i fortsättningen behövs ett krav om underställande. Därför anser konstitutionsutskottet att kravet om underställande bör tas bort. I konstitutionsutskottet reserverade sig mycket riktigt Miljöpartiet och Vänsterpartiet, och i justitieutskottet har samma partier lämnat en reservation tillsammans med Sverigedemokraterna. När det gäller underställandet och regeringens föreskrifter återkommer regeringen nu och visar hur man säkerställer en säker behandling av de uppgifter som ska lagras. Därför har regeringen i föreskrifterna närmare reglerat vilka åtgärder leverantörerna är skyldiga att vidta för att skydda uppgifterna. De föreskrifter som vi har på vårt bord, fru talman, som vi behandlar i detta betänkande, handlar om att den som är skyldig att lagra trafikuppgifter ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att de lagrade uppgifterna är av samma kvalitet och föremål för samma säkerhet och skydd som vid den behandling som skett före lagringen. Den som är skyldig att lagra trafikuppgifter ska vidta de åtgärder som krävs för att skydda uppgifterna mot oavsiktlig eller otillåten förstöring och oavsiktlig förlust eller ändring. Man ska alltså förhindra otillåten lagring, behandling av eller tillgång till och otillåtet avslöjande av uppgifterna. Uppgifterna får göras tillgängliga endast för personal med särskild behörighet. Dessa föreskrifter ligger väl i linje med de skyddsåtgärder som föreskrivs i direktivet, för det är i direktivet dessa skyddsåtgärder föreskrivs. Justitieutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens föreskrifter. I och med denna proposition har föreskrifterna också underställts riksdagen. Då är frågan: Finns det behov framöver att fortsätta att underställa riksdagen dessa föreskrifter? Konstitutionsutskottet konstaterar att behovet för riksdagen att kontrollera eventuellt kommande ändringar av föreskrifterna inte är så stort att det i fortsättningen behövs ett krav om underställande. Därför föreslår vi detta utskottsinitiativ om att upphäva underställandet till riksdagen. Varför tycker vi att det är viktigt att häva detta underställande? Jo, om man för in de tekniska detaljregleringarna i lagtexten blir den väldigt oflexibel. Regeringen har valt att lämna de tekniska detaljerna utanför lagtexten eftersom den tekniska utvecklingen går snabbt, till och med mycket snabbt. Om varje enskild förändring som man väljer att göra i föreskrifter ska underställas riksdagen betyder det att det blir väldigt stelbent och att vi i riksdagen snabbt kan behöva komma in och tjänstgöra, till exempel under sommarhalvåret. Jag ska nämna någonting om datalagringsdirektivet, fru talman. Det kom ju upp här att det skulle vara inskränkande i integritetsskyddet. Det finns anledning att upprepa att datalagringsdirektivet är ett för Sverige och alla andra EU-medlemmar bindande direktiv. De uppgifter som ska lagras är de som svarar mot: Vem kommunicerade med vem? När skedde det? Var befann de sig? Vilken typ av information användes? Sedan ska man lagra misslyckad uppringning och lokalisering vid kommunikationens slut. Det här handlar inte om någon form av massövervakning, fru talman. Det handlar om att vi måste säkerställa att vi har information som kan klarlägga och utreda brott efter att ett brott har begåtts. Men vi ska inte lagra kommunikationen, alltså innehållet i kommunikationen. Vi ska alltså inte lagra de telefonsamtal vi har eller innehållet i de mejl vi skriver. Vi ska inte lagra chatt, nedladdning av filer eller surfning. Det omfattas inte av datalagringsdirektivet. Fru talman! Med detta anser vi att det finns ett behov av datalagringsdirektivet för att utreda brott och för att stärka rättssäkerheten för brottsoffer i vårt samhälle. Det finns också en annan sida av integritetsskyddet. Vi har skyldighet att värna integritetsskyddet för de brottsoffer som har rätt till upprättelse. Det finns ett behov för våra rättsvårdande myndigheter att få tillgång till vissa uppgifter i vissa särskilda fall när det gäller allvarlig brottslighet. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och bifall till justitieutskottets förslag att upphäva underställandet till riksdagen. (Applåder)

Fru talman! Jag noterade att Ulrika Karlsson var väldigt tydlig med att anledningen till att lägga fram utskottsinitiativet om att riva upp det tidigare beslutet att underställa riksdagen föreskrifterna för datalagringsdirektivet är just att man i efterhand ska kunna ändra i dem mycket enklare. Då behöver man helt enkelt inte gå till riksdagen varje gång. På det sättet blir det enklare att göra förändringar som innebär större intrång i den personliga integriteten, och man minskar den parlamentariska insynen i vilka konsekvenser detta egentligen får. Det var väldigt tydligt, men jag skulle vilja fråga Ulrika Karlsson om hon anser att det har tillkommit någon yttre omständighet som kan medföra skäl att upphäva beslutet att föreskrifterna ska underställas riksdagen.

Fru talman! Låt mig först och främst påminna om att när vi hade det här ärendet uppe 2011 var Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna emot att man skulle underställa riksdagen detta direktiv, så den omständigheten har över huvud taget inte ändrats. Vi anser nu som då att det inte ska underställas riksdagen. Jag kan också konstatera att inför 2011, när vi hade frågan uppe och den också skickades till konstitutionsutskottet, sade konstitutionsutskottet att en väg för riksdagen att få insyn kan vara att underställa riksdagen föreskrifterna. Det finns många andra möjligheter att utöva insyn än att underställa riksdagen föreskrifter, vilket är en väldigt ovanlig ordning.

Fru talman! Om jag uppfattar det rätt innebär det helt enkelt att det inte har kommit till någon som helst yttre omständighet som kan göra att man vill ändra det här, utan att det i princip uteslutande handlar om att Socialdemokraterna har ändrat linje. Därför går man nu fram med ett utskottsinitiativ som gör det enklare att göra förändringar som innebär större intrång i den personliga integriteten. Visst stämmer det som konstitutionsutskottet sade under våren 2011, att det finns anledning för riksdagen att behålla en kontroll över hur reglerna på området utformas, även något mer i detalj, eftersom föreskrifterna kan få betydelse för det intrång som kommer att ske i den enskildes personliga integritet. Det är något som stämmer även i dag.

Fru talman! Som jag sade tidigare: När vi behandlade det här tidigare, 2011, var Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna emot att vi skulle underställa riksdagen föreskrifterna, för det tillför inte så mycket i sak i det avseendet. Och vi är helt eniga över partigränserna, även med Miljöpartiet, om att integritetsfrågorna är viktiga och att respekten för varje enskild människas integritet är ett grundläggande värde i vår demokrati. Vi anser att balansen mellan de effektiva verktygen för polisen att kunna utreda brott och skyddet av den personliga integriteten väcker många frågor. När det gäller datalagringsdirektivet har vi i den ena vågskålen den enskildes fri- och rättigheter och integritetsskyddet och i den andra vågskålen de brottsoffer som jag talade om, brottsoffer vars integritet har kränkts - våldtäktsoffer, rånoffer och andra offer. De har rätt till upprättelse. Därför måste polisen ha vissa verktyg för att bekämpa brottslighet. Därför är vi i grunden för datalagringsdirektivet. Vi anser att det behövs.

Fru talman! Ulrika Karlsson tar här upp de integritetskränkande lagar som vi har stiftat. Då handlar det inte bara om datalagringsdirektiven. Det har skett ganska många lagförändringar sedan 2001 och World Trade Center. Som Maria Ferm sade ser vi inte att det har hänt någonting, utan man kunde ha kvar att direktiven ska underställas riksdagen, för, som också har sagts här, det är i själva detaljerna som djävulen sitter. Då passar Ulrika fiffigt på att säga att det är onödigt att de ska underställas riksdagen, att vi då kan bli tvungna att åka hit på sommaren. I replikskiftet tycker hon inte att det här är en så stor sak. Min fråga blir: Om det inte är en så stor förändring, varför är det då så viktigt att regeringen själv ska sitta på föreskrifter av det här slaget? Du säger också att det är väldigt ovanligt att föreskrifter underställs riksdagen. Men det finns regler som har undantag. När det gäller smittskyddslagen underställs direktiven riksdagen redan i dag, så varför inte när det gäller den personliga integriteten? Många gånger påstås det ju i den här kammaren att man värnar den så väldigt mycket, men när frågan ställs på sin spets stämmer det inte.

Fru talman! Lena Olsson för i princip fram bilden av att regeringen själv skulle sitta på föreskrifterna i någon mörk kammare och hemlighålla någonting. Alla föreskrifter är offentliga handlingar, och det står oss alla fritt, var och en i denna kammare precis som alla andra medborgare i detta land, att läsa offentliga handlingar och agera utifrån dem. Vi har många olika instrument här i riksdagen och kammaren för att kunna agera, via frågestunder, enkla frågor, skriftliga frågor, interpellationer och andra instrument. Dessutom har vi instiftat Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden som har att bevaka de här frågorna. Jag är övertygad om att vi i riksdagen kommer att ta om hand översynen på ett tillfredsställande sätt. Det i sig säger inte att underställandet av de här föreskrifterna ger mer skydd för integriteten i det avseendet i dag. Jag vill fråga Lena Olsson om hon och Vänsterpartiet har några synpunkter på de föreskrifter som regeringen har lagt fram i det här underställandet. Anser Lena Olsson att det inte är bra att till exempel personal som ska kunna få läsa och ha de här uppgifterna tillgängliga ska ha en särskild behörighet för detta, att man inte har tagit hand om integritetsskyddet i detta?

Fru talman! Jag har stort förtroende för alla möjliga människor oavsett detta. Jag har inte påstått att regeringen sitter i en mörk kammare. Det behöver de nog inte; de behöver nog ljus för att se vad de skriver. Men det skulle vara bra att ha något slags inflytande över detta, för det här är ju Sveriges högsta beslutande organ. Jag tycker att Ulrika med Moderaterna och alliansregeringen talar mycket i denna kammare om hur man värnar människors integritet. När man stiftar en sådan lag framhäver man ofta den grova organiserade brottsligheten och kriminaliteten, och den ska vi bekämpa på alla möjliga sätt. Men i den senaste propositionen om brottsbekämpande myndighets tillgång till kommunikation sänker ni ju graden så att det även börjar gälla vid bötesbrott. Med den effektivitet som polisen presterar i dag har jag svårt att förstå hur man ska komma åt det här. Det ska ju vara en integritetskränkande lagförändring. Det måste väl stå i något slags proportion till hur grovt brottet är. Men det har ni också gått ifrån, så jag tycker att ni talar med kluven tunga i de här frågorna. Vad är det som är så farligt med att underställa riksdagen föreskrifterna? När det gäller smittskyddslagen har vi den ordningen. Jag tycker att det vore nödvändigt att ha samma ordning när det gäller de integritetskränkande lagarna.

Fru talman! Låt oss börja i samma ände igen. År 2011, då det här ärendet var uppe i riksdagen för första gången, var vi emot ett underställande i den delen. Vi värnar integritetsskyddet i andra delar. Till exempel lägger vi oss på miniminivån sex månader när det gäller lagringstiden i det direktiv som vi är förpliktade att implementera. Vi hade i stället kunnat välja två år om vi hade velat, men det gör vi inte av integritetsskäl. Vi tar alltså hand om detta på ett bra sätt. Och vi har vår insyn i föreskrifterna i den roll vi har som ledamöter av Sveriges riksdag och kan agera på de föreskrifter som kommer om vi anser att de är felaktiga. Vi har också möjlighet till inflytande över föreskrifterna genom att väcka idéer och tankar även i detta forum utan att det underställs riksdagen, för det är en väldigt onormal ordning att underställa riksdagen något. Tro ingenting annat än att det tillhör undantagen! Det blir väldigt krångligt och fyrkantigt. Det är de tekniska detaljerna som ska skötas i detta. Och den tekniska utvecklingen sker väldigt snabbt. Jag tror att integritetsskyddet stärks bättre på andra sätt än genom att underställa riksdagen de tekniska detaljerna.