Beslut

Herr talman! I detta betänkande från skatteutskottet behandlas något så spännande och lättförståeligt som skattekonsekvenser av fondverksamhet över gränserna. Det handlar om implementering i svensk lagstiftning av konsekvenserna av EU-direktivet Ucits IV, som antogs av EU-parlamentet och rådet i september 2009 och gäller samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper, så kallade fondföretag. Här finns regler för fondföretag som riktar sig till allmänheten, och bland annat regleras just fondverksamhet över gränserna. Regeringen har därför lagt fram en särskild proposition om investeringsfondsfrågor, som behandlas av finansutskottet, med lagändringar som bland annat innebär att det blir möjligt för svenska fondbolag att förvalta värdepappersfonder i andra länder inom EES och för utländska bolag att förvalta svenska värdepappersfonder. Regler för gränsöverskridande fusion av värdepappersfonder införs, och vidare ändras placeringsreglerna så att alla medel i en värdepappersfond får placeras i en annan sådan fond. Lagändringarna med anledning av propositionen om investeringsfrågor träder i kraft den 1 augusti. Dessa förändringar aktualiserar i sin tur behovet av att göra vissa ändringar även i skattelagstiftningen. Dessutom fattade regeringen den 1 april beslut om lagrådsremissen Ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras delägare . I remissen föreslår regeringen att beskattningen av investeringsfonder ska upphöra från och med den 1 januari 2012. Denna lagrådsremiss har ännu inte kommit till riksdagen som proposition men är en del av lagändringarna förorsakade av Ucitsdirektivet. Dagens betänkande om skattekonsekvenser är alltså ett av tre lagförslag, och i det föreslås också dessa lagändringar gälla från den 1 augusti. Herr talman! Som vän av ordning finner jag det lite anmärkningsvärt att vi ska besluta om skattekonsekvenser av fondverksamhet över gränserna innan lagrådsremissen Ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras delägare har nått riksdagens bord som en proposition och behandlats av riksdagen. Det hade varit naturligt att båda propositionerna behandlades samtidigt och att lagändringarna kanske också trädde i kraft samtidigt. I dagens alltmer internationaliserade eller, om man så vill, globaliserade ekonomi sker alltmer av ägandet genom institutionella placeringar över gränserna, och investeringsfonder är en del av dagens finansiella system. Allt från småsparare till storinvesterare som pensionsfonder placerar sina pengar i sådana fonder. Men hur dessa fonder påverkar ägande, investeringar och sysselsättning är det i dag ingen som vet, eller så vet vi i alla fall för lite om det. Detta är något som borde belysas och beskrivas så att vi får en bättre förståelse för dess effekter. Den ökade förekomsten av institutionella så kallade osynliga ägare med kortsiktiga vinstintressen får konsekvenser vare sig vi vill det eller inte. Hela frågan som här behandlas är egentligen större än att enbart handla om skattepolitik och tekniska detaljer. I den aktuella propositionen föreslår regeringen bland annat att en gränsöverskridande fusion av investeringsfonder inte ska leda till uttagsbeskattning. Man tar också upp ett par frågor som berör skattekontrollen. Förvaltningsbolag ska bli skyldiga att lämna in en särskild självdeklaration för varje investeringsfond de förvaltar i Sverige, och kontrolluppgiftsskyldigheten ska kompletteras så att skyldigheten även omfattar situationen när det förvaltande bolaget och investeringsfonden eller fondföretaget finns i olika länder. Varje år beräknas staten förlora ca 130 miljarder i uteblivna skatteintäkter, det så kallade skattefelet. Det är ett resultat av både medvetet skattefusk och oavsiktliga misstag. Att bekämpa skattefusk handlar om att stärka välfärden men också om att skapa rättvisa villkor för företag som verkar i Sverige. En förutsättning för att kunna bekämpa skattefusk är att Skatteverket ges bra verktyg och tillräckliga resurser för att utföra en effektiv skattekontroll. Den senare delen har Socialdemokraterna i utskottet lyft upp i ett särskilt yttrande. Skatteverket lyfter i sitt remissvar till den aktuella propositionen fram flera svagheter med den föreslagna lagstiftningen ur just ett skattekontrollsperspektiv. Enligt propositionen ska utländska företag i vissa fall lämna kontrolluppgifter till Skatteverket. För att Skatteverket ska kunna administrera, kontrollera och följa upp dessa kontrolluppgifter menar verket att det krävs att den som ska lämna kontrolluppgift registrerar sig hos Skatteverket, ett förslag som regeringen dess värre avvisar utan att egentligen diskutera förslaget i sak. Detsamma gäller Skatteverkets förslag om att komplettera lagstiftningen så att även de börshandlade fonderna, så kallade ETF-fonder som inte är förvaltarregistrerade, omfattas av kontrolluppgiftsskyldighet. Med anledning av Skatteverkets önskemål om att kontrolluppgiftsreglerna ska kompletteras med en regel om att kontrolluppgift ska lämnas när en investeringsfond flyttas till ett annat land genom fusion svarar regeringen att uppgifterna om flytten finns hos Finansinspektionen. Jag anser att regeringen bör mer ingående överväga om det behövs ytterligare lagändringar utöver vad som föreslås i den aktuella propositionen för att säkerställa Skatteverkets möjligheter att få tillgång till adekvata kontrolluppgifter om berörda fonder. De föreslagna förändringarna vad gäller fondverksamhet kan innebära att ett svenskt fondsparande med latenta kapitalvinster kan komma att flytta utomlands utan att beskattas i Sverige. För att förhindra detta behöver Skatteverket få kännedom om att en flytt har skett. Herr talman! Även om vår motion i betänkandet har fått ett, kan man säga, vänligt avstyrkande - till exempel genom att utskottet förutsätter att regeringen följer upp om ytterligare åtgärder krävs för att underlätta skattekontrollen samt att utskottet utgår ifrån att regeringen när det gäller den kommande propositionen om ändrade skatteregler för investeringsfonder ska uppmärksamma Skatteverkets möjligheter att få tillgång till adekvata kontrolluppgifter - yrkar jag sammanfattningsvis bifall till reservationen.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i 2010/11:SkU35. Jacob Johnson har redogjort för ärendet, så det behöver inte jag göra. I princip är det ett enigt skatteutskott som står bakom detta, även om Vänsterpartiet har några funderingar på marginalen. Detta är ett viktigt konsumentärende. Det är ett ärende som kommer att göra det möjligt för svenska fondbolag att förvalta värdepappersfonder i andra länder inom EES och för utländska bolag att förvalta svenska värdepappersfonder när vi nu införde det nya EU-direktivet under benämningen Ucits IV. Ucits IV är, som Jacob sade, en kvalitetsstämpel på fonder. Det införs även regler för gränsöverskridande fusion av värdepappersfonder. Herr talman! Detta betyder förhoppningsvis att konkurrensen kommer att stärkas i den finansiella sektorn i Sverige, och det är något som borde leda till bättre priser och förmåner för oss konsumenter. Detta innebär också att duktiga svenska kapitalförvaltningsbolag med morgondagens beslut får möjlighet att lättare starta nya verksamheter utanför Sveriges gränser. Det borde också leda till jobb i Sverige. Herr talman! Utländska fondbolag som vill marknadsföra och erbjuda sina fonder i Sverige ska ansöka om tillstånd för detta hos Finansinspektionen. Det gäller även fonder som vill slå sig samman. Det betyder att det finns en god kontroll över verksamheten, och de farhågor som finns om att skattebasen försvinner är inte befogade. Alla länder i EU har mycket stor anledning att upprätthålla både kontrollen och skattebasen av fondverksamheter. Att det blir billigare för oss konsumenter genom att konkurrensen ökar borde välkomnas av alla. Det är många som anser att konkurrensen är för dålig, och nu får vi alltså bättre konkurrens i Sverige. Jag yrkar bifall till propositionen!