Riktade statsbidrag till skolan

Fru talman! Jag har läst på universitetet. Det var ingen självklarhet. I min familj fanns det nämligen inte speciellt många böcker. Vi hade annat fint på våra hyllor, som prydnadssaker och annat, men inte så många böcker. Barnböcker hade vi några, och ibland gick vi till biblioteket.

Riktade statsbidrag till skolan

Min pappa brukar berätta att han fick läsa samma barnbok för mig om och om igen - Dumbo, den flygande elefanten. Det var min älsklingsbok. Den handlade om en elefant som hade alldeles för stora öron. De andra elefanterna retade honom, men så småningom visade det sig att de där stora öronen var det som gjorde Dumbo alldeles unik. Han kunde nämligen flyga.

Vi hade en granne som hade ganska många böcker och som pratade om böcker med mig. Där fick jag låna det jag ville. Jag lånade oftast Kittyböcker.

I skolan uppmuntrades vi att läsa.

Mina föräldrar kunde hjälpa mig med läxorna så där fram till tredje klass, kanske lite längre med matematiken, men mina föräldrar slutade aldrig att bry sig. De var intresserade, de frågade vad jag hade lärt mig och de ville höra mig berätta. Jag visste att de tyckte skolan var viktig. Deras stöd och förväntningar, tillsammans med att jag fick växa upp i ett Sverige där det var viktigt att ge alla barn samma chans, gjorde att jag, en tjej från ett hem utan studietraditioner, kunde ta mig hela vägen till universitetet.

Det var ett starkt samhälle. Det var ett Sverige med fokus på kunskap och bildning, på lärares kunskaper och lärares vikt i klassrummet samt på likvärdighet. Jag har sagt det tidigare i debatten i kammaren, men jag upprepar i dag: Sverige har haft ett av de mest jämlika och högpresterande skolsystemen i världen. Dit måste vi ta oss igen. Det ska självklart också vara en del av vår framtid. För mig är det inte bara fråga om ett utbildningspolitiskt engagemang för Sveriges bästa, utan det är även högst personligt.

Fru talman! Det är med det engagemanget och de ögonen som jag tar mig an Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag till skolan; regeringens och utskottets bedömningar och ageranden utifrån rapporten. Bakom varje statsbidrag finns en tanke.

De riktade statsbidragen till skolan har ökat under lång tid. När skolan prioriteras av politiken resulterar det i reformer. Det är i grunden positivt. Statsbidragen är ett sätt för regering och riksdag att styra skolan och sätta in åtgärder där man tycker att det behöver göras mer, där kommunala och fristående huvudmän inte har haft förutsättningar eller möjligheter att göra det som krävs. Det gäller under såväl den här regeringen som under den tidigare regeringen.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har sett behov av att stärka kunskapsresultaten, höja lärarlönerna, anställa fler lärare och annan personal i skolan, vända utvecklingen med alltför stora barngrupper i fritidshem och förskola samt satsa på lärares och rektorers kompetensutveckling och fortbildning. Därför har vi gjort kraftfulla lärarlönelyft, en lågstadie- och fritidshemssatsning, insatser för gymnasial lärlingsutbildning, ett utvidgat läs- och matematiklyft, förstärkt elevhälsa och specialpedagogik, infört obligatorisk lovskola och barnomsorg på kvällar, nätter och helger samt läxhjälp till alla elever. Staten tar åter ett ansvar för att se till att alla skolor ska vara bra skolor genom programmet Samverkan för bästa skola.

Detta är riktigt bra satsningar som svensk skola, lärare och elever verkligen behövt och behöver. Det handlar om nationell finansiering och styrning för att stärka kunskap och bildning, vidare att bygga trygghet och studiero samt stärka likvärdighet och jämlikhet. Det är sådant som vi kan göra inom det svenska skolsystemet trots skolsystemets inneboende starkt segregerade marknadskrafter. Det är marknadskrafter och fragmentisering av skolan som alla de borgerliga partierna och Åkessons sverigedemokrater försvarar med näbbar och klor. Det är de som väljer ohejdad vinst, fri etableringsrätt och ett orättvist skolval framför jämlikhet och likvärdighet - varje gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riktade statsbidrag till skolan

Fru talman! Samtidigt är det ett problem om det blir för många riktade statsbidrag som tar tid att söka och följa upp. Därför behöver vi fortsätta att stärka välfärden med högre generella statsbidrag, och vi behöver fortsätta att välja välfärd framför skattesänkningar. Det är en självklarhet för oss socialdemokrater - så vi gör också så. Det är fråga om basfinansiering i utökade statsbidrag till kommunerna och därutöver riktade statsbidrag. Vi tror på våra kommuner och deras möjligheter att göra satsningar utifrån egna behov och förutsättningar och för att vi vill ge dem långsiktiga förutsättningar. Då kan det inte vara jojosatsningar på tillfälliga utbildningsplatser eller politiska partier som vill skrota förslag, till exempel Samverkan för bästa skola eller Skolkommissionens förslag om likvärdighetspengar, för att i stället hitta mindre egna statsbidrag. Det är inte seriöst att partier som pratar om långsiktighet och seriositet i handling sedan skrotar stora reformer för att införa många mindre.

Jag menar att vi ska lyssna till profession och forskning, som ger vid handen att vårt skolsystem måste stärkas och styras för att öka likvärdigheten. Därför behövs mer av statlig finansiering och mer av statlig styrning i riktade statsbidrag. Vi behöver det engagemanget för att stärka att elever också från hem utan studietraditioner ska nå hela vägen till universitetet. Varje elev ska kunna upptäcka sin egen styrka inom sig, sin egen Dumbo, den flygande elefanten. Varje elev ska få lyckas.

Fru talman! Ökade generella statsbidrag till välfärden tillsammans med riktade statsbidrag är båda viktiga för framtiden. I vissa fall behöver flera mindre statsbidrag bakas ihop till något större, precis som Skolkommissionen föreslog. I andra fall behöver staten ta ett större helhetsansvar för finansieringen. De riktade statsbidragen behöver bli effektivare och mer flexibla och nå ut till alla skolhuvudmän som är i behov av dem. Riksrevisionen påpekar, och jag har också konstaterat, att utbildningsutskottet har uppmärksammat regeringar av olika konstellationer på detta sedan 2013.

I dag, i detta betänkande, välkomnar ett enigt utbildningsutskott den nuvarande regeringens åtgärder för att motverka brister och öka effektivitet och träffsäkerhet med de riktade statsbidragen. Utskottet välkomnar regeringens pågående översyn av förenklingen av statsbidragen och Skolverkets insatser för att förenkla huvudmännens hantering av de riktade statsbidragen.

Ett enigt utskott konstaterar och understryker att måluppfyllelsen och uppföljningen behöver utvecklas. Och utskottet understryker med detta vikten och behovet av regeringens pågående översyn av systemet med riktade statsbidrag. Med detta sagt är det enkelt att yrka bifall till förslaget i betänkande UbU32 Riktade statsbidrag till skolan.

Jag önskar er alla en trevlig valsommar!

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riktade statsbidrag till skolan

Fru talman! Jag vill börja med att be om ursäkt. Jag stod här för ett par veckor sedan i talarstolen och sa att det skulle bli min sista debatt, men jag fick helt enkelt blodad tand!

Jag skulle också gärna vilja berätta att jag under åtta har sjungit i riksdagskören. Det kan man göra om intresse finns, men det krävs också en viss musikalitet och lite gehör. Alternativet är att man är tondöv.

När jag nu läser regeringens respons på Riksrevisionens rapport får tondövheten ett ansikte. Jag kommer ihåg en duktig och ambitiös generaldirektör för Skolverket, numera minister. Hon klagade allt som oftast på alla regeringsuppdrag och alla riktade statsbidrag. Den dåvarande oppositionen stämde oftast in i höga toner. Vad har hänt nu? Ingenting, nada, rien.

Vi politiker är oftast duktiga, ambitiösa och kunniga. Vi vill gärna dela med oss av det. Men risken är att vi petar i detaljer. I sitt budgetunderlag för 2018-2020 skriver Skolverket att man under 2017 beräknar att hantera mer än 70 olika bidrag och stöd som regleras i över 50 olika förordningar och regleringsbrev.

Det är ena sidan. Den andra sidan är än mer dyster. Det handlar om alla icke sökta statsbidrag, oftast av små och medelstora kommuner som inte har vare sig tid, resurser eller medarbetare att klara av arbetet. Det finns kommuner som borde söka därför att statsbidraget skulle göra stor skillnad.

Riksrevisionen skriver i sina iakttagelser att deras övergripande bedömning är att systemet med riktade statsbidrag inte kan anses vara ändamålsenligt. Systemet brister enligt Riksrevisionen i vissa delar när det gäller huvudmännens organisatoriska förutsättningar, administrationen runt bidragen samt bidragens konstruktion och ekonomiska aspekter.

Vi politiker ska ordna ramar, ge förutsättningar och staka ut mål för att bedriva en bra skolverksamhet genom att rigga systemen så att man ger de bästa förutsättningarna.

Vi måste låta professionen få styra mer över sin egen vardag. De kan, vill och har kompetensen. Det gäller allt från skolverk till huvudmän, rektorer och lärare. Av allt detta finns i majoritetens svar ingenting.

Fru talman! Jag tänkte egentligen ha avslutat det hela med en sång. Men ett par kollegor sa till mig i går att det inte är seriöst att sjunga i riksdagen, och jag vill ju inte framstå som oseriös, så jag läser raderna i stället. Det skulle egentligen ha varit melodin till Where have all the flowers gone.

Vart har alla löften gått? Vi söker svaren. Det är tomt och inget kvar. Vi söker svaren. Blott några veckor kvar vi svaren redan har.

Till detta, fru talman, har jag inget ytterligare att tillägga mer än att önska talmän, tjänstemän och kollegor en skön sommar.

(Applåder)

Fru talman! Vi har inget annat yrkande än bifall till utskottets förslag i det här ärendet.

Riktade statsbidrag till skolan är tydligen ett återkommande ämne för Riksrevisionen. Det är bara ett par år sedan den förra rapporten kom i samma ämne, och jag tänker passa på att säga några sammanfattande ord om båda rapporterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riktade statsbidrag till skolan

Riksrevisionen konstaterar dels att det är stor omfattning på de riktade statsbidragen - de utgör nu 6 procent av vad skolans hela verksamhet kostar - dels att det finns problem med bidragen. Det är klart att de är nödvändiga som systemet är utformat i dag, men det finns problem med dem.

Ett av problemen togs upp i förra rapporten från Riksrevisionen, alltså inte i den senaste rapporten. Det är att de huvudmän som mest behöver ett bidrag kanske inte har resurser att söka det, medan större kommuner och huvudmän, som kanske inte har samma behov av just detta bidrag, däremot har resurser att söka bidraget. Detta gör naturligtvis att en del bidrag mister sin relevans och sitt syfte.

Ett annat problem är att den ständigt ökande floran av bidrag gör att hela systemet slukar avsevärda administrativa resurser, säkert på statlig nivå och definitivt på huvudmannanivå. Dessa resurser skulle naturligtvis kunna användas på ett vettigare sätt.

I stället för att i grunden ha ett relevant och vettigt system för att finansiera skolorna har vi i dag ett lappverk av olika bidrag. Jag ska säga att det är lätt att själv falla in i systemet av riktade statsbidrag. Även vi sverigedemokrater har föreslagit några sådana bidrag, som den påläste vet, så jag säger det direkt.

Jag studsade till när jag läste i rapporten att det finns ett riktat statsbidrag för papperslösa elever. Statsministern har sagt att de som har fått avslag på sin asylansökan ska lämna landet. Samtidigt har vi, om nu Riksrevisionens rapport stämmer, ett riktat statsbidrag till elever som befinner sig här illegalt. Det här är ju fullkomligt oacceptabelt och urholkar trovärdigheten i statsministerns ord.

Riksrevisionen föreslår ett enhetligt ramverk baserat på socioekonomiska faktorer i stället för de här bidragen. Det kanske skulle vara bättre än dagens system. Det är värt att fundera på.

Vi sverigedemokrater har några förslag som skulle kunna ersätta det lappverk av olika bidrag som vi har i dag, åtminstone delvis. Digital elevpeng, som följer varje elev, skulle kunna ersätta delar av de riktade statsbidragen. Vi föreslår framför allt att staten ska ta över skolan som huvudman. Då skulle staten kunna styra resurserna mer direkt och utan det lappverk av bidrag som vi har i dag. Vi tror att det också skulle skapa en mer likvärdig skola.

Som ett delmoment i att staten tar över som huvudman skulle man kunna föra över skolans så kallade kringtjänster, som skolsköterskor, vaktmästare och SYV, till staten. Det skulle också skapa en mer likvärdig skola i vårt land.

Det här är dock frågor som nästa regering får ta tag i. Vi får garanterat tillfälle att återkomma till de här frågorna.

Fru talman! När det gäller riktade statsbidrag till skolan vill jag som centerpartist, även om vi inte har skrivit någon reservation, ändå påtala de stora problemen för inte minst de mindre kommunerna. Det finns ju kommuner som det ena året får ett statsbidrag för elevhälsan på 600 000 kronor och som när de nästa år söker samma bidrag får 60 000 kronor. Det är klart att det blir en ryckighet som inte är försvarbar när det handlar om riktade statsbidrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riktade statsbidrag till skolan

Jag tycker att det är bra att Riksrevisionens rapport har kommit. Vi har inte skrivit något annat än att vi från utskottets sida tar del av den information som regeringen har gett oss kopplat till Riksrevisionens rapport. De har ju fått chansen att yttra sig över denna.

Jag är dock förvånad över att man inte har kunnat göra mer från regeringens sida. Jag har lyssnat till ministern och de övriga statsråden som under de år som den här regeringen har funnits har framhållit att de inte tänker utöka de riktade statsbidragen utan snarare ser problem med alltför många olika. De skulle återkomma och göra någonting. Nu står det återigen att de ska återkomma och tala om på vilket sätt de kommer att jobba med detta.

Jag hade kanske önskat något mer information om ordförandens egen syn på kritiken mot de så kallade jojosatsningarna och ett besked om vad regeringen tänker sig att göra. Jag är förvånad över att man inte går från ord till handling.

Som centerpartist är man bekymrad över att det är hundratals miljoner kronor som inte används, för varenda del av de här statsbidragen borde ju få göra skillnad i den svenska skolan. I stället för ett antal hundra miljoner på den ena delen och ett antal hundra miljoner i andra delar vore det betydligt bättre att ha mycket få generella statsbidrag och att ge möjlighet till skolhuvudmännen själva att bedriva det utvecklingsarbete som de bör göra.

Låt oss efter höstens val återkomma med en annan regering och göra vad vi kan för att göra om bidragssystemet så att det inte ser ut som det gör nu.

För att gå in i det önskemood som en del har varit inne i redan i debatten vill jag först beklaga att vi inte fick möjligheten att lyssna till Michael Svenssons vackra basstämma. Han kunde gott ha sjungit så att vi hade fått höra hans vackra röst, som har varit till glädje för riksdagskören under åren.

Jag vill också passa på att önska talmannen, mina kollegor i utskottet och givetvis alla som arbetar i den svenska skolan, alla elever och så vidare ett riktigt skönt sommarlov. Jag hoppas dock att det inte blir regnfritt, för med tanke på vårt behov av vatten hoppas jag att det blir en bra balans av sol, regn, värme och vad som kan behövas för att vi ska få möjlighet att hämta kraft för att gå in i valrörelsen. Jag önskar alla Sveriges elever och lärare ett skönt sommarlov.

(Applåder)

Fru talman! Det här är ett ärende som handlar om både kortsiktighet och långsiktighet, och jag tänker börja med långsiktigheten.

Efter att ormen lurat Eva att äta av kunskapens frukt kommer hon på tanken att säga till Adam att också smaka. Det intressanta händer efteråt. Gud letar efter Adam men hittar honom inte, vilket är märkligt i sig, och börjar ropa efter Adam. Men när Gud till sist hittar Adam gör Adam något mycket märkligt. Han pekar på Eva och säger: Det var hon. Det är hennes fel. Det var hon som sa att jag skulle göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riktade statsbidrag till skolan

Fru talman! Det här är inget inlägg i någon form av könsdebatt. Det är inget allmänpolitiskt inlägg om detta att ta ansvar, utan det är ett inlägg om skolstyrning. Samma sak uppkom nämligen när OECD granskade det svenska skolsystemet och frågade vem som hade ansvaret, då alla pekade på varandra. Precis som Adam pekade på Eva pekade alla inblandade i det svenska skolsystemet på varandra och sa: Det är hon, han, den eller det som har ansvaret.

Jag tror att ett av huvudproblemen i svensk skola är att det är en otydlig styrning och en otydlighet i vem som har det huvudsakliga ansvaret, och de riktade statsbidragen är i mångt och mycket en följd av detta. När kommunerna och andra huvudmän inte klarar sitt uppdrag, när fortbildning och vidareutbildning av lärare inte har skötts och det på många andra områden behövts mer resurser men kommunen inte har orkat bära sitt ansvar, då har staten skjutit till statsbidrag. Ibland har de varit bra och ibland dåliga. Ibland har de varit väldigt specifika och ibland mer allmänna. Men slutsatsen av allt detta blir att otydligheten i skolans styrning ökar.

Vem har huvudansvaret när en elev inte lär sig att läsa? Är det huvudmannen, eleven själv eller staten, som inte har gett tillräckligt mycket resurser i det riktade statsbidraget för läslyft?

Min slutsats utifrån betänkandet, fru talman, är att det är bra att vi granskar och följer upp och att det är dåligt att pengar som går till skolan inte används i skolan. Men framför allt är det dags för ett statligt huvudmannaskap för svensk skola.

(Applåder)

Fru talman! I betänkandet om Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag till skolan finns alla nuvarande statsbidrag som utbildningssektorn kan ta del av uppräknade. Med ett ord kan man sammanfatta detta: många! 34 stycken räknas upp i dagens betänkande.

Statsbidrag ges till allt från skolbibliotek till yrkesförarutbildning. Vart och ett av de riktade statsbidragen har oftast ett vällovligt syfte, men när de är så många leder det till mer byråkrati och mindre effekt för landets elever.

Jag vill ge några olika perspektiv på detta. Som skolpolitiker på nationell nivå, där vi befinner oss, vill vi vara med och göra avtryck i skolornas utveckling genom att rikta pengar till de satsningar som uppmärksammar särskilt viktiga områden och där vi som politiska partier anser att de behövs mest - detta trots att det är kommunerna och enskilda ägare som styr skolan.

Om vi frågar våra kommunpolitiker vill de flesta ha en påse med pengar som de kan rikta mot de satsningar som känns mest angelägna utifrån lokala förutsättningar. SKL har länge drivit frågan om mer generella än riktade statsbidrag till skolan. Man menar att riktade statsbidrag ofta är förenade med detaljerade krav som kan öka kostnader och försämra effektiviteten.

Sedan har vi de små kommunerna, som vi hörde nämnas. Jag kommer själv från en sådan kommun, där man inte mäktar med eller har resurser att söka alla de statsbidrag som finns, medan de större kommunerna kan ha en person anställd som bara söker olika statsbidrag.

Riktade statsbidrag till skolan

De uppföljningar som gjorts visar att ojämlikheterna har ökat som en följd av riktade statsbidrag. Möjligheterna för skolans huvudmän att driva och utveckla skolan lokalt minskar allteftersom staten tillför detaljreglerade statsbidrag för olika ändamål. Tillfälliga tillskott skapar också osäkerhet. En kommun som får ett bidrag för exempelvis lärarfortbildning men som inte vet hur finansieringen ser ut kommande år har oklara förutsättningar och därmed svårare att ta ansvar för skolans långsiktiga utveckling. Kommande år kanske det i stället kommer satsningar på skolbibliotek eller något annat behjärtansvärt.

Fru talman! Riksrevisionen påpekar brister hos dagens system och pekar bland annat på att de riktade statsbidragen gör så att huvudmännen låter sig styras av statsbidragen i stället för att göra det som verkligen behövs. Detta kan göra att många behov som skolan verkligen har blir nedprioriterade. Riksrevisionen anser också att det är fel att skolor blivit beroende av riktade bidrag för att fullgöra det uppdrag som de enligt skollagen har ett eget ansvar för.

Vi är nu överens om att det finns brister i systemet och att det finns mycket att göra på detta område, och det är bra att en översyn nu kommer till stånd så att det blir mer ändamålsenligt genom att det blir både färre och bättre anpassade bidrag.

Jag vill önska alla en glad och skön sommar.

(Applåder)

I detta anförande instämde Robert Halef (KD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)