Fru talman! Riksrevisionens rapport Stödet till kommuner för ökat bostadsbyggande innehåller omfattande kritik, och vi delar den kritik som har framförts kring stöden. Det har saknats tydliga riktlinjer och återkoppling kring effekter av det stöd som har delats ut från staten.
Trots dessa brister har vi sett ett fortsatt stöd, den så kallade byggbonusen, under både 2017 och 2018 efter att stödet infördes 2016. Trots kritiken har regeringen valt att lägga Riksrevisionens rapport till handlingarna utan utvärdering. Vi anser att det är problematiskt, eftersom det handlar om så stora summor i statens budget och man behöver dra lärdom av effekterna.
Byggbonusen kom till som en del av migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och dåvarande Alliansen. Det är det som ligger till grund för dessa insatser från staten. Det är väl också anledningen till att Sverigedemokraterna i dag står här ensamma i kammaren och debatterar denna byggbonus med regeringen och Socialdemokraterna.
Det har varit ett omfattande stöd till bostäder riktade till nyanlända migranter i Sverige, i förhållande till anslagen i utgiftsområde 18 som handlar om bostadspolitiken.
Riksrevisionen noterar samtidigt i rapporten att bostadsbyggandet inte har varit tillräckligt, trots de insatser som har gjorts på området. Många svaga grupper, unga som äldre födda i Sverige, har förbisetts i dessa insatser från regeringen. Mycket lite har gjorts för att ordna bostadsförsörjning för dessa grupper på bostadsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapporter om stödet till kommuner för ökat bo-stadsbyggande och om stöd till renovering och energieffektivisering
Vi har under lång tid sett att befolkningen ökar kraftigt utan att bostadsbyggandet följer med. Hade man valt att se dessa problem i ett tidigare skede hade man kanske kunnat se till att unga inte tvingades bo hemma utan möjlighet att flytta hemifrån och komma in i vuxenlivet. Man kanske inte hade varit tvungen att avstå från till exempel familjebildning, och man hade kanske sluppit välja att bilda familj under trångbodda förhållanden.
I sin iver att rädda ansiktet angående den havererade migrationspolitiken införde regeringen denna byggbonus. Stödet har anpassats enligt en fördelning som anger att 60 procent av stödet ska gå till de kommuner som har tagit emot en större andel migranter. Det finns alltså en koppling till anvisningslagen, eller bosättningslagen - vad man nu vill kalla den. De som tar emot en högre andel migranter får också ett högre stöd. Man fördelar alltså stödet utifrån kvoterna i anvisningslagen som infördes den 1 mars 2016.
Utifrån det kan man i slutet av november få tilldelat en summa från staten i form av byggbonus. Detta har enligt rapporten försvårat budgetprocessen för kommunerna att kunna anpassa sig och använda stödet, vilket är en av orsakerna till att man inte har kunnat få så stor effekt av detta stöd från staten. Problemen är med andra ord flera.
Ett annat problem är att inte alla kommuner har haft möjlighet att ta del av stödet i samma utsträckning. Oavsett om det handlar om inflyttning till kommunen från andra delar av Sverige eller inflyttning av personer som är födda i ett annat land, alltså nyanlända migranter, anser vi att ett stöd för bostadsbyggande ska gå till alla kommuner.
Vi har trots allt väldigt många tillväxtkommuner och tillväxtregioner som är i behov av fler bostäder men som i dag har problem när det gäller tillväxten. Företag som behöver expandera och som behöver kompetens har nämligen inte möjlighet att rekrytera på grund av den stora bostadsbristen.
Det här är såklart ett allvarligt problem, och vi menar att alla ska ha samma möjlighet att ta del av byggbonusen. Detta har regeringen inte möjliggjort för alla kommuner på grund av att det är anpassat efter hur många migranter en kommun har tagit emot.
Detta är alltså totalt kontraproduktivt när det gäller att skapa jobb och förutsättningar i integrationssyfte. Jag förstår inte hur man har kunnat komma fram till den här lösningen. Vi delar Riksrevisionens bedömning.
Sverigedemokraterna anser att regeringen bör utreda hur anslaget används, vilka kommuner som har kunnat ta del av det och vad anslagen har använts till.
Vi menar också att stödet ska utredas för att dra lärdom inför framtida utformning av stödet, vidare att stödet ska samordnas med kommunernas planerings- och budgetprocess samt att återrapporteringskrav och uppföljning bör ses över. Vi menar också att stödet inte ska föranleda att migranter ges förtur på bostadsmarknaden.
Med de orden, fru talman, vill jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation i betänkandet.
