Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägget

Fru talman! Utskottet debatterar nu Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägg. Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 1.

Jag tycker att mörkertalet är oroande, det vill säga det antal personer som har rätt till bostadstillägg men som inte ansöker eller som väntar på att få det beviljat. Det är bekymrande att man inte kommit till rätta med frågan när man haft vetskap och jobbat med det de senaste 15 åren, minst.

Riksrevisionen konstaterar i rapporten att mörkertalet är fortsatt högt. Samtidigt lär ett visst mörkertal sannolikt alltid finnas. Men eftersom det är ett tillägg till den allmänna pensionen, det vill säga en del av vårt grundskydd precis som garantipensionen, bör det vara riksdagens mening att det ska vara så lågt som möjligt.

När jag läser Riksrevisionens rapport ser jag att man konstaterar att cirka en tredjedel av landets ålderspensionärer inte söker bostadstillägget trots att de har rätt till det. Vidare visar rapporten att mer än hälften av de personer som ingår i mörkertalet klassas som ekonomiskt utsatta, vilket innebär att de lever på mindre än 60 procent av medianlönen. Nästa steg klassas som fattigdom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägget

Jag ska stanna kvar vid gruppen ålderspensionärer, fru talman. Här ser vi att om de som är berättigade till tillägget hade sökt skulle gruppen pensionärer med ekonomiskt utsatt situation minska med 30 procent. Det framgår även att det i den gruppen rör sig om dubbelt så många kvinnor som män som missar bostadstillägget. Det gör att frågan också tangerar jämställhetsarbetet, något som vår feministiska regering borde ta på ett allt större allvar.

Fru talman! I mitt tidigare arbete som florist mötte jag ofta, för att inte säga dagligen, pensionärer som med sin lilla myntbörs i handen räknade upp enkronorna på kassadisken för att betala den lilla krukväxten som skulle pryda köksbordet. Eller de som besökte butiken för att njuta en stund, och inte heller den månaden hade råd att unna sig någonting till sitt köksbord.

När jag nu i denna roll vet att vi har ett så stort mörkertal inom bostadstillägget gör det mig minst sagt än mer illa berörd. Det är direkt dåligt att ungefär en tredjedel av de berättigade inte får de tillägg som finns till för dem och att många av dem dessutom är ekonomiskt svaga.

Fru talman! Det är en snäll och timid målgrupp som generellt sett inte vill stå med mössan i handen, utan i stället anpassar sig efter läget och lever alltmer skralt. Det i sin tur kan också leda till att man som pensionär avskärmar sig och att ensamheten ökar och blir ofrivilligt påtaglig.

Fru talman! Jag tycker att det är olyckligt att man inte kommit längre i frågan. Jag måste ändå här slänga in en liten brasklapp. Kapaciteten bör finnas, för vi ser hur regeringen väljer att offensivt marknadsföra vissa bidrag som gynnar andra grupper, och bidrag som flödar ur landet.

Fru talman! Orsakerna till mörkertalet är såklart flera. En av de främsta orsakerna är enligt Pensionärernas riksorganisation att informationen inte ens når pensionärerna i tillräcklig utsträckning. Men det handlar även om att man missar att ansöka, bland annat på grund av att man saknar dator.

En fortsatt digitalisering är av största vikt och någonting som vi absolut ska sträva efter, men den får inte ske på bekostnad av ett begränsat informationsflöde till dem som inte har denna möjlighet. Det måste säkerställas att informationen når fram till alla, alldeles oavsett om man har tillgång till en dator eller inte.

Det har också kommit fram att ansökningsförfarandet anses komplicerat och att förenklingar vore ett bra sätt att underlätta sökandet. Även här stöder vi Riksrevisionen, som menar att förenkling och automatisering bör utvecklas.

Fru talman! Vad som också bör tilläggas är att i takt med att Pensionsmyndigheten har jobbat med frågan har handläggningstiderna ökat och ligger i dag på uppemot sex månader. Som jag har uppfattat det påverkar även detta mörkertalet, vilket i sig kan tyckas vara konstigt. Men alldeles oavsett detta kan de långa handläggningstiderna och problemen att komma i kontakt med myndigheten vara avskräckande i sig.

Jag personligen kan känna en viss frustration över att bli slussad via olika telefonröster som ber mig att göra en mängd val för att slutligen hamna rätt i telefonkön, om jag har tur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägget

PRO uppger att de extremt långa väntetiderna i telefon i kombination med att handläggningstiderna har skjutit i höjden gör att många pensionärer känner uppgivenhet. Från Pensionsmyndighetens sida gör man såklart så gott man kan och hänvisar främst till webben.

Fru talman! Jag tror generellt att många av våra pensionärer i den övre åldern kan ha en viss svårighet att navigera där.

Slutligen, fru talman, konstaterar vi att regeringens fördelningspolitiska syfte inte uppnås i fråga om mörkertalet. Sverigedemokraterna menar att åtgärder ska genomföras så skyndsamt som möjligt. Vi menar också att man ytterligare behöver se över hur man kan förenkla processen och automatisera och öka kommunikationen och stödet så att den som är berättigad får tillgång till det tillägg som man har avsatt pengar för.

Fru talman! Jag skulle vilja inleda mitt anförande med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Bostadstillägget är en viktig del av den svenska välfärdsmodellen, som motverkar ekonomisk utsatthet bland några av de sköraste grupper vi har i samhället. För många som är berättigade till bostadstillägg spelar det en avgörande roll för ekonomin. Därför är jag glad för att vi vid årsskiftet kunde genomföra en mycket välbehövlig höjning av bostadstillägget för ålderspensionärer.

Av samma skäl är det bekymmersamt att människor som skulle kunna ha rätt till bostadstillägg inte får ta del av det. Det är det här som detta ärende handlar om. Riksrevisionen har granskat mörkertalet i bostadstillägget, det vill säga hur många som potentiellt kan vara berättigade men som inte får bostadstillägg och varför de inte får det. Det gäller både för ålderspensionärer, som hanteras av Pensionsmyndigheten, och för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, som Försäkringskassan ansvarar för.

Exakt hur stort mörkertalet är går inte att säga. Riksrevisionen nämner i en grov uppskattning 40 000 försäkrade med sjuk- och aktivitetsersättning och 129 000 ålderspensionärer, som alltså potentiellt skulle kunna få ta del av bostadstillägget men som av olika orsaker inte söker det eller tar del av det. Denna uppskattning är behäftad med stor osäkerhet eftersom man exempelvis inte har tittat på förmögenheter bland personerna i den här gruppen, men det är klart att den ändå ger en fingervisning om problematiken.

Jag skulle vilja säga att Riksrevisionens viktigaste bidrag till diskussionen är att man påvisar att okunskap och stigma orsakar att det finns ett mörkertal av människor som skulle kunna få ett ekonomiskt stöd i form av bostadstillägg men som i dag inte har det.

Detta kan ha flera orsaker, exempelvis ett tekniskt komplicerat regelverk eller en ovilja hos enskilda att ta emot bidrag. Det kan också bero på att den försäkrade på grund av kognitiva funktionsnedsättningar eller hög ålder har särskilda behov i sina kontakter med myndigheter som inte fullt tillgodoses för att man ska kunna slutföra en ansökan.

Men det handlar också om myter. Jag möter tämligen ofta olika missuppfattningar, exempelvis att man inte kan få bostadstillägg om man bor i bostadsrätt eller om man har ett sparkonto på banken. Det stämmer ju inte, och där behöver vi kanske alla hjälpas åt med att sprida kunskap till nära och kära och andra i vår omgivning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägget

Att det finns människor som skulle kunna få bostadstillägg men som går miste om det är djupt beklagligt och problematiskt oavsett om det i grunden beror på okunskap, olika tabun eller svårigheter att förse myndigheterna med dokumentation om inkomster, förmögenheter och boendesituation.

Efter flera utredningar på området och diverse förenklingsinsatser kan vi konstatera att det nog inte finns någon magisk formel för att få bort mörkertalet. Även Riksrevisionen menar att ett visst mörkertal förmodligen alltid kommer att finnas där. Men nog finns det mer att göra för att hålla det så lågt som möjligt. Det är vår uppfattning, och jag tycker mig höra att det finns en samsyn kring den biten.

Regeringen har svarat Riksrevisionen att man instämmer i att ett lågt mörkertal är eftersträvansvärt. Sedan har regeringen även agerat: I regleringsbrevet för innevarande år har Försäkringskassan getts i uppdrag att kartlägga mörkertalet för personer med sjuk- och aktivitetsersättning och att redovisa de insatser som har genomförts för att reducera mörkertalets omfattning. Det är alltså precis i enlighet med vad Riksrevisionen har rekommenderat. Därmed tycker jag att ett tillkännagivande är helt onödigt. Det vore att slå in vidöppna dörrar.

Jag vill också påminna om att regeringen dessutom, utöver rekommendationerna från Riksrevisionen, i regleringsbrevet till Pensionsmyndigheten har satt ett mål om att korta handläggningstiderna för nyansökningar om bostadstillägg till högst 60 dagar vid slutet av det här året och högst 40 dagar vid slutet av nästa år. Handläggningstiderna har verkligen varit alldeles för långa, och jag tycker att det är föredömligt att regeringen har agerat också i denna del för att utsatta grupper inte ska drabbas i onödan.

För att återgå till Riksrevisionens rekommendationer föreslår de även en utredning om att ge Försäkringskassan direktåtkomst till Skatteverkets beskattningsdatabas. Det handlar om att förenkla handläggningsprocessen och kontrollen av de uppgifter som lämnas in.

Just på denna punkt kan jag tycka att man missar målet en aning. Det får nog anses osannolikt att detta skulle ge önskad effekt just på mörkertalsproblematiken eftersom myndigheten redan har tillgång till denna information genom ett automatiserat fråga-svar-system. Direktåtkomst till databasen löser ju varken problemet med okunskap eller stigma och för den delen inte heller problemet med insamling eller kontroll av uppgifter som rör förmögenheter och boendesituation.

Då är det betydligt mer intressant att, precis som regeringen också skriver i sitt svar till Riksrevisionen, öka systematiken i informationsspridningen och att utveckla liknande tjänster som den som redan finns på Pensionsmyndighetens hemsida, där det går att få en preliminär bedömning av rätten till bostadstillägg.

Avslutningsvis, fru talman, konstaterar jag återigen att det finns en bred samsyn på området, både politiskt och mellan berörda aktörer, om ambitionen att få ned mörkertalet och minska den ekonomiska utsattheten. Jag välkomnar att regeringen har agerat och att den är beredd att fortsätta att vidta åtgärder.

Det finns säkert många olika sätt att både öka kunskapen om och sänka trösklarna för att ansöka om eller anmäla intresse för att ta del av bostadstillägg som man potentiellt har rätt till. Även om Riksrevisionens granskning nog inte kan sägas komma med den gyllene lösningen på problemet är det bra att granskningen har gjorts. Den sätter ljus på frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägget

Ytterst handlar det om att underlätta för några av de mest utsatta i vårt samhälle. Som socialdemokrat är jag besjälad av att minska klyftorna som drar isär vårt samhälle. Därför är det här en viktig fråga för oss att hitta en lösning på. Okunskap och stigmatisering ska aldrig få stå i vägen för att man ska kunna ta del av de trygghetssystem som finns till för att minska den ekonomiska utsattheten.

(Applåder)

Fru talman! Riksrevisionens granskning av mörkertalet inom bostadstillägget visar på ett enormt misslyckande när det gäller att garantera välfärd för dem som har det allra tuffast. 40 procent av dem som har sjuk- och aktivitetsersättning och 129 000 av ålderspensionärerna riskerar att förlora i genomsnitt 1 300 kronor i månaden som de egentligen har rätt till. Pengar som skulle hamna hos fattigpensionärer och sjuka betalas inte ut. Det är ett byråkratiskt hån mot dem som lever på de allra lägsta inkomsterna. Det skulle alltså gå att minska den ekonomiska utsattheten rejält enbart genom att betala ut de förmåner som människor har rätt till. Ändå händer det inte.

Fru talman! Egentligen borde politiken skämmas. Vad är det för samhälle som kan frambringa avancerad teknik, rymdforskning och signalspaning men som inte ens kan se till att det som våra sjukpensionärer och ålderspensionärer har rätt till betalas ut? Mörkertalen i bostadstillägget utgör ett problem som leder till ökad fattigdom.

Fru talman! Taket i bostadstillägget för ålderspensionärer höjdes i år från 5 600 kronor per månad till 7 000 kronor per månad för den som är ogift och 3 500 kronor för den som är gift. Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har också rätt till bostadstillägg men får inte ta del av samma höjning. Hur har regeringen tänkt då? Tror de att hyrorna, mjölken och bensinen är billigare för sjukpensionärer än för ålderspensionärer?

Fru talman! Linda är 57 år. Hon har drabbats av sjukdomen ME. Hon skäms för att hon inte kan betala sina räkningar själv; hennes dotter får skjuta till. Linda ringer oftast till mig medan hon ligger i sängen. Hon kan ha telefonen liggande bredvid; då orkar hon prata. Att hennes dotter måste skjuta till pengar tycker hon är värre än sjukdomen i sig.

Vi kan inte fortsätta att förnedra människor på det viset.

RUT-avdraget kan vi tydligen få att funka. Detta avdrag läcker 5,3 miljarder årligen ur statskassan, och nu ska det gå ut ännu mer. Det går också till de 10 procent rikaste. Där är avdragen redan ifyllda när man bokar tjänsten. Det ska vara enkelt att dra av.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna sänkte 2018 skatten med uppemot 20 miljarder för dem som redan har allt och satsade inte en spänn på sjukförsäkringen. Och som om inte det var nog innebar regeringens, Centerns och Liberalernas budget i år 6 miljarder till samhällets absoluta elit i och med borttagandet av värnskatten.

Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägget

Fru talman! Om Vänsterpartiets budget i stället hade gällt skulle garantipensionen och garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen ha höjts med drygt 1 000 kronor i månaden. Skatteklyftan mellan dem som jobbar och dem som har pension eller sjuk- och aktivitetsersättning hade slutits för inkomster upp till 35 000 kronor i månaden. Vi föreslog också att bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning skulle höjas på samma sätt som för ålderspensionärer - självklart!

Vänsterpartiet kommer att återkomma med konkreta förslag för att komma åt de problem som Riksrevisionen beskriver och säkerställa att de som har rätt till bostadstillägg också får det. Det är det minsta vi kan göra.

Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Folkhälsofrågor