Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer

Fru talman! Kulturutskottet ska nu debattera betänkande 12, som handlar om Riksrevisionens granskning av den fri entré-reform för 18 statliga museer som regeringen införde 2016.

Jag vill faktiskt börja med att rikta en eloge till Riksrevisionen, som gör många hedervärda och viktiga granskningar vad gäller vårt och hela statens arbete. Men man har tidigare inte tittat så mycket på just kulturområdet. Det har gjorts i en rad olika granskningar av både statens styrning av de museer som uppbär stöd av olika slag och säkerhetsarbetet inom våra museer och kultursamlingar vid kris eller krig. Det är mycket viktigt. Det är vårt kulturarv som vi talar om, och nu har också denna fri entré-reform granskats av Riksrevisionen.

Reformen genomfördes den 1 februari 2016. Men en sådan reform genomfördes också av en tidigare socialdemokratisk regering 2005/06. Den avskaffades sedan av alliansregeringen. Moderaterna var då emot reformen och är det även i dag. Jag kommer att redogöra för huvudaspekterna på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer

Fru talman! Jag ska börja med ärendet i fråga vad gäller nuvarande granskning. Det är kanske inte det huvudsakliga syftet med reformen som har granskats, det vill säga att besökssiffrorna ska öka och att man framför allt ska nå ut till andra grupper än de som normalt besöker våra statliga museer och våra samlingar. Det är av många skäl ett vällovligt syfte. Flera granskningar som har genomförts, till exempel av Myndigheten för kulturanalys, har kunnat visa att besökssiffrorna har ökat och att man även har nått andra grupper.

Den huvudsakliga invändningen mot reformen från Moderaterna är just att den omfattar bara 18 statliga museer. Vi har, fru talman, ungefär 1 600 museer i hela landet. Av dessa 18 statliga museer är 14 belägna i Stockholm. Det blir alltså en reform som i stor utsträckning är riktad till vår huvudstad med omnejd. Det går i rakt motsatt riktning till det som vi egentligen lovordar här från talarstolen i alla möjliga sammanhang, nämligen en levande landsbygd och att hela landet ska leva. Och i detta fall är det 90 miljoner kronor som koncentreras till bara Stockholmsområdet när det finns ett stort behov nu under coronatider men framför allt när Sveriges museer vände sig till regeringen, till kulturministern och till oss i kulturutskottet om det skriande behovet av ökade resurser till regionala museer, lokala museer och även privata museer på grund av att de ser ett minskat antal besökare.

Fru talman! Själva reformen slår fel när det gäller likställighetsprincipen, vikten av våra museers bildningsuppdrag, kulturarvsbärande och framför allt överförande av kunskap till nya generationer om forna tiders olika kulturyttringar, hur vi levde förr och de föremål som bär dessa berättelser vidare.

Fru talman! Betänkandet utmynnar i några rekommendationer från Riksrevisionen som regeringen har svarat på. Regeringen instämmer delvis när det gäller hur man har genomfört denna reform och att det inte ska påverka museernas samlade verksamhet. Regeringen säger att man delvis instämmer i att styrningen behöver förtydligas. Och man delar inte alls Riksrevisionens bedömning att denna reform har påverkat den ordinarie museiverksamheten. Det rimmar mycket illa med det som framfördes till oss i kulturutskottet när vi besökte Nationalmuseum som mycket tydligt och klart deklarerade att denna reform kostar mer än den smakar, det vill säga att man får skjuta till pengar för denna fri entré-reform på grund av att man inte kan finansiera annan verksamhet. Det hänger inte ihop.

Enligt vårt förmenande behöver regeringen, om man ska fortsätta med denna reform, ta till sig av det som Riksrevisionen för fram i denna del. Men vi från Moderaterna tycker att dessa 90 miljoner kronor skulle göra betydligt mycket större nytta om de fördelades över hela landet. 1 procent av detta är 90 000 kronor. Det skulle göra underverk för Gränsfors Bruks yxmuseum. De har 2 000 olika yxor i sina samlingar, från stenåldern fram till i dag. Det är en fantastisk berättelse om en yrkesgren och alla dess verktyg.

Ett annat exempel är Ájtte, vårt samiska museum uppe i Jokkmokk. Även Karlshamns Museum i min hemkommun Karlshamn har fantastiska samlingar som inte bara berättar om brännvinskungen L O Smith utan också om Alice Tegnér, som är född i Karlshamn, och om utvandrarna. Karlshamn var en av utförselportarna. Och alla vi som har varit i kontakt med militären kanske vet att det var i Karlshamn som de blåvitrandiga lakanen vävdes och tillverkades. Det tycker jag själv är fantastiskt att få veta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer

Fru talman! Vi delar inte uppfattningen att denna fri entré-reform gör den nytta som den ska. Granskningen av Myndigheten för kulturanalys har tidigare visat att den inte bara är Stockholmscentrerad utan också har ökat besökssiffrorna. Besökarna har till stor del bestått av turister som har besökt Stockholm och av andra vana museibesökare. Menar vi allvar med att vi vill öka kunskapen om vårt kulturarv och museernas samlingar hos andra grupper i samhället ska dessa 90 miljoner göra nytta i hela landet och inte bara i huvudstaden.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

Fru talman! Inledningsvis yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation 5 under punkt 3.

"Hela Sverige ska leva." "Stad och land, hand i hand." "Stad och land behöver varann." Många är ordstäven om principen och nyttan med att hela Sverige ska leva. Efter januaripartiernas oheliga allians hade man kanske trots allt kunnat hoppas att åtminstone Centerpartiet hade en glimt av allians kvar till landet utanför Stockholm och tesen om landsbygdens väl och ve. Nåväl - trots klöverns fotavtryck i regeringsbildningen står det urbana rödgröna receptet för svenskt museiväsen stabilt på bordet.

Fri entré-reformen är primärt en Stockholmsreform, inte en vitamininjektion i svenskt museiväsen. Vi har under coronakrisen sett hur resurser till påkallade behov inom framför allt kulturarvssfären lyst med sin frånvaro medan miljonregn delats ut på andra håll. Här liksom med fri entré-reformen har ett fåtal aktörer i den kungliga huvudstaden fått stöd medan stödet till landets länsmuseer och små och stora kulturhistoriska besöksmål - oavsett huvudmän - i vårt vidsträckta land lyst med sin frånvaro.

Regeringens sikte är alltså även fortsättningsvis låst mot huvudstaden. Detta snäva fokus har varit vår huvudkritik också mot den fri entré-reform vi i dag debatterar mot bakgrund av Riksrevisionens skrivelse. Vi håller med om Riksrevisionens kritik.

Regeringens vision om att introducera nya grupper till museerna är i grunden god, och det tror jag att alla kulturarvsambassadörer kan vara överens om. Samtidigt är det uppenbart att visionen inte åtföljs av vare sig tydliga syften och mål eller reell politisk och ekonomisk vilja. Här skiljer vi oss åt. Det är viktigt för fri entré-reformens legitimitet att vi vet om den uppnått fastställda syften och mål. I diskussionen om medelsanvändningen är det angeläget att ställa frågan om resurserna hade kunnat göra mer nytta på annat sätt, till exempel genom att stödja länsmuseerna.

Vi sverigedemokrater föreslår årligen en kulturarvsmiljard, som regeringspartierna gång efter annan avstyrker. I dag hade den gjort att många aktörer stått betydligt bättre rustade.

Fru talman! Riksrevisionen har kommit fram till att syftet och målet med reformen är otydliga. Regeringen svarar med att man vill förtydliga att syftet med reformen är att öka möjligheterna för alla att ta del av museernas verksamhet. Det är en början. Regeringen bör, menar vi, tydligt redovisa olika scenarier med avvägningar och prioriteringar som kan komma att behöva göras. Det finns en risk att strävan att nå alla resulterar i att museerna inte blir relevanta för någon. En situation där museer ansträngt söker inkludera element i utställningarna som inte har sin grund i samlingarna får inte ta överhanden därför att samlingarna i sig inte lockar tillräckligt breda grupper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer

Dessa avvägningar har regeringen, menar vi, inte klarlagt eller tydligt argumenterat för så att man hade kunnat pröva motsatsen. Vi fastslår därför att regeringen tydligare bör redovisa olika avvägningar som kan förekomma på grund av fri entré-reformen.

Jag går nu från det proaktiva till det reaktiva. Ett icke fungerande system för uppföljning av fri entré-reformen ger en osäkerhet om vilka grupper den når. Även om Myndigheten för kulturanalys har gett museerna vissa kriterier de ska mäta utifrån, såsom kön, ålder och geografisk hemvist, kan tydligare krav från regeringen ge bättre statistik. Det skulle även underlätta för museerna att motivera sina budgetäskanden utifrån de krav som regeringen ställer.

Vi noterar att frågan om att reformen endast gynnar storstadsbor inte behandlas i granskningen. Här behövs tydligare statistik, så att det blir möjligt att bilda sig en uppfattning om huruvida fri entré-reformen faktiskt i högre grad leder till att även de som inte är hemmahörande i Stockholmsregionen i större utsträckning besöker de statliga museer som omfattas av just denna reform. Jag skulle vilja påstå att en del hittills har pekat på motsatsen medan en del har pekat i den riktningen, precis som Annicka Engblom tidigare nämnde.

Det finns enligt oss skäl att överväga hur automatiserade besöksmätarsystem i större skala skulle kunna utformas, om man tänker sig att man vill samla denna statistik i en databas. Formerna för ett sådant system bör ses över genom en omvärldsanalys och genom att man samlar goda exempel som tar hänsyn såväl till den personliga integriteten som till möjligheten till träffsäkra data. Utan tillförlitlig statistik kan vi inte säkert veta i vilken utsträckning nya grupper nås. Automatiserade system kan även underlätta museernas informationsflöde till andra myndigheter, vilket - har det påpekats - delvis har varit en brist.

Jag vill samtidigt understryka vikten av att insamlingen av besöksstatistik inte går ut över museernas övriga och primära uppdrag. Det får inte bli en administrativ och byråkratisk börda som tar fokus från kärnverksamheten.

Det är, fru talman, dessvärre en brist att Riksrevisionen i sin granskning inte tittat på hur reformen påverkat maktförhållandet mellan museerna och staten. Högre bidragsfinansiering med öronmärkta resurser ger ett ökat beroende av staten. Regeringen bör klargöra hur avvägningen ser ut mellan museernas frihet och statens ansvar för att skattemedel används på ett ansvarsfullt sätt. Detta är viktigt för transparensen i såväl museernas som regeringens arbete.

Museer utgör minnesbanker för vårt kollektiva minne och är som institutioner en helhet med flera viktiga kärnvärden. Målet att så många som möjligt ska kunna ta del av museernas samlade kunskap får inte gå ut över museiverksamhetens kvalitet, den vetenskapliga grunden för informationen som förmedlas eller, för den delen, skötseln av samlingarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer

Det handlar också om förtydligandet av mål i förhållande till museernas övriga uppdrag och i förhållande till andra värden. Ogenomtänkta avvägningar kan leda till att kulturarvet inte tas om hand på ett ändamålsenligt sätt här och nu och för framtida generationer. Det rör sig om grundläggande avvägningar för att säkra att framtida generationer ska kunna ha samma möjlighet till bildning om det som varit som vi har i dag. Det svenska kulturarvet måste värnas, vårdas och visas. Det är särskilt viktigt att stå upp för i vår tid, då historiska lämningar ges innebörder de varken kan bemöta eller problematisera.

Museerna bör få vägledning om hur de ska handla i förhållande till uppdraget att förvärva, bevara, förmedla och ställa ut samt verka för forskning och forskningsmöjligheter. Vi vill därför att regeringen tydligare redovisar avvägningen - och jag återkommer till den - mellan bredd, relevans och spets i museernas verksamhet och i förhållande till fri entré-reformen.

Fru talman! Anförandet som jag framför är skrivet av min partivän och utskottskollega Åsa Karlsson, som på grund av pågående pandemi inte kan vara i Stockholm för att framföra det själv.

Vi behandlar här i dag kulturutskottets betänkande KrU12 Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer.

Den 1 augusti 2017 trädde lagen som reglerar offentligt styrda museer i kraft. I den lagen fastställs att museerna ska bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning.

Museerna har en viktig roll att spela i vårt samhälle. De är en källa till kunskap om vårt förflutna och om vår samtid. De är en mötesplats där barn och vuxna över generationsgränserna kan dela glädjen över en kulturupplevelse som genom berättelserna för människor närmare varandra.

Fru talman! Den 1 februari 2016 infördes fri entré på 18 statliga museer. Motivet bakom detta var att locka fler och nya besökare till museerna. För nya besöksgrupper och ovana museibesökare skulle steget att besöka ett museum bli enklare att ta om det var avgiftsfritt inträde. Fler barn och vuxna skulle få möjlighet att ta del av vårt kulturarv och vår historia. Fler skulle få upp ögonen för vilka kulturskatter och berättelser som finns att ta del av på våra museer samt vilken källa till kunskap de är. Regeringen avsatte 80 miljoner kronor i ett årligt anslag för att kompensera museerna för inkomstbortfallet.

Riksrevisionen har nu granskat fri entré-reformen, eftersom den inte utvärderats tidigare, samt granskat hur museerna har genomfört reformen och hur den påverkar museernas samlade verksamhet. Riksrevisionen har alltså inte granskat huruvida fri entré-reformen i sig är någonting bra eller dåligt.

Fru talman! Det vi i dag debatterar är regeringens skrivelse, det vill säga regeringens svar på Riksrevisionens granskning om fri entré till statliga museer. Efter genomförd granskning har Riksrevisionen kommit med ett antal rekommendationer till regeringen. Bland dessa finns rekommendationer om att tydliggöra syfte och mål med fri entré, att utveckla en uppföljning av fri entré som tillgodoser både regeringens och museernas informationsbehov och att säkerställa att fri entré inte får en negativ påverkan på museernas förutsättningar att utföra sina huvudsakliga uppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer

Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att de berörda museerna genomfört reformen på ett ändamålsenligt sätt, utifrån de förutsättningar som regeringen ställt upp, och instämmer i huvudsak i att uppföljningen behöver utvecklas. Regeringen instämmer även delvis i att styrningen behöver förtydligas och att reformen förändrat förutsättningarna för museerna att finansiera sin verksamhet. Däremot delar regeringen inte Riksrevisionens bedömning att fri entré-reformen påverkat museernas förutsättningar att utföra sina huvudsakliga uppdrag.

Fru talman! I skrivelsen redovisar regeringen vilka åtgärder som ska vidtas för att tydliggöra reformens mål, syfte och uppföljning. Syftet med fri entré är att öka möjligheterna för alla att ta del av museernas verksamhet och därmed främja kulturupplevelser och bildning. Målet framgår också av de övergripande nationella kulturpolitiska målen, att den statliga kulturpolitiken ska främja allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning samt främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas.

Regeringen har för avsikt att ytterligare förtydliga syftet och målet med reformen. Detta kommer att ske inom ramen för de myndighetsdialoger som årligen förs och kommer att föras under 2020.

När det gäller uppföljningen har regeringen via regleringsbreven för 2020 gett museerna i uppdrag att redovisa hur de arbetar med att rapportera de uppgifter om besöksutveckling som Myndigheten för kulturanalys behöver samt vilka behov museerna själva har för att utveckla den egna verksamheten. Det uppdraget ska redovisas senast den 21 augusti i år.

Vad gäller museernas förutsättningar att genomföra sina huvuduppdrag har regeringen i budgetpropositionen för 2020 tillskjutit ytterligare 10 miljoner kronor till reformen för att möta kostnader som skulle ha uppstått på grund av ökat besökstryck. Dock vet vi i dag att museernas verksamhet sett väldigt annorlunda ut på grund av den rådande pandemin, och den kommer nog att behöva göra det en tid framöver.

De extra tillskjutna pengarna är viktiga för att fri entré-reformen inte ska påverka museernas förutsättningar att utföra sitt huvuduppdrag. Visst har reformen förändrat formerna för museernas finansiering, men museernas kostnadsökning är en utveckling som har pågått under en längre tid, och kulturutskottet avser att följa kostnadsutvecklingen framöver.

Det pågår dessutom en utredning som ska analysera den nuvarande kostnadshyresmodellen mellan Kungliga Operan, Kungliga Dramatiska teatern, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet samt Historiska museet och Statens fastighetsverk. Syftet med utredningen är att se över den nuvarande modellens effekter för statens finanser och hyresgästerna samt att undersöka om det skulle kunna finnas alternativa modeller. Utredningen ska också bedöma om dessa modeller skulle kunna tillämpas på andra fastigheter som Statens fastighetsverk äger och där det inryms kulturverksamheter. Detta uppdrag ska redovisas till regeringen senast den 31 oktober 2020.

Avslutningsvis, fru talman: För Socialdemokraterna är denna reform en viktig del av regeringens sammantagna satsningar på kulturen. Vi socialdemokrater vill också utveckla reformen till att omfatta fri entré till de regionala museerna och hoppas kunna göra det inom en snar framtid.

Fru talman! Utskottet delar regeringens bedömningar och ser positivt på regeringens åtgärder. Därför föreslår kulturutskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer till handlingarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer

Fru talman! Tack för anförandet, Azadeh!

I själva skrivelsen och de bedömningar som Riksrevisionen gör, och som regeringen svarar på, är en bärande del att den här reformen, oavsett om man är för eller emot den, inte ska påverka museernas förutsättningar att utföra sitt huvudsakliga uppdrag. Ändå talar museerna i fråga, bland andra Nationalmuseum där Azadeh Rojhan Gustafsson själv var närvarande, om det motsatta, det vill säga att de tillskjutna medlen inte räcker till. Detta var förvisso före de extra 10 miljonerna som regeringen sköt till, men det täcker i alla fall inte de behov som finns på dessa 18 museer. Jag vill gärna att Azadeh Rojhan Gustafsson kommenterar detta.

Sedan kan jag ändå inte låta bli, fru talman, att ta upp fri entré-reformen som sådan. Det var en lovsång från ledamoten, som sa att man vidare ser över fri entré till regionala museer och så vidare.

Jag hörde också en massa uppräknande av Stockholmsbaserade museer. Det är lätt som ledamot från Stockholm att tycka om den här reformen. Men runt om i landet finns det så enormt många andra museer som blöder och har olika ägare. Om man nu ska lägga ned 90 miljoner på de här 18 museerna av 1 600 runt om i landet, hur mycket pengar har då egentligen regeringen för att i så fall lägga på övriga museer?

Nej, de 90 miljonerna skulle göra ett betydligt mycket bättre jobb på våra lokala museer och de regionala länsmuseerna.

Fru talman! Regeringen har både under förra mandatperioden och denna mandatperiod gjort historiska satsningar på kulturen överlag. För oss socialdemokrater är kulturen otroligt viktig, och satsningarna på fri entré-reformen är en del av de stora satsningarna.

Bland annat vi socialdemokrater har varit tydliga med att vi vill utveckla fri entré-reformen till att omfatta de regionala museerna och vill gärna se att det sker snart. Men faktum är att Moderaterna och de borgerliga partierna i samarbete med SD vill göra stora nedskärningar på kulturen.

När man nu står här och talar sig varm för satsningar på bland annat de regionala museerna och regionala kulturella upplevelser och instanser undrar jag: Var hade ni tänkt få de pengarna ifrån när ni vill göra nedskärningar på kulturen och satsningar på kulturen?

Vi står fast vid att vi vill se satsningar på de regionala museerna och avser att försöka genomföra dem. Och som sagt ser vi satsningarna på fri entré som ett sätt att göra kulturen och våra museer tillgängliga för fler. Vi ser att det i dag är fler som tar del av museernas verksamhet, och det vill vi ska fortsätta.

Sedan finns det förbättringar att göra. Och precis som regeringen har svarat Riksrevisionen kommer man att göra förbättringar och förtydliga målen om det behöver göras.

Fru talman! Tack för svaret! Det vi gör är inte nedskärningar utan omfördelningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer

De omfördelningar som vi bland annat skulle vilja se är en bredare satsning på ett levande kulturliv i hela landet i stället för den huvudstadskoncentration som bland annat fri entré-reformen är ett sorgligt exempel på. Fri entré-reformen finner till viss del andra besöksgrupper, men som granskningar har visat vänder den sig främst till turister och valda besökare. Vill man inte lyssna på Sveriges museer, som pratar om uppsägningar och liknande?

Kulturutskottet hade nämligen besök i början av året av Sveriges museer. Man visade en granskning av resursbehoven hos de regionala museerna och framför allt vad det leder till om inte övriga 1 600 minus 18 museer runt om i landet får resurspåfyllning. Det handlar bland annat om personaluppsägningar av viktiga nyckelkompetenser - de som har hand om forskning och rundvisningar. Något som vi framför allt har tryckt på, och som vi omfördelat pengar till, är kompetensutveckling och samarbete med våra skolor, för det är det som är det allra viktigaste. Och det gäller hela landet och inte bara Stockholm, för det är museerna tillsammans med skolorna som ska bära kulturarvet vidare.

Fru talman! För regeringen handlar som sagt satsningarna på att tillgängliggöra kulturen för alla i hela landet inte bara om fri entré-satsningen. Det handlar också om kultursamverkansmodellen och kulturskolan och att försöka få fler barn och unga att ta del av kulturupplevelser via bibliotekssatsningar och litteratursatsningar. Det tas ett helhetsgrepp på kulturen nu som inte har funnits tidigare. Fri entré till statliga museer är en del av detta.

Vi kommer att fortsätta att verka för att kulturen ska tillgängliggöras för alla i hela Sverige, och vi vill som sagt även se satsningar på de regionala museerna framöver.

Fru talman! Det är uppenbart i dessa tider att regeringen med en precision utan dess like pekat ut vissa branscher och, skulle jag vilja påstå, nonchalerat andra, såsom kulturarvet utanför Stockholms tullar. I många fall handlar det om besöksmål som drabbats hårt av denna kris eftersom de lever på att ta emot besökare och visa och, som Azadeh Rojhan Gustafsson själv nämnde, just tillgängliggöra kulturen och kulturarvet. Här är det många aktörer som blöder.

Under lång tid har länsmuseerna larmat om att de inte får ekonomin att gå ihop. De dräneras på resurser och riskerar även att dräneras på värdefull nyckelkompetens - kompetens som behövs på museerna men som de kanske inte har råd att behålla på sikt.

Regeringens svar har varit att i stor utsträckning ställa denna bransch i skuggan medan man med precision har riktat miljonregn över till exempel mediesektorn, en stor del av samtidskonsten och en stor del av idrottsrörelsen - på många grunder bra och kloka satsningar. Men denna del av kultursektorn har man i många avseenden ställt i skuggan och inte tillfört resurser när det behövs som bäst.

Kulturministerns svar på detta har varit att det finns regionala åtgärdsplaner på gång och så vidare. Hör man sig för med regionerna är det i många fall inte så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer

Min fråga är därför helt enkelt: Vad är Socialdemokraternas linje i detta? Vill man att länsmuseerna och kulturhistoriska aktörer ute i landet ska få ta del av krisåtgärder i rådande situation?

Fru talman! Som presenterades i veckan kommer det ett krispaket som är riktat till den regionala samverkansmodellen för att bland annat hjälpa regionerna under den pågående pandemin. Detta görs som sagt nu.

Men sammantaget har den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsammans med Miljöpartiet under två mandatperioder satsat för att tillgängliggöra kulturen för alla i hela landet - för barn, unga och personer som Sveriges kulturinstitutioner annars inte når.

Som jag sa i mitt anförande är Socialdemokraternas ambition att införa fri entré även på de regionala museerna i en särskild satsning på just regionala museer och viktiga institutioner ute i landet. Detta är en politisk ambition som vi absolut kommer att följa upp.

Fru talman! Jag har också ett ledord, och det är just tillgängliggöra - därav min fråga.

Ett svar på de olika behov och verkligheter som länsmuseer och andra stiftelsedrivna eller privata eller kommunala museer ute i landet har är inte per automatik fri entré. En regional fri entré-reform är inte ett svar på de olika verkligheter museerna har.

I Sverigedemokraternas årliga budgetmotion finns sedan flera år som ett svar på regeringens reform vårt förslag om öppna museer. Det handlar om en statlig fond där alla museer oavsett huvudman ska kunna äska medel för att klimatanpassa magasinering eller samlingar, säkra kompetens, digitalisera, inventera, utöka den pedagogiska verksamheten etcetera. Men detta säger Socialdemokraterna konstant nej till.

Vår reform går ut på att museerna själva avgör vilka behov de har på just den platsen och i just den miljön. Alla har nämligen inte behov av att införa fri entré. Det kan tvärtom vara ett ökat hinder för museets verksamhet att införa fri entré, för intäktssidan och i långa loppet.

Ambitionen sägs vara att just tillgängliggöra, men regeringen och Socialdemokraterna säger konstant nej till ett ROT-avdrag för kulturarv och till kulturlotsar i Sveriges kommuner, som vi har föreslagit. Man säger nej till en kulturarvsfond och till öppna museer. Listan på vad man säger nej till som skulle kunna tillgängliggöra kulturarvet kan göras lång.

Min fråga är därför: Hur vill Socialdemokraterna tillgängliggöra kulturarvet ute i landet?

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande är vi medvetna om kostnadsökningen för museerna, och vi behöver följa denna kostnadsutveckling och bemöta den. Givetvis får detta inte stå i vägen för att Sveriges kulturinstitutioner, däribland museerna, ska kunna överleva.

Sammantaget när det gäller kulturen och att tillgängliggöra kulturen hävdar jag fortfarande att den socialdemokratiskt ledda regeringen har gjort det den kan för att tillgängliggöra kulturen för alla. Vi har inte exkluderat vissa grupper, och vi har inga ambitioner att göra det. Vi har ingen ambition att dra ned på kulturen, utan för oss är kulturen en viktig del av den svenska modellen. Satsningar på kulturen kommer alltid att vara en viktig del av vår politik. Här finns också kultur i hela landet och museerna i hela landet med. Detta kommer vi alltså att fortsätta att följa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer

Det finns som sagt en kostnadsökning, och vi i kulturutskottet måste följa denna utveckling och se hur regeringen avser att bemöta den framöver.

Fru talman! Vårt gemensamma kulturarv tillhör oss alla och ska vara fritt och tillgängligt för alla. Det är en grundläggande utgångspunkt i diskussionen om fri entré.

Statliga museer och andra offentliga kulturarvsinstitutioner ska vara tillgängliga för så många som möjligt. Där det är möjligt bör kulturarvsinstitutionerna ta bort avgifter, öppna upp sig, aktivt söka fler och nya besöksgrupper och besökare.

Jag och Miljöpartiet välkomnar den granskning som Riksrevisionen har gjort och som pekar på vissa brister i den reform som MP-S-regeringen genomförde förra mandatperioden med fri entré till 18 statliga museer. Regeringen har på ett mycket bra sätt svarat att åtgärder kommer att vidtas eller redan har vidtagits mot dessa brister.

Men det granskningen framför allt visar är att fri entré-reformen har varit och fortfarande är en stor succé. Kulturarvet är nu i betydligt högre grad fritt och tillgängligt för fler. Antalet besökare och besök ökade direkt med runt 50 procent när reformen genomfördes, och den ökningen har stått sig.

Mycket talar också för att fler grupper nås, även om det inte med säkerhet kunde fastställas i Riksrevisionens rapport. Det senare har varit ett frågetecken. Myndigheten för kulturanalys har inte tydligt kunnat säga att reformen har nått ut till nya besökare eller till hela landet.

Men i de intervjuer som Riksrevisionen har gjort framkommer ändå att museerna har sett en tydlig ökning av så kallade oerfarna museibesökare. Museerna säger också att det är lite mer liv och rörelse nu och att besökarna beter sig lite annorlunda mot vad de gjorde tidigare.

Flera museer menar också att fri entré-reformen har gjort det lättare att nå ut till andra delar av landet. Man behöver inte styra alla besökare in genom museets ytterdörr och entrékassa utan kan möta besökare där de befinner sig. Det handlar om turnéer i landet, digitala satsningar, uppsökande verksamhet, skolbesök, föreläsningar eller, som nämns i rapporten, till exempel Världskulturmuseets popup-utställning som turnerat i Västsverige.

Fru talman! Riksrevisionens rapport tar också upp finansieringen. Det är ett övergripande problem för hela kultursektorn att den generellt är underfinansierad gentemot andra sektorer. Kulturen skulle helt enkelt må bra av att det offentliga satsade mer. Här vill jag ändå påpeka att under den tid som vi har haft gröna kulturministrar har det offentliga stödet till kulturen ökat kraftigt. Vi skulle till och med kunna tala om en återkomst av kulturpolitiken efter många år av borgerlig passivitet.

Vad gäller fri entré-reformen framkommer det tydligt i Riksrevisionens granskning att den var grundligt förberedd. Den var fullt finansierad genom de 80 miljoner kronor som tillfördes, och det rådde en stor samsyn mellan de olika museihuvudmännen kring fördelningen av resurserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer

En fördel som flera av museerna framför med en finansierad fri entré är att ekonomin blir mer förutsägbar. Det blir helt enkelt lättare att planera verksamheten och verksamhetsåret när man vet hur intäktssidan ser ut. Man kan i lugn och ro planera utställningar, evenemang och särskilda satsningar av olika slag. På baksidan av det myntet finns en nackdel som framhålls i samma stycke: museerna har svårt att själva påverka intäkterna.

Något som inte står i rapporten är att det faktiskt kan ses som en folkbildningsmässig, konstnärlig eller kanske mer vetenskaplig fördel att man inte tvingas ta hänsyn till den ekonomiska intäktssidan när man planerar exempelvis en utställning eller en programverksamhet som täcks av kompensationen. Det är i stället den konstnärliga verkshöjden eller relevansen för kulturarvet eller för folkbildningen som blir avgörande - inte ekonomin. En effekt kan då vara högre kvalitet i verksamheten.

När granskningen gjordes hade kompensationen legat still på 80 miljoner kronor per år, men sedan dess har regeringen som bekant tillfört ytterligare 10 miljoner kronor. Summan ligger på 90 miljoner kronor för 2020. Det ska också sägas att Nationalmuseum har fått särskilda extrapengar för att klara det enorma publiktryck som kom efter nyöppningen. Det är ju inte säkert att det bara har med fri entré att göra, utan det är snarare så att de har haft en verksamhet och en utställning som har blivit väldigt populära.

Fru talman! Om man ska säga något om de reservationer som finns i betänkandet från två partier, Moderaterna och Sverigedemokraterna, och vad de anför där kan man säga att båda uttrycker oro för att reformen riskerar att ensidigt gynna storstadsbor, som det står i den ena reservationen, eller specifikt vuxna innerstadsbor i Stockholm och turister, som det står i den andra.

Reformen innebär fri entré på 18 museer, varav flertalet har sina utställningslokaler i Stockholm. Men fem av museerna - om jag har räknat rätt - ligger på andra orter, till exempel Karlskrona, Linköping och lilla Håbo kommun i Uppland, där Skoklosters slottsmuseum ligger. Men de finns också i Göteborg och Malmö.

Men det är ju så att många av de statliga museerna, precis som andra kulturinstitutioner, ligger i Stockholm. Det faktum att vi har kulturinstitutioner i Stockholm kan dock aldrig vara ett argument för att minska kulturbudgeten eller att strunta i satsningar. Regeringen satsar brett på kultur i hela landet. Vi har regional kultur och kommunal kultur. Den rödgröna regeringen har konsekvent stöttat kommuner och regioner i deras kultursatsningar.

Ungefär hälften - kanske lite fler - av länsmuseerna har fri entré i dag. I min egen valkrets som också är min hemkommun, och som råkar vara just Stockholms stad, var Miljöpartiet drivande när vi införde fri entré på våra två kommunala museer, Stadsmuseet och Medeltidsmuseet. Välkomna dit, måste jag också säga, för det är fantastiska museer!

Bakgrunden var naturligtvis värnandet av det gemensamma kulturarvet. Miljöpartiet har också säkerställt att vi har kvar fri entré på de två kommunalt drivna museerna nu när vi har gått in i den grönblå koalition som styr Stockholm sedan valet 2018. Utan Miljöpartiet hade det inte varit så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer

Fru talman! Jag är gärna med och driver på för att vi med statliga medel ska öppna upp för fri entré på fler museer. Det gäller både statliga museer och stiftelsemuseer men också länsmuseer och kommunala museer, och för all del också privata eller föreningsdrivna museer, om det är möjligt.

Det handlar om kulturarvet. Det tillhör oss alla och ska vara fritt och tillgängligt för alla. Det handlar om kultur, bildning och demokrati. Med fri entré minskar vi trösklarna för fler besökare och för nya grupper av besökare. Med fri entré talar vi också om att kulturarvet faktiskt tillhör oss alla, ägs av oss alla, gemensamt. Det är också en viktig pedagogisk vinst.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Tack för anförandet, Mats Berglund! Jag är jätteglad att du företräder ditt statsråds parti här i debatten eftersom ni nu i två mandatperioder har innehaft kulturministerposten.

Mats Berglund för fram fri entré-reformen som en succé. I vissa delar kan man ju se det så, men man måste ändå ta avstamp i de rekommendationer som Riksrevisionen har i sin skrivelse och som också är Moderaternas och även Sverigedemokraternas mening i våra respektive reservationer. Vi anser inte att man har svarat på detta fullt ut från regeringen.

Det gäller framför allt i avseendet att reformen inte ska påverka museernas huvudsakliga uppdrag, för det har den uppenbarligen gjort.

Fru talman! Mats Berglund lyfter bland annat fram att det tillskott på 10 miljoner som tillfördes fri entré-reformen därför att pengarna inte räckte till skulle vara svaret på alla problem museerna har. Så är det ju inte! Man behöver intäkter för att kunna klara sin basverksamhet.

De övriga verksamheter som Mats Berglund lyfter fram, turnéerna och så vidare, ingår inte i fri entré-reformen. Det är basverksamheten som ingår; de övriga utställningarna måste man fortfarande ta betalt för.

Jag undrar också om den här succén även omfattar dem som bor i Sundsvall, i Jokkmokk eller, för den delen, i innersta Småland. Det kostar pengar att ta sig till Stockholm, som omfattas av och får del av de här pengarna.

Fru talman! Tack så mycket, Annicka Engblom, för frågorna! Ja, jag vidhåller verkligen att reformen är en succé.

Den är en succé därför att kulturarvet görs tillgängligt för fler. Det blir betydligt enklare att besöka våra museer. Vi har sett att antalet besök har gått upp väldigt kraftigt. Reformen medför också möjligheten att besöka museer på ett annat sätt. Vi har en annan besöksstruktur och ett annat besöksmönster i dag, som gynnar den pedagogiska inlärningen och folkbildningen i museerna och därmed också demokratiuppdraget.

Man har nu möjligheten att besöka ett museum en gång utan att behöva gå igenom det och stressa igenom en hel samling. Museer kan vara ganska stora, och om man till exempel kommer med barn kan det vara ganska jobbigt att gå igenom ett helt museum. Nu har man möjligheten. Vi har sett tidigare att man kan komma tillbaka flera gånger, och när vi talar med museipersonal säger de att detta har varit en stor fördel.

Riksrevisionen lämnade en del rekommendationer. Jag tycker att regeringen svarar väldigt bra på dessa. Syfte och mål ska förtydligas, och det ska förtydligas i myndighetsdialoger. Besöksstatistiken kan behöva ses över; det är olyckligt att museerna inte riktigt har skickat in den statistik som efterfrågas. Nu kommer frågor om det i regleringsbreven, och museimyndigheterna ska återrapportera i augusti.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer

Finansieringen var full. Det påpekar också Riksrevisionen i sin rapport. Men besökssiffrorna har gått upp, och nu har vi tillfört både ytterligare medel till hela reformen och särskilda medel till Nationalmuseum.

Fru talman! Det är väldigt intressant att notera det lov som ledamoten Mats Berglund sjunger över detta som en succé, utan att egentligen ha några siffror till grund för sina påståenden. Han har inga andra bevis än några höga besökssiffror och livlighet på museerna, som ledamoten uttryckte det. Jag tror att det behövs betydligt djupare analys än så.

Huvudpoängen i detta är dock - och det fick jag inget svar på - att det är lätt att stå och sjunga dettas lov när man kommer från Stockholm och när huvuddelen av de 90 miljonerna går till Stockholmsbaserad verksamhet, som är väldigt viktig för nationen. Det är fantastisk verksamhet som bedrivs i dessa statliga museer, därom är vi fullkomligt överens. Jag sjunger museernas lov, men jag sjunger inget lov över hur regeringen har valt att lägga dessa pengar som skulle kunna göra så mycket mer nytta runt om i hela landet och göra så att man på allvar kunde prata om ett levande kultur- och museiliv i hela landet.

Fru talman! Jag råkar bo i Karlskrona, som har ett av dessa statliga museer, nämligen Marinmuseum - en fantastisk verksamhet, älskad av alla, inte minst barn. De har ett fantastiskt utbyte med skolor i hela kommunen och även i hela länet och omkringliggande delar. De har haft fri entré även när det inte har varit någon reform. Besökssiffrorna har ökat på grund av att de har utvecklat sitt innehåll, digitalt och historiskt och med en inlevelse som gör att vi alla känner en delaktighet i museet och tycker att det är spännande. För detta behöver alla museer - även Blekinge museum och lokalmuseer i Stockholm och i hela landet - ytterligare resurser. Lägg pengarna där i stället!

Fru talman! Då vill jag gratulera Annicka Engblom till att bo väldigt nära ett mycket trevligt museum. Det gör jag också. Jag har naturligtvis många museer där jag bor, och det har vi ju talat om.

När det gäller att statistiken inte skulle vara tillförlitlig är ju ökningen väldigt väl belagd. Att antalet besök ökade med nära 50 procent direkt och att den ökningen kvarstår har både Myndigheten för kulturanalys och Riksrevisionen pekat på. Att det är så är bortom allt tvivel.

Riksrevisionens rapport om fri entré till statliga museer

Vad de oerfarna grupperna beträffar tog jag upp två citat ur rapporten. Också Myndigheten för kulturanalys pekar dock på att man ser tecken på att fler oerfarna besökare kommer till de museer som har fri entré, även om man inte har statistik på det. Jag håller med: Vi behöver kanske styra upp statistiken - utan att det betungar för mycket, naturligtvis.

Annicka Engblom talar om hela landet. I M-KD-budgeten som vi styrde landet på under en stor del av förra mandatperioden tog ni ju bort hela satsningen på fri entré. Ni talar om barn, men ni tog bort satsningen på barnkultur och på kulturskolan. De här pengarna som ni tog bort, 160 miljoner, återfanns inte någon annanstans i kulturbudgeten. Det rimliga hade väl varit, om det skulle vara någon trovärdighet bakom Annicka Engbloms ord, att Moderaterna, Kristdemokraterna och de andra partierna som röstade för den budgeten hade lagt tillbaka det i form av stöd till exempelvis länsmuseerna.

Den rödgröna regeringen har satsat stort på kultur i hela landet. Vi har satsat på bibliotek, museer, kultursamverkansmodellen, folkhögskolor, Kreativa platser och sådant som finns över hela landet - nu senast också 150 miljoner kronor i coronastöd, som bland annat kommer att gå till länsmuseerna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 juni.)

Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor