Riksrevisionens rapport om effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta

Debatt om förslag 2 februari 2022
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 6

Anf. 9 Ellen Juntti (M)

Herr talman! I dag skulle vi debattera Riksrevisionens rapport om effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta, men det är bara jag som finns med på talarlistan. Det verkar bara vara Moderaterna som tycker att brottsofferfrågor är viktiga. Socialdemokraterna finns inte med på talarlistan, men jag ser att några har kommit in i kammaren. De kanske känner sig tvungna att säga någonting nu när vi moderater har velat ha debatten. Vi tycker att brottsofferfrågor är otroligt viktiga.

Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Vi moderater anser att brottsofferperspektivet behöver stärkas i svenskt rättsväsen. Den som har utsatts för brott ska alltid kunna räkna med att samhället ger ett starkt stöd.

Bakom nästan varje polisanmälan finns någon som har utsatts för våld, hot eller kränkning av något slag. Någon kan ha drabbats fysiskt och dessutom fått psykiska skador som tar lång tid att bearbeta och återhämta sig från. Många drabbas av ett brott: den som utsätts, vänner och anhöriga. Samma gäller även gärningsmännens familjer, som hamnar i en svår situation. Många gånger finns även barn med i bilden.

Den som har utsatts för ett brott ska få den information som behövs med anledning av brottet samt få reda på vilket stöd som finns att få. Polisen har redan i dag en viss skyldighet att bistå med information och ge tydligare återkoppling om utredningen. Om en förundersökning läggs ned ska polisen tydligt redogöra för vilka åtgärder som har vidtagits och motiven till att ärendet läggs ned.

Moderaterna anser att större fokus ska riktas mot brottsoffren och ta hänsyn till det lidande de har tvingats utstå, i stället för att som i dag primärt ha utgångspunkt i gärningsmännen. Därför vill vi stärka brottsofferperspektivet i svenskt rättsväsen.

I den aktuella rapporten framkommer flera brister som gör att arbetet inte är så effektivt som det skulle kunna vara. Effektivitetsbristerna handlar till stor del om att Polismyndigheten har gett olika kategorier av medarbetare viktiga uppgifter som inte är anpassade till dem som ska utföra dem. Bristerna kan leda till att brottsutsatta inte får den information som de har rätt till, och det kan därmed påverka deras vilja och möjlighet att medverka i rättsprocessen.

Varje år ska Polismyndigheten informera omkring 1 miljon brottsutsatta privatpersoner om deras rättigheter, vilket stöd de kan få och hur deras ärenden framskrider. Granskningen visar att Polismyndigheten inte har utvärderat viktiga aspekter av hur myndigheten informerar brottsutsatta, och den interna styrningen samt stödet behöver utvecklas på flera olika sätt. Riksrevisionen lämnar fyra rekommendationer.

Man ska regelbundet följa och utvärdera i vilken utsträckning och hur medarbetarna informerar de brottsutsatta. Vidare ska man utvärdera om medarbetarna får rätt stöd. Dessutom ska man se över utbildningarna för operatörer på polisens kontaktcenter och för civilanställda receptionister så att de får goda förutsättningar att informera brottsoffer. Slutligen ska rutiner för tydlig ansvarsfördelning införas, som säkerställer att brottsutsatta får den information de behöver under hela ärendets gång - från början till slut.

Herr talman! Polismyndigheten har tagit del av Riksrevisionens rapport och anser att samtliga rekommendationer är relevanta. Myndigheten har börjat arbeta med att vidta åtgärder. Det är bra, men arbetet måste ske skyndsamt eftersom det är så viktigt att brottsutsatta får stöd och skydd.

Varför är det så viktigt att de får stödet? Ju bättre information de får från polisen om hur deras ärenden framskrider, desto större är viljan att medverka. Det är ett stort problem redan i dag att många målsägare hoppar av utredningar. De hoppar alltså av på det sättet att de inte vill medverka. Om de inte vill medverka blir det många gånger otroligt svårt att fullfölja utredningen. Om de brottsutsatta inte får den information och det stöd de behöver och har rätt till kommer många att säga att de inte vill vara med längre. Då blir det jättesvårt att se till att fullfölja hela brottsutredningen. Till slut får inte de brottsutsatta upprättelse, vilket de många gånger har rätt till, och de känner sig svikna av samhället. Det här innebär också att många brottslingar går fria eftersom de inte blir dömda för brotten, och det är verkligen illa. Om de inte stoppas i tid fortsätter de, och brottsoffren blir fler.

Det är jätteviktigt att brottsoffer får information. Det kan låta lite som "vadå information", men det är jätteviktigt. Då blir möjligheten större för brottsoffer att få upprättelse och att gärningsmännen hamnar bakom lås och bom.

Riksdagen har vid två tidigare tillfällen gjort tillkännagivanden till regeringen att polisens information till brottsutsatta behöver förbättras. Första gången var 2015, och andra gången var 2017. Trots dessa tillkännagivanden finns fortfarande stora brister. Det är alltså sju år sedan det första tillkännagivandet gjordes. I och med detta är det nödvändigt att återigen rikta ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör vidta åtgärder för att säkerställa att Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta förbättras i enlighet med rekommendationerna i Riksrevisionens rapport.

Det här arbetet är viktigt och får inte ta sju nya år. Nu har det gått lång tid.

Jag tittar ut i kammaren och undrar om någon från Socialdemokraterna vill komma upp i talarstolen och säga någonting om brottsoffer. Det är tydligen bara vi moderater som tycker att frågorna som rör brottsoffer är viktiga. Finns det någon? Ja!

Jag avslutar med att vi moderater anser att brottsofferperspektivet är ytterst viktigt, och vi kommer att fortsätta att jobba med den frågan.

(Applåder)


Anf. 10 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Herr talman! Att brottsutsatta får den information de har rätt till är otroligt viktigt. Det handlar om möjligheten till ett bra stöd och skydd. Det handlar om att förbättra förutsättningarna för att på ett bra sätt kunna medverka vid utredningar, och det gynnar såväl rättsprocessen som det ökar förtroendet inom hela området.

Om detta råder politisk enighet. Som ordförande i justitieutskottet välkomnar jag granskningen av Polismyndighetens information till brottsutsatta. Man ringar in flera brister som gör att arbetet inte är så effektivt som det skulle kunna vara och lägger fram bra och avvägda rekommendationer. Polismyndigheten svarar tydligt och tycker att rekommendationerna är relevanta samt pekar på att de är en del av det pågående arbetet i myndigheten. Konkreta förbättringar har också redan gjorts.

Herr talman! Så långt inga konstigheter. Men det är nu det intressanta börjar. Moderaterna och det högerkonservativa blocket instämmer i grunden i att det här är viktiga frågor. Det hörde vi av föregående talare. Man instämmer i granskningen som har gjorts av Riksrevisionen, man instämmer i rekommendationerna till myndigheten och man till och med noterar att regeringen särskilt kommer att följa arbetet.

Räcker det så? Nej, såklart inte. Moderaterna ställer sin vana trogen frågorna: Kan vi KU-anmäla någon? Kan vi föreslå ett utskottsinitiativ? Kan vi gå till storms i frågan för att på det sättet sätta bilden av att regeringen inte gör det regeringen ska, att problemen är bra mycket större än de egentligen är eller att det här är en fråga som bara Moderaterna driver?

I dag föreslår man ett tillkännagivande för att visa handlingskraft i denna viktiga fråga, att riksdagen ska säga till regeringen att regeringen ska göra det regeringen redan har sagt och att man ska följa upp det Polismyndigheten redan har påbörjat.

Det där förändrar inte sakfrågan. Det där är ett jättetydligt och bra exempel på rätt dålig oppositionspolitik.

Jag tycker att det här på ett bra sätt sammanfattar vikten av dessa frågor, det viktiga arbetet som myndigheten själv gör och det tydliga beskedet att regeringen kommer att följa upp det här.

Det finns inget skäl att rikta det här tillkännagivandet till regeringen i detta läge. Jag yrkar bifall till vår reservation.

(Applåder)


Anf. 11 Ellen Juntti (M)

Herr talman! Hur viktigt tycker regeringen att det är att brottsoffer får den information de behöver och det stöd de behöver? Ni hade inte satt upp er på talarlistan när den här debatten började, så ni kan inte ha tyckt att frågan var särskilt viktig. Att Fredrik Lundh Sammeli gick upp förmodar jag var därför att vi hade tagit upp det och jag står på talarlistan. Om jag inte hade gjort det hade ni inte tyckt att det var så viktigt. Då hade ni inte varit här. Jag tycker att det är väldigt tydligt att ni kände er tvungna att komma hit och säga några ord i talarstolen bara för att vi moderater värnar brottsofferfrågan. Det går inte att tyda på något annat sätt. Annars hade ju Fredrik Lundh Sammelis namn stått på talarlistan tillsammans med mitt namn. Det gjorde det inte, så jag tror det är ganska uppenbart för alla.

Sedan säger Fredrik Lundh Sammeli att regeringen har visat handlingskraft. Jaha? År 2015 kom första tillkännagivandet. Efter sju år är det fortfarande så här pass många brister som visas i Riksrevisionens rapport. Det är inte särskilt handlingskraftigt, och det här är en jätteviktig fråga.

Fredrik Lundh Sammeli säger att regeringen särskilt ska följa frågan och arbetet. Jaha? Hur länge då innan det blir mer verkstad så att bristerna åtgärdas?

Fredrik Lundh Sammeli säger också att regeringen har sagt att den ska följa upp. Ja, sagt och sagt. Det räcker inte att man bara säger; man måste ha lite verkstad också.

När kommer regeringen att se till att de här rekommendationerna åtgärdas?


Anf. 12 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Herr talman! Jag tyckte att jag var tydlig i mitt anförande. Det här är en viktig fråga. Det finns inget parti i denna kammare som inte tycker att frågan om information och stöd till brottsutsatta är otroligt viktig. Det handlar om deras möjligheter till skydd och stöd, om tryggheten för dem i att kunna vara en del av rättsprocessen men också om att ha delaktighet i rättsprocessen så att vi får fler människor dömda.

Riksrevisionen granskar myndigheten och hittar tydliga brister där man menar att myndigheten inte är effektiv nog. Det välkomnar myndigheten. De pekar tydligt på det arbete de är mitt uppe i, ett stort och omfattande arbete för att stärka just området brottsutsatta.

Regeringen har till riksdagen svarat på hur man ser på Riksrevisionens rekommendationer till Polismyndigheten.

I allt det här finns en bred enighet i riksdagen om vikten av frågan. Det är naturligt att myndigheten granskas. De har tydliga förslag på hur de ska hantera detta. Men jag tänker att den moderata ledamoten Juntti försöker göra en höna av en fjäder. Inget annat parti såg ju skäl att ge bilden av att det finns en jättestor politisk oenighet i den här frågan, som Juntti valde att göra.


Anf. 13 Ellen Juntti (M)

Herr talman! Det första tillkännagivandet kom 2015. Det är sju år sedan, och det finns fortfarande så här många brister enligt Riksrevisionens rapport. Regeringen har inte gjort tillräckligt.

Fredrik Lundh Sammeli säger att regeringen har sagt. Ja, det går som sagt att säga och säga, men det måste faktiskt bli lite verkstad också.

Fredrik Lundh Sammeli säger också att det här är en viktig fråga för regeringen. Om den nu är så himla viktig, varför hade ni inte satt upp er på talarlistan i morse? Då var det bara jag från Moderaterna som stod där. Ni hoppade in när ni såg att Moderaterna ville ha den här debatten. Det är uppenbart att Socialdemokraterna tyckte att det här var en oviktig debatt fram till dess att jag stod i talarstolen.

Det hjälper som sagt inte att bara säga och säga, utan det behövs också lite verkstad. Det är sju år sedan det första tillkännagivandet kom. När tänker ni ta itu med det här och se till att Polismyndigheten har åtgärdat bristerna som Riksrevisionen visar på i sin rapport? När? Kommer det att ta sju år till?

(Applåder)


Anf. 14 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Herr talman! Riksrevisionens rekommendationer handlar om att följa upp och utvärdera hur medarbetare informerar brottsutsatta. De handlar om att utvärdera medarbetarnas stöd och se till att de också får ett anpassat och utvecklat stöd för att jobba bättre med detta utifrån ny teknik, att se över utbildningen för operatörerna på kontaktcentren inom polisen och de civilanställda receptionisterna med flera för att de också ska kunna ge tydlig och bra information, att förstärka hela detta område inom Polismyndigheten och att införa rutiner med tydlig ansvarsfördelning som säkerställer att man får den information man behöver under hela gången.

Det är inte så att ingenting har hänt sedan 2015. Om ledamoten Juntti tar del av Riksrevisionens granskning ser hon tydligt att det här är de fyra rekommendationerna för att förstärka det arbete som redan pågår. Det är rekommendationer till myndigheten. Riksrevisionen ger inga rekommendationer till regeringen.

Det är väl också där det är tydligt att Moderaterna finner trygghet i det återkommande mönstret. Finns det någon att KU-anmäla? Kan vi ta ett utskottsinitiativ? Kan vi storma lite grann för att ge bilden av att vi är de enda som driver den här frågan?

Det är inte seriöst. Det är inte seriöst i väldigt många frågor, och det är inte seriöst i den här frågan. Regeringen kommer att följa arbetet. Myndigheten har ett tydligt uppdrag att jobba utifrån de rekommendationer man har fått och tycker också att det är väldigt relevant. Man kan peka på arbete som redan är genomfört. Man pekar också på hur dagens it-teknik exempelvis kan förstärka hela informationsflödet.

Det råder ingen oklarhet om att det är en viktig fråga för alla partier i riksdagen att brottsutsatta får den information de behöver.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Beslut

Polismyndighetens information till brottsutsatta har granskats (JuU12)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av Polismyndighetens information till brottsutsatta.

Riksrevisionens samlade slutsats av granskningen är att det finns flera brister som gör att Polismyndighetens arbete inte är så effektivt som det skulle kunna vara. Riksrevisionen rekommenderar därför Polismyndigheten att

  • regelbundet följa upp och utvärdera i vilken utsträckning och hur medarbetare informerar brottsutsatta
  • anpassa och utveckla stödet till medarbetares olika förutsättningar
  • se över utbildningarna så att de ger medarbetarna goda förutsättningar att kunna utföra sina informationsuppgifter
  • införa rutiner med tydlig ansvarsfördelning som säkerställer att brottsutsatta får den information som de behöver under hela ärendets gång.

Riksdagen anser att de åtgärder som regeringen redovisar i skrivelsen inte är tillräckliga. Därför riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör vidta åtgärder för att säkerställa att Polismyndighetens arbete med detta förbättras enligt rekommendationerna och beslutade samtidigt att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Tillkännagivande till regeringen om att förbättra Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer. Skrivelsen läggs till till handlingarna. Bifall till motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.