Riksrevisionens rapport om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Fru talman! Vi debatterar betänkande 7 från socialförsäkringsutskottet, som bygger på Riksrevisionens rapport Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd till pensionärer - når förmånerna fram? Så ställs frågan i rubriken. Riksrevisionens övergripande slutsats är att systemet för ålderspensionens tilläggsförmåner fungerar dåligt. Det är inte så att det finns smärre brister eller att det är lite smått otillräckligt, utan det står "dåligt" i klartext i Riksrevisionens rapport. Det måste även regeringen se som allvarlig kritik - ordet "dåligt" är ett starkt ord som nog ger oss alla anledning till viss eftertanke. Det största problem som Riksrevisionen har konstaterat är att många pensionärer som i dag har det ekonomiskt svårt och har rätt till tilläggsförmåner helt enkelt inte vet att de är berättigade till dessa stöd. I rapporten nämns ett mörkertal på 37 procent vad gäller bostadstillägget, vilket är en kraftig ökning sedan den senaste undersökningen. Vad gäller äldreförsörjningsstöd antas siffran vara ännu högre. Riksrevisionen gör uppskattningen att hela 140 000 pensionärer går miste om bostadstillägget och att hälften av dem går miste om så mycket som 930 kronor i månaden eller mer. Vad som också är anmärkningsvärt är att vi har en regering som uppmärksammade problemet med stora mörkertal redan 2005 men som sedan 2007 inte har gjort särskilt mycket för att minska det. Med tanke på det är det kanske inte så konstigt att Riksrevisionen uttrycker sig i klartext, att systemet fungerar dåligt. Vi sverigedemokrater vill gärna betrakta vårt parti som hela Sveriges parti - hela svenska folkets parti, inte minst de svenska pensionärernas. Vi eftersträvar en trygg ålderdom för dem som har arbetat, betalat skatt och bidragit till det svenska samhället. När man då läser rapporter som dessa från Riksrevisionen finns det anledning att reagera på att många pensionärer inte vet om att de kan få en bättre privatekonomi. Samtidigt blir det vanligare att äldre hamnar hos kronofogden. Förra våren kunde vi till exempel i Dagens Nyheter läsa att antalet personer över 70 år i kronofogdens register har ökat med 13 procent de senaste åren. År 2012 rörde det sig om hela 19 000 ålderspensionärer. Riksrevisionens sammanfattande slutsats är att det är motiverat för regeringen att se över hela grundskyddet, garantipensionerna inkluderade. Det är en slutsats som går helt i linje med vad Sverigedemokraterna har påpekat tidigare. Tilläggsförmånerna är i grunden bra. De ger lite mer till dem som har det allra sämst. Men tilläggsförmånerna borde inte behövas i den utsträckning som de behövs i dag. I Sverigedemokraternas senaste budgetförslag vill vi kraftigt höja nivån på garantipensionen samtidigt som vi vill sänka skatten på pension. Det gör vi eftersom Sveriges pensionärer förtjänar bättre. Som svar på Riksrevisionens skrivelse låter regeringen meddela att de avser att ge Pensionsmyndigheten i uppdrag att noggrannare undersöka mörkertalet för förmånerna och bedöma vilka förbättringar i information som behöver göras. Det är positivt med en sådan utredning som regeringen föreslår, för det är viktigt att vi får noggrannare analyser av storleken på mörkertalet och på vilket sätt mörkertalet effektivast kan bli mindre. Men det påverkar inte det fundamentala fel som finns med dagens pensionssystem, nämligen att många inte klarar sig på sin pension. Mot bakgrund av det vill jag gärna se en översyn av nivån på garantipensionen. Jag har därför skrivit en motion om detta med anledning av den här rapporten och yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation, som är reservation 2 i betänkandet.

Fru talman! Jag vill först yrka bifall till socialförsäkringsutskottets förslag. Det är viktigt med ett grundskydd, och vi har ett grundskydd i Sverige. Vi har en garantipension och ett äldreförsörjningsstöd. Sedan kan man alltid önska att det grundskyddet kunde vara större. Men man kan också lura sig vid första anblicken av grundskyddet, att man bara tar upp garantipensionen eller äldreförsörjningsstödet. Jämte grundskyddet finns det ett bostadstillägg, men precis som Riksrevisionen säger är det många i Sverige som inte känner till bostadstillägget, som är en viktig komplettering av grundskyddet. När man läser Riksrevisionens rapport visar det sig att till och med en majoritet av Sveriges pensionärer inte vet hur lagen är konstruerad, att bostadstillägget är en del av pensionstillägget. Man har gjort en undersökning, och det är framför allt de i gruppen som bor i villa som inte tror att de över huvud taget omfattas av bostadstillägget. Har man en förmögenhet av något slag tror man heller inte att man omfattas. Det äger delvis sin riktighet, men man kan ha en förmögenhet på ett par hundra tusen utan att tillägget blir mindre. Man har kanske tidigare fått avslag eller har bekanta som har fått avslag. Alla de orsakerna är saker som gör att folk inte söker bostadstillägg, och då kommer man under fattigdomsgränsen. En annan sak som Riksrevisionen tar upp är fattigdomsbegreppen. Precis som beträffande barnfattigdom finns det något som heter relativ fattigdom och absolut fattigdom. Relativ fattigdom är ett teoretiskt begrepp, där man tittar på medelinkomsten och tar 60 procent av den. Under det är man fattig. Har befolkningen fått en kraftig förbättring, som med jobbskatteavdragen, höjs gränsen uppåt, inte därför att man har svårare att betala hyra eller mat utan därför att det är ett relativt begrepp. Vi kan också konstatera att det i kronofogdens register, som David Lång berättade om, finns 19 000, och antalet har ökat något på senare år. Men jämfört med andra länder ligger Sverige mycket lågt. Vi har nästan två miljoner pensionärer. Av dem hamnar ungefär 19 000 hos kronofogden. Det är en mycket låg siffra med internationella mått. Man kan alltid önska att grundskyddet vore bättre och framför allt att informationen till pensionärerna om detta vore bättre. Detta uppdrag har Pensionsmyndigheten fått i flera omgångar. Nu har man på ett riktigt bra sätt försökt och kommer framgent att komma med informationsinsatser som ligger på en betydligt högre nivå. Vi får hoppas att man på det sättet kan komma till rätta med det som Riksrevisionen har riktat kritik mot. (Applåder) I detta anförande instämde Gunilla Nordgren (M).

Fru talman! Vi debatterar bostadstilläggen, och jag vill till att börja med yrka bifall till vår reservation 1. Det finns två utgångspunkter för att vi vill fortsätta utreda bostadstilläggen ordentligt. Den ena handlar om att det finns ett större mörkertal nu än tidigare, och vi är mycket bekymrade över denna utveckling. En orsak till det är den förändring av bostadstilläggen som har genomförts under senare år. Beräkningen och ett tillägg i bostadstilläggen gör det mycket mer komplicerat för den enskilda att förstå hur bostadstillägget fungerar. Det är en av grunderna. Men mörkertalet är en annan. Jag är förvånad över att en majoritet - Alliansen med stöd av Sverigedemokraterna - inte stöder en sådan fortsatt utredning trots att man står här och talar om de stora problemen med bostadstilläggen. Men man stöder alltså inte vårt förslag om att utreda detta ordentligt för att få en bättre tillämpning. Genom bostadstilläggen når man bäst dem som faktiskt har den svagaste ekonomin. Det har bevisats genom åren. Men då vore det på sin plats att verkligen analysera detta på ett bättre sätt. Därför är jag förvånad över att majoriteten inte vill det. Sedan finns det en diskussion här om garantipensionen och pensionerna generellt. Att pensionerna inte har ökat i den takt som de borde ha gjort beror mest på att jobben inte finns. En stor arbetslöshet på 8 procent skapar naturligtvis inte heller den tillväxt på pensionsområdet som annars skulle vara möjlig. Det är kanske den största orsaken. Sverigedemokraterna talar sig varma för att de har förslag om att sänka skatten på pensionerna. Men verkligheten är att de stödde det femte jobbskatteavdraget i stället för att stödja vårt förslag om att faktiskt göra en ordentlig justering på skattesidan för pensionärerna. Politiken hänger alltså ihop här för Sverigedemokraterna. De stöder de grupper som har det betydligt bättre än de grupper som vi i dag talar om och som har den allra sämsta ekonomin. Jobben är, som sagt, kanske den viktigaste orsaken till att dessa grupper har det svårt i dagsläget, precis som många andra som har behov av ett samhällsstöd. Och jag är alltså förvånad över att vi inte får ett stöd i utskottet för att denna fråga ska utredas ordentligt. Jag yrkar bifall till reservation 1. (Applåder)