Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig

Fru talman! Krigsförbrytare går omkring på svenska gator. Det säger Patricia Rakic Arle som är chef för polisens krigsbrottsgrupp. Men när polisen söker på deras namn för att deras offer har känt igen dem finns de inte registrerade här, för de är här under falsk identitet.

Identitetsfrågor kan tyckas vara lite abstrakt, men de är otroligt viktiga. Att vi klarlägger identiteten på dem som kommer till Sverige och EU från andra länder är fundamentalt av flera skäl: dels att motverka illegal invandring och människohandel, dels att förebygga alla typer av hot.

De senaste åren har anhöriginvandringen till Sverige varit mycket stor. Den som vill ha uppehållstillstånd och flytta till en anhörig i Sverige lämnar in handlingar och genomför intervju vid en utlandsmyndighet. Migrationsverket i Sverige fattar sedan beslut om uppehållstillstånd.

Riksrevisionen har granskat om Migrationsverket och utlandsmyndigheterna, det vill säga svenska ambassader och konsulat, säkerställer att handläggningen av anknytningsärenden håller hög rättslig kvalitet. Det korta svaret är nej, det gör den inte.

Granskningen visar att det finns stora brister, framför allt vad gäller att klargöra den sökandes identitet. På ren svenska: Vi har inte koll på vilka som kommer hit.

En förklaring är att Migrationsverket inte i tillräcklig utsträckning har försett utlandsmyndigheterna med teknisk utrustning, kompetensutveckling och vägledning för att de ska kunna granska dokument och id-handlingar. Dessutom har utlandsmyndigheterna enligt rutinerna inte ansvar för att kontrollera dokuments äkthet. Trots det utgår handläggare i Sverige som regel från att utlandsmyndigheterna genomför tillräckliga kontroller och att identiteten på den sökande därmed är klarlagd.

Med nuvarande rutiner, resurser och ansvarsfördelning är det ingen aktör som fullt ut kontrollerar äktheten i den sökandes handlingar.

Svenska myndigheter har alltså inte koll på vilka som kommer hit som anhöriga, slår Riksrevisionen fast i sin rapport. Det är oerhört allvarlig kritik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig

När en sådan här rapport kommer från Riksrevisionen ska regeringen lämna sitt svar på rapporten i en skrivelse till riksdagen. Det är den vi nu debatterar.

I regeringens skrivelse uppvisas i det här fallet en anmärkningsvärt passiv inställning. Det framstår som att regeringen väljer att helt blunda för bristerna och deras allvarliga konsekvenser. Regeringen tycker dessutom, till skillnad från Riksrevisionen, att den rättsliga kvaliteten är säkerställd. Jag förstår inte hur det är möjligt.

Bristerna i kontrollen över vilka som vistas i Sverige får mycket allvarliga konsekvenser för både enskilda individer och samhället i stort. Det öppnar upp för skenäktenskap och människohandel och för att barn utnyttjas och far illa, och det skapar en grogrund för organiserad brottslighet och bidragsfusk. Att vi inte vet vilka som befinner sig i landet undergräver ytterst tilltron till den reglerade invandringen och innebär ett hot mot landets säkerhet.

Regeringen hänvisar till Migrationsverkets egna kvalitetsuppföljningar till stöd för att regeringen inte delar Riksrevisionens bedömning att den rättsliga kvaliteten i anknytningsärenden inte är säkerställd.

Detta argument går dock att vända på. Är det inte in själva verket särskilt allvarligt att den ansvariga myndighetens egna utredningar inte ens indikerar att det finns så allvarliga brister som Riksrevisionens har hittat?

Riksrevisionen är också tydlig med att det är oklart hur Migrationsverket kommer fram till att den rättsliga kvaliteten är hög, och enligt Riksrevisionens bedömning vilar Migrationsverkets bedömning på godtycklig grund. Hur kan regeringen nöja sig med det?

Riksrevisionens rekommendation om enklare informationsutbyte mellan myndigheter är inte ny. Berörda myndigheter har efterfrågat enklare informationsutbyte under en längre tid. Det har även riksdagen gjort upprepade gånger.

Svenska myndigheter sitter på en guldgruva, men vi får bara borra i den med plaströr, säger Skatteverkets generaldirektör apropå att myndigheterna inte kan dela information med varandra.

Under den socialdemokratiskt ledda regeringen har ett flertal utredningar presenterats med förslag om ökat informationsutbyte. Men ansvariga ministrar har varit helt passiva, och inga förslag har kommit till riksdagen. I stället har man valt att begrava frågan i ytterligare utredningar.

Eftersom Riksrevisionens kritik är så allvarlig och eftersom regeringen inte tycks villig att ta in den är jag glad att en bred utskottsmajoritet slår regeringen på fingrarna på tre punkter.

För det första måste identitetskontrollerna skärpas och arbetet med identitetsfrågor prioriteras högre av regeringen och myndigheterna. För det andra måste regeringen se till att den rättsliga kvaliteten i anknytningsärenden säkerställs, och för det tredje ska regeringen skyndsamt lägga fram lagförslag som syftar till enklare informationsinhämtning och informationsutbyte mellan myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig

Fru talman! Det ska inte förekomma att säkerhetshot tar sig in i Sverige via anhöriginvandring för att identitetskontrollen är undermålig. Men så är det i dag, och Socialdemokraterna blundar för det.

Jag är som sagt glad att en bred majoritet i riksdagen kommer att kräva att regeringen agerar på dessa tre punkter. Men om jag ska vara helt ärlig, fru talman, har jag inte så stora förhoppningar. Jag är övertygad om att det krävs en borgerlig regering för att få ordning på Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 1 i betänkandet, men jag står naturligtvis bakom våra övriga reservationer också.

Det är viktigt att framhålla när vi debatterar betänkandet om Riksrevisionens rapport Att komma till Sverige som anhörig - rättssäkerheten i anknytningsärenden att Migrationsverket både före och efter Riksrevisionens granskning har arbetat med att stärka id-arbetet på utlandsmyndigheterna. Dessutom bedrivs ett omfattande arbete på EU-nivå i syfte att förbättra kontroller av personer som reser till Schengenområdet.

Migrationsverket har under 2021 beslutat om en åtgärdsplan för att hantera de brister som Riksrevisionen påtalat. Bland annat stationerar myndigheten permanent ett flertal identitetsexperter vid strategiskt utvalda utlandsmyndigheter. Dessa experter kommer att ha ett regionalt ansvar för att öka kvaliteten i kontroll och granskning av identitetshandlingar och säkerställa att det finns en enhetlig och standardiserad miniminivå på kompetensen vid samtliga utlandsmyndigheter.

Myndigheten ska även se till att utlandsmyndigheterna får tillgång till ny teknisk utrustning för att bättre kunna genomföra granskningar av resehandlingar, införa en rutin där ett dokumentgranskningsprotokoll registreras i tillståndsärenden för att öka transparensen och kommunikationen mellan utlandsmyndigheterna och Migrationsverket samt öka tillgången till utbildning för personal både vid utlandsmyndigheternas migrationssektioner och vid Migrationsverkets tillståndsenheter.

Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 gett Migrationsverket i uppdrag att senast den 1 september i år återrapportera om genomförandet av åtgärder enligt den åtgärdsplan som myndigheten tagit fram, för att se till att man faktiskt gör det som man har sagt att man ska göra för att stärka identitetsfrågorna vid myndigheten och att handläggning av anknytningsärenden verkligen sker regelrätt, bra och med god säkerhet.

Som ett led i att tillvarata andra länders erfarenheter gällande id-frågor ger regeringen Migrationsverket i uppdrag att inhämta mer kunskap om hur andra Schengenländer arbetar med identitetsfrågor kopplat till migration samt analysera vilka ytterligare möjligheter till förbättringar som finns på området.

När det gäller att omhänderta Riksrevisionens rekommendationer om effektivt informationsutbyte mellan myndigheter tillsatte regeringen en utredning den 20 juni 2021 som bland annat ska bedöma om det finns behov av ändrade regler för att få till stånd ett mer ändamålsenligt och effektivt informationsutbyte. Den ska också se på vad som behöver förändras och om förändringar behöver göras i större omfattning för att få ett mer ändamålsenligt och effektivt informationsutbyte och, om det behövs, föreslå nödvändiga författningsändringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig

Fru talman! Det ska även sägas att vi naturligtvis välkomnar granskningen som ett värdefullt underlag till regeringens styrning av Migrationsverket. Det är oerhört viktigt att säkerställa att Migrationsverket förbättrar arbetet med att klarlägga de sökandes identitet.

Flera av EU:s medlemsstater har under senare år sett en ökad förekomst av falska dokument. Migrationsverket startade därför i september 2018 ett projekt för att utveckla och testa en metod för att stärka Migrationsverkets identitetskontroller vid svenska utlandsmyndigheter.

Om handläggningen av anknytningsärenden inte utförs rättssäkert och enhetligt finns en risk för att sökande som har rätt till uppehållstillstånd får avslag på sin ansökan, och omvänt att sökande som inte uppfyller villkoren ändå får uppehållstillstånd.

Det finns också en risk för att familjer som har rätt att återförenas inte kan göra det, att skenäktenskap och människohandel inte upptäcks och att barn utnyttjas och far illa. Brister i handläggningen kan även leda till onödigt lång väntan på beslut, vilket kan innebära stora påfrestningar, särskilt för barnfamiljer, och ökade kostnader.

I förlängningen finns en risk för att allmänhetens förtroende för migrationsverksamheten påverkas negativt. Det är därför viktigt att Migrationsverket och utlandsmyndigheterna har utredningsrutiner som säkerställer att beslutsunderlaget håller hög kvalitet. Detta är oerhört viktigt.

Under den period som Riksrevisionens granskning avser har regeringen ställt krav på att Migrationsverket ska ha definierade och kvantifierade mål för den rättsliga kvaliteten. Migrationsverket har tidigare inte redovisat sådana indikatorer i myndighetens årsredovisning, vilket har föranlett kritik från Riksrevisionen. Numera gör man detta.

Regeringen har i sin bedömning av den rättsliga kvaliteten i anknytningsärenden tittat på ändringsfrekvensen i domstol. Vi har fått en redogörelse i dag från Migrationsverket när det handlar om rättssäkerhet och mått för ändringsfrekvensen. När det handlar om anknytningsärenden var den 5 procentenheter 2016, och för åren 2017-2020 var den cirka 2 procentenheter. Migrationsverket genomför på årsbasis olika typer av uppföljningar av den rättsliga säkerheten. Det är oerhört viktigt att man jobbar med detta hela tiden.

För att öka kvalitetsuppföljningarna jobbar man på ett sätt som innebär att det är flera som hanterar ärendena och granskar dessa när det handlar om anknytningsärenden. Under 2019 granskades 3 500 anknytningsärenden och under 2020 cirka 1 900 ärenden, vilket kan jämföras med 2018 då bara 400 granskades. Det är en kvalitetshöjande del att granska hur ärendena ser ut och skrivs.

Vi socialdemokrater tar inte alls lättvindigt på rapporten, utan vi följer arbetet och de åtgärder som Migrationsverket och även regeringen gör med anledning av Riksrevisionens rapport.

(Applåder)

Fru talman! Riksrevisionens kritik är väldigt allvarlig, och jag blir nästan rädd när jag läser den.

Migrationsverket har alltså inte försett utlandsmyndigheterna med teknisk utrustning, kompetensutveckling eller vägledning för att kunna granska dokument och id-handlingar för dem som ansöker. Dessutom har utlandsmyndigheterna enligt rutinerna inte ansvar för att kontrollera om dokumenten är äkta, men i Sverige utgår man från att en sådan granskning har skett. Detta innebär att ingen i dag fullt ut kontrollerar äktheten hos de sökandes handlingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig

Svenska myndigheter har på ren svenska inte koll på vilka som befinner sig här som anhöriga. Krigsförbrytare kan resa in under falsk identitet. Barn kan komma hit med personer som påstår sig vara deras föräldrar men inte är det.

Den socialdemokratiska regeringen svarar att den inte delar Riksrevisionens bedömning att den rättsliga kvaliteten inte är säkerställd. Men, fru talman, om ingen kontrollerar äktheten hos handlingar som en person åberopar för att komma hit som anhörig, hur kan Socialdemokraterna då påstå att den rättsliga kvaliteten är säkerställd?

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande tar vi kritiken på största allvar. Att läsa om hur det var före de föreslagna åtgärder som jag läste upp skulle göra mig också mycket oroad och göra att jag faller in i Maria Malmer Stenergards oro. Men man har faktiskt redovisat att det görs åtgärder. Och det är inte de enda åtgärderna, utan det är en skrivelse utifrån Riksrevisionens rapport. Maria Malmer Stenergard vet också att det inte är det enda som regeringen har förändrat och förändrar i översynen av att se på identitet.

Vi kommer framöver att prata om arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring och så vidare, så det är inte så att det inte har skett några förändringar eller förbättringar i lagstiftningen. Men vi ska naturligtvis följa upp detta noga så att inte fortsätter att vara så som Maria Malmer Stenergard målar upp utan att åtgärderna faktiskt följs och det blir en förbättring.

Vi ska också följa det arbete som görs inom EU på detta område. Det är oerhört viktigt att man samarbetar och ser om det finns andra metoder för att höja kvaliteten och rättssäkerheten.

Fru talman! Det är bra att Socialdemokraterna är beredda att följa upp ett regelverk som leder till att krigsförbrytare kan resa hit under falsk identitet. Jag önskar dock att man hade vidtagit betydligt kraftfullare åtgärder, för jag känner mig helt enkelt inte trygg som svensk medborgare.

Det är rätt påfallande att regeringen tycks blunda för en rad samhällsproblem. Och om man till viss del ser dem begraver man dem i utredningar som, trots mer än sju års regeringsinnehav, inte tycks resultera i några förslag.

Ett sådant problem är frågan om informationsdelning mellan myndigheter. Vi har det berömda fallet där en person som vistades här illegalt påträffades i anslutning till statsministerns bostad. Då ser sekretessregelverket på ett sådant sätt att om det hade varit Skatteverket som hade upptäckt detta hade de alltså inte ens fått lyfta luren och informera polisen eller Migrationsverket om det. Det tycker jag talar för att det finns lite problem kopplade till möjligheten att dela information mellan svenska myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig

I stället säger Carin Ohlsson i sitt anförande här att om det finns behov av ändrade regler för informationsutbyte mellan myndigheter ska vi naturligtvis titta på det. Och det är någonting som då begravs i en utredning, som man brukar göra. Detta gör mig väldigt bekymrad.

Återigen: Är det så att Socialdemokraterna över huvud taget inte ser problemen? Deras egen generaldirektör på Skatteverket sa nämligen nyligen i Dagens Nyheter att svenska myndigheter sitter på en guldgruva men bara får borra i den med plaströr.

Det är inte bara hon som säger detta, utan myndighet efter myndighet har skrivit till regeringen och sagt att man måste ändra sekretessregelverket. Men man har ändå inte gjort det.

Jag vill därför ställa frågan rakt ut: Ser Carina Ohlsson problem med att svenska myndigheter inte får dela information?

Fru talman! Jo, jag ser problem. Det handlar om brott inom välfärdssektorn. Det handlar också om att titta på detta med identitet, som Maria Malmer Stenergard lyfter fram.

Jag sa inte bara om, utan jag sa faktiskt också att om det behövs lagändringar för att tillgodogöra sig information mellan myndigheter så måste det, och även författningsändringar, till.

Naturligtvis ser jag också de problem som Maria Malmer Stenergard lyfter fram, men jag kanske inte målar riktigt lika mycket i svart som hon gör.

De förändringar som ändå har åstadkommits och som nu görs har skett under en socialdemokratisk regering, även om det är lång tid med sju år.

Men vi ska, precis som vår statsminister säger, vända på varje sten.

Det som vi ser i Riksrevisionens rapport är en del, men det finns många fler delar som vi behöver se över. Jag lyfte bland annat fram arbetskraftsinvandring och saker som man ser inom välfärdssektorn. Naturligtvis måste vi ta itu med det för att förändra.

Jag lyssnar fortsättningsvis gärna på förslag och synpunkter från Maria Malmer Stenergard. Jag tar detta på mycket stort allvar, och jag nonchalerar inte på något vis de förslag som Maria Malmer Stenergard lyfter fram.

(Applåder)

Fru talman! Som alla här i kammaren naturligtvis vet, men kanske inte alla ute i stugorna, granskar Riksrevisionen regelbundet myndigheterna för att se till att de gör sitt arbete på rätt sätt.

Tack vare, eller kanske mer på grund av, migrationskrisen 2015 har även migrationsområdet blivit mer granskat. Detta är förstås helt nödvändigt utifrån de svåra irreversibla konsekvenser som det har medfört för stora delar av samhället.

Men nu är det inte migrationsfrågan i sin helhet som är fokus i dagens debatt utan mer specifikt hur Migrationsverket har arbetat med anhöriginvandring. Det handlar alltså om utlänningar som flyttar till Sverige för att vara med en fru, en make, en sambo, eller för den delen barn och föräldrar. Just anhöriginvandringen har stått för en mycket stor del av invandringen till Sverige de senaste åren, samtidigt som kraven på hur det ska gå till har varit på tok för låga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig

Försörjningskraven har varit låga eller rent av obefintliga. Det har inte funnits några krav på integration. Invandrare har tillåtits fylla på i redan överbefolkade utanförskapsområden, samtidigt som kontroller saknats och regelverket har varit fullt av kryphål. Det finns alltså mängder av infallsvinklar - många trådar att dra i och massor av knutar att lösa upp.

Men det som Riksrevisionen mer specifikt har tittat på just den här gången är om handläggningen av anknytningsärenden har hållit en god rättslig kvalitet. Det är ett begränsat område där Riksrevisionen ändå har hittat många problem. Ett grundläggande sådant är att Migrationsverket är dåligt på att kontrollera de sökandes identitet. Hur ska vi ha kontroll över vilka som får befinna sig i Sverige om vi inte ens vet vilka det är som vi släpper in?

Om man ska försöka förklara detta problem på ett ganska enkelt sätt är det ungefär på följande sätt: Migrationsverket har huvudansvaret för att utreda ärenden om anhöriga som befinner sig utomlands och att fatta beslut om vilka som får komma hit. Men eftersom de sökande normalt sett befinner sig utomlands måste man förlita sig på personal som också befinner sig utomlands på ambassader och konsulat. De intervjuar utlänningarna, kontrollerar olika handlingar och skickar över sina slutsatser till kollegorna i Sverige. Så långt är allt gott, fru talman. Problemet är att kommunikationen och ansvarsfördelningen däremellan inte fungerar som den borde.

Migrationsverket å sin sida utgår från att personalen utomlands har gjort vissa kontroller, ställt vissa specifika frågor och kontrollerat äktheten på olika dokument, trots att det många gånger inte sker.

Personalen utomlands å sin sida tycker att de har gjort vad de har kunnat utifrån de direktiv som finns, även om det inte alls motsvarar vad Migrationsverket egentligen efterfrågar. Inte heller finns det någon utrustning som kontrollerar handlingar och som skannar äktheten på dokument av olika slag, utan det sker mer godtyckligt och utan egentlig expertis.

Alla tycker alltså på något sätt att de har tagit sitt ansvar, och på detta sätt byggs problemet in i systemet.

Svaret på frågan vem som tar ansvar för att anhöriga som kommer till Sverige verkligen är de som de utger sig för att vara är alltså någon annan, eller med andra ord ingen.

Även rutiner, handböcker, rättsliga ställningstaganden och andra typer av vägledning har brustit både här hemma och där ute. Det kanske låter lite tråkigt att tjata om dessa eviga dokument, men när man som handläggare på Migrationsverket eller som tjänsteman på en ambassad ska arbeta med ett ärende måste man få juridiskt stöd. Man måste veta vad man ska göra, och man måste veta hur man ska göra det.

Även i efterhand, alltså vid uppföljningen av olika beslut, finns det brister. Riksrevisionen skriver rakt ut att Migrationsverket har för stora brister för att kunna mäta den rättsliga kvaliteten i handläggningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig

En annan fråga relaterad till det som Riksrevisionen tar upp rör kompetensförsörjningen. Som en annan ny rapport har visat har Migrationsverket genomgått ett stålbad sedan krisen 2015, och tusentals erfarna och kunniga handläggare har lämnat verket på bara några år. Detta får förstås konsekvenser för handläggningen även av anknytningsärenden. Med kortare erfarenhet följer mindre kompetens, lägre effektivitet och kanske även sämre rättssäkerhet. Detta slår inte bara mot de sökande, utan det får även konsekvenser för Sverige som nation. Vi måste kunna lita på att alla som arbetar med den kontrollerade invandringen har förutsättningar att göra sitt jobb och hålla Sverige säkert.

Med dålig kompetensförsörjning ökar risken för skenäktenskap och människohandel. Det ökar också risken för att personer tar barn till Sverige som inte är deras egna och som utnyttjas och far illa på olika sätt eller för att en person kan fungera som anknytningsperson flera gånger i olika ärenden.

Fru talman! Det är naturligtvis regeringen som är ytterst ansvarig för allt detta. Regeringen styr riket, regeringen utser chefer för myndigheter, regeringen beslutar om uppdrag och anslag för myndigheter och ska konstant se över dem. Det har regeringen bevisligen misslyckats med i detta fall, precis som i många andra fall.

Vi sverigedemokrater har alltid haft en annan syn på migrationspolitiken än regeringens hopplöst naiva låtgåattityd. Vi har förordat ansvar, försiktighetsprinciper och konsekvensanalyser. Naturligtvis måste detta även gälla för anhöriginvandringen. Det finns inga ursäkter för att inte skärpa identitetskontrollerna.

Det bör vara en självklarhet att man ska förbättra arbetet på utlandsmyndigheterna, ge ordentliga förutsättningar för en rättssäker och effektiv handläggning och se till att det finns kompetent personal både här och i utlandet.

Fru talman! Naturligtvis kan och bör vi fortsätta diskutera migrationspolitik, volymer och allt sådant fram till valet för att ge väljarna en så stor chans som möjligt att avgöra vilket alternativ som är bäst för ett framtida Sverige. Men alldeles oavsett valet 2022 - oavsett om Sverige ska ha en naiv, socialdemokratisk migrationspolitik eller en ansvarsfull sverigedemokratisk migrationspolitik - måste vi kunna vara överens om att en reglerad invandring kräver gedigna kontroller. Inga fler krigsförbrytare! Inga fler irakiska försvarsministrar! Inga fler Rakhmat Akilov på våra gator! Det går inte att likt regeringen satsa allt på att ha en stor invandring och sedan strunta i kontrollerna. Det kan aldrig bli bra.

Fru talman! Jag vill avsluta med att särskilt tacka Vänsterpartiet och Centern för att de tillsammans ställde sig bakom våra yrkanden under de punkter som rör identitetsfrågor, rättslig kvalitet och informationsinhämtning, så att vi fick en majoritet för de texterna. Det sänder en stark signal till regeringen om allvaret i sakfrågorna. Jag vill även yrka bifall till reservation 5.

(Applåder)

I detta anförande instämde Eric Palmqvist (SD).

Fru talman! När det gäller den där berättelsen som kom i slutet av Jonas Anderssons anförande vill jag bara rätta till följande: Vänsterpartiet hade egen kritik, men i betänkandet skriver utskottet ihop det under reservationen. Ljuga ska man nog inte hålla på med, vill jag säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig

Vänsterpartiet välkomnar Riksrevisionens granskning av regeringens och Migrationsverkets hantering av anhöriginvandringen. Granskningen är avgränsad, och det finns områden som skulle behöva belysas närmare. Det får vi dock ta vid ett annat tillfälle.

Det vi kan ta nu är däremot de allvarliga bristerna i form av att Migrationsverkets arbete bland annat inte bedrivs på ett sätt som säkerställer att handläggningen i anknytningsärenden håller hög rättslig kvalitet. Bristerna är särskilt allvarliga när det gäller Migrationsverkets och utlandsmyndigheternas arbete med att kartlägga identiteten på den sökande, där utlandsmyndigheterna bistår Migrationsverket.

Tittar vi några år tillbaka ser vi att Migrationsverket mellan 2017 och 2020 genomgick en av de snabbaste och största neddragningarna inom den svenska statsförvaltningen på många år. Det har funnits brister när det gäller såväl planering som genomförande. Till exempel förväntade sig både regeringen och Migrationsverkets ledning att produktiviteten hos myndigheten skulle öka under åren 2017 och 2018, vilket regeringen använde som en motivering för minskade anslag.

Migrationsverket lyckades dock nå målen, och det ledde bland annat till att asylsökande och personer som söker uppehållstillstånd tvingades till onödigt långa tider i mottagningssystemet. Samtidigt infördes nya och delvis komplicerade regler i utlänningslagen, vilket gjorde myndighetens uppdrag ännu svårare.

Fru talman! Jag tänkte stanna upp vid just handläggningstiderna en stund. I början av 2021 riktade nämligen JO stark kritik mot Migrationsverket i flera beslut rörande långa handläggningstider.

JO konstaterar att det sedan flera år är många som vänder sig till dem med klagomål på långsam handläggning. Att handläggningstiderna var långa under åren efter 2015, då många människor sökte asyl i Sverige, är förståeligt. Men ökningen av migrationen klingade ju av redan 2016, och Migrationsverket har haft bra med tid att anpassa sin verksamhet efter de nya förhållandena. JO landar i slutsatsen att det, även om det kan finns kvardröjande effekter, inte längre går att ursäkta långa handläggningstider hos Migrationsverket med hänvisning till 2015.

Vänsterpartiet har vid flera tillfällen kritiserat de långa handläggningstiderna och bristerna i regeringens arbete med att förkorta dem. För anknytningsärenden väntas Migrationsverket nå de styrda handläggningstiderna 2022. Att det sker först sju år efter 2015 är ju oacceptabelt.

Jag tycker ändå att rapporten vi debatterar i dag visar på den största socialdemokratiska lögnen i modern tid, nämligen att vi behövde ett så kallat andrum för asylmottagandet för att förbättra kapaciteten. Det var det som utlovades när den tillfälliga lagen trädde i kraft. Men vad har Socialdemokraterna använt den här tiden till? Ja, inte har det varit till att stärka mottagandet och förkorta handläggningstiderna, utan det har enbart handlat om att strama åt och tävla om vem som kan behandla människor på flykt mest illa.

De som har förlorat och blivit brickor i regeringens spel är barnfamiljer som splittras och hamnar i kläm och barn som berövas sin barndom över en natt. Ska regeringen dra något slags lärdom av den rapport vi debatterar i dag måste det vara att kapaciteten i mottagandet ska öka och beredskapen stärkas i stället för att möjligheterna till familjeåterförening ska begränsas. Att medvetet och aktivt införa hinder för barnfamiljer och inte låta dem leva tillsammans är oanständigt - precis som de långa handläggningstiderna, som håller barn skilda från sina familjer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig

Ambitionerna måste vara att få en betydligt snabbare handläggning med stark rättssäkerhet. Därför yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation 8 i betänkandet.

Jag ser att jag har talartid kvar, fru talman, så innan jag avslutar vill jag passa på att hälsa skolklassen uppe på läktaren välkommen hit till kammaren. Innan jag kom till riksdagen tidigt i morse träffade jag den här klassen, det vill säga de elever som sitter uppe på läktaren. Det är så att deras klasskamrat Zarif och hans familj har ett utvisningsbeslut över sig, vilket eleverna länge har protesterat emot.

Zarif har en stark anknytning till Sverige genom skola och aktiviteter, och han har bott här i nästan hela sitt liv - precis som era barn, ni här i kammaren. Han pratar flytande svenska och vet ingenting annat än den trygghet och identitet han har här. Föräldrarna arbetar här. De kommer från Bangladesh från början och har gjort exakt allting rätt, ända sedan dag ett när de kom hit för över elva år sedan. De har till och med mött de tuffa krav som finns i lagstiftningen. Zarif har bott här i princip hela sitt liv, och ändå vill Sverige utvisa barnfamiljen till ett land som barnen inte vet särskilt mycket om eller har någon anknytning till.

Ni här i kammaren borde fråga er vad detta gör med ett samhälle och med hur vi ser på varandra. Vad betyder detta för klassen där uppe på läktaren? Asylrätten måste få vara en internationell försäkring för dem av oss som måste fly, och fler måste kunna få stanna. Allt annat är oanständigt. Att fortsätta utvisa barn på det här sättet är vansinne, och jag tycker faktiskt att de som står bakom den här politiken kan ta och träffa dessa modiga elever efteråt och svara på deras frågor.

Till er som sitter uppe på läktaren - till er, till andra barnfamiljer och till ensamkommande som lyssnar och som har hamnat i kläm på grund av regeringens politik - vill jag säga att ni också har rätt till frihet. Ni har rätt till era familjer och rätt till tryggheten. Vi kommer i alla fall att göra allt vi kan för att ni ska få ta del av den här rätten.

Till dig, Zarif, vill jag säga att du inte är ensam. Ditt liv, din familj och din framtid räknas också.

Ni där uppe på läktaren borde vara riktigt stolta över er själva som kommer hit och protesterar och tar kampen mot den här skitpolitiken. Hoppas att vi ses strax. Det är ni som gör rätt när politikerna gör fel!

(Applåder)

Fru talman! Det här var ett ytterst märkligt anförande på många sätt, måste jag säga. Bland annat anklagade Tony Haddou mig för att ljuga.

Det räcker ju att titta i betänkandet SfU8 och titta på förslagen till riksdagsbeslut: Under punkterna 1, 2 och 3 finns det ingen reservation från Vänsterpartiet. Då får man väl anta att Vänsterpartiet står bakom majoritetstexten. Den enda reservationen från Vänsterpartiet rör ju handläggningstider. Jag vet alltså inte riktigt varför Tony Haddou anklagar mig för att ljuga. Menar Tony Haddou att Vänsterpartiet har gjort fel och inte riktigt förstått hur arbetet i utskottet och riksdagen fungerar, eller är det någonting annat som har gått snett?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig

Jag hade ju en förhoppning om att även Vänsterpartiet kanske hade vaknat till liv och börjat förorda en ansvarsfull migrationspolitik, men menar Tony Haddou att han tänker rösta på annat sätt i kammaren när det här kommer upp till beslut?

Fru talman! Jag yrkade ju bifall till reservation 8 i det här betänkandet. Om det är någonting som behöver redas ut har vi väckt en motion som har blivit en reservation i betänkandet.

Om Sverigedemokraterna blir kränkta över att jag säger att de ljuger kan jag väl säga att de vrider på sanningen när de står där uppe och säger att vi backar upp Sverigedemokraterna.

Fru talman! Jag har ingen aning om vem som är kränkt här. Också detta är en lite märklig anklagelse, kan jag tycka. Jag känner mig inte alls speciellt kränkt. Jag tycker bara att det vore rimligt om Vänsterpartiet även i kammaren kunde stå för vad man har sagt i utskottet. Där har man ju inte reserverat sig mot punkt 1, 2 eller 3, så jag antar att man står bakom majoritetstexten. Har man gjort fel kanske man borde tacka för informationen, be om ursäkt och göra rätt nästa gång.

Fru talman! Jag har inget att tacka för och inget att be om ursäkt för. Vi har väckt vår motion, och jag har yrkat bifall till den reservation som vi också röstar på i kammaren senare i dag.

Fru talman! Det är i dag 206 dagar kvar till valet. För varje dag som går blir det väldigt mycket tydligare vilka två regeringsalternativ vi har.

På ena sidan finns fyra partier som vill ha ett maktskifte och som tycker att den här socialdemokratiska regeringen har fått över sju år och kastat bort dem. Det är Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Vi är överens om mycket. Vi är överens om att få ordning på Sverige och om att säkra tryggheten.

Vi är också överens om att Sverige behöver en minskad invandring för att klara att vända integrationskrisen, där så många - inte minst barn - far illa i utanförskap. Om Sverige fortsätter att sticka ut med ett högt asylmottagande kommer Sverige inte att klara att vända utvecklingen.

På andra sidan har vi - tror jag - ett alternativ bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Om de på något sätt ska bilda regering eller gå samman för att stödja en regering behöver de ju också komma överens om politik. Där är till exempel trygghetsfrågorna uppenbarligen inte prioriterade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig

Vi har en socialdemokrati som numera säger att man är för en hållbar invandring. Retoriken stämmer inte helt överens med praktiken, men man påstår detta.

Samtidigt har vi Vänsterpartiet, som kallar den nuvarande migrationspolitiken för skitpolitiken, för att citera Tony Haddou.

Jag är naturligtvis väldigt nyfiken - och det tror jag att väljarna också är - på vilka krav Vänsterpartiet kommer att ställa på migrationspolitiken för att släppa fram en S-ledd regering.

Fru talman! Jag tror att Maria Malmer Stenergard vet väldigt väl att Vänsterpartiet går fram på Vänsterpartiets politik. Jag kanske skulle ha bjudit med Malmer Stenergard på Vänsterpartiets kongress för en vecka sedan. Där beslutade vi om en valplattform där vi beskriver asylrätten. Det är någonting vi går till val på. Det är Vänsterpartiets politik.

Jag vill säga att trygghetsfrågor är viktiga också för Vänsterpartiet, eftersom Maria Malmer Stenergard nämnde detta. Man ska absolut vara trygg på jobbet; det tycker jag är jätteviktigt. Man ska vara trygg i sitt bostadsområde.

Jag delar inte den uppfattning och verklighetsbeskrivning som förs fram från Moderaterna här om att strama åt invandringen.

Jag vill bolla tillbaka en fråga. Nu pratar Moderaterna om vad som kommer att krävas för att släppa fram den här regeringen och så vidare. Det är långt kvar till valet, men frågan som Moderaterna behöver ställa sig är vad SD kommer att kräva för att släppa fram Ulf Kristersson. Det kanske ni i Moderaterna behöver fråga er och fundera på för att se vilket läge ni har satt er i.

Fru talman! Jag har inga problem alls med den frågan. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna lade ju fram ett gemensamt motförslag när migrationspropositionen behandlades förra året. Förslaget föll i den här kammaren med en röst. Det visar ju att de fyra partier som vill byta ut den här regeringen också är överens om ett alternativ när det gäller migrationspolitiken. Det tycker jag är ganska tydliga besked.

Däremot har vi alltså på andra sidan ett parti, som Tony Haddou företräder, som kallar den nuvarande politiken - som har drivits igenom av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet, som man avser att samarbeta med - för skitpolitik. Jag uppfattar det inte som att det egentligen finns någon samsyn. Därför tycker jag att min fråga fortsatt är relevant och fortsatt kräver ett svar.

Jag fick svaret att Vänsterpartiet har presenterat en valplattform där man har gått fram med sin migrationspolitik. Det var absolut inte ett svar på vad man är beredd att kompromissa om.

Alla vet ju att det behöver ges och tas när det ska tas fram ett regeringsunderlag. Vad är Vänsterpartiet inte berett att kompromissa om? Kommer man till exempel att gå med på språkkrav för permanenta uppehållstillstånd och medborgarskap? Jag är i och för sig inte säker på att detta är någonting som Socialdemokraterna kommer att kräva.

Hur kommer man att se på regelverket för anhöriginvandring? Det är också något som jag tror att svenska folket är rätt intresserade av och som har koppling till dagens debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig

Fru talman! Det finns jättemånga frågor som Moderaterna vill ha svar på, men jag tycker inte att vi behöver sitta här och spekulera när vi inte vet läget över huvud taget.

Migrationslagstiftningen har tagits upp i debatten. Ni hade ju inte majoritet. Ni har inte majoritet i dag heller. Ni har ju försökt att få en statsminister vald några gånger under den här mandatperioden, men ni har inte haft någon majoritet. Jag tror inte att ni får någon majoritet sedan heller.

Det som är lite märkligt, helt ärligt, är att ni står här och räknar med Liberalerna. Det är ju som att räkna med regn i Sahara. Det har jag svårt att se.

Moderaterna kan stå här i debatten och ställa frågor och spekulera på det här sättet, men det ger ingen tydlighet i debatten - tvärtom.

(Applåder)

Fru talman! Vår egen gränspolis har konstaterat att vi har ett parallellsamhälle som bara växer och att vi har tappat kontrollen över vilka som är här. Med detta tror jag att var och en som lyssnar förstår att detta med identitetsfrågor är någonting mycket viktigt.

Vi har i dag en debatt om att komma till Sverige som anhörig, och som underlag har vi Riksrevisionens rapport, eller larmrapport, kring detta.

Migrationsverket får en rad rekommendationer från Riksrevisionen om hur man kan förbättra sitt arbete med att klarlägga den sökandes identitet. Vi må vara oense här i kammaren om hur stram den svenska migrationspolitiken ska vara, och naturligtvis om hur den är, men det som förvånar mig lite grann är att vi inte är rörande överens om att identiteten på en person som kommer till Sverige och får stanna måste klarläggas. Vi ska veta vilka det är som befinner sig i vårt land. En ansvarsfull politik tummar inte på detta, menar jag, och den viftar absolut inte bort de åtgärder som föreslås.

Fru talman! Jag säger detta därför att det överraskande nog är precis det som regeringen gör. Man slår ifrån sig när Riksrevisionen menar att regeringens resurstilldelning kan ha varit för låg.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt, inte minst mot bakgrund av att Migrationsverket påpekade att det skulle bli en konsekvens när man den 1 januari 2020 fick överta ansvaret för den migrationsverksamhet som bedrivs vid utlandsmyndigheterna. Migrationsverket konstaterade att man därmed fick ett underskott på 30 miljoner kronor och att man, om man inte fick dessa pengar, skulle tvingas att omfördela resurser från tillståndsprövningen till asylprövningen.

Tillståndsprövningar skulle alltså prioriteras ned som en konsekvens av detta; det var man tydlig med från Migrationsverket. Tillståndsprövningar - det är ju där vi hittar det vi står och debatterar här och nu, nämligen anknytningsärenden.

Migrationsverket skrev så här 2000 i samband med en utredning - häng med nu: "Den person som A uppgav vara hans hustru är hans syster. A och B är inte föräldrar till barnen. Två av barnen är barn till A:s bror. Ytterligare två barn är bröder till A och har dessutom uppnått myndig ålder. Det är fortfarande oklart vilka föräldrarna till de övriga fyra barnen är."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig

Att identitetsklargörandet är viktigt kan inte missförstås av den som läser den här rapporten från Riksrevisionen. Det går heller inte att missförstå att Migrationsverket varnade för att de måste prioritera ned tillståndsprövningen om de inte får de här pengarna. Vi kristdemokrater såg därför till, tillsammans med moderater och sverigedemokrater, att rätta till detta i den budget som riksdagen antog och tillföra de här 30 miljoner kronorna. Ord måste kopplas till handling.

Fru talman! Vikten av att identiteter klarläggs går inte att understryka nog. Det är så oerhört avgörande för att vi över huvud taget ska kunna ha något som vi kallar för rättssäkerhet. Felaktig information, osäkerhet och bristande tilltro till myndigheter kan göra att asylsökande gör sig av med identitetshandlingar eller inte vågar uppge korrekt information i och med att de tror att det kan påverka deras möjligheter att få stanna negativt. Detta äventyrar dock rättssäkerheten, inte bara för systemet utan för den asylsökande själv. En hög legitimitet för asylsystemet är viktigt, såväl för den asylsökande som för allmänhetens syn på invandringen och för våra möjligheter till integration.

Vi kristdemokrater har på det här området ett helt annat förslag, som jag tror skulle kunna bidra till att förstärka rättssäkerheten när det gäller anknytningsärenden. Vi menar att det borde införas en regel om att en asylsökande inom tre månader ska uppge samtliga anhöriga som är aktuella för familjeåterförening. Då vet vi redan från början när en person får lov att stanna här vilka som är hans eller hennes anhöriga. Då dyker det inte helt plötsligt upp personer från ingenstans som menar att de har anknytning.

Fru talman! Identitetsfrågan kan vi prata hur länge som helst om. När det brister i kontroll eller rutiner öppnar det möjligheter för skenäktenskap, människohandel och att barn utnyttjas och far riktigt illa. Det visar den här rapporten från Riksrevisionen.

Problem gällande fastställande av identitet öppnar också dörren för det som vi kallar för välfärdsbrottslighet, alltså bidragsfusk, men också organiserad brottslighet. Välfärdsbrottsligheten beräknas kosta svenska skattebetalare mellan 15 och 18 miljarder kronor årligen. Att inte veta vilka som är här i Sverige och som tillåts vara här är ett direkt hot mot rikets säkerhet.

Vi kristdemokrater ställer oss därför bakom punkterna 1, 2 och 3 i utskottets betänkande, det vill säga majoritetens ståndpunkt. Vi ställer oss också bakom Sverigedemokraternas förslag om att utreda ett nationellt id-center. Som det är i dag delas det ansvaret på en rad olika myndigheter. Ansvaret för att granska de här utländska handlingarna ligger också på olika myndigheter. Att samla ihop detta till ett nationellt id-center menar vi, precis som Sverigedemokraterna, att det finns behov av att utreda. Vända på varje sten, säger regeringen. Gör det, för då kanske vi kan få bättre kvalitet!

Tillsammans med Sverigedemokraterna har vi kristdemokrater också lagt fram ett förslag om att regeringen ska prioritera en ordentlig och långsiktig utveckling av Migrationsverkets digitalisering. Vi måste kunna använda tekniken, när den faktiskt finns, för att göra ett bättre jobb.

Fru talman! Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna har en reservation där vi bland annat menar att regeringen ska ge Migrationsverket i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter utreda hur Migrationsverket enklare ska kunna ta del av de nödvändiga uppgifter som behövs i handläggningen av anknytningsärenden.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar nu Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig och de tillämpningar som görs av Migrationsverket.

Jag vill börja med att säga några ord om möjligheten till familjeåterförening i stort och vilka villkor det är som gäller för att anhöriga över huvud taget ska ha möjlighet att återförenas. Det är en fråga som är otroligt viktig och som vi har diskuterat mycket, både här och i den migrationskommitté som satt och jobbade samt i andra sammanhang. Det är en fråga som vi från de politiska partierna har väldigt olika syn på. För Miljöpartiets del är det otroligt viktigt att föräldrar och barn inte ska vara åtskilda, att partner ska få leva tillsammans och att familjer hålls ihop.

Fru talman! Sverige har och ska ha en reglerad invandring. Det finns villkor som man behöver uppfylla för att få uppehållstillstånd. Om man inte når upp till dem har man inte rätt att vara kvar i Sverige. Att rättssäkerheten är så hög som möjligt är grundläggande. Det är någonting som vi behöver jobba med hela tiden. Nu på förmiddagen var Migrationsverket i utskottet och redogjorde för sitt arbete med detta. Jag tror att vi är överens över alla partigränser i just den frågan - detta är någonting som man aldrig blir färdig med utan som det hela tiden behöver jobbas vidare på.

I rapporten från Riksrevisionen har man pekat på att det finns brister och att förbättringar behöver ske när det gäller anhöriginvandring, framför allt när det handlar om att styrka identiteten. Att det sker är en viktig rättssäkerhetsfråga.

I betänkandet föreslås ett antal tillkännagivanden. En del av dem gäller sådant som pågår. Att informationsdelning ska ske mellan myndigheter finns det en utredning som jobbar med. Den tillsattes för ett år sedan. Sekretessfrågor är inget som man kan ändra från en dag till en annan. Det krävs en utredning och en beredning för att man ska göra det på ett välavvägt sätt. Migrationsverket har också fått i uppdrag i regleringsbrev att arbeta med de frågor som det pekas på i rapporten.

Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig

Fru talman! En annan sak som jag tycker är viktig i det här sammanhanget är att Migrationsverket får vettiga planeringsförutsättningar. Det är en myndighet som emellanåt har behandlats på ett styvmoderligt sätt. De har redan från början ett svårt uppdrag. De har haft olika regelverk som de fått med kort framförhållning. De har haft en ganska stram anslagsram, som också har krympt. De har dessutom olika tidsgränser som de måste hålla. För att upprätthålla rättssäkerheten är det viktigt att Migrationsverket får de förutsättningar som det behöver.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till reservation nummer 2.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Riksrevisionens rap-port om Försäkrings-kassans arbete med att förebygga sjuk-skrivning