Fru talman! Den här debatten handlar om den del av renodlingen av polisens arbetsuppgifter som handlar om djur.
Den här förändringen kommer utifrån ett initiativ som togs 2014 av alliansregeringen, som då tillsatte en utredning. Poängen med den var att polisen skulle få mer tid att koncentrera sig på sina kärnuppgifter att upprätthålla allmän ordning och säkerhet och bekämpa brott, något som vi förstås ser behovet av.
Det här är inte första gången man landar i slutsatsen att flytta just djuruppgifterna från polisen. Det var också uppe till diskussion och det fanns en diskussion om det i början av 2000-talet. Men det blev ingenting av det då, så det är bra att vi så att säga kommer till skott med det nu.
Jag ska säga något kort om annat som också har gjorts och görs för renodlingen av polisens arbetsuppgifter. Förutom det här förslaget är bland annat flytten av transporter av frihetsberövade till Kriminalvården beslutat om och igång, och ett arbete som handlar om omhändertagandet av berusade personer är också igång.
Jag ska översiktligt berätta lite om polisens ansvar för djurfrågorna i dag. Nuvarande ordning säger att Polismyndigheten ska transportera, veterinärundersöka, förvara, sälja, skänka och avliva djur. Polisen administrerar också kostnaderna för detta. Polisen bistår länsstyrelserna när de riskerar att mötas av problem i sin myndighetsutövning och beslutar om omedelbart verkställande av avlivning när det finns djur som lider.
Polisen har också uppgifter som har med katter och hundar att göra utifrån tillsynslagen, till exempel att bestämma om en hund ska ha koppel eller munkorg eller helt enkelt besluta om hundförbud. En uppgift för polisen är också att ta emot underrättelser om hundar som springer lösa i områden där det finns vilt och hantera det. Avlivning av förvildade katter i tätbebyggda områden är en annan uppgift, liksom att besluta om att avliva vilt som kan vara farliga för människor och att ordna upp situationer där vilda djur har skadats i trafiken.
Det är helt enkelt ganska många viktiga uppgifter som polisen utför. Jag nämnde inte alla utan tog bara några exempel.
Förslaget går inte ut på att flytta alla dessa uppgifter. En del uppgifter föreslår vi blir kvar hos polisen, men de allra flesta vill vi med det här förslaget flytta till länsstyrelserna. De uppgifter som vi föreslår blir kvar hos polisen är bland annat omedelbart omhändertagande av djur som lider. Sedan får länsstyrelsen prova om omhändertagandet ska fortsätta att gälla. Det finns starka djurskyddsskäl för att göra på det sättet. Polisen är i tjänst dygnet runt och kan naturligtvis ständigt i sitt arbete möta djur som helt enkelt inte kan vara kvar där de är.
Polisen ska också fortsättningsvis bistå med handräckning om det finns synnerliga skäl till detta. När man tror att länsstyrelsens myndighetsutövande skulle kunna bemötas illa ska naturligtvis polisens möjlighet att när det behövs använda tvång eller våld finnas kvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet
Också på jaktområdet och när det gäller lagen om ägofred och rennäringslagen föreslår vi att polisen ska behålla vissa av uppgifterna. Polisen ska även kunna besluta om att avliva ett djur omedelbart om det är svårt skadat eller sjukt.
Med dessa förändringar avlastas Polismyndigheten de uppgifter där kopplingen till polisens kärnuppgifter är svag eller helt saknas, vilket var målet med förslaget.
Lagstiftningen ska gälla från den 1 juni i år. Det finns en tanke om hur övergången ska gå till beskriven i förslaget. Det här får naturligtvis konsekvenser för budgeteringen, då kostnader och därmed pengar i budgeten förs över till länsstyrelserna.
Det finns en majoritet för förslaget i utskottet, och det tycker jag är bra.
Alliansen har lagt fram en följdmotion som inte har precis med den här frågan att göra, utan de vill att riksdagen en gång till ska uppdra åt regeringen att fortsätta arbetet med att se över hur polisens uppgifter kan renodlas än mer. Det har vi vänt oss emot eftersom uppdraget redan är givet och det arbetas med det inom Regeringskansliet, inte för att vi är oense i sak.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och står bakom vår reservation, men jag kommer inte att yrka bifall till den.